2015-09-30 Inbjudan till seminarium Vuxna med funktionsnedsättning i etableringsuppdraget Syfte Syftet med seminariet är att uppmärksamma vuxna med funktionsnedsättning i etableringsuppdraget. Seminariet kommer att belysa identifiering av funktionsnedsättning hos vuxna deltagare, bedömning av prestations- och arbetsförmåga och dess koppling till funktionsnedsättning samt utveckling av samarbetet mellan specialister och arbetsförmedlare. Det kommer även att göras en presentation av enheten Syn Döv Hörsel i Stockholm. Målgrupp Nyanställda och övriga intresserade handläggare inom etableringsuppdraget på Arbetsförmedlingen. Datum och plats Datum: Tisdag 10 november, kl. 08.30 13.00 (inklusive lunch). Plats: Clarion Hotel Sign, Östra Järnvägsgatan 35, Stockholm Program 08.30 09.00 Anmälan 09.00 09.30 Vuxna med funktionsnedsättning i etableringsuppdraget. Julio Fuentes, SIOS. 09.30 10.00 Bedömning av prestations- och arbetsförmåga och dess koppling till funktionsnedsättning. Emilija Pavlovic-Stankovic, Arbetsförmedlingen, Haninge. 10.00 10.30 Kaffe 10.30 11.15 Hur utvecklar vi samarbetet mellan specialister och arbetsförmedlare i etableringsuppdraget? Sara Lindblom Boogh och Agneta Littwold Pöljö, Arbetsförmedlingen Huddinge. 11.15 11.45 Enheten Syn Döv Hörsel i Stockholm. Åsa Blomqvist och Lena Pihl Dahl, Arbetsförmedlingen. 11.45 12.00 Avslutning 12.00 12.50 Lunch Anmälan Deltagandet är kostnadsfritt. Anmälan görs på www.fhie.se under fliken Aktuellt. Anmälan senast den 2 november. Begränsat antal platser Mer information om projektet Projektet Funktionshinder i etableringen har som syfte att införa ett funktionshinderperspektiv på etableringen i Stockholms län. Vuxna nyanlända med funktionsnedsättning och/eller trauma ska säkerställas samma möjligheter som övriga deltagare. Kontaktperson erica.stensson@sios.org
Dokumentation från seminariet den 10 november inom projektet Funktionshinder i etableringen Vuxna med funktionsnedsättning i etableringsuppdraget Vuxna med funktionsnedsättning i etableringsuppdraget, Julio Fuentes, SIOS. Se Power Point presentation som finns bifogad. Bedömning av prestations- och arbetsförmåga och dess koppling till funktionsnedsättning, Emilija Pavlovic-Stankovic, Arbetsförmedlingen, Haninge. Se Power Point presentation som finns bifogad. Kommentarer Fråga: Är det någon som gör så här? Hur ska man få in allt det här i det ordinarie arbetet? Det var ett lite blandat svar ifrån deltagarna, men de flesta sa att ja, så här gör man. Fråga: Det är väldigt olika nivå på olika läkarutlåtande. Ser du inte en risk med att handläggare är för snabba med att fatta beslut om EPA (etableringsplan)? Emilija: En massa tid går förlorad, så väl som vissa möjligheter till åtgärder, om man väntar för länge med beslut om EPA. Det finns åtgärder så som att testa personen. Det kan man göra inom en kortare etableringsplan. (För att få till en plan inom 60 dagar) Efter den korta planen går det sedan att fatta beslut om en ny plan som är anpassad, eller att sedan avslå. Kommentar: Det går att testa ändå, trots att inte beslut fattats. Etableringsplanen är så värdefull och så kort. Kommentar: Det är svåra beslut att fatta och svårt att koppla dem till de olika begrepp som finns. Fråga: EEM hur lång är den tiden? Emilija: Det ska vara 60 dagar från beslut om uppehållstillstånd, efter det så ska man ha en etableringsplan. Kommentar: Man behöver inte funktionshinder koda i AIS om man har läkarutlåtande. Emilija: Man behöver inte men det är bra. Inget hindrar oss att koda. Kommentar: Vi kodar för vår skull, men personen kanske inte vill och då går det inte.
