A R K U S F O R S K N I N G O C H U T V E C K L I N G I N O M A R K I T E K T U R O C H S A M H Ä L L S B Y G G N A D EKOSYSTEMTJÄNSTER I BYGGPROCESSEN AAR_2014_44 Ekosystemtjänst-bedömning 2015-09- 31 S T O C K H O L M E L I N S V E N S S O N & Å S A K E A N E W H I T E A R K I T E K T E R A B
E KO S Y S T E M T JÄ N S T E R I B YG G P RO S E C C E N ETT EKONOMISKT PERSPEKTIV BAKGRUND Väl fungerande städer är fulla av liv. Gräs, humlor, fåglar, blommor och mycket mer. Våra städer breder ut sig allt mer och våra urbana ekosystem riskerar att utarmas genom överexploatering. Vi människor är helt beroende av ekosystemtjänster som ger oss rent vatten, mat, syre, lagom temperatur och så vidare. Definition av ekosystemtjänster enligt Naturvårdsverket: Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människor välbefinnande. Begreppet ekosystemtjänster ingår i flera utbildningar men det är få som känner sig säkra på hur ekosystemtjänster ska ingå i samhällsplaneringen och i synnerhet i enskilda byggprocesser. Tjänsterna är viktiga för att minska såväl effekterna av klimatförändringarna som belastning på klimatet. Vid nyexploatering behöver ekosystemtjänster beaktas för att försäkra oss om att vi inte förstör viktiga värden och med relativt enkla medel kan vi istället förstärka möjligheterna att nyttja dessa gratis tjänster som naturen ger oss. De förbättrande åtgärderna för ekosystem har dessutom stor potential att öka värdet för det området som exploateras eller för den fastighets som byggs. SYFTE Projektets syfte är att tillsammans med samhällsplanerare och exploatörer samla erfarenheter om hur ekosystemtjänster kan beaktas i en process för exploatering. Fokus ligger på hur man ur ett ekonomiskt perspektiv kan resonera kring implementering av ekosystemtjänster i byggprojekt. Det intressanta är att öka förståelsen för hur ansvaret eller processen förändras beroende på om man ser på ekosystemtjänster ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eller ett fastighetsekonomiskt perspektiv. MÅL Målet med projektet är att identifiera vilka gap som finns och hur dessa kan fyllas genom att föreslå arbetssätt för ekosystemtjänster i byggprojekt. Ett andra mål med projektet är att fungera som en brygga till ett Vinnova projekt som heter c/o city. Dessa projekt har flera kopplingar och projektdeltagare som deltagit i c/o city är också deltagare i detta projekt för att ta tillvara erfarenheterna effektivt. c/o city projektet har fokuserat på urbana ekosystemtjänster och en viktig del i projektet har varit att ta fram en vägledning för hur ekosystemtjänster implementeras i den kommunala planeringsprocessen. Men när planering ska realiseras i projekt krävs ytterligare steg på vägen. Tack vare stöd av AAR14 har 2
diskussionerna kunnat fördjupas ytterligare och konkreta resonemang har förts mellan många av branschens aktörer för hur vi ska gå vidare att beakta ekosystemtjänster i byggprocessen. Det innebär att detta projekt är en viktig pusselbit för att ta projektet c/o city vidare till en nästa nivå. METOD För att förstå hur ekosystemtjänster beaktas vid exploatering idag samt vilka problem och möjligheter som finns skapade White ett forum för kunskapslyft och diskussion. För att säkerställa en gemensam syn och kunskapsnivå på vad ekosystemtjänster innebär hölls föreläsningar på det aktuella temat. Forskare presenterade vad ekosystemtjänster i städer innebär och vilken betydelse det har för människors välbefinnande, White presenterade faktiska exempel på byggprojekt som implementerat ekosystemtjänster, en miljöekonom pratade om hur vi kan mäta lönsamheten och beakta ekosystemtjänster i samhällsekonomiska analyser och en fastighetsekonom delgav erfarenheter av hur arbete med ekosystemtjänster i tidiga skeden påverkar den totala utformningen av områden och därmed värdet. Under forumen fick de 65 deltagarna forma tvärsektoriella grupper och slå sig ner för rundabords-samtal. Som hjälp för diskussionen och som en inledande uppgift fick deltagarna bilder på olika stadsutformningar. Med hjälp av klistermärken fick de sedan identifiera viktiga ekosystemtjänster i bilderna i enlighet med metodiken i Ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning. Därefter fick deltagarna diskutera och ta ställning till frågorna; Vilka/Vilket värde skapas? För vem skapas värde? Skapas fastighetsvärde? Skapas samhällsekonomiska värde? Vem ansvarar/tar kostnad eller utebliven intäkt? Att erbjuda dessa föreläsningar för kompetenshöjning gjorde det möjligt att locka en bredd av branschen där forskare, byggherrar, fastighetsägare, länsstyrelse, kommuner, politiker, arkitekter, organisationer m.fl. aktivt deltog. Strukturerade diskussioner som baserades på verkliga projekt och den sektoriella bredden av deltagare gav givande diskussioner och idéer. 3
