Resultatredovisning Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014
Innehåll Inledning... 3 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Måluppfyllelse... 5 4. Genomförande... 5 4.1 Organisering och styrning... 5 4.2 Kunskap och utbildning... 6 4.3 Samverkan... 7 5. Hållbarhet, utveckling och lärande... 9 6. Rekommendationer... 11 6.1 Uppdraget... 11 6.2 Stödorganisationen... 12 7. Ekonomisk redovisning... 12 Bilaga 1 Aktiviteter... 14 Bilaga 2 Utdrag ur ekonomisystem... 22 2 (21)
Inledning Kriminalvården använder i denna återrapportering den mall som stödorganisationen Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) har skickat ut till myndigheterna inför redovisningen. 1. Sammanfattning plan för jämställdhetsintegrering har en bred ansats i syfte att skapa förutsättningar för att uppnå långsiktiga positiva resultat som kan kopplas till samtliga jämställdhetspolitiska delmål. Aktiviteterna i planen för jämställdhetsintegrering ska även bidra till att Kriminalvården fullföljer sitt verksamhetsuppdrag och uppnår sina mål för verksamheten. De fyra övergripande målen för att ytterligare öka jämställdhetsintegreringen i klientverksamheten är att de återfallsförebyggande insatserna är individanpassade, att klienterna är bättre rustade för ett jämställt liv efter frigivning, att verksamheten säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män samt att myndighetsstyrningen är jämställdhetsintegrerad. Under 2014 har arbetet med jämställdhetsintegrering till stora delar handlat om att uppmärksamma och förankra jämställdhetsfrågan i myndigheten och påbörja processer för att lägga en grund för en hållbar och långsiktig utveckling. Arbetet har fokuserat på hur stereotypa normer kring kön påverkar klienter och personal, samt aktivt arbeta för att bryta dessa normer. Kriminalvården har hittills utfört bl.a. följande aktiviteter: - studier inom forsknings- och utvecklingsområdet har genomförts, där en studie har undersökt om det går att fastställa osakliga skillnader på grund av kön när det gäller bedömningsgrunder i klientarbetet, och en annan studie har handlat om genusvetenskapliga perspektiv på mäns våld respektive våldspreventiva insatser för klienter i kriminalvård - rekommendationer för fortsatta arbete inom området hedersrelaterat våld och förtryck har tagits fram, och riskbedömningsinstrumentet Patriark har undersökts - ett arbete har inletts med att anpassa fler behandlingsprogram så att de passar kvinnor samt med att kvalitetssäkra ackrediteringsprocessen för program - en översyn av interna utbildningar från ett normkritiskt perspektiv har genomförts där övningsexempel och innehåll har justerats för att inte bidra till att upprätthålla och reproducera stereotypa uppfattningar om kön - arbetsordning har setts över och skrivningar om jämställdhet och mänskliga rättigheter har lagts till. En ansvarig avdelning för arbetet med jämställdhetsintegrering, avdelningen 3 (21)
för ledningsstöd har pekats ut. Jämställdhetsintegrering har varit en prioriterad aktivitet i verksamhetsplanen för 2014 och föreslås ingå i verksamhetsplanen för 2015. 2. Bakgrund Uppdrag i regleringsbrev (Ju2013/8710/KRIM, Ju2013/8610/KRIM (delvis), Ju2013/7815/KRIM m.fl.): Kriminalvården ska bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att säkerställa att både kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och intressen tillvaratas och beaktas i myndighetens verksamhet. Genomförandet ska ske i enlighet med plan för jämställdhetsintegrering (dnr Ju2013/6431/KRIM). För genomförandet av utvecklingsarbetet disponerar myndigheten högst 1 510 000 kronor. Kostnaderna ska belasta utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, anslagspost 12 Jämställdhetsinsatser efter regeringsbeslut. 1 Erfarenhet av jämställdhetsintegrering Under arbetet år 2013 med att ta fram planen för jämställdhetsintegrering framkom flera goda exempel på aktiviteter inom Kriminalvården som har främjat jämställdhet. Kriminalvården har dock inte tidigare bedrivit något systematiskt arbete för jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten. Insatserna har istället handlat om medarbetarna, att t.ex. arbeta för en jämställd rekrytering och att verka för en kvantitativ jämställdhet i chefsledet. Insatserna har också handlat om att synliggöra kvinnliga klienters behov och att arbeta för att kvinnor ska kunna erbjudas anpassade insatser genom det nationella nätverket för kvinnliga klienter i Kriminalvården. Utvecklingsbehov De utvecklingsbehov som har identifierats inom området och som har utgjort underlag för planen för jämställdhetsintegrering har framför allt handlat om att verksamhet i stora delar och historiskt sett utgår från mannen som norm. Normen visar sig bl.a. i kommunikationen inom myndigheten - genom att orden man eller manlig klient sällan används utan istället används det generella ordet klienter, där det manliga könet är underförstått och där kvinnliga klienter anges som en undergrupp. Mannen som norm har vidare resulterat i att t.ex. säkerheten inte är anpassad till kvinnor, vissa behandlingsprogram inte erbjuds till eller är anpassade för kvinnor, att riskbedömningsinstrument är utprovade på män och att upphandlingar inte görs utifrån kvinnors behov. Ett ytterligare utvecklingsområde som identifierades är att