Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska



Relevanta dokument
Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

DEL 2. Desinfektion och Sterilisering Disk- och spoldesinfektor Renhetsgrader Förrådshantering

Vårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016

Renhetsgrader och Förråd. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Riktlinje för sårvård i Halmstad kommun

Multiresistenta bakterier

Medicintekniska produkter

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

Medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad

Renhetsgrader och Förråd. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad

VRI Vårdrelaterade infektioner

BM Strömqvist. Sårskola 2014

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Vårdhygien Västra Götaland

Känner du till vårdhygiens hemsida?

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Vårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,

Basala hygienrutiner och klädregler

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Behandlingskostnader

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Detta gäller oberoende av vårdgivare, vårdform eller om det finns en känd smitta eller inte.

HYGIENOMBUDSUTBILDNING

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Talmanus bildspel förrådshantering

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Förrådshantering. Hur bevara renhetsgrader av lagrat material?

Vårdhygien Västra Götaland VT 2018

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

MRSA. Information till patienter och närstående

Vi ska berätta om: Hantering av instrument på vårdavdelning/mottagning

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015

Återanvändning av medicinteknisk utrustning. - Renhetsgrader, rengöring och desinfektion

Sår, mindre kirurgiska ingrepp, postoperativa infektioner. Hygienombud primärvård,

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

FÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA

VRI Vårdrelaterade infektioner

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Handhygienens betydelse

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

RAPPORT SÅRVÅRDSPROGRAM

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Handhygienens betydelse

Vårdhygien Västra Götaland HT 2017

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Viktigt med handskar Rena händer räddar liv.

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Hygienkonferens våren 2012

Multiresistenta bakterier

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

FÖLJER DET MED BAKTERIER PÅ PAPPER/PLASTPÅSAR IN I OPERATIONSSALEN?

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse.

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016

MRSA. Information till patienter och närstående

Hygienrutiner i förskolan

Vårdhygienrutin Disk- och spoldesinfektor

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson/K. Svantesson 2018, Vårdhygien NU-sjukvården

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Rengöring och desinfektion på en operationsavdelning

Basala hygienrutiner

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Anvisningar för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

VRE - hygienrekommendationer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Vad händer med renhetsgraden på rengjorda och desinfekterade instrument som omhändertas efter 39 timmar?

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

MRSA. Information till patienter och närstående

Transkript:

Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läkaren och sjuksköterskans ansvar Diagnostik och utredning Behandling av bakomliggande sjukdomar Ordinera vissa specialförband och läkemedel Omvårdnad och sårbehandling Val av lämpliga sårförband samt eventuell kompressionsbehandling Dokumentera åtgärderna Förvaring och hantering av material

Sårtyper Akuta sår traumatiska sår postoperativa sår Kroniska sår (svårläkta) bensår trycksår

Förorening av sår Akuta sår (färska, rena operationssår) har ingen eller liten växt av bakterier Kroniska sår (bensår, trycksår) har mer än 90% växt av bakterier

Kroniska sår innehåller bakterier Noggrann rengöring Avlägsnande av fuktig, död vävnad och främmande kroppar - minskar risken för sårinfektion och underlättar sårläkningen

Akuta sår Kan förorenas: - i samband med skadan (trauma) - i samband med operation - av vårdtagarens egna bakterier - av vårdgivarens/omgivningens bakterier Stafylokock aureus vanligaste bakterien

Tecken på infektion rodnad svullnad varmt smärta lukt ökad sekretion från såret

Odla från sår Såret rengörs före bakterieodling Odlingen tas strax innanför sårkanten eller djupt i sårbotten Skicka odlingsprovet så snart som möjligt (max 1 dygn i kyl) Svar på negativ odling (2 dygn) och positiv odling (2-3 dygn)

Information på odlingsremiss Placering på kroppen Typ av kroppsvätska Önskad undersökning Dessutom: aktuella symtom ev. antibiotikabehandling ev. komplicerande sjukdom ex. diabetes

Antibiotikabehandling Lokalbehandlig med antibiotika risk för resistensutveckling Antibiotika vid tecken på infektion med allmänpåverkan Mekanisk rengöring är viktigast Kirurgisk infektionsbekämpning Behandla efter klinisk bedömning inte efter odlingssvaret!