Emilija: Daganteckningar och tjänsteanteckningar etc. är andra sätt som man kan hjälpa kommunikationen mellan olika parter. Om en person får stöd så får det dokumenteras runt omkring, så att man kan förstå varför det är motiverat med åtgärder eller stöd. Hur utvecklar vi samarbetet mellan specialister och arbetsförmedlare i etableringsuppdraget? Sara Lindblom Boogh och Agneta Littwold Pöljö, Arbetsförmedlingen Huddinge. Se Power Point presentation som finns bifogad. Kommentarer Emilija: Arbetsförmedlingen hade en workshop med kommunen och flera andra för att reda ut hur de ska arbeta. Man kan också ha fyrpartssamtal så att man kan lyfta in frågor om bostadssituation och andra frågor som är angelägna. Kommentar: Allt är så resultatinriktat. Men det är viktigt att släppa den synen och att man genom det också får med sig personen. Enheten Syn Döv Hörsel i Stockholm, Åsa Blomqvist och Lena Pihl Dahl, Arbetsförmedlingen. Hörselnedsättning, tinnitus och ljudkänslighet så väl som problem med synen är funktionsnedsättningar. Åsa Blomqvist och Lena Pihl Dahl berättar om deras arbete inom ett projekt inom Arbetsförmedlingen i Spånga etablering. De uppmanar de arbetande på Arbetsförmedlingen att söka kontakt med dem så snart det kommer in en sökande med synoch/eller hörselsvårigheter. Deras uppdrag är att vara konsulter för arbetsförmedlarna. Projektet startades eftersom enheten Syn Döv Hörsel fick in så få ärenden. De ville genom projektet synliggöra problematiken som personer med nedsatt syn eller hörsel samt döva har. De avsåg att öka tillgängligheten och att inleda en dialog. Målet var att personer med denna problematik skulle identifieras tidigare i processen. De menar att det är synd i de fall då deras enhet kopplas in först när det bara är ett par månader kvar av etableringstiden. Det är därför viktigt att utbilda handläggarna i att uppmärksamma dessa personer och den problematik de står inför. Det ska därför tas fram verktyg som handläggarna kan använda. I deras utbildningar med handläggare har de låtit dem få prova på olika syn och hörselnedsättningar. De har tagit fram ett frågebatteri med enkla frågor som kan ställas till den sökande, samt tips och råd till handläggarna. De informerar också om att uppmärksamma olika beteenden hos kunderna. Åsa och Lena har också varit inne i gruppinformationen i del två och berättat om vad enheten kan bistå med och hur de blir kontaktade. De har även tagit fram ett informationsblad med deras kontaktuppgifter.
Det behöver finnas ett bättre samarbete mellan de olika aktörerna som träffar etableringsdeltagarna. Åsa och Lena har bland annat träffat SFI chefen i Stockholm så väl som den kurator som samarbetar med syncentralen. De berättar om ett ärende med en man som inte varit en del av deras verksamhet inom Syn Döv Hörsel eftersom den här mannens ärende inleddes tidigare då han fick uppehållstillstånd 2006. De valde att uppmärksamma det här ärendet för att visa på hur insatserna och anpassning för att avhjälpa funktionshinder och möjliggörandet för personen att kommer i arbete kan gå till. De delar som ingick var bland annat anpassning på SFI, rehabilitering på syncentralen i 2 år för att lära sig punktskrift och att öva upp nya sätt för hur han skulle klara sig på egen hand så väl ute i samhället som i hem miljön. Det är bra att ta fram anpassning i tid så att det finns tillgängliga när de behövs. Han fick också läsa grundläggande svenska och en vägledningskurs. Därefter rekommenderades det att han skulle komma ut på praktik så fort som möjligt. 2015 fick han jobb inom en kommunal satsning och i det arbetet fick han den anpassningen som han behövde. Åsa och Lena menar att utan den basrehabilitering som han fick på syncentralen så hade inga andra av de åtgärder som sates in fungerat. Men till en stor del på grund av att han fått den basrehabiliteringen så fick han tillslut ett jobb. Projektet Syn, Döv Hörsel har bidragit till att enheten har fått in många fler ärenden. Åsa och Lena vidhåller att det inte finns några dumma frågor utan de ser helst att så fort arbetsförmedlarna misstänker att en person har en nedsatt syn- eller hörsel så vill de att kontakt tas med dem. De gånger de informerat om sin verksamhet under gruppinformationsträffarna så är det många som efteråt har sökt upp dem. Kommentarer Kommentar: Vissa chefer säger att handläggarna på hyvlar kunderna ohälsa och att det gör att de får de sökande att känna efter och att de då blir dåliga. Åsa och Lena: Det behöver göras mycket för de personer som har någon form av varaktig eller tillfällig funktionsnedsättning. De nedsättningar som en person kan ha av syn och hörsel måste kunna klargöras så snabbt som det går så att det går att kan komma igång med det andra arbetet. Syn och hörsel är så grundläggande för det resterande arbetet. Avslutning Julio tackar alla de medverkande och deltagarna för visat engagemang och intresse för de här frågorna under seminariet. Seminariet avslutades med gemensam lunch.