det i den svenska häktes- och anstaltsmiljön liksom i andra mansdominerade miljöer finns inslag av ett stereotypt maskulinitetsideal. Den kriminella livsstilen är starkt präglad av en traditionell manlig norm, som framhåller makt, styrka och hårdhet, vilket i sin tur har stor påverkan på den psykosociala miljön i anstalt och häkte. I många häkten och anstalter för män förekommer kränkande uttalanden, hot och våld. Detta förekommer även på anstalter för kvinnor och inom frivården, men i mindre utsträckning. medarbetare vittnar om att det kan vara svårt att bemöta och hantera kränkande uttalanden som rör kön, sexuell läggning, etnicitet m.m. och kunskaper 1 Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet med kopia till Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2015. Redovisningen ska innehålla en redogörelse av genomförda aktiviteter, inklusive en ekonomisk redovisning, samt beskriva på vilket sätt erhållna kunskaper och erfarenheter från utvecklingsarbetet ska tillvaratas i myndighetens verksamhet efter 2014. 4 (21)
och verktyg efterfrågas i arbetet. Det finns även exempel på att medarbetare gör kränkande uttalanden och begår kränkande handlingar. Det är därför angeläget att arbeta aktivt med den psykosociala arbetsmiljön i myndigheten och att uppmärksamma och motarbeta såväl oreflekterade jargonger som medvetna trakasserier. Andra utvecklingsområden för Kriminalvården är att öka kunskapen om och insatserna mot hedersrelaterad kriminalitet. Kriminalvården behöver kunna identifiera klienter som berörs av denna problematik. Kriminalvården behöver vidare införa ett jämställdhetsperspektiv i styrningen, budgeteringen och uppföljningen av den ordinarie verksamheten för att få långsiktiga effekter av förändringsarbetet. 3. Måluppfyllelse Kriminalvården redogör i bilaga 1, Aktiviteter, för de aktiviteter som har genomförts i uppdraget, med utgångspunkt i planen för jämställdhetsintegrering. 4. Genomförande Uppdraget har under 2013 och 2014 haft sin organisatoriska tillhörighet på klientenheten vid huvudkontor eftersom uppdraget avser myndighetens kärnverksamhet. Sedan den 12 januari 2015 omhändertas uppdraget inom avdelningen för ledningsstöd. 4.1 Organisering och styrning En nationell samordnare har ansvarat för att under 2013 ta fram planen för jämställdhetsintegrering och för att under 2014 genomföra planen. Samordnaren har varit en särskilt avdelad resursperson som arbetat på heltid med frågorna med stöd av chefen för klientenheten. Ambitionen har varit att inte bygga upp en parallell projektorganisation, utan att så långt som möjligt engagera och involvera olika delar av den ordinarie organisationen i arbetet. Den ursprungliga planerade ansvarsfördelningen har varit att cheferna för huvudkontorets enheter, med stöd från samordnaren, tillsammans med sina experter ska ta fram och prioritera ett antal områden som har definierats utifrån planen för jämställdhetsintegrering och arbeta med dessa under 2014 och framåt. Detta arbete har fördröjts med anledning av att Kriminalvården samtidigt har infört en ny organisations- och ledningsstruktur. Samordnaren och ledningsgrupp har haft särskilda avstämningar om regeringsuppdraget, dels vid beredningstillfällen under 2013 i samband med framtagandet av planen för jämställdhetsintegrering, dels vid två tillfällen under november 2014. Uppdraget har även kommunicerats under möten med ledningsgrupp, med enheterna på huvudkontoret samt med de sex regionala ledningsgrupperna. Aktiviteterna i handlingsplanen lades in i 5 (21)
verksamhetsplan för 2014 och fortsatta arbete med regeringsuppdraget redovisas i budgetunderlag för 2016. Det har funnits information om uppdraget på intranät och hemsida. Det har publicerats artiklar om uppdraget på intranätet i samband med utbildningsinsatser och i samband med deltagande i Nordiskt forum och Almedalen. Generaldirektören har vidare skrivit om uppdraget på sin blogg på intranätet. Medarbetare i Kriminalvården har deltagit i den fortbildning som har tillhandahållits internt och av JiM, och den nationella samordnaren har tillhandahållit rådgivning. 4.2 Kunskap och utbildning Informationsinsatser Information om regeringsuppdraget, de jämställdhetspolitiska målen och planen för jämställdhetsintegrering har lämnats till huvudkontorets enheter, den projektgrupp som ledde arbetet med omorganisationen, samverkansforum och samtliga regionala ledningsgrupper. Kriminalvården har deltagit i seminariet I allmänhetens tjänst som anordnades av JiM i Nordiskt forum och i Almedalen i syfte att sprida erfarenheter i JiM-uppdraget. Utbildningsinsatser Inledande interna utbildningsdagar har genomförts under februari 2014. Målgruppen var chefer, HRexperter och andra experter, medarbetare från utbildningsorganisation och medarbetare från det klientnära arbetet. Till utbildningen anlitades en jämställdhetskonsult samt Länsstyrelsen i Östergötlands läns sakkunnige i jämställdhet. Målet var att ge ökad förståelse för och kännedom om de jämställdhetspolitiska målen, jämställdhetsintegrering och plan och att tillhandahålla en teoretisk grund för områdena jämställdhet, genus och normer, men även att praktiskt testa metoder utifrån verksamhet. Deltagarna, 23 kvinnor och 9 män, fick i uppdrag att fortsätta arbetet i utbildningsorganisationen samt att utbilda