Rapport från en studieresa i april 2012 Några nedslag i den nederländska biblioteksvärlden Hösten 2011 sökte vi och fick resebidrag från Svensk Biblioteksförening för en studieresa till Nederländerna. Vi spanade på Internet efter de allra mest intressanta biblioteken att besöka och kom fram till att vi ville besöka centralbiblioteken i Delft, Den Haag och Amsterdam samt det tekniska universitetsbiblioteket i Delft. Ett av skälen är att Umeå ska få ett nytt bibliotek 2014 i Kulturväven, som ritats av Snöhetta. Väven ska inrymma både kommunala och kommersiella verksamheter, såsom Kvinnohistoriskt museum, danslokaler, utställningslokal, teater, hotell, restaurang/caféverksamhet förutom biblioteket. Vi var därför särskilt intresserade av att titta på relativt nya bibliotek. Vi ville titta på hur man utnyttjar nya tekniska lösningar, samverkan med andra aktörer, marknadsföring, läsfrämjande och programverksamhet. Orientering och skyltning som underlättar för besökare att hitta i biblioteket var vi också intresserade av. Efter att vi valt vilka bibliotek vi ville besöka tog vi kontakt med den nederländska biblioteksföreningen, som gav oss namn på kontaktpersoner. Dessvärre lyckades det inte att få till ett studiebesök på centralbiblioteket i Rotterdam, men vi besökte ändå biblioteket på egen hand. Resan gjorde vi i april år, i tulpantid. Vårvärmen lyste med sin frånvaro. Vi fick desto mer av regn och rusk. Förutom fem biblioteksbesök hann vi med ett besök på Keukenhof, den stora tulpanutställningen och Rijksmuseum i Amsterdam.
Bibliotheek Den Haag. Den Haag har ca 500.000 invånare. Är ett stort kulturcentrum som har bibliotek, museum, dans, teater, jazzfestival, konstakademi. Här finns även riksdag och regering, Internationella Domstolen, Krigsförbrytartribunalen och Internationella brottmålsdomstolen. Och här bor drottning Beatrix. Staden har många invandrare, särskilt från Indonesien. och Surinam, de forna kolonierna. Det finns 18 filialer, varav ett Beach Library, inrymt i ett hotell. 6 av filialerna ska stängas i år pga dålig ekonomi. Biblioteket har 110.000 medlemmar, ca 1 miljon lån/år. 500.000 böcker. Arkitekt: Richard Meier. Biblioteket är ihopbyggt med stadshuset. Man måste vara medlem för att få låna. Medlemskapet kostar 25 euro/år. Pensionärer får rabatt. Gratis för barn. Det nuvarande biblioteket invigdes av drottningen 1995, vilket säger något om vilken status biblioteket har i samhället. Biblioteket består av 6 våningar, varav den översta är till för administrationen. Biblioteket har inte någon skylt utanpå huset som visar att det är ett bibliotek. Först när man kommer nära kan man se en skylt på insidan, som kan skönjas utåt. Biblioteket har uniformerade vakter under hela öppethållandet. Ledord: Information, Kultur, Mötesplats, Utbildning. Kvalitet är viktigare än kvantitet. Tidigare var biblioteket ett traditionellt studiebibliotek. Nu vill man att biblioteket mer ska bli områdets vardagsrum. I genomsnitt har man 3.000 besökare/dag. Många äldre upplever att biblioteket blivit för teknokratiskt. Mer och mer ska besökaren göra själv. Därför vill biblioteksledningen att personalen ska fungera som värdar, vid servicepunkterna. Biblioteket erbjuder ett par rum att hyra utrustade med tysta pianon, dvs digitala pianon som användes med hörlurar, vilket är populärt. Biblioteket fick en ny interiör 2005 av arkitekten Aat Vos. På entréplanet finns en stor disk som biblioteket delar med turistinformationen. Där finns ett trevligt café, som satsar på kvalitet. Caféet har blivit en populär mötesplats. Där får man inte vara om man inte fikar. För dem som bara vill komma in
och värma sig finns ett annat område i bottenplanet att bara vara på. Där kan man också läsa serier. Varje våning har sin egen färg. Det finns en stor bild i samma färg på en Haagförfattare intill hissen. Även skyltmöblerna på respektive våning har samma färg. Tidningar och tidskrifter Dagstidningarna, ca 50, finns vid caféet. I anslutning finns ett antal datorer för läsning i Library PressDisplay. Tidskrifterna finns på samma plan och är indelade i alfabetisk ordning. Alla framsidesexponeras. Tidskrifterna lånas inte ut.