Vuxna med funktionsnedsättning i etableringsuppdraget 2015-11-12
Intersektionalitet funktionshinder och etnicitet Funktionshinder Etnicitet Intersektionalitet (korsning) mellan funktionshinder och etnicitet: Kulturalisering och homogenisering av funktionshinder
Projektet Funktionshinder i etableringen Syfte: Att införa ett funktionshinderperspektiv på etableringen i Stockholms län så att vuxna nyanlända med funktionsnedsättning och/eller trauma har samma möjligheter som övriga nyanlända att ta del av etableringsinsatserna. www.fhie.se
Projektets mål Att uppmärksamma och identifiera vuxna nyanlända med funktionsnedsättning/ trauma så tidigt som möjligt. Att bidra till att utveckla samverkan mellan berörda verksamheter. Att ta fram kompetensutvecklingsmaterial. Att tillhandahålla kompetensutveckling för berörd personal.
Funktionshinder och funktionsnedsättning
Synsätt på funktionshinder Den medicinska modellen Den sociala modellen Den miljörelaterade modellen Dessa synsätt är transkulturella och transnationella Synen på funktionshinder beror på många faktorer: sociala, kulturella, ekonomiska, historiska, politiska m.m.
Synsätt på funktionshinder Den medicinska modellen Här riktas uppmärksamheten på de skador och funktionella nedsättningar som individen har. Funktionsnedsättning som avvikelse. Rehabiliteringsinsatser och annat stöd för att utveckla den enskildes förmåga står i centrum.
Synsätt på funktionshinder Den sociala modellen Funktionshinder som socialt förtryck. Den individuella funktionella nedsättningen har inte avgörande betydelse. Den miljörelaterade modellen Detta synsätt riktar uppmärksamheten på de hinder i samhällsmiljön, som finns för individens aktiva deltagande.
Den miljörelaterade modellen Funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.
Den miljörelaterade modellen skada funktionsnedsättning hinder i omgivningen Funktionshinder Individ omgivningen
Den allmänna bilden är dock att funktionsnedsättning = handikapp = personlig tragedi
Etnicitet och kultur
Etnicitet Begreppet härstammar från grekiskans ethnos, vilket kunde användas i relation till en grupp människor, en stam eller ett folk. Etnicitet refererar till gruppbildning, kulturell och/eller social gränsdragning mellan oss och de Andra, identitet, känsla av samhörighet, symbolgemenskap osv. Man blir i relation till andra genom social inlärning och sociala processer. Självidentifikation är central.
Kultur Många olika sätt att förstå kultur många definitioner. Kultur är en grupp människors gemensamma regler, värden och symboler (Arnstberg, 1988). Kultur är ett kollektivt fenomen, som inte måste bygga på etnisk eller nationell grund. Kulturer och delkulturer kan också baseras på könstillhörighet, ålder, mm. Kultur är inte statisk, utan föränderlig.
Kultur Kulturella företeelser och värderingar är knutna till politiska, sociala, ekonomiska och historiska faktorer i ett komplex sammanhang. Människan är både kulturbärare och kulturskapande.
