Kartläggning av längd, vikt och livsstil hos skolbarn i Sverige 2008 Lotta Moraeus 1, Lauren Lissner 1, Annika Olsson 1, Agneta Yngve 2, Eric Poortvliet 2, Usama Al- Ansari 2 Agneta Sjöberg 1 1 Göteborgs universitet, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, enheten för folkhälsoepidemiologi. 2 Karolinska institutet, institutionen för Biovetenskaper och Näringslära, Centrum för Nutrition och Toxikologi.
BAKGRUND... 3 Varför en kartläggning?... 3 Så här valdes er skola ut... 3 Så gick vi tillväga... 4 RESULTAT... 5 Mätdata... 5 Livsstil... 7 Skolväg... 7 Fysisk aktivitet och stillasittande... 8 Kost... 10 TIPS PÅ HÄLSOFRÄMJANDE LÄSNING:... 11 Enheten för folkhälsoepidemiologi, kontaktinformation: Lauren Lissner, enhetschef Annika Olsson, forskaradministratör Agneta Sjöberg, forskare: 031-786 6850 agneta.sjoberg@allmed.gu.se Lotta Moraeus, doktorand: 031-786 6116 lotta.moraeus@gu.se Hemsida, enheten för folkhälsoepidemiologi: http://www.medicine.gu.se/avdelningar/samhallsmedicin_folkhalsa/folkh_lsoepidemiologi/ 2
Bakgrund Under de senaste 20-30 åren har övervikt och fetma bland barn och ungdomar ökat. Om man väger för mycket som ung är risken stor att man fortsätter göra det som vuxen och därmed ökar också risken för att drabbas av olika sjukdomar. Det verkar dock som att ökningen av övervikt och fetma har börjat att planat ut. Det är också viktigt att följa hur förekomsten av undervikt ser ut i landet. Varför en kartläggning? För att veta hur förekomsten av övervikt och fetma ser ut och förändras i landet och resten av världen behövs kartläggningar. I Sverige vägs och mäts barn i skolan varje år men olika metoder och utrustning används. För att ge en rättvisande bild samt jämföra över tid och mellan nationer behövs nationellt representativa urval. Man behöver också standardiserade metoder och utrustning. Studien som er skola deltog i var ett samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO) och syftet var att undersöka ett antal representativa första- och andraklassare med standardiserade metoder. Vi ville också undersöka livsstil och skolmiljö genom enkäter. Eftersom samma metoder användes samtidigt i 13 andra europeiska länder kan resultaten jämföras länderna emellan. Så här valdes er skola ut Statistiska centralbyrån tog fram ett randomiserat urval baserat på proportionalitet med avseende på kommuntyp och huvudman. I resultatdelen beskrivs kommuntyperna närmare. Urvalet bestod av 220 skolor med barn i årskurs ett till tre. Av de 220 skolorna i SCB:s urval deltog 94 skolor i kartläggningen. I figur 1 kan man se hur skolorna var fördelade över landet. 220 skolor som SCB valde ut. 94 skolor som deltog i studien. Fördelning av Sveriges befolkning. Figur 1. Fördelning av skolor i samt fördelning av Sveriges befolkning. 3
Så gick vi tillväga För att hinna mäta barnen över hela Sverige samarbetade forskare vid Göteborgs universitet och Karolinska institutet. Forskarna och fältarbetarna träffades flera gånger och övade på den mätteknik som WHO rekommenderat. Samma märken på vågar och längdmätare användes i Sverige och även i flera av de andra länderna som deltog. På de här sätten minimerades felkällorna. Under mötena pratade vi också om hur viktigt det är att bemöta barnen med respekt och hur man kunde undvika att någon skulle känna sig obekväm eller utpekad. I samband med mätningarna delade vi ut två enkäter. Skolformuläret fick någon ur skolans personal fylla i och innehöll frågor om skolans miljö. Familjeformuläret fick barnen med sig hem så att vårdnadshavarna kunde svara på frågor om matvanor, livsstil och fysisk aktivitet. Båda enkäterna utformades av WHO och översattes och anpassades till svenska förhållanden. Mätningarna genomfördes under våren 2008, från april till första veckan i juni. Svaren på en del av frågorna i familjeformuläret speglar också detta, främst när det gäller hur mycket barnen leker utomhus. Det är därför inte säkert att man får ett årsgenomsnitt på de frågorna. För att mäta förekomsten