Skönlitteraturen är som på de folkbibliotek vi besökte genreindelade. Indelningen görs centralt av motsvarigheten till BTJ. Samma genrer finns på barnavdelningen, med undantag av genren Erotik. Alla böcker är märkta med genresymboler, men böckerna står i alfabetisk ordning på författaren. Man har författarbesök, boktips, bokpresentationer på bokhandlarvis. E-böcker har man haft sedan 2008 och nu finns det 4.500. Även i Nederländerna är e-böckerna en komplicerad historia. Här måste man förhandla med varje förläggare. Alla nederländska bibliotek katalogiserar i OCLC. De flesta böcker köps in från ett nationellt företag, motsvarande BTJ. Allt material som finns i katalogen har man bilder på, annars går det inte att lägga in materialet. Fjärrlån, nationella, kostar 1 euro. Internationella fjärrlån sköts av universitetet och nationalbiblioteket. Programverksamheten är omfattande. Var fjortonde dag erbjuds lunchkonserter. Man deltar i festivaler 5-9 ggr/år. Man har ett muntligt berättarprojekt, där äldre får berätta sina livshistorier. Dessa samlas på CD-skivor som sparas. En nationell poet utses vart femte år av författarförbundet, vilket uppmärksammas. En söndag i månaden har man ett poesiprogram. Förutom författarbesök har man under april t ex demokratidebatt, ett turkiskt tema med många olika programinslag (tulpanerna kommer ju ursprungligen från Turkiet), Literature Late Night kl 21:30-23. Varje år hålls en nationell bokvecka, som man deltar i. Filialerna ordnar sina egna program, men kan få hjälp av huvudbiblioteket. Man vill behålla filialernas olika kulturer och förutsättningar.
Utställningsverksamheten är omfattande. När vi var där pågick en utställning med motivet Flickan med pärlörhänget. Ett antal konstnärer hade bjudits in att ge sin bild av motivet. Runt utställningen har man program varje månad, t ex modevisning av flickor utklädda till Flickan med pärlörhänge. Det är ett stort samarbetsprojekt, som inte varit möjligt att genomföra på egen hand. Denna utställning har lockat många besökare och gett mycket reklam för biblioteket. Samarbetspartners i programverksamheten är t ex teatern, museer, biografer, skolor, Montesquieuinstitutet och kyrkan. Filialerna ordnar sina egna program. Man vill behålla filialernas olika kulturer och förutsättningar. Allt som visas på huvudbibliotekets skärmar visas också på filialerna. Marknadsföring Mest information, både arrangemang och allmän information, finns i biblioteket, på skärmar, affischer, månadsvisa programblad. Man skickar också ut digitala nyhetsbrev. Arrangemang förs ut även via annonser, Facebook och Twitter. Informationen är både på holländska och engelska. I entrén finns en skärm med information om vad som händer idag. Allt som visas på huvudbibliotekets skärmar visas också på filialerna.
