AKADEMISKT ENTREPRENÖRSKAP. Universitet och näringsliv i samverkan. Magnus Henrekson och Nathan Rosenberg. Stockholm: SNS Förlag, 2000.



Relevanta dokument
Entreprenören i välfärdsstaten. Magnus Henrekson Handelshögskolan i Stockholm

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Nima Sanandaji

Entreprenörskap i välfärdsstaten

Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson

Egenföretagare och entreprenörer

Incitamentsprogram. Instrument i denna guide. grantthornton.se/incitamentsprogram. Aktier. Teckningsoptioner. Köpoptioner

Tillväxtboomen ingen slump

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

Rapport Exitskatten

Kapitalskatterna och företagandet. Magnus Henrekson. IFN Policy Paper nr 59, 2013

Kapitalförsörjning och riskkapital

Helsingborg Finansdepartementet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag

Framtidens arbetsmarknad

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

KAPITEL 9: SLUTSATSER

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna

Skatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter. Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013

Skatteförslag för tillväxt och välstånd. Januari 2004

Akademins bidrag till industriell omvandling

De nya lättnaderna i dubbelbeskattningen en kritik *

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

LOs yttrande över Reformerad ägarbeskattning effektivitet, prevention, legitimitet, januari 2005

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Gymnasieskolan och småföretagen

Företagandets förutsättningar en ESO-rapport om den svenska ägarbeskattningen

Småföretagande i världsklass!

Skatteundersökningen En internationell jämförelse i beskattning av kapital

Ekonomi Sveriges ekonomi

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Strategier för en framgångsrikare kommersialisering av svensk universitetsforskning *

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Beskattning av ägare till fåmansbolag

Tillväxtföretagandets skatteutmaningar

VAD ÄR EN TILLVÄXTOPTION?

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet

Den nya ekonomin: Effekter på företags- och belöningsstrukturen*

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir.

Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter. SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Inkomstpolitiskt program

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,,

Skandia och private equity - varför, hur och vad är resultatet

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Utbildning, lärande och forskning

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Det behövs en ny skattereform!

Hur tänker och agerar Private Equity vid förvärv? Niklas Edler, Skarpa AB

Remissyttrande Betänkandet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)

Skatter i en digitaliserad värld Kunskapsdagarna Göteborg november 2017

ERIK NORRMAN Ägarbeskattningens perversa drivkrafter 1

Motion till riksdagen 1988/89:N327

Delårsrapport januari - juni VD Claes-Göran Sylvén

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Kan vindkraften bidra till lokal/regional utveckling?

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Skillnad på marginalen - en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning

Entreprenören och tillväxtdilemmat

Den svenska paradoxen finns den?

Kan du lista ut vilket parti som skrivit vad kring företagande? MEDELPOÄNG 22% 1,8/8 POÄNG

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Globaliseringen och den svenska ägarmodellen

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Nya regler för beskattning av utdelning och försäljning av aktier i fåmansföretag

Det fortsatta 3:12-arbetet ett särskilt uppdrag

Vilket påstående är rätt?

Framtidens tillväxt och näringslivn

Inkomstpolitiskt program

Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda

Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv

Skatterna, företagandet och tillväxten *

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram

Seminarium tisdagen 3 april. Riskkapitalbolag och beskattning: Bör ränteavdragen slopas?

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

Tillväxtverket och sociala företag Tylösand 22 maj 2018 Helena Nyberg Brehnfors och Eva Carlsson

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

För snart 30 år sedan genomfördes vad som

GASELLVALET

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten

VINNOVAs Årskonferens 2005

Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Helena Svaleryd, 18 maj

Transkript:

AKADEMISKT ENTREPRENÖRSKAP Universitet och näringsliv i samverkan Magnus Henrekson och Nathan Rosenberg Stockholm: SNS Förlag, 2000.

