Utvärdering Analys Prioriterade Läroplansmål Tallbackens förskola Ht -2012, Vt-13



Relevanta dokument
Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Förskolan Sagan Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Arbetsbeskrivning för

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Sagor och berättelser

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Avdelningsplan! för! Solstrålen/! Regnbågen!

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

3. Strategi för Vågens Natur- och Teknikförskola läsåret 2014/2015

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Arbetsplan 2015/2016

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Verksamhetsplan ht-2010 och vt Verksamhetsplanen bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Näckrosens förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Blåklinten Barn- och utbildningsförvaltningen

Strategi för Vågens Natur & Teknikförskola läsåret 2015/2016

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan 2017

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Sagor och berättelser

Arbetsplan Violen Ht 2013

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Transkript:

2.1 NORMER OCH VÄRDEN Utvärdering Analys Prioriterade Läroplansmål Tallbackens förskola Ht -2012, Vt-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, Barnens egna idéer och tankar har stor betydelse och genomslagskraft i arbetet med normer och värden. Tankar och idéer tas tillvara och respekten pedagogerna visar dem öppnar upp till olika inriktningar i det pedagogiska arbetet. Uppmuntran att komma med egna förslag, idéer och lösningar är ett sätt att verka för öppenhet mellan barn och pedagoger och mellan barnen I arbetet med bemötande har en avdelning arbetat med stopp-teater. Pedagogerna har dramatiserat olika situationer där de tycker att bemötandet barnen visat varandra inte varit bra. Situationen har spelats upp och barnen har kommit med andra lösningar hur man kan lösa situationen respektfullt och empatiskt. Detta arbetar pågår kontinuerligt när situationer uppstår. Barnen har visat att de förstår och att vet egentligen hur man bör vara men får lite hjälp med hur man kan lösa olika situationer på ett bra sätt. De har tagit till sig stopp-teatern och visar att de tänker på hur de bemöter varandra mer än tidigare och de hjälper och påminner varandra när det går fel Vi ger barnen stort utrymme till lekar på olika sätt och detta visar på stor respekt för barnen. Vi respekterar det som pågår, tittar på vad det är de egentligen gör. Låter barnen få chansen prova och utmana sina olika förmågor utan att gå in och styra för mycket. Barnen i sin tur visar varandra respekt när de väntar på sin tur, kan lyssna och hjälpa varandra. Genom att vi visar barnen och varandra respekt lär sig barnen hur man är respektfull mot varandra. I temat arbetar vi med varje enskilt barn med gruppen som grund. Att ingå i en grupp är att lära sig umgås med många. Samarbete, respekt och hänsyn. I arbetet med solidaritet valde vi samlat in kläder och leksaker till vårt såkallade Litauenprojekt. Vi berättade om hur barnen i Litauen kan ha det, detta synliggjorde vi med ett bildspel hur det kan vara i Litauen jämfört med hemma i Sverige. Detta blev tydligt för barnen och väckte stor respons från dem. Detta visar mycket tydligt att vi ger barnen något värdefullt och bidrar tillförståelse och empati. För att skapa solidaritet måste man först skapa empati.

Öppenhet mellan pedagogerna måste finnas för att vi ska få en öppen förskola. Samarbetet med reflektioner av våra prioriterade mål på våra arbetslags planeringar är ett steg att behålla och förbättra denna öppenhet. Detta har upplevts mycket positivt och är något vi vill fortsätta med. Hur går vi vidare? Vi vill ta arbetet med solidaritet (Litauenprojektet) ett steg längre. Någonting där man kan göra en kontinuerlig återkoppling. Fadderbarn, köpa en get, trädplantering. I Sverige, kanske besöka äldreboende med sång och musik. Vi tar tillbaka frågan till barnen och hör vad de tycker. Fortsätta med reflektionerna tillsammans i arbetslagen. Byte av arbetslag.

2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Uppstartsdagen upplevs mycket positivt. Många olika tekniker att arbeta med så som drama, enkel vardagsteknik, spika, snickeri och användandet av verktyg. Vi har haft fokus på upplevelser och gett barnen många upplevelser och erfarenheter av teknik. Upplevelser och erfarenheter de sedan kan vidareutveckla och använda vid t.ex. olika problemlösningar. Vi har arbetat med tekniker på olika sätt. I sagan med olika berättartekniker. Använt enkel vardagsteknik som konserv och kapsylöppnare, m.m. Mycket snickeri där barnen själva får bygga och använda olika sorters verktyg så som hammare, borr och såg. Vad det gäller genus frågan ser vi att pojkar och flickor är lika aktiva och ges samma möjligheter. Hur går vi vidare? Varje avdelning ansvarar för att göra vars en tekniklåda till ateljén. Den ska anpassas till varje ålder. Lådan ska innehålla allt material och en utförlig beskrivning.

2.3 BARNS INFLYTANDE Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Att arbeta efter en demokratisk modell är ett väl inarbetat arbetsätt hos pedagogerna på Tallbacken. Det är förankrat i Reggio Emilias pedagogiska filosofi som vi anammat och arbetar efter. Med begreppet demokrati menar man inom Reggio Emilia att varje barn är en fri och ansvarsfull aktör och att förskolan skall verka för att fostra barnet till delaktiga medborgare i samhället. Värdet av förhandling bottnar i att barnet lär sig lyssna till andra och utöver detta lär sig ta in och reflektera över andras synsätt. Barnet kan på detta vis förändra sitt eget sätt att tänka. Att rösta vi ser att de godtar och förstår innebörden av att rösta. Att förstå att man är med och bestämmer fast det inte blev det som man önskade utan fick följa gruppens beslut, man lyssnade på varandra. Barnen tycker om att komma med förslag och har många olika idéer. T.ex. Röstar fram vilken sång, vilken lek, om man vill gå ut eller inte. Egna val barnens egna förslag till aktiviteter, verksamhet o.s.v. tas på allvar och används i verksamheten. T.ex. planera gympan ibland, inflytande när vi planerar och inreder miljön, hålla i samlingar, använda en berättarstol, egna lekval, ta med något hemifrån och visa för de andra m.m. Samarbete i många av vardagens situationer så övar vi samarbete så att barnen kan se och förstå nyttan av att arbeta tillsammans med olika kompetenser. T.ex. barnen uppmanas ta hjälp av varandra, genom hjälparbete (Litauen insamling) förstå att även små handlingar kan leda till stora resultat om man agerar tillsammans. Vi arbetar hela tiden efter att låta barnen ha verkligt inflytande över sin vardag i förskolan. Detta innebär för oss att vi hela tiden är nyfikna och lyssnar på barnens tankar och idéer, vi vill ha barnens inflytande, vi ser värdet av att låta barn lära sig demokratiska principer och förstå att man har såväl rättigheter som skyldigheter. Även vår miljö ska vara demokratisk så att barnen kan göra egna val.

Hur går vi vidare? Vi kommer att arbeta vidare på samma sätt eftersom vi upplever att vi uppnått mycket goda resultat vad gäller barns inflytande. Några direkta bakslag tycker vi inte att vi har haft inom detta arbetsområde mer än att vi ibland inte varit tillräckligt tydliga om vad barnen förväntats bestämma eller rösta om. Detta ta vi med oss som en värdefull lärdom. Utvecklingsgruppen på Tallbackens förskola Mona, Catarina, Lena och Britt-Marie