Intersektionalitet funktionshinder och etnicitet Funktionshinder Etnicitet Intersektionalitet (korsning) mellan funktionshinder och etnicitet: Kulturalisering och homogenisering av funktionshinder
Två dominerande förhållningssätt Kulturalisering Personer med funktionsnedsättning och etnisk minoritetsbakgrund Homogenisering Överbetoning av kulturens betydelse Behov av ett interkulturellt perspektiv. Sociala, ekonomiska och andra faktorer har betydelse. Man bortser ifrån kulturella aspekter, social situation och språkliga behov Nya frågeställningar. Metoder och kunskaper behöver utvecklas.
Frågor i projektet
Tidig identifiering av funktionsnedsättning Olika orsaker om varför funktionsnedsättning inte kommer fram Ökad medvetenhet hos handläggare Information till deltagarna Samverkan med specialisterna Prestations- och arbetsförmåga och funktionsnedsättning Utveckling av samverkansytor Lokala överenskommelser (LÖK) SFI-organisationen i kommunen Samverkan med vården
Prestationsförmåga, arbetsförmåga och funktionsnedsättning
Definition prestationsförmåga, arbetsförmåga och funktionsnedsättning Utredningar, tjänster, metoder och insatser Samverkan Utmaningar
Marknadsområde Stockholm Gotland Antal inskrivna sökande 120 449 Varav med funktionsnedsättning 29 782 24,7% Antal inskrivna etableringsökande 5852 Varav med funktionsnedsättning 187 3,2%
Prestationsförmåga Prestationsförmåga definieras som den enskildes förmåga att delta i aktiviteter i en etableringsplan Prestationsförmåga skiljer sig från arbetsförmåga på så sätt att kraven i etableringsplanens aktiviteter kan vara lägre ställda eller annorlunda än kraven i ett lönearbete. Sökandes förmåga att delta i aktiviteten, trots eventuell sjukdom Prestationsförmåga bedöms utifrån individens resurser i förhållande till kraven i uppgifterna och miljön där aktiviteten utförs. Individens förutsättningar beskrivs utifrån både resurser och begränsningar. Nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan innebär förhinder att delta i etableringsinsatser på minst 25 procent av heltid
Utredning av prestationsförmåga Tjänster Klargöra dina arbetsförutsättningar Anpassa din arbetssituation Arbetsförberedande insatser
Arbetsförberedande insatser
Bedömning av prestationsförmåga Utredande samtal Fördjupningsfrågor Ta del av eventuella medicinska underlag Konsultera specialister, kontakt med vårdgivare Konsultera AR Enhet Syn Döv Hörsel Migrationsverket, kommunen
Tidsbegränsad etableringsplan Klargöra arbetsförutsättningar Fördjupad kartläggning och vägledning (12 veckor) Arbetspsykologisk utredning (APU) Aktivitetsbaserad utredning av arbetsförutsättningar/arbetsförmåga (ABU) Arbetssocial utredning (ASU) Kommun Vårdgivare
Utifrån läkar- eller specialistutlåtande bedöms graden av nedsättningen av prestationsförmågan till 75, 50 eller 25 procent av heltid.
Under pågående etableringsplan Upprepade korttidsfrånvaro pga. sjukdom Annan korttidsfrånvaro eller sammanhållen lång frånvaro Långsam utveckling, har svårt att ta del av program och insatser (återkoppling från SFI, anordnare) Utreda prestations- och arbetsförmåga, eventuell funktionsnedsättning Begäran om läkarutlåtande, bilaga
I samverkan När kommunen ansöker om statlig ersättning från Migrationsverket behöver de ett underlag som styrker avslag på etableringsplanen. Även när den arbetssökande får ett beslut på 75, 50 eller 25 procent av heltid kan kommunen behöva styrka orsaken till att etableringsplanen är på deltid. Samma förhållanden gäller när den arbetssökande är förhindrad att delta i etableringsinsatser på grund av sjukdom eller någon annan nedsättning av prestationsförmågan och frånvaron överstiger 30 dagar.
Viljeinriktning för bedömning av prestationsförmåga
När prestationsförmåga är bedömd Målsättningen är att den arbetssökande successivt ska övergå till att delta i aktiviteter som är relaterade till en arbetsliknande situation som till exempel praktik eller arbetsträning. Därmed övergår du till att bedöma den enskildes arbetsförmåga.