medarbetare på regional och lokal nivå. Utbildningsdagar har därefter ägt rum i regionerna och på huvudkontoret. Utbildningen har riktats till chefer och experter på central nivå, regionala ledningsgrupper, nyckelpersoner i verksamheten och fackliga företrädare. Temat har varit Mannen som norm i Kriminalvården vad får det för konsekvenser?. Utbildningens mål har delvis varit det som beskrivits ovan, men också att synliggöra och problematisera vad mannen som norm får för praktiska konsekvenser för verksamhet. Utbildningen har varvat teori och praktik som syftat till att höja kompetensen gällande normkritiskt förhållningssätt, med utgångspunkt från den statliga värdegrunden och mål och uppdrag. Utbildningen har genomförts av samordnaren, deltagare från utbildningsorganisation, medarbetare från regionkontoren och Länsstyrelserna i Östergötlands läns och Skåne läns sakkunniga i jämställdhet. 231 personer, 131 kvinnor och 100 män, har deltagit vid dessa utbildningstillfällen. Av utvärderingarna framkom att en majoritet av de tillfrågade cheferna vill ha fortsatt stöd i form av utbildningsmaterial, övningar och filmer att använda på arbetsplatsträffar. Många önskade dessutom uppföljning av utbildningen och gärna återkommande seminarier för chefer på alla nivåer. 6 (21)
Ett antal riktade utbildningar har även genomförts till olika målgrupper såsom klienthandläggare som har klientnära uppdrag och praktikhandledare som ansvarar för introduktion av nyanställda. Översyn av utbildningar I syfte att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen har en arbetsgrupp fått i uppdrag att genomföra en översyn av all personalutbildning och att ta fram kompletterande utbildningsmaterial som kan användas i utbildningarna 2. Arbetsgruppen har bestått av representanter från regionala utbildningsorganisationer där några av medarbetarna har gått högskoleutbildningen Unga, maskulinitet och våld som anordnas av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Arbetsgruppen har tagit kontakt med ett antal länsstyrelser och inhämtat information om deras utbildningar och material. Arbetsgruppen har sett över kursplaner och metodhandledningar för följande delar av grundutbildning: kriminalvårdskurs bas samt inriktningskurserna anstalt och häkte, frivård respektive programmet arbete och integrerat området jämställdhet och även lagt in normkritiska övningsexempel. Jämställdhet finns nu med som ett tema i den reviderade kursplanen för den nationella fortbildningen för medarbetare i klientnära arbete. Även utbildningen som riktas till de som ska bli kriminalvårdsinspektörer innehåller ett avsnitt om jämställdhetsintegrering. I syfte att tillgodose medarbetarnas fortsatta behov av kunskap inom ramen för det ordinarie utbildningsutbudet har Webbutbildningen Jämställdhet och genus 3 lagts ut på utbildningsplattform under början av 2015. Ett arbete har även påbörjats under 2015 med att jämställdhetsintegrera beställningen av chefsutbildning som Uppsala universitet ansvarar för. Deltagande i JiM-utbildningar under 2014 Kriminalvården har deltagit i samtliga utbildningar som erbjudits genom stödorganisationen JiM. 47 personer, 38 kvinnor och 9 män, med olika expertkompetens har sammantaget deltagit i dessa utbildningsinsatser (se vidare i bilaga 1 Aktiviteter). En konkret effekt av deltagandet är att Kriminalvården har påbörjat ett arbete med att jämställdhetsintegrera myndighetens interna remissprocess. 4.3 Samverkan Extern samverkan har bedrivits med ett antal myndigheter och intresseorganisationer i syfte att utbyta kunskap och erfarenhet gällande material, metoder, forskning och utvärdering. Statens institutionsstyrelse Kriminalvården har informerat Statens institutionsstyrelse (SiS) om myndighetens arbete med föräldraskap. SiS har också fått ta del av föräldrastödsmaterial. SiS har tagit fram ett material som syftar till att ge ungdomar möjlighet att reflektera över och synliggöra normer och värderingar om sexualitet och genus för att genomföra samtalsgrupper om genus, sexualitet och 2 Stöd och material som använts: Länsstyrelsens sakkunniga i jämställdhet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, metodhandboken BRYT från Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, Friends metodmaterial I normens öga, Machofabriken, Handisam, jamstall.nu. 3 Utvecklades inom ramen för regeringsuppdraget Kvinnors karriärutveckling i staten. 7 (21)
våld. Kriminalvården har fått ta del av detta material för att genomföra samtalsgrupper. Kriminalvården planerar för att eventuellt ta fram ett eget material. Kriminalvården och SiS har även samverkat om planering och utvärderingar av utbildningsinsatser. Utvärderingarna har, förutom att utvärdera kvaliteten på utbildningarna, även syftat till att få en bild av deltagarnas uppfattning om det förekommer kränkningar bland medarbetare och klienter på grund av t.ex. kön. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Kriminalvården har fått information om MUCF:s utbildningar och även material från MUCF och Världshälsoorganisationen (WHO) inom områdena maskulinitet och våld och våldsprevention. Materialet överlämnades till utvecklingsenhet inför arbete med den internationella kunskapsöversikten om våldspreventiva insatser. Tretton medarbetare i Kriminalvården har under 2013 och 2014 deltagit i högskoleutbildningen Unga, maskulinitet och våld som anordnas av MUCF. MUCF och Kriminalvården har den 9 oktober 2014 anordnat en gemensam konferens med fokus på forskning om unga, heder, maskulinitet och våld med anledning av regeringsuppdragen till Kriminalvården om jämställdhetsintegrering, unga i kriminalvård respektive våldsamma klienter. Målgruppen var medarbetare som arbetar klientnära med framför allt unga klienter och syftet var att få vidareutbildning inom ovan nämna områden. 139 personer deltog, 95 kvinnor och 44 män. Försvarsmakten Kriminalvården har lämnat över material och upplägg för de utbildningsinsatser som genomförts under 2014. Försvarsmakten har beskrivit myndighetens arbete med FN:s säkerhetsrådsresolutioner 1325 och 1820 4 med fokus på övningar och uppföljning. Arbetsförmedlingen Förslaget till Arbetsförmedlingens och gemensamma handläggarstöd för Krami har jämställdhetsintegrerats och i handläggarstödet uttrycks att män och kvinnor ska ha samma möjligheter att genomgå Krami. Länsstyrelserna Samverkan rörande utbildningsinsatser beskrivs i avsnittet 4.2 Kunskap och utbildning. Länsstyrelserna i Hallands, Skåne, Stockholms, Västernorrlands, Västra Götalands, Örebros respektive Östergötlands län har kontaktats för att undersöka hur deras stöd i arbetet med jämställdhetsintegrering ser ut 5. Syftet har varit att få en koppling till regionala och lokala nivåer för att åstadkomma ett långsiktigt arbete och få förankring och stöd i länet. Av länsstyrelsernas jämställdhetsstrategier framgår att de har valt olika arbetssätt, och stödet till myndigheterna ser därför olika ut. Det har därför inte varit möjligt att ta fram en enhetlig plan för hur samverkan bör ske. 4 Kriminalvården sänder ut medarbetare till internationella insatser och har genom resolution 1325 en skyldighet att tillse att ett jämställdhetsperspektiv ska inkorporeras i alla fredsbevarande insatser. 5 Länsstyrelserna har valts utifrån organisatoriska indelning i sex regioner. 8 (21)
Kriminalvården har på regional nivå utfört aktiviteter med kopplingar till länsstyrelserna. I Länsstyrelsen i Västra Götalands län har exempelvis intressenter kunnat ansluta sig till det övergripande strategiarbetet för jämställdhetsintegrering i länet. region Väst har i september 2014 undertecknat en avsiktsförklaring för Jämställt Västra Götaland 2014-2017. I Skåne län har region Syd anslutit sig till nätverksträffar till vilka länsstyrelsen har bjudit in de myndigheter som ingår i JiM-satsningen. Bryggan Den ideella föreningen Bryggan har i samverkan med Kriminalvården arbetat om och utvecklat den föräldracirkel som vänder sig till klienter med barn. Bakgrunden till omarbetningen är bl.a. att klienter som är kvinnor hade kritiserat cirkeln för att den utgick från mannen som norm och manligt könsmärkta begrepp. Män för jämställdhet Kriminalvården har fått ta del av material och inhämtat erfarenheter från organisationen Män för jämställdhets arbete som är kopplat till våldspreventiva insatser. Övrigt Kriminalvården har deltagit i samverkansgruppen Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid och informerat om arbete med jämställdhetsintegrering. 5. Hållbarhet, utveckling och lärande Organisering av utvecklingsarbetet Ansvaret för jämställdhetsintegrering har skrivits in i arbetsordning och i den nya organisationen placerats under avdelningen för ledningsstöd. Den organisatoriska placeringen medför stora fördelar utifrån den nära kopplingen till ledning, beredning och styrprocesser och ger ökade förutsättningar för ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Inom avdelningen för ledningsstöd kommer enheten för beredning att ansvara för samordningen av arbetet med jämställdhetsintegrering. Enheten ansvarar även för arbetet med den statliga värdegrunden och värdegrund, vilka omfattar jämställdhet och således ger förutsättningar för att uppnå enhetlighet och samsyn. Under 2015 kommer en medarbetare att arbeta på heltid med uppdraget om jämställdhetsintegrering och medel för det fortsatta arbetet är avsatta i budgeten för 2015. Erfarenheter av förändringsarbetet Regeringsuppdraget har medfört att Kriminalvården har fått ett starkare fokus på och har inlett ett systematiskt arbete med jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten. arbete med jämställdhetsintegrering har i huvudsak bedrivits enligt den beslutade handlingsplanen och det har varit en framgångsfaktor att utgå från en konkret plan och tidplan för insatserna. Kriminalvården har parallellt med regeringsuppdraget genomfört ett omfattande förändringsarbete. En ny organisation för huvudkontoret, regionkontoren och den lokala nivån infördes i januari 2015 och en revidering av samtliga styrnings- och stödprocesser har genomförts. Arbetet med omorganisationen har medfört att det varit svårt att mobilisera engagemang för och genomföra planerade aktiviter kopplade till 9 (21)