av övervikt och fetma använder man sig av body mass index (BMI). Vuxna med BMI under 18,5 har undervikt, vuxna med BMI över 25 har övervikt, vuxna med BMI över 30 har fetma. Samma gränsvärden kan inte användas för växande barn och därför tog Cole och hans medarbetare fram kurvor som tar hänsyn till ålder och kön. Kurvorna bygger på ett omfattande datamaterial från sex länder och visar nuvarande iso-bmi samt förväntat BMI vid 18 års ålder. Med hjälp av kurvorna får man referensvärden som bör gälla för övervikt och fetma vid olika åldrar. I skolhälsovården används samma referensvärden. Förutom längd och vikt mätte vi också barnens midjeomfång. Detta är ett mått som anses allt viktigare och som visar hur fett är placerat på kroppen. Man kan dela midjeomfånget med längden och skall då helst få en midje/längdkvot mindre än 0,5. Exempel på midjemätning, personen på bilden deltog inte i studien. 4
Resultat Sammanlagt mättes 4604 barn i 94 skolor, tyvärr fanns bara fullständiga uppgifter för 4538, det är 85% av de barn som erbjöds att delta. Av övriga 15% tackade ca hälften nej till deltagande och hälften var sjuka eller frånvarande på mätdagen. Sveriges kommuner och landsting har delat in Sverige i nio olika kommuntyper beroende bland annat på befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Det finns även en kategori med övriga kommuner som inte passar in i någon av de andra typerna, dessa delas in i tre storlekar. Tabell 1 visar hur skolorna och barnen som deltog var fördelade mellan kommuntyperna. Trots bortfallet av skolor är denna fördelning ganska representativ för hur det ser ut i Sverige. Ett annat sätt att dela in landet är urbaniseringsgrad, en indelning som används inom EU. Det finns då tre grader tättbebyggda områden (urban), medeltättbebyggda områden (semi-urban) och glest bebyggda områden (rural). Eftersom Sverige jämfört med många andra länder i Europa är ganska glest befolkat hamnar de flesta kommuner under tredje kategorin. Drygt hälften av de deltagande barnen bor i en sådan kommun, tabell 1. Den här indelningen använder vi när vi presenterar livsstil senare i rapporten. I det separata brevet till varje skola finns uppgifter om vilken kommuntyp och urbaniseringsgrad skolan tillhör. Tabell 1. Kommuntyp Antal skolor Antal barn Förortskommuner 18 1043 Glesbygdskommuner 2 72 Pendlingskommuner 8 360 Storstäder 12 713 Större städer 23 1179 Varuproducerande kommuner 9 292 Övriga kommuner, > 25 000 inv. 10 460 Övriga kommuner, 12 500-25 000 inv. 8 292 Övriga kommuner, < 12 500 inv. 4 127 Urbaniseringsgrad Tättbebyggt (urban) 22 1377 Medeltättbebyggt (semi-urban) 15 763 Glesbygd (rural) 57 2398 Mätdata I genomsnitt hade 7,5% av alla barn undervikt och 16,5% hade övervikt eller fetma. Detta visas i figur 2 där man också ser att ca 8% av barnen hade en midje/längdkvot större än 0,5. 5
% 16 14 12 10 8 6 4 2 0 13,7 7,5 8,1 3 Undervikt Övervikt Midje/längd-kvot >0,5 Fetma Figur 2. Förekomst av undervikt, övervikt, midje/längdkvot >05 samt fetma bland de deltagande barnen. I figur 3 kan man se att förekomsten av övervikt och fetma varierar beroende på vilken kommuntyp man bor i. Förortskommuner och storstäder har lägst förekomst av övervikt och fetma, 11,4% respektive 14,9% medan 22,2% hade övervikt eller fetma i pendlingskommunerna. I tättbebyggda områden hade 12,5% övervikt eller fetma medan 19% hade det i glest bebyggda områden. Vad gäller undervikt var även den förekomsten högst i pendlingskommuner med 8,9% jämfört med 6,2% i mellanstora kommuner med 12500 25000 invånare. % 25 11,4 14,9 16,3 18,2 19,5 20,6 20,9 21,3 22,2 Övervikt + fetma 20 15 10 5 1,5 9,9 2,4 12,5 2,8 13,5 3,2 4,8 15 14,7 4,5 5,6 16,1 15,3 1,6 19,7 4,7 17,5 Fetma Övervikt 0 Figur 3. Förekomst av övervikt och fetma i nio kommuntyper med lägst förekomst i förortskommuner och högst i pendlingskommuner. 6