Val av omläggningsrutin Ordineras av ansvarig läkare Dokumenteras i journalen Steril Ren omläggningsrutin? Skillnad renhetsgrad på vätskor, instrument och förband

När krävs steril rutin? Till vissa infektionskänsliga vårdtagare Kirurgiska sår som har förbindelse med djupare vävnad (leder, bukhåla) Första dygnet efter operation och så länge det finns dränage, vätskar, blöder eller läker onormalt

När är det lämpligt med Ren rutin? Förorenade/infekterade sår där mekanisk rengöring är viktig - kroniska bensår, trycksår - akuta sårskador med synlig smuts (jord,grus) - okomplicerade operationssår efter 1:a dygnet

Ren rutin - till vilka sår? Förorenade sårskador Kroniska bensår trycksår Operationssår >1 dygn efter operation

Ren rutin Såret rengörs med kroppsvarmt nytappat kranvatten Höggradigt rena instrument Höggradigt rena förband Behåll det rena rent och skilj det smutsiga från det rena = aseptik Hantera använt material säkert

Vätska till såromläggning - kranvatten Inbjuder till riklig sköljning och rengöring Nytappat - låt vattnet rinna 1-2 minuter Kroppsvarmt

Höggradigt rena produkter Produkten ska vara fri från mikroorganismer som normalt kan orsaka infektion Godkänd till skadad hud och oskadade slemhinnor

Höggradigt rena instrument Instrument och kärl ska vara rengjorda och desinfekterade i 85 C Aseptik samma renhetsnivån hos vårdtagaren som efter desinfektion. Förvara instrument i låda med lock.

Höggradigt rena förband Multiförpackning Aseptik - bibehåll renhetsnivån från förpackning till vårdtagare Desinfekterade händer/plockpincett Återförslut förpackningen

Såromläggning med Ren rutin Desinfekterad yta till omläggningsmaterial Basala hygienrutiner - desinfekterade händer - undersökningshandskar - plastförkläde Aseptisk teknik

Efter såromläggning Gamla förband kastas i soppåse, knyt ihop Instrument och kärl - direkt i diskdesinfektor - öppna instrument/placera kärl så vattnet kan komma åt - använd instrumentprogram Desinfektera händer och arbetsytor Engångsinstrument kastas Överblivet förbandsmaterial kastas/förvaras hos vårdtagaren

Förvaring av höggradigt rena instrument Efter diskdesinfektorn: torka torrt med rent papper eller ren kökshandduk lägg instrumenten GENAST i skyddat utrymme, t.ex låda med lock Hållbarhet: 1 vecka

Diskade instrument Desinfektera händerna Instrument torkas i torkprogram/m-tork Titta så att de blivit rena Lägg instrument i låda m lock för att bibehålla renhetsnivån Hållbarhet 1 vecka 1 gång/vecka: - alla instrument, kärl och förvaringslådor diskas - förvaringsutrymmet rengörs

Innan Ren rutin införs Information/diskussion om begreppet Medicinskt ansvariga beslutar om införande av rutin och ev. undantag Översyn av desinfektionsmöjligheter, iordningställande av förråd, inköp av instrument, kärl och förbandsmaterial

Flera alternativ Nytappat kranvatten, höggradigt rena instrument och förband. Nytappat kranvatten, sterila instrument, höggradigt rena förband. Nytappat kranvatten, multipackade sterila instrument, höggradigt rena förband. Nytappat kranvatten, kemiskt desinfekterade instrument, höggradigt rena förband. Nytappat kranvatten, instrument kokta 1 minut under lock, höggradigt rena förband.

Omläggning i hemmet Hanteringen lika viktig Desinfekterade händer Vid återkommande behandling förvaras handsprit/handskar/plastförkläden hos vårdtagaren

Förråd hemma hos vårdtagaren Plastlåda med lock Material för ca 1 vecka i plastpåsar Hanteras med desinfekterade händer Använt material får ej läggas tillbaka Rengör lådan 1 gång/månad Inget material på golvet Skyddas mot solljus, fukt och damm