regeringsuppdraget. Samtidigt har förändringsprocessen skapat möjligheter att lyfta fram området jämställdhetsintegrering i arbetet med organisation, processer och styrningsdokument och att säkerställa fortsatta insatser. Av de arton aktiviteterna i den ursprungliga planen har tre ännu inte genomförts och i andra delar har inte den fastställda tidplanen kunnat hållas. De som ännu inte har påbörjats handlar om att undersöka och eventuellt införa checklistan för jämställda beslut och metoderna för genusbudgetering och jämställd upphandling, samt att avdelningsvis på central nivå genomföra särskilda aktiviteter. Den kunskapsöversikt som skulle ligga till grund för en pilotverksamhet gällande våldspreventiva insatser och insatser för att motverka diskriminering har fördröjts från augusti 2014 till mars 2015. Inriktningen av kunskapsöversikten har också ändrats jämfört med ursprunglig plan. Förändringen består främst i att insatser för att motverka diskriminering inte har ingått. Således har inte heller någon pilotverksamhet kunnat genomföras. Studien om bedömningsgrunder har inte heller hållit tidplanen, men kommer att slutföras under mars 2015. En plan för det fortsatta arbetet med dessa aktiviteter och med att omhänderta resultatet av studierna kommer att tas fram under 2015. Den utredning som planerats för att analysera behovet av personalresurser för att bedriva en ökad personalledd verksamhet i form av annan strukturerad verksamhet (ASV) har inte genomförts inom ramen för uppdraget om jämställdhetsintegrering. ASV har inte särskilt prioriterats vid tilldelning av resurser och det har därför varit svårt att bedriva och utveckla verksamheten på önskvärt sätt. Kriminalvården har under året arbetat fram en ny styrmodell. Ett syfte är att tydligare koppla verksamhet till resurser. Bedömningen är att detta kommer att öka möjligheterna att planera och genomföra olika sysselsättningar utifrån intagnas behov och med rätt dimensionering. Frågan om ASV kan därmed anses ha omhändertagits inom ramen för nya styrmodell. Två nya aktiviteter har tillkommit. En konferens om heder, maskulinitet och våld som genomfördes tillsammans med MUCF. Samverkan har utvecklats med Länsstyrelserna (se vidare under avsnitt 4.3 Samverkan). En utmaning med utvecklingsarbetet handlar om att konkretisera hur de jämställdhetspolitiska målen kan kopplas till uppdrag och det arbete som medarbetarna utför med klienterna. Erfarenheten visar att det är relativt lätt att identifiera konkreta insatser för att främja jämställdhet för medarbetare (där Kriminalvården redan har nått långt när det gäller kvantitativ jämställdhet på medarbetar- och chefsnivå), men att det är svårare med jämställdhetsfrämjande insatser för klienterna. Det finns vissa farhågor för att det kommer att vara svårt att etablera ett långsiktigt arbete inom detta område och att frågorna kommer att hamna utanför ordinarie strukturer och får svagt genomslag. Det är därför av vikt att fortsätta med specifika utbildningsinsatser, att införa nya och reviderade metoder samt ge en tydlig styrning och konkreta uppföljningsbara mål och uppdrag. Det har framkommit att det finns ett stort behov av stöd och material för att arbeta med värdegrund, jämställdhet och HBTQ-frågor. Inom myndigheten pågår ett arbete med att stärka värdegrunden bl.a. med fokus på att förbättra attityd och förhållningssätt mellan kollegor samt mellan chef och medarbetare. En aktivitet som har tillkommit under 2014 har varit att ta fram diskussionsmaterial t.ex. till arbetsplatsträffar. Det finns även ett behov av att se över materiel och utrustning som används i utbildningssammanhang för att säkerställa att det är anpassat för medarbetare av båda könen. 10 (21)
Under 2014 har uppföljningen framför allt handlat om att utvärdera utbildningsinsatser, att mäta antalet deltagare samt att färdigställa de studier och rapporter som beslutats i planen för jämställdhetsintegrering. En aspekt som har blivit tydlig under arbetets gång är vikten av en kommunikationsplan för att på ett tydligt sätt kunna kommunicera och förankra syftet och resultatet inom myndigheten och till klienterna och övriga intressenter. Under 2014 skedde den kommunikationen ad hoc och en strategisk plan saknades. Inför arbetets början fanns farhågor om att förändringsarbetet skulle kunna väcka motstånd. Erfarenheterna har tvärtom visat att det finns ett stort intresse för frågan i myndigheten. Ett exempel är personalutbildning som har tagit ett stort ansvar för utvecklingsarbetet och med självklarhet och snabbhet har lyckats göra stor skillnad på kort tid. Utvärderingar från deltagarna har visat att flera deltagare uppger sig vara positivt överraskade över att utbildningar till så stor del utgår från ett genusperspektiv. Sammanfattningsvis har en framgångsfaktor varit att personer på nyckelpositioner har tagit ansvar för att åstadkomma förändringar i arbetssätt och liknande inom sitt expertområde. 6. Rekommendationer Det har varit en stor fördel att uppdraget har getts i 2013 års regleringsbrev. Det har gett arbetet en dignitet och gjort att det har prioriterats. Uppdraget har varit tydligt formulerat och synliggjort mannen som norm i verksamhet. Genomförandetiden på endast ett år har dock inte gett tillräckliga förutsättningar för att åstadkomma förändringar, och det har funnits en oro för hur arbetet skulle kunna omhändertas på lång sikt efter uppdragstidens slut. Jämställdhetsintegrering är ett långsiktigt arbete och det är positivt att uppdragstiden har förlängts och nu sträcker sig under perioden 2015-2018. 