RESULTAT Det första som gemensamt snabbt konstaterades är att begreppet ekosystemtjänster måste vidgas och att betydelsen och värdet måste synliggöras. Detta är nödvändigt för att påverka samhällsplanering, för att förtydliga ekosystemtjänsternas direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande, för att kunna ställa krav och för att få exploatörer att inse värdet av ekosystemtjänster. Många har en bild av Sverige som ett välfärdssamhälle, men för att leva upp till det krävs en ekologisk balans. För att uppnå välfärd krävs att vi strävar mot en hållbar ekonomi. Ett problem som identifierades är att uppdelningen av hållbarhet i tre pelare (social, ekonomisk och miljömässig), kan hämma ett systemperspektiv och hindra förståelsen för kopplingen mellan ekosystem och social välfärd. I exploateringsprojekt behövs någon som tar till vara helhetsperspektivet på hållbarhet liknande en miljösamordnare som tar till vara på miljömässiga aspekter i byggnaden behövs en person som är väl insatt och beaktar systemperspektivet av ekosystemen. En person som också har möjlighet att zooma in och ut i skala för att se till både fastighet, kvarter, stadsdel och stad. Med ett större grepp finns bättre möjlighet att ta tillvara ekosystemtjänster. Trenden är att områden ska exploateras av flera aktörer och då är det särskilt viktigt att upphandling sker ansvarsfullt och konkret ställer krav på att beakta ekosystemtjänster. Översiktsplan, detaljplan, exploateringsavtal och markanvisningar måste innehålla ekosystemtjänster för att ställa krav på byggherren att prioritera ekosystemtjänster och i synnerhet rätt ekosystemtjänster istället för de som är enkla att marknadsföra. Om detta inte sker så riskerar vi att skapa gröna öar som ger en illusion av att ett område har kommit långt med ekosystemtjänster, men där det saknas länkande spridningskorridorer som gör att ekosystemen kan fortsätta att leva och fungera. Alla var överens om att utmaningarna blir större i en tät och mångfunktionell stad och därför kan vi inte vänta med att diskutera vem som ska ta ansvaret och hur vi ska göra det. Det framkom att det finns större vilja än vad det finns utrymme i enskilda projektbudgetar för att arbeta med ekosystemtjänster. När det saknas pengar hjälper det inte hur väl man har planerat för ekosystemtjänster, de blir i alla fall inte realiserat. Byggherrar, fastighetsekonomer och flera av de andra aktörerna menade att värdet av en fastighet avgörs av hela områdets utformning. Men det är svårt att undvika att varje enskild fastighetsägare agerar utifrån vad som är bäst för den egna fastigheten. Besluten tenderar att endast grundas på ekonomisk vinst per enskilt projekt istället för ett helt exploateringsområde. Ett stort problem i dagsläget är att många fastighetsekonomer saknar kunskap inom området och därmed inte kan ge råd till de stora byggherrarna att arbeta strukturerat med ekosystemtjänster varken för monetära eller andra värden. Upplevelsen bland deltagarna var generellt att kompetensen hos fastighetsekonomer ökar men att det går långsamt. Värden av ekosystemtjänster måste mätas och ingå i analyser för att få verklig effekt på byggherrar. Vilka värden som skapas är ofta otydliga, det är lätt att dubbelräkna värden och det är svårt att värdera förutsättningarna för liv i ekonomiska termer. Men värden måste beläggas för att öka incitamenten. Det behöver inte enbart betyda att ekosystemtjänster ska värderas i kronor och ören men att andra värden måste synliggöras. Byggherren måste prioritera det som kan generera värden. En ytterligare fråga är vem som ska investera pengar som på lång sikt snarare kommer samhället än byggherrar tillgodo. Flera aktörer menar att de saknar verkliga exempel i någon typ av resursbank där även ekonomiska kalkyler är redovisade för att se beprövade exempel att använda. Många aktörer menar att de inte behöver vara snåla med sina exempel utan att de skulle kunna hjälpas åt eftersom det totala intrycket av ett exploaterat område har stor betydelse för enskilda projekt. 4
Det finns en rädsla för att ekosystemtjänster och grönska i staden är skötselkrävande och dyrt. Men får vi till en bra gestaltning som bygger på hög biologisk mångfald så sköter sig mycket själv. Om mer markyta ges till ekosystemtjänster fungerar samma princip för ekosystem som för akvarium ett litet akvarium måste rengöras ofta, men ett större klarar sig själv. Det framkom goda exempel där det fungerat så och dessa efterfrågas alltså att samlas i en gemensam referensbank. Alla aktörer har ett gemensamt ansvar. För att detta ska fungera långsiktigt är det viktigt att kommun och län tar större ansvar för de övergripande målen, och att det planeras för framtida verksamheter som exempelvis gynnar affärsidéer som stödjer ekosystemtjänster. Byggherrarna lyfte själva att det valbara är enkelt att prioritera bort i det enskilda budgeterna men krav måste uppfyllas. Aktörerna