Med ICF:s (International Classification of Function, Disability and Health) begrepp kan man beskriva hur faktorer hos individen (kroppsstruktur, kroppsfunktion och personfaktorer) påverkar möjligheten att utföra arbete (aktivitet och delaktighet) i en viss miljö (omgivningsfaktorer). Hur definierar Arbetsförmedlingen begreppet arbetsförmåga? Arbetsförmåga bestäms av egenskaper hos en individ, en specifik arbetsuppgift och arbetsmiljö i samspel. Arbetsförmågan eller resultatet utgörs således av individens förutsättningar, kraven i arbetsuppgiften och den specifika arbetsmiljön i samspel Arbetsförmåga kan vara nedsatt pga. av funktionsnedsättning och/eller en historik av ohälsa
Individens förutsättningar resurser och begränsningar kunskaper och erfarenheter - utbildning och arbetslivserfarenhet (formell kompetens) färdigheter, förmågor - begåvning, fysisk och social förmåga, förmåga att använda sina kunskaper, lära sig nytt och utvecklas intressen, motivation, livsstil, personlighet - här är intressen och den egna motivationen för att komma i arbete en särskilt viktig faktor social situation - familjesituation och andra sociala nätverk som påverkar individen hälsotillstånd, funktionsnedsättning - medicinska orsaker som påverkar individens förutsättningar för arbete.
Funktionsnedsättning Medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar Medfödda funktionsnedsättningar är till exempel medfödda kroniska sjukdomar. Förvärvade funktionsnedsättningar uppstår under barndomen eller i vuxen ålder, till exempel efter sjukdom eller skada. Exempel på förvärvade funktionsnedsättningar är, ledsjukdomar, hörselnedsättning, förvärvade hjärnskador, allvarlig whiplashskada, psykiska sjukdomar som lett till psykiatrisk diagnos och olika neurologiska sjukdomar.
Synliga och dolda funktionsnedsättningar Synliga funktionsnedsättningar. Det kan vara olika fysiska och neurologiska sjukdomar/funktionsnedsättningar. Dolda funktionsnedsättningar Det kan exempelvis vara sjukdomar som diabetes, hjärt- /kärlsjukdom, lindriga hjärnskador och smärta. Det kan också vara en syn- eller hörselnedsättning som omgivningen inte känner till.
Vi utreder också om och på vilket sätt en funktionsnedsättning medför nedsatt prestations- och arbetsförmåga. Utredningen av arbetsförmåga kan komma att påvisa behov av kompenserande och stödjande insatser. Därefter gör vi en bedömning och prövning om nedsättningen i arbetsförmåga kan kompenseras genom anpassningar av olika slag.
Utmaningar Utredandesamtal genom tolk Medicinskt underlag Kontakt med vårdgivare Samarbete med specialister Långsamma processer Samverkan med kommunen, Migrationsverket och Försäkringskassan Utredning av arbetsförmåga
Hur utvecklar vi samarbetet mellan specialister och arbetsförmedlare i etableringsuppdraget? Sara Lindblom Boogh, sjg Agneta Littwold Pöljö, at AR Huddinge
Magisteruppsats våren 2015 Arbete och Hälsa, Karolinska Inst. Författare: Sara Lindblom Boogh Hur används specialisterna i etableringsuppdraget? -en intervjustudie med fokus på identifiering av funktionsnedsättning hos nyanlända
Bakgrund Fastställa prestationsförmågan Specialisternas roll Funktionshinderskodning SIOS: Tar tid att identifiera funktionsnedsättning Låg användning av specialist
Intervjustudie med specialister i Sthlms län våren 2015 7 AR-områden i Sthlms län Kriterier: At/sg; träffat minst en etableringssökande 2014 Syfte: -att undersöka hur specialisterna används i arbetet med att identifiera funktionsnedsättning inom etableringsuppdraget (i ett tidigare skede)
Resultat: Intervjuperson Uppskattad andel ärenden från etableringsuppdraget av det totala antalet ärenden Antal etableringsarbetsförmedlare specialisterna servar Ensam specialist i sin roll i etableringsuppdraget Tid sedan etableringsbehörighet Antal år som specialist 1 Ja 2 Nej 3 Nej 4 Ja 5 Ja 6 Ja 7 Ja Tabellen visar hur många ärenden och hur många arbetsförmedlare i etableringsuppdraget intervjupersonerna arbetar med. Vidare visas om de är ensamma specialister i etableringsuppdraget på sitt kontor, hur länge de haft etableringsbehörighet (utbildning) samt hur länge de arbetat som specialister på Arbetsförmedlingen.