6.1 Uppdraget För att uppdraget om jämställdhetsintegrering ska kunna genomföras på bästa sätt är det viktigt att även övriga uppdrag till Kriminalvården präglas av ett jämställdhetsperspektiv så att regeringens styrning i jämställdhetsfrågor är konsekvent. En illustration på sådan bristande enhetlighet är hur departementet har formulerat regeringsuppdragen till Kriminalvården om klienter med våldsproblematik. Det inledande uppdraget avgränsades till förstärkta insatser för våldsamma män. Efter att Kriminalvården uppmärksammat att uppdraget inte omfattade kvinnor gavs Kriminalvården motsvarande uppdrag för kvinnor. Uppdraget som tillkom kom då att kallas Uppdrag om förstärkta insatser för kvinnor med våldsproblematik. Skillnaden i formuleringen av uppdragen indikerar en skillnad i synen på kvinnors och mäns våldspotential vilket enligt vår uppfattning motverkar en jämställd styrning och riskerar att istället reproducera och cementera könsstereotypa uppfattningar. 11 (21)
6.2 Stödorganisationen Stödet från Nationella sekretariatet för genusforskning har inneburit att myndighetens ledning har getts möjlighet att få en fördjupad kunskap om uppdraget, men även att uppdraget förankrats i andra delar av organisationen. I det här arbetet är det viktigt med en extern samordnande part som kan vara rådgivande och pådrivande i arbetet, och som även har kännedom om samtliga myndigheters framsteg och utmaningar. Det har också varit viktigt med en sammanhållande funktion som har kunnat anordna spridningsarrangemang såsom under Nordiskt forum och Almedalen. Nätverksträffarna har varit värdefulla genom att myndigheternas samordnare har kunnat utbyta erfarenheter. Kriminalvården vill särskilt framhålla mötet som ägde rum på Regeringskansliet tillsammans med myndighetshandläggarna på respektive departement som konstruktivt och givande. Utbildningar har riktats till myndigheternas samordnare, men har även tagits fram för ett antal områden som har varit gemensamma för myndigheterna. Här kan sägas att det finns en förbättringspotential gällande kopplingen mellan teori och praktik. Det som har efterfrågats av deltagarna är en förståelse för hur kunskaperna ska omsättas i praktiken, och här krävs att utbildningarna innehåller fler exempel på metoder och att det ges möjlighet till praktisk tillämpning. 7. Ekonomisk redovisning I samband med regeringsuppdraget 2013 fanns det möjlighet att söka stimulansmedel kopplat till de olika aktiviteterna i planen för jämställdhetsintegrering. Kriminalvården beviljades 1 510 tkr kronor för genomförande av planen. Under 2014 har 1 046 tkr bokförts som förbrukade medel för genomförandet av uppdraget om jämställdhetsintegrering och framräknad mellanskillnad uppgående till 464 tkr ska betalas tillbaka till Kammarkollegiet. Vid en senare analys har det konstaterats att hela det beviljade bidraget har förbrukats men tyvärr delvis bokförts på fel konto. Kostnaderna har fördelat sig enligt följande i förhållande till beviljade medel. Utdrag ur myndighetens ekonomisystem (Agresso) återfinns i bilaga 2. Aktivitet Beviljade medel Förbrukade medel Internationell 200 tkr 0 kunskapsöversikt Utbildningsinsatser 400 tkr 45 tkr Studie bedömningsgrunder 300 tkr 150 tkr Nationell samordnare 550 tkr 685 tkr* Spridningsinsatser 60 tkr 0 Övrigt (resor, logi, omkostnader) 166 tkr* 12 (21)
Totalt 1 510 tkr 1 046 tkr *Vid fördelning av kostnader ut på aktiviteter har en uppskattning gjorts av de personer som varit involverade i projektet om hur deras resurser har fördelats. Detta eftersom denna information inte har gått att få fram direkt ur vårt ekonomisystem. Avvikelsen gällande internationell kunskapsöversikt och studien av bedömningsgrunder beror på att kostnader för aktiviteter bokförts på fel konto. Utbildningsinsatserna har genomförts i den omfattning som planerats. Genom att externa resurspersoner från länsstyrelserna har bidragit i planering och genomförande av flera av utbildningsinsatserna inom ramen för sina ordinarie uppdrag, har Kriminalvården inte belastats med deras lönemedel, utan endast bekostat vissa tillkommande omkostnader. Gällande kostnader för spridningsinsatser ingår de under posten Övrigt. 13 (21)
Bilaga 1 Aktiviteter Mål Aktivitet Resultat Effekt utredningar och återfallsförebyggande insatser är individanpassade. Eftersom aktiviteten inte är slutförd går det inte att redovisa ett resultat. Bidrar till en jämn fördelning av makt och inflytande 1. utredningar och återfallsförebyggande insatser är individanpassade. Bidrar till en jämn fördelning av makt och inflytande. Bidrar till att mäns våld mot kvinnor ska upphöra 2. Studie om bedömningsgrunder och kön. Syftet med studien var att undersöka om det finns några systematiska skillnader utifrån kön i frivårdens personutredningar. Studien har påbörjats under 2014 och kommer att slutföras under 2015. Genomlysning av två behandlingsprogram och ackrediteringsprocessen. Med ackreditering menas att ett program prövas mot förutbestämda kvalitetskriterier för att bl.a. säkerställa att programmet vilar på vetenskaplig grund, varefter det betecknas som ackrediterat. En ny manual för behandlingsprogrammet Puls (behandlingsprogram för män med fokus på aggressivitet och våld) har tagits fram där innehåll och exempel är anpassade för kvinnor. Den har börjat användas under 2015. Behandlingsprogrammet Violence prevention program (VPP) har anpassats till kvinnor. För VPP gäller fokuserad uppföljning av behandlingsomgångar med Eftersom aktiviteten inte är slutförd går det inte att redovisa effekter. Den förväntade effekten är att utbudet av behandlingsprogram i högre grad är anpassat efter varje individs behov. 1 En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 14 (21)