visar en inställning som innebär att om inte särkrav får ställas måste vi verka för att vrida upp kraven i BBR! Alla aktörer är överens om att vi måste satsa på urbana ekosystemtjänster, problemet är att kostnaderna ska rymmas i enskilda projektbudgetar. Återbäring kan sällan ses på kort sikt och synliga ekosystemtjänster som med enkla medel kan marknadsföras tenderar att prioriteras framför indirekta ekosystemtjänster. För att komma vidare krävs ansvarstagande utöver skyldigheter. I framtiden är aktörer från alla de representerade sektorerna överens om att det kommer att gå att marknadsföra ekosystemtjänster för att höja fastighetsvärden. Redan nu kunde deltagare ge konkreta exempel på hur parallellgator till Hornsgatan väljs framför Hornsgatan på grund av den kända dåliga luftkvaliteten och bullret, och hur flera barnfamiljer inför flytt har jämfört luftkvalitet i olika områden och låtit det styra bostadsköpet. En viktig poäng som framkom under arbetet var att vi som arbetar med ekosystemtjänster måste vara noga när vi värderar ekosystemtjänster och åtgärder för att behålla en hög trovärdighet och status. Det är viktigt på att göra skillnad på den lilla och den stora staden och jämföra nyttan med till exempel värden som kan skapas genom exempelvis skydd av närliggande värdefull skog. Avslutningsvis är det viktigaste resultatet att vi behöver forum för tvärsektoriella samtal. Forum där utbyte av erfarenheter sker och där vi skapar förståelse för och idéer till lösningar på de glapp mellan ansvar som vi ser. Alla deltagare har god förståelse för vikten av fungerande ekosystemtjänster för livfulla städer där människor mår bra. Men vi behöver samtala och kompromissa med våra budgetar och ansvarsområden för att viktiga åtgärder ska utföras i reella exploateringsprojekt. White ser stora vinster med samtalet som har startar genom detta projekt även framöver. Flera frågor att arbeta vidare med har uppstått samt förståelsen för behovet av stöd genom hela byggprocessen. För White är det självklart att gå vidare med frågorna i strävan mot målet om verkligen attraktiva städer för välmående människor. Bland deltagarna hoppas vi och tror att diskussionen och engagemanget fortsätter! 5
SAMMANFATTNING /REFERAT Våra städer breder ut sig allt mer och våra urbana ekosystem riskerar att utarmas genom överexploatering. Projektets syfte är att tillsammans med samhällsplanerare och exploatörer samla erfarenheter om hur ekosystemtjänster kan beaktas i en process för exploatering. Fokus ligger på exploatörens ansvar och problem eller möjlighet att påverka beaktande av ekosystemtjänster. Målet med projektet är att identifiera gap som finns och hur dessa kan fyllas. Detta projekt fungerar även som en brygga till att ta kliv framåt inom ett Vinnova projekt som heter c/o city som är ett forskningsprogram med flera kopplingar till detta projekt. En viktig del i c/o city projektet har varit att ta fram en vägledning för hur ekosystemtjänster implementeras i den kommunala planeringsprocessen. Genom att identifiera glapp i byggprocessen och få en ökad förståelse för både fastighetsekonomi och samhällsekonomi ser vi nya möjligheter för att fortsätta arbetet med att föreslå arbetssätt för beaktande och implementering av ekosystemtjänster genom hela byggprocessen. För att öka förståelsen och samla erfarenheter skapade White ett forum för rundabords-samtal där tvärsektoriella grupper från byggbranschen strukturerat fick diskutera med varandra. Detta för att förstå hur ekosystemtjänster beaktas i befintlig exploatering och identifiera problem och möjligheter. För att stå på samma grund i samtalen och för att locka en bredd av aktörer erbjöds deltagarna föreläsningar som kunde öka kompetensen i frågan. De viktigaste resultaten från rundabords-samtalen var att: o Begreppet ekosystemtjänster måste vidgas och att betydelsen och värdet måste synliggöras. Detta är nödvändigt för att påverka samhällsplanering, för att förtydliga ekosystemtjänsternas direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande, för att kunna ställa krav och för att få exploatörer att inse värdet av ekosystemtjänster. o Upphandling måste ske ansvarsfullt och innehålla konkreta krav om ekosystemtjänster. o Alla måste ta ansvar. o Värdet av en fastighet avgörs av hela området men beslut om ekosystemtjänster grundas på vad som ryms i enskilda projektbudgetar och vad man enkelt kan marknadsföra. o Fastighets- och samhällsekonomiska analyser måste beakta (monetära eller icke monetära) värden av ekosystemtjänster. o Erfarenheter måste samlas i en resursbank för att använda beprövade metoder när värdet är osäkert. Avslutningsvis är det viktigaste resultatet att vi behöver forum för tvärsektoriella samtal. Forum där utbyte av erfarenheter sker och där vi skapar förståelse för och idéer till lösningar på de glapp mellan ansvar som vi ser. 6
7