1. Hur ser kontakten mellan specialist och arbetsförmedlare ut? 2. I vilket skede kopplas specialisterna in? 3. Hur arbetar specialisterna med funktionshinderskodning?
Resultat: Huvudtema Undertema 1. Tid att hitta arbetsrutiner 1.1 Startsträcka 1.2 Annat behov 1.3 Mer konsultativt 2. Rehabkunskap avgörande 2.1 Kunskap finns 2.2 Tidig kontakt med specialist 2.3 När kunskap saknas 2.4 Konsekvenser av kunskapsbrist 3. Inte självklart att koda 3.1 Brist på rutiner 3.2 Tveksamma specialister 4. Det vi inte kan påverka
Hur ser kontakten mellan specialist och arbetsförmedlare i etableringsuppdraget ut? 1. Huvudtema: Tid att hitta arbetsrutiner 1.1 Startsträcka Flexibla i kontakten Tagit tid 1.2 Annat behov Egna konsultationsforum När deltagarna inte klarar delta Hålla distans till arbetet 1.3 Mer konsultativt Trepartssamtal Olika roller Fokus på annat än hälsa
När kopplas specialisten in? 2. Huvudtema: Rehaberfarenhet avgörande 2.1 Kunskap finns Kunskaputbyte Rätt sorts ärenden 2.2 Tidig kontakt med specialist Innan plan Läkarutlåtande fördröjer > 6 mån
Forts. 2. Huvudtema: Rehaberfarenhet avgörande 2.3 När kunskap saknas Ovana vid att arbeta med funktionsnedsatta Repetera specialisternas roll Sektionschefens roll 2.4 Konsekvenser av kunskapsbrist > 12 mån Stor omfattning av hälsofrämjande aktiviteter Överflyttning till JOB
Hur arbetar specialisterna med kodning för etableringssökande med funktionsnedsättning? 3. Huvudtema: Inte självklart att koda 3.1 Brist på rutiner Koden saknar betydelse i etableringen Koden sätts aldrig... 3.2 Tveksamma specialister Koda för arbetsförmåga el prestationsförmåga? Aktuella omständigheter utgör hinder Fler ärenden, mer benägna att koda
4. Huvudtema: Det vi inte kan påverka... Nyanlända talar inte gärna om ohälsa Det är så mycket annat som är kaotiskt i tillvaron och i deras huvuden att det finns inte på kartan att man börjar titta på sin egen hälsa på det sättet då. Jag tror det. Det måste få ta tid och det gör också och att vi kanske inte kan forcera den processen heller. (Intervjuperson 6)
Slutsatser: Tagit tid att hitta samarbete mellan specialister och arbetsförmedlare Arbetsförmedlarna saknar rehaberfarenhet, hälsoaspekten hos nyanlända inte prioriterad= fördröjt kontakt med specialist och identifiering och kodning Börjar fungera bättre, tidigare kontakt med specialist Nyanlända behöver tid att landa Konsultationsforum och rehabteam en lösning
Varför ska vi samarbeta? Öppenhet, ärlighet och förståelse Erbjuda något som motparten vill ha Specialistresurser avsatta för etableringen
Vad vinner vi på att samarbeta? Tungt uppdrag, belastningen kommer inte att minska Gemensamt mål mot arbete Använda verktygslådan Klargöra behov av fördjupat stöd
Vad kan specialister göra? 10 % specialisttid= 4 timmar/v. Hinner träffa 2 personer/v? Gruppaktiviteter: vägledande? Motiverande? Aktivitetsbedömningar Saknas konsultationsforum; hitta andra lösningar på möten