Teknologin alltmer vetenskapsbaserad Kommersialisering av forskning viktigt för välståndsutvecklingen Akademiskt entreprenörskap i fokus USA och Silicon Valley Stor andel av spetsforskning vid universiteten i båda länderna Varför har det amerikanska systemet varit mer framgångsrikt än det svenska att ge goda förutsättningar för akademiskt entreprenörskap? Hypotes: Skillnader i avgörande institutioner och spelregler

Ekonomisk utveckling Parallellitet t o m slutet av 80-talet (ej catching up!) USA stark tillväxt under 90-talet Helt olika sysselsättningsutveckling Särskilt svag utveckling för NTBF i Sverige fram till mitten av 90-talet Satsar USA mer på FoU? Sverige högst FoU/BNP i OECD sedan 1985 (med något undantag) Högst universitets-fou/bnp av alla länder:

Sverige: 0,83%; USA: 0,39%; OECD: 0,39% Mätt i manår 28% av all FoU vid universiteten i Sverige, 52% av FoU utförd av disputerade vid universiteten. Universiteten bra på publicering: 1,8% av världsprod. av artiklar Tvåa efter Israel relativt BNP Svag länk till kommersialisering: lågt forskningsinnehåll i patenten Industriell FoU koncentrerad till fåtal stora företag; svag utveckling NTBF gränssnittet högskola/näringsliv

Statliga stödsystem och andra samverkansformer i Sverige Tredje uppgiften nu högprioriterad och många former Omfattande verksamhet, top-down modell USA bottom-up modell med legal struktur som främjade kunskapsöverföring till små och nya ftg och utv. av VC-industrin Samverkan universitet/näringsliv växer fram mer spontant mellan parterna.

Vilka är de avgörande länkarna? Från utbildningsval till akademiskt entreprenörskap Arbete Arbete Gymnasium Teknik eller naturvetenskap Forskarutbildning Forskningsbaserat entreprenöriellt företagande Högre utbildning Universitets anställd Annan Arbete i större företag

Incitament till humankapitalinvesteringar 35 Andel av befolkningen med univ. examen i olika åldersgrupper, 1998 30 USA 25 Andel (%) 20 15 OECD Sverige 10 5 0 25-34 35-44 45-54 55-64 Åldersgrupper

Humankapital avgörande tillväxtfaktor Kan ej bara mätas i studieår: a) efterfrågan vald utbildning b) utbildningens kvalitet c) humankapital på annat sätt USA dubbelt så hög andel univ. utbildade Andelen sjunkit i Sverige (bild) Ganska få naturvetare och tekniker Låg avkastning på utbildning Progressiva skatter Studiestöd minskar avkastning att välja rätt

Intresse för studier nära korrelerat med avkastningen Låga incitament till utbildning mindre bas för akademiskt entreprenörskap

Incitamenten att bli entreprenör Behövs både i nya och befintliga ftg Egenföretagarna sällan haft univ. utbildn. Valet att bli entreprenör nära förknippat med lönsamheten till expansion Risk: Akademikern förblir en extraknäckande konsult Svag tillväxtvilja hos svenska företag Beskattningen av entreprenörsinkomster skulder gynnades, egenkapital missgynnades individuella ägare missgynnades stora, gamla och kapitalintensiva ftg gynnades

Entreprenörsinkomster i hög grad löneinkomster, hög marginalskatt Optioner beskattas som lön när knutet till anställning Fåmansbolagsägda AB beskattas högre, särskilt om hög lönsamhet USA aldrig lika höga skatter marginalskatt på arbete ca 50% av svenska Reavinstskatt 20% sedan 1981 optioner mycket skatteeffektiva sedan 1981 (ingen skatt innan aktien säljs, 20% reavinst.