Technische Universiteit Delft Library Fakta om biblioteket Biblioteket servar ca 17.000 studenter och 2.600 akademisk personal Library Learning Centre är huvudbiblioteket, 2 filialer Öppettiderna är anpassade efter det akademiska året, men väldigt generösa, mellan kl 8.00 och kl 22.00 på vardagskvällarna Cirka 1.000 läsplatser i huvudbiblioteket, varav ca 300 tysta läsplatser 155 datorplatser Samlingen består 1.000.000 monografier, 35.000 e-böcker, 14.000 e-tidskrifter förutom samlingen i depåbiblioteket. 42 km boksamling Tekniska Universitetet i Delft är ett av tre tekniska universitetet i Nederländerna och stiftades 1842 av kung Vilhelm II. Universitetsbiblioteket i Delft (TU Delft Library) är sannerligen en annorlunda byggnad. Huset invigdes 1997 och är ritat av Mecanoo arkitekter. Kännetecknande är husets lutande tak som är täckt med gräs. Gräset fungerar som ett isolerande skydd men det tål att gå och sittas på. 2009 ersattes hela taket, inklusive gräsmatta på 14.000 m², med ett nytt tak, efter åratal av läckage. Mitt i gräset står en 41 m hög kon, som ska symbolisera teknik. (1) (2) Vi besökte biblioteket under tentamensperioden, vilket gjorde att biblioteket hade extra långa öppettider, till kl 02.00, och att hela biblioteket förväntades vara en tyst zon. Biblioteket När man närmar sig biblioteket framifrån ser det inte så stort ut, men när man har kommit in är det enormt. Den stora salen domineras av den klarblå väggen i bakgrunden och den enorma konen som liksom sjunker genom taket in i biblioteket (bild 3). Konen utnyttjas endast för studieplatser (ca 450), den rymmer fyra våningar (bild 4). Framför den blå väggen hänger (!) fyra balkonger i vajrar. På balkongerna hittar man en stor del av boksamlingen. Varje balkong har en liten bro över till studieplatserna i konen. Man når balkongerna via en lång trappa eller hiss.
(3) (4) Studieplatser Biblioteket erbjuder väldigt många studieplatser, 900 stycken. Möblemangen varierar, från sköna hängstolar till strikta rader med datorplatser. Det finns ett antal grupprum som kan bokas. Datorer håller på att bli föråldrade och det funderades över om de skulle ersättas överhuvudtaget, eftersom de allra flesta studenterna har egna laptops. Samarbete TU Delft Library har många samarbetspartners, både inrikes och utrikes. Målsättningen är att förbättra tillhandahållandet av vetenskapliga medier, bl a genom att effektivisera, dela med sig av kunskap och inspirera varandra. Mål Bibliotekets övergripande mål för 2012-2015 är omfattande och innehåller bl a att man arbetar mot ett nationellt universitetsbibliotekssystem. TU Delft Library:s motto är: Educate Innovate Create (Utbilda Förnya Skapa).
DOK Library Concept Center i Delft Delft har cirka 100 000 invånare Folkbiblioteket har 1500-2500 besökare per dag Bemanningen är 5-6 biblioteksanställda samtidigt i infodiskar och reception för bibliotekets 5 avdelningar. Arkitekt: Liesbeth van der Pol, Dok architects Inredningsarkitekt: Aat Vos, Aequo BV Dok Delft är ett så kallat offentligt mediatek i Delft. Det är en sammanslagning av det tidigare DiscoTake, där man kunde låna CD- och DVD skivor, Biblioteket och Konstcentrum Delft. Sedan januari 2006 bildar de tillsammans DOK. I maj 2007 flyttade de in i nya lokaler vid Vesteplein Biblioteket ligger alltså i en ombyggd fastighet i centrum. I samma byggnad finns kontor, lägenheter, affärer och cykelparkering. Den gamla fasaden revs och är återuppbyggd någon meter längre ut och är helt i glas. I fönstren sitter enorma bilder av bokryggar som ger illusion av att fasaden är en bokhylla. Ett gigantiskt skyltfönster. Marc Borneman, Avdelningen för marknadsföring och kommunikation, visade biblioteket. Ledord för DOK Delft - Säg aldrig nej prova först - Low key entry Hitta i biblioteket Biblioteket har en entré. Där finns återlämningsautomater, datorer med internet, utlåningsautomater och en lång reception och infodisk. På den första pelaren man möter sitter en karta över biblioteket som visar vad som finns och hur hyllorna står på de två våningsplanen.
Utställningsmontrar och väggyta för utställningar har en framträdande plats i entréplanet. De ska locka in besökarna längre in i biblioteket Tanken är att tillhandahålla en plats för alla och en var att ställa ut sina alster och därför är montrar och utställningsvägg utformade för att ge en proffsig inramning. Low key entry visar sig här i att amatörer ska känna sig välkomna att ställa ut. Digital skärm På några utvalda ställen finns digitala skärmar med hänvisningar till funktioner och avdelningar. Temaområden Bottenvåningen: Facklitteraturen är till delar placerade i temarum på den öppna golvytan. Några exempel är: - Resor, Länder och Delft. - Historia - Fritid, Hem, Mat, Trädgård Den facklitteratur som inte förts samman i rum står längs väggarna. Där är stora väggskyltar som syns på långt håll i en lång svit över hyllorna.