kvinnor i syfte att ge rekommendationer om hur övningar och exempel kan göras mer relevanta för målgruppen kvinnor. utredningar och återfallsförebyggande insatser är individanpassade. Bidrar till att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. utredningar och återfallsförebyggande Utredning av förutsättningar för att använda det särskilda riskbedömningsinstrumentet Patriark för hedersrelaterat våld. Det är angeläget att detta våld uppmärksammas i Kriminalvården och att klienterna får det omhändertagande som bäst främjar deras återanpassning i samhället och förhindrar återfall i brott. Framtagande av ett individuellt behandlingsprogram för relationsvåld har påbörjats under Genomgången av ackrediteringsdokumentet har inte föranlett något behov av ändringar av kriterier eller beslutsprocess. Utredningen har utmynnat i ett antal rekommendationer om hur det fortsatta arbetet inom Kriminalvården bör utvecklas. Detta kan ske bl.a. genom att ytterligare forskningsunderlag inhämtas och eventuella kriminalvårdsspecifika faktorer som inte framkommer i instrumentet belysas. En första version av manual för behandlingsprogrammet har tagits fram. Programförslaget har Eftersom beslut om införande inte är fattat går det inte att redovisa effekter. Förväntade effekter är att återfall i brott förebyggs. 2 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 15 (21)
insatser är individanpassade. klienter är bättre rustade för ett jämställt liv efter frigivning. Bidrar till att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. klienter är bättre rustade för ett jämställt liv efter frigivning. Bidrar till att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. klienter är bättre 2014. Relationsvåldsprogrammet ska vara utformat att passa såväl på anstalt som inom frivård. Ackrediteringen sker i flera steg, programmet ska pilottestas under 2015 och beräknas vara klart för ackrediteringsprövning vintern 2015-2016. Internationell kunskapsöversikt: Genusvetenskapliga perspektiv på mäns våld och våldspreventiva insatser för klienter i kriminalvård. Kunskapsöversikten har pågått under 2014 och kommer att slutföras under 2015. Aktiviteten är en forskningsgenomgång av våldspreventiva insatser för kriminalvårdsklienter och för att utreda om det finns evidensbaserade verkningsfulla interventioner med genusansats. föräldracirkel, som syftar till att stödja föräldrar presenterats för ackrediteringspanelen, som ansvarar för ackrediteringsprövningen. Aktiviteten resulterar i att klienter, både kvinnor och män, får behandling för sin våldsproblematik. Detta gäller även klienter som har utövat våld i samkönade relationer samt för våld inom familjen som riktats mot barn. Eftersom aktiviteten inte är slutförd går det inte att redovisa ett resultat. Innehållet i föräldracirkeln har uppdaterats i syfte att bättre möta Eftersom beslut om fortsatt arbete inte är fattat går det inte att redovisa effekter. Förväntade effekter är att klienter, både kvinnor och män, får bättre 16 (21)
rustade för ett jämställt liv efter frigivning. Bidrar till jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 3. återfallsförebyggande insatser är individanpassade. Bidrar till att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. klienter är bättre rustade för ett jämställt liv efter frigivning. i föräldrarollen, har uppdaterats. En pilotomgång av vad som numera benämns Föräldragrupp har genomförts på fyra anstalter. Kunskapsöversikt om hedersrelaterat våld och förtryck som har syftat till att bl.a. beskriva forskningsläget kring behandlingsinsatser för klienter dömda för hedersrelaterat våld och att föreslå vilken definition av hedersrelaterat våld som ska gälla i Kriminalvården. Samverkan med Statens institutionsstyrelse, SiS, om föräldrastödjande och våldspreventiva insatser. behoven hos klienter som är kvinnor. Det nya materialet tar hänsyn till olika former av föräldraskap med utgångspunkt från barnets rätt till sina föräldrar Aktiviteten bidrar till att ge klienter ökad kunskap om barns utveckling. Utredningen har utmynnat i ett antal rekommendationer om hur det fortsatta arbetet inom Kriminalvården bör utvecklas, bl.a. att utveckla en checklista för identifiering av klienterna, och att utreda möjligheten att flagga för dessa fall i ärendehanteringssystem. Samverkan har resulterat i erfarenhets- och kunskapsutbyte om föräldragrupp och SiS:s samtalscirkelsmaterial om genus, sexualitet och våld. redskap för att ge omsorg till sina barn. Arbete med föräldrar i institution förväntas även ge positiva effekter på den psykosociala miljön. Eftersom beslut om fortsatt arbete inte är fattat går det inte att redovisa effekter. Eftersom beslut om fortsatt arbete inte är fattat går det inte att redovisa effekt. Se avsnitt 4.3 Samverkan Kriminalvården har deltagit i Aktiviteten har bidragit till utbyte Förväntad effekt är ett bättre genomförande av 3 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 17 (21)
verksamhet säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män. nätverksträffar i JiM:s regi. av idéer och erfarenheter vilket har resulterat i att nya metoder och arbetssätt har identifierats och implementerats. arbetet med jämställdhetsintegrering i Kriminalvården. Bidrar till jämn fördelning av makt och inflytande. Bidrar till ekonomisk jämställdhet 4. verksamhet säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män. Bidrar till jämn fördelning av makt och inflytande. Bidrar till ekonomisk Kriminalvården har deltagit i utbildningar anordnade av JiM. Utbildningsinsatser med deltagande från Kriminalvården är: Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete, Att leda förbättringsarbete, Jämställd kommunikation, Controllerutbildning, Jämställt bemötande, Från statistik till analys, Jämställdhetsintegrering och bidragsgivning, Jämställt bemötande, Ökad kunskap om jämställdhet, jämställdhetsintegrering och förbättringsarbete. Förväntad effekt är ett bättre genomförande av arbetet med jämställdhetsintegrering i Kriminalvården. 4 Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 18 (21)
jämställdhet. verksamhet säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män. Jämställdhetsintegrering av remisshantering och Jämställdhet 2.0. Normkritik, intersektionalitet och maskulinitet i jämställdhetsarbete. 47 personer har deltagit totalt, 38 kvinnor och 9 män. Utbildning om jämställdhetsintegrering har genomförts riktat till ledning och experter. 231 personer, 131 kvinnor och 100 män, har deltagit totalt. Aktiviteten fortsätter även under 2015. Ökad kunskap om jämställdhet, jämställdhetsintegrering och förbättringsarbete. Se avsnitt 4.2 Kunskap och utbildning. Förväntad effekt är ett bättre genomförande av arbetet med jämställdhetsintegrering i Kriminalvården. Bidrar till jämn fördelning av makt och inflytande. Bidrar till ekonomisk jämställdhet. verksamhet säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och Översyn av nationella personalutbildningar. Målen med utbildningarna är att de ska förmedla vision och värdegrund och ge varje Översynen av utbildningarna har resulterat i att jämställdhet finns med som tema i grundutbildningen, fortbildningen och utbildningen för kriminalvårdsinspektörer. medarbetare ges ökade förutsättningar att identifiera och problematisera könsstereotypt bemötande av klienter vilket förväntas bidra till en mer jämställd verksamhet. 19 (21)
män. Bidrar till jämn fördelning av makt och inflytande. Bidrar till ekonomisk jämställdhet. myndighetsstyrning är jämställdhetsintegrerad. Bidrar till jämn fördelning av makt och inflytande. Bidrar till ekonomisk jämställdhet. återfallsförebyggande insatser är individanpassade. Bidrar till att mäns våld mot kvinnor ska medarbetare möjlighet till kompetensutveckling avseende de färdigheter och förhållningssätt som yrkesrollen kräver. En genomlysning har påbörjats av processerna för beredning och beslut, riskanalys, verksamhetsplanering, budget, särskilda uppdrag, normeringsdokument, remisser, årsredovisning, budgetunderlag, intern och extern information samt statistikproduktion. I samverkan med MUCF och projektgruppen för regeringsuppdraget unga i kriminalvård genomfördes en konferens för klientnära medarbetare den 9 oktober om unga, heder, Övningsexempel som används i grundutbildningen har justerats utifrån ett normkritiskt perspektiv. Se avsnitt 4.2 Kunskap och utbildning. I syfte att säkra hela styrkedjan för myndighetsstyrningen, finns jämställdhetsperspektivet med i arbetsordningen. Jämställdhetsintegrering har varit en prioriterad aktivitet i verksamhetsplanen för 2014 och föreslås ingå i verksamhetsplanen för 2015. Arbete med att jämställdhetsintegrera myndighetens interna remissprocess har inletts. Konferensen har bidragit till ökad kunskap om hedersrelaterat våld, maskulinitetsnormer och hur man kan arbeta för att förebygga våld hos unga. Genom att lyfta in ett jämställdhetsperspektiv i myndighetsstyrningen förväntas verksamhet i ökad utsträckning utgå från båda könens behov vilket innebär effektivare myndighetsservice och resursfördelning, men även ökad rättssäkerhet och demokrati genom att kvinnor och män bemöts på lika villkor. Förväntade effekter är att medarbetare i ökad utsträckning ges förutsättningar att möta klienterna utifrån deras individuella behov. 20 (21)
upphöra. maskulinitet och våld. verksamhet säkerställer en likvärdig resursfördelning och service till kvinnor och män. Aktiviteten fanns inte med i planen för jämställdhetsintegrering utan har tillkommit. Avsiktsförklaringen för Jämställt Västra Götaland har undertecknats vilket inneburit att Kriminalvården, region Väst, har anslutit sig till det övergripande strategiarbetet i Västra Götaland. En lokal handlingsplan har beslutats under hösten 2014. Aktiviteten möjliggör förbättrat erfarenhetsutbyte om jämställdhetsarbete och förbättrad samverkan i länet, och innebär även att Kriminalvården kan få stöd gällande t.ex. kompetensutveckling och utvärdering av aktiviteterna i den lokala handlingsplanen. Aktiviteterna i den lokala handlingsplanen förväntas ge effekter för en förbättrad psykosocial miljö för klienterna, klienternas föräldrakapacitet, och den kvantitativa jämställdheten bland medarbetare i Kriminalvården. Aktiviteten fanns inte med i planen för jämställdhetsintegrering utan har tillkommit. Se vidare under avsnitt 4.3 Samverkan. 21 (21)