Drivkrafter till förmögenhetsbildning små och nya behöver mer egenkapitalfin. benägenheten att bli entreprenör påverkas trygghetssystemen minskar sparbehoven skatten på förmögenhetsackumulation mycket hög i Sverige. gynnar institutionaliserat sparande

Venture capital-industrins förutsättn. Tillväxt möjlig i USA p g a: 1. Reavinst 20% 1981. 2. Pensionsfonder kan satsa i VC-fonder 1979 3. Nya optionsalgstiftning 1981 (inga skatteeffekter förrän aktien realiseras) Modell som harmonierar incitamenten för investerare, VC-företag (och deras anställda) och nystartade företag. Enorm betydelse för akad. entreprenörskap Limited partnership Limited partners satsar 99% och general partners 1%, vinsten fördelas 80/20

Sålla fram projekt Ersättning resultatbaserad Ledning i nya företag låga löner och mycket optioner Finansiellt stöd delas ut i omgångar Ett partnership upplöses efter 8 10 år Inom VC-företag sätts nya partnership kontinuerligt samman Track record avgörande för att få pengar Företagsänglar tillkommer. Samma skatteregler

Sverige Stora företagen, NUTEK, Almi m fl har fyllt VC-företagens roll i Sverige ( Den svenska innovationsmodellen ) VC-marknaden länge liten och i sena stadier Nu snabb tillväxt, men tillför ej kompetens i samma utsträckning. Skattereglerna ofördelaktiga: 1. Trippelbeskattning 2. Företagsänglar drabbas av fåmansbolagsregler 3. Ägarnas utdelningar högt beskattade p g a fåmansbolagsregler

4. Inkomsterna för VC-företagens huvudägare och förvaltare blir arbetsinkomster Rättslig struktur saknas ännu för att befrämja framväxten av högkompetent VC-industri.

Arbetsmarknadens funktion mest utjämnade lönerna i världen: höga låga löner och låga höga löner rigida löner missgynnar entreprenöriella ftg och små ftg som vill individualisera mer LAS ger förlust vid jobbyte; mindre spillovers ej konsistent med en entreprenörskultur; jfr Silicon Valley

Incitamenten inom universiteten Förmedlas ny forskning i undervisningen? Anpassas kursplaner till efterfrågan i samhället? Kan forskningsmedel omallokeras snabbt? Incitament för institutioner och forskare att samverka med näringslivet? Hur samarbeta på kommersiella villkor med näringslivet med bevarad kvalitet på forskning och undervisning? USA Universiteten konkurrerar med varandra (om anslag, studenter, doktorander, professorer) Professorer konkurrerar om forskningsmedel och doktorander Universiteten tar betalt

Ger höga krav på relevans och kvalitet och stor lönespridning mellan områden och enskilda forskare Universiteten blir endogena institutioner som snabbt anpassar undervisning och forskning till vad som efterfrågas Sverige (och Europa) Professorer statstjänstemän Universitetsstatus ges av staten Resurstillgång i mindre grad kopplad till framgång i forskning och undervisning (centraliserat system) Svårare att omallokera resurser mellan utbildnings- och forskn. områden Stor del av undervisning av icke-forskande Mindre möjligheter att belöna insatser lokalt

Samverkan med näringslivet Am. konkurrensinriktad kultur mer entreprenöriell Bayh-Dole Act (1980) öppnade för vinstdelning Lärarundantaget ger negativa incitament för univ. och kolleger (negativt grupptryck) Kommersialisering passar ej i en ämbetsverks-kultur (regler för tjänstledighet, lönesättning) Konsult till storföretag istället vanligt (sällan samma utväxling) Uppifrån-och-ned kontra nedifrånoch-upp -modellen

Sveriges uppsving Tillväxt i sysselsättning och BNP Många nya mellanstora företag IPO-explosion av NTBF Stämmer med vår hypotes halverad bolagsskatt gynnar EK Marginalskatt från 85 till 55% 30% kapitalskatt och avskaffad förmögenhetsskatt på onoterade bolag avreglerad kredit- och kapitalmarknad full internationell ägarkonkurrens ökad lönespridning mer offentlig upphandling flexiblare arbetsmarknad avreglering av produktmarknader börsuppgång skapat förmögenheter

Vägen till rikedom nu via uppbyggnad av nya företag. Flera problem återstår: dubbelbeskattning på aktier missgynnar individuella ägare små företag högre skatt på avkastning och reavinster hög total skatt på sparande venture capital missgynnat individer utan eget kapital kan ej få kapitalbeskattning på entreprenörsinsatser och humankapital andra länder ändrar hela tiden Första stegen tagits mot entreprenörskultur, men räcker ej långsiktigt