Övre plan: På avsatsen när man kommer upp finns pilar på golvet i olika färger som pekar ut avdelningarna. Här uppe finns en avdelning med infodisk för Musik, Film och Spel. En avdelning för Dagstidningar och Tidskrifter med en uppbyggd scen i ena änden för arrangemang. En avdelning med infodisk för Romaner. Här ligger också avdelningen för barn och ungdomar med infodisk. På samma våning finns även en avdelning med infodisk där man kan hyra konst. Egna hyllor och möbellösningar Bibliotekets hyllor är designade för DOK Delft av Aat Vos, inredningsarkitekt. De är byggda av genomfärgad MDF-board utan ytbehandling. Det verkar kopplat till ledordet Low key entry. De ger inte intryck av dyr specialdesignad möbel. Hyllorna för böcker har hyllplan som är lätt bakåtlutade. Tanken är att personal inte ska lägga tid på att skjuta hela tunga bokraden till vänster och sen flytta med bokstödet. Mindre fasta bokstöd sitter på varje hyllplan. Böckerna är spridda längs hela hyllplanet och ibland är böcker framsidesexponerade mot hyllans bakre vägg. Hela den traditionella bilden av rader med bokryggar längs hyllans främre kant är borta! Man tänker sig helt omvänt att det ska vara lätt att ta ut en bok och lätt att hitta plats för den igen. Böckerna står inte trångt hoptryckta. Låntagarna ska alltså få känslan av att bläddra trots att det är en bokhylleförvaring.
Förvaringen för dagstidningar är också byggda av genomfärgad MDF. Förvaringen har lutande exponering av senaste nummer i bordshöjd. Undertill finns lådor för äldre exemplar. Handtaget för lådan är en utskärning i lådans framsida som gör att man även kan se tidningshögen inne i lådan. På barnavdelningen finns varianter av bokhyllan. Två sektioner är sammanbyggda rygg i rygg med två andra sektioner. Den klossen är monterad på en skiva som sticker ut på de sidor där böckerna står. Den skivan är i sin tur monterad med stora hjul undertill. Det som sticker ut fungerar som något att sätta sig på för att bläddra i en bok eller att ställa sig på för att titta på nära håll på översta hyllplanets böcker. På barnavdelningen finns en utdragbar kapphängare som på baksidan fortsätter i ett område för kopieringsapparat. Den möbeln gör också att den stora trappan blir lite svårare att springa iväg till från barnavdelningen. Vård av bokhyllorna På golvet mellan bokhyllorna stod en varningsskylt för att man inte skulle snubbla över sladden till dammsugaren. Biblioteket jobbar med den instans i Delft som förmedlar arbetsträning för personer med svårigheter att hitta arbete på den vanliga arbetsmarknaden.
Färger och material Nästan inget är vitt i biblioteket. Hyllorna på facklitteratur, skönlitteratur och tidningar för vuxna är nästan svarta. På barnavdelningen finns flera hyllor som är gröna och orange. Diskar är gjorda i olika material och känsel. Golven är av olika material på avdelningarna. Ett ljust enfärgat (lättstädat) på entréplan, ett trägolv i varm ton på övre plan där tidningar och scen är. Tjocka ljudabsorberande mattor finns i det tystare studieområdet. Personalrummet ligger på ett loft lite ovanför biblioteket, men utan ljudavskiljare. Där är golvet av nålfilttyp och färgerna i rummet är rosa, orange och grön. Samarbeten DOKLAB har tidigare varit en del av DOK-konceptet men är sen 2012 en självständig firma. Ett resultat av samarbetet som fanns i biblioteket var några olika program för touch-screen. Både för barn och vuxna fanns bord med stora touchscreenskärmar där man kunde klicka på bilder och på olika sätt få veta mer om utgrävningarna som pågick i Delft inför en stor ombyggnad av kvarteren vid järnvägsstationen. Besökarna kunde även lägga till egen information. Skool Zone Flera eftermiddagar i veckan finns specialutbildad personal i biblioteket för att hjälpa skolbarn i grundskolan DOK Voorhof med skoljobb i form av skrivande och muntliga presentationer. Barnen får hjälp med att välja ämnen, hitta material,
både i biblioteket och att söka på internet. De får också tips hur man håller nerverna i styr när man ska presentera något muntligt i skolan. Information till ungdomar 12-25 år Här samarbetar biblioteket med något som närmast kanske kan jämföras med Ungdomsmottagningen. Infodisken är bemannad fyra eftermiddagar i veckan. Här kan ungdomar få svar på frågor och hjälp med att förstå var de ska vända sig vid olika problem, till exempel: utbildning, sysselsättning, boende, pengar, droger och missbruk, sex, hälsa och fritid. Vi hjälper dig eller hänvisar dig till behöriga myndigheter. Du kan också ta med mappar, sido-jobb, söka och få hjälp med att skriva brev. Det kostar dig inget och allt vi diskuterar är anonymt. Du kan också ringa, maila och du kan även chatta med oss. Och... Ingen fråga är dum! Ungefär så är texten på hemsidan, även här i andan Low key entry. Intryck Biblioteket känns väldigt med i tiden och använder sig gärna av nya idéer och tekniker. De har haft som uppdrag att blir världens modernaste bibliotek. Det räcker i alla fall till för att imponera på oss och även andra i Sverige. I augusti 2012 kommer Gonneke Wegner från biblioteket att delta i KomboBib 2020 i Västerås.
Bibliotheek Rotterdam Ca 610.000 inv. Huvudbibliotek och 23 filialer, varav många ska läggas ner inom kort pga dålig ekonomi. Rotterdam är den nästa största staden i Nederländerna. Huvudbibliotekets yta är på 24.000 kvm, och består av sex våningar. 1 milj böcker, CD-ROM, DVD- och videofilmer, 50.000 noter ca 100 dagstidningar, 1500 tidskrifter, drygt 3,5 miljoner utlån/år, 3,4 milj besökare/år. Här fick vi inte någon kontakt med biblioteket, så vi besökte biblioteket på egen hand. Biblioteket i Rotterdam var det bibliotek som var mest välbesökt av de ställen vi besökte. Här fick vi fotografera i smyg. De uniformerade vakterna kom gång på gång och sade till att det inte är tillåtet att fotografera, av integritetsskäl. På bottenvåningen finns ett café, Dikt, där det även serveras öl och vin. Foajén Direkt vid entrén finns ett område med många låga broschyrhyllor för informationsmaterial om olika aktiviteter i Rotterdam. Efter det går man genom larmbågarna in till det stora bottenplanet med vanlig biblioteksservice som återlämningsautomat, hämthyllor för aviserade böcker, utlåningsautomater. Bottenplanet fungerar också som en träffyta för besökarna. Där finns till exempel ett golvschackspel där flera tittar på när två män har börjat spela. Där finns också en utställningsyta. Runt om bottenvåningen finns ingångar till en biblioteksteater, en musikavdelning och ett café eller snarare restaurang.
Hitta i biblioteket Vid rulltrappan på varje plan finns en tavla med en schematisk skiss över våningarna. Där är en lista över ämnen och funktioner och man ser vilken våning det finns på. Man kan i listan se att facklitteratur och tidskrifter är temaindelade. När man till exempel kommer till Gezondheid (Hälsa) på våning 5 hittar man även hälsotidskrifterna. Böckerna står i bokhyllor i huvudsak längs ytterväggarna på våningsplanen. Tidskrifterna finns i låga möbler på hjul. De står nära bokhyllorna men mer in mot de öppna ytorna. Det gör att man får en överblick och kan se vad som finns på samma våning. Man kan till exempel se informationspunkterna på långt håll. Romanerna står även de i hyllor som är påtagligt låga. Hyllorna är formade så att böckerna på nedersta hyllan är lättare att söka bland. Orienteringsskyltar Förutom varje vånings karta med ämneslista finns stora skyltar på pelare som pekar ut åt vilket håll du ska gå när du väl är på rätt våning. Sen när du kommit fram till ämnesområdet sitter skyltar ovanför bokhyllorna som är formade lite grann som böcker. De låga bokhyllorna är konstruerade med liggande stålrör i toppen. Där sitter på många ämnesområden en liten skylthållare i plast där man satt mindre skyltar. De sitter i ögonhöjd för en stående vuxen. Bland noterna finns små skyltar med bilder av instrumenten som noterna ska spelas med.
Inredning Det första man reagerar på när man kommit upp på biblioteksvåningarna är valet av belysning. På alla våningar består den allmänna takbelysningen av en otrolig mängd stora vita taklampor. Första tanken är att det blir ett för dominerande inslag, men efter hand känns det väldigt trevligt. Lamporna är vita och helt täckta. Man blir aldrig bländad när man tittar efter böcker i hyllorna. Det är också så att de låga hyllorna inte har egen hyllbelysning och därför är det bra att takbelysningen finns i överflöd. Det finns en mängd olika stilar på möbler och varianter av medieförvaring i biblioteket. En orientalisk matta ligger på en formpressad skiva och fungerar som en jättedivan. En barnboksillustration är uppförstorad och ligger som ett sorts laminat i en stor bordsskiva. Man blir glatt överraskad på flera ställen av de lekfulla inslagen. Det finns även praktiska detaljer som till exempel en utstickande sitt- eller ståbänk vid de högre bokhyllorna. Man kan slå sig ner en stund för att bläddra i en bok eller kanske kliva upp för att titta väldigt nära på böckerna i översta hyllplanet. En annan funktionell detalj är de lätt lutande tidningsborden. Det är skönare att läsa tidningarna på bord i den vinkeln och kanske att tidningarna troligare läggs tillbaka på sin rätta plats om de nästan glider av borden om man reser sig upp och går.
Skivor och musikavlyssning finns på bottenvåningen och avdelningen är väl tilltagen, både till ytan och innehåll. Man är ansluten till http://www.muziekweb.nl/,vilket ger en tillgång till 450.000 CDskivor, 15.000 musik-dvd och 300.000 LP-skivor. Vi testade att lyssna på plats och det gick bra utan att först logga in. Det går även bra att provlyssna hemifrån utan inloggning. Även tillgången på fysiska CD-skivor är enorm. I katalogen finns ca 367.000 CD-skivor och skivorna förvaras i hyllor bakom disk. Här finns olika avlyssningsmöbler och jukebox. Musikavdelningen Den stora samlingen noter finns på samma plan som facklitteraturen. Här finns också möjlighet att låna tysta pianon, digitala pianon med hörlurar. I anslutning till noterna och musikböckerna finns en scen där man har konserter och andra uppträdanden. Tidningar och tidskrifter Dagstidningarna är placerade i fack på betongpelare. För tidningsläsning har man lutande bord. Tidskrifterna är framsidesexponerade, som på alla bibliotek vi besökte. Här är de ämnesindelade och finns i anslutning till det ämnesområde de hör. Hyllorna är låga och på hjul.
Skönlitteraturen är genreindelad, märkt med för Nederländerna generella symboler. De står dock uppställda efter författare. I bottenvåningen har man en telefonkiosk, där man kan få en dikt uppläst, precis som på huvudbiblioteket i Den Haag. Biblioteket organiserar årligen olika läsfrämjande aktiviteter, såsom Bokens vecka, Children s Book Week Party och The Readers Party. Biblioteket inrymmer också the Central Disco och the Library Theatre, där man har föreställningar och program regelbundet. Barnavdelning På småbarnsavdelningen finns möbler för bilderböcker utan framkant. Hela framsidan är exponerad på de böcker som står i första rad. Hyllplanen är bakåtlutade och är i olika nivåer. Därför ser man även framsidan på böckerna som står bakom den första raden. Hyllorna är placerade så att de naturligt bildar en jättecirkel med entré från ett håll. På ett ställe kan vuxna gå ut från cirkeln åt ett annat håll eftersom