Livsstil Det var 3709 familjer som svarade på familjeformuläret. Det riktade sig till vårdnadshavarna och i fortsättningen är det deras svar vi menar när vi presenterar barnens resultat. Alla skolor utom tre fyllde i och skickade tillbaks skolformulären. Oftast hade rektorn eller en lärare svarat på frågorna och i några fall skolsköterska eller annan personal. Skolväg Till skolan Från skolan Skolbuss Åker kommunalt Skjuts med bil Cyklar Går Annat sätt Fler än ett alt. 0% 50% 100% Figur 4. Transport till och från skolan. I figur 4 kan man se att sättet att transportera sig var liknande till och från skolan. Hälften av barnen åkte antingen buss eller bil till skolan medan 42% cyklade eller gick. 8% hade antingen ett annat färdsätt eller hade fyllt i fler än ett alternativ. Hur man tog sig till skolan skiljde sig åt beroende på var man bodde, detta visas i figur 5. I tättbebyggda områden var det fler som gick till skolan medan fler åkte skolbuss eller bil i mer glest bebyggda områden. Tättbebyggt (urban) Medeltättbebyggt (semi-urban) Glesbygd (rural) Skolbuss Åker kommunalt Skjuts med bil Cyklar Går Annat sätt 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fler än ett alt. Figur 5. Transportsätt till skolan beroende på var man bor. 7
Vi ställde frågor om hur lång barnens skolväg var och hur säker man upplevde att vägen var. 77% av barnen hade en skolväg som var kortare än 2 km och av dessa ansåg 70% att skolvägen var säker att cykla eller gå på. Av de barn som hade både en säker skolväg samt mindre än 2 km till skolan var det ändå drygt en fjärdedel som fick skjuts med bil. Två tredjedelar gick eller cyklade till skolan. Barn behöver röra på sig mer än vuxna för att må bra och det bör vara aktivitet med både låg och högre intensitet. Barn rekommenderas att röra på sig minst en timme per dag. Att gå eller cykla till skolan är en möjlighet att öka vardagsmotionen som vi vet spelar en stor roll. Fysisk aktivitet och stillasittande Det stora flertalet barn utövade minst en sport utöver skolgymnastiken, 80% av pojkarna och 75% av flickorna. De flesta av barnen utövade sin sport en till två dagar i veckan, ca 7% sportade fyra eller fler dagar per vecka. I figur 6 kan man se att det fanns en skillnad mellan flickor och pojkar, pojkarna utövade t.ex. oftare sport två eller tre dagar per vecka än flickorna. På områdesnivå skiljde sig andelen barn som tränade 3 eller fler dagar i veckan, i tättbebyggda områden tränade 38% så ofta medan bara 22% gjorde det i glest bebyggda områden. Flicka Pojke 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0 dagar 1 dag 2 dagar 3 dagar 4 dagar 5 dagar 6 dagar 7 dagar Figur 6. Antal dagar i veckan barnen deltar i någon sport. Vi ser alltså att barn har olika förutsättningar för fysisk aktivitet beroende på var de bor, hur ofta de har möjlighet att idrotta och hur de kan ta sig till och från skolan. Men alla barn går i skolan och där finns stor möjlighet att utjämna de skillnader som finns. Ett sätt är skolidrotten. I de skolor vi besökte hade första klass idrott 1 g/v i 47 skolor och 2 g/v i 34 skolor. Andra klass hade idrott 1 g/v i 43 skolor och 2 g/v i 41 skolor. I ett fåtal skolor hade man ingen idrott alls, i en skola hade första klass idrott 3 g/v och i en annan hade andra klass idrott 3 g/v. I en av skolorna som inte hade schemalagd idrott uppgav man att årskurs ett till tre är ute några dagar i veckan istället. Av de skolor som hade idrott, hade 44 stycken årskurs ettor och 40 stycken årskurs tvåor idrott i upp till en timme sammanlagt 8
per vecka. Trettioåtta stycken årskurs ettor och 44 stycken årskurs tvåor hade idrott i över en timme. En etta och en tvåa hade idrott i tre timmar per vecka. Så gott som alla elever fick undervisning i idrott och hälsa och undervisning i kost och hälsa bedrevs enligt läroplanen till alla årskurser i 85% av skolorna, övriga erbjöd detta till vissa årskurser. Drygt 90% av skolorna hade haft någon hälsofrämjande aktivitet för årskurs ett och två under det senaste läsåret. Vi efterfrågade inte vilken typ av aktivitet det rörde sig om och detta vill vi gärna undersöka närmare när vi upprepar studien. Barns möjlighet att röra på sig på raster och på fritiden är också viktig för att öka den fysiska aktiviteten och minska stillasittandet. 88 skolor, alla som svarade på den frågan, har en skolgård där barnen kan leka. Leka ute på veckodagar Aldrig < 1 tim/dag ca 1 tim/dag Leka ute på helgen ca 2 tim/dag 0% 20% 40% 60% 80% 100% ca 3 tim per dag eller mer Figur 7. Hur ofta barnen leker utomhus på vardagar och helgen. Nästan alla barn leker utomhus någon period varje dag, figur 7. På vardagarna leker de flesta ute en till två timmar per dag medan majoriteten av barn leker ute tre timmar eller mer på helgerna. Jämfört med barn som bor i tättbebyggda områden leker barn som bor i glest bebyggda områden oftare ute 3 timmar eller mer, både på vardagar och på helgen. Figur 8 beskriver barnens TV- och datorvanor. På vardagarna tittade de flesta barn på TV mindre än en timme eller ca en timme per dag. På helgen tittade ca hälften av barnen på TV två timmar per dag och en femtedel tittade på TV ca en timme per dag, lika många som tittade på TV tre timmar per dag eller mer. Dator spelade de flesta barn mindre än en timme eller ca 1 timme på helgen. När det gäller datorspel på vardagar spelade de flesta i mindre än en timme eller inte alls. På vardagarna tittade ca 26% av barnen i glesbebyggda områden på TV två timmar per dag eller mer, jämfört med 16% av barnen i tättbebyggda områden. 9
TV/DVD på vardagar TV/DVD på helgen Datorspel på vardagar Datorspel på helgen Aldrig < 1 tim/dag ca 1 tim/dag ca 2 tim/dag ca 3 tim per dag eller mer 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 8. Antal timmar TV- och datoranvändande på vardagar och helgen. Kost Den dagen mätningarna genomfördes svarade 97% av barnen att de hade ätit frukost. I familjeformuläret svarade 94% att deras barn brukar äta frukost varje dag. Flera av dem som fyllde i familjeformuläret kommenterade på frågan som gällde hur ofta barnet åt olika livsmedel. Många tyckte att svarsalternativen var för få, det är till exempel ett stort spann mellan att äta någonting 1-3 gånger i veckan och aldrig. Det har mycket riktigt varit svårt att få ut någon bra information genom den frågan. När vi upprepar studien kommer frågorna om kostvanor att se annorlunda ut. För att man ska få i sig den energi och näring man behöver under dagen bör skollunchen ha en bra sammansättning. Tre fjärdedelar av skolorna, 60 stycken, svarade att de följer svenska näringsrekommendationer, en fjärdedel är osäkra på om de gör det. Livsmedelsverket har också tagit fram riktlinjer för hur matutbudet och måltidsmiljön bör se ut. 59 skolor svarade att de följer riktlinjerna, en skola gör inte det och resten, drygt en fjärdedel, vet inte. Frukt serverades till alla elever på 31 skolor medan 15 skolor serverade frukt till dem som går på fritids. 39 skolor erbjöd inte frukt regelbundet. Under våren 2009 utfördes en fördjupad studie om skolmaten hos 25 av de skolor som deltog i vår kartläggning, alla låg i Västra Götaland. Där kom man bland annat fram till att det finns stor potential att utveckla det hälsofrämjande arbetet som redan utförs i skolan. Vill ni satsa mer på hälsofrämjande arbete i er skola? På nästa sida kommer några tips på var ni kan läsa mer. 10
Tips på hälsofrämjande läsning: Livsmedelsverkets rapport Bra mat i skolan : http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/bra_mat_i_skolan_2007.pdf Socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71 Folkhälsoguidens rapport Föräldrastöd till hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet en kunskapsöversikt : http://www.folkhalsoguiden.se/rapport.aspx?id=3675 Katarina Englund; Skolan som hälsofrämjande arena en studie av mat och måltidsmiljö i 25 skolor i Västra Götaland : http://hdl.handle.net/2077/20741 Bunkefloprojektet i Skåne: http://www.bunkeflomodellen.com/ 11
Sahlgrenska Akademin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Enheten för folkhälsoepidemiologi Box 454, 405 30 Göteborg 031-786 6116 lotta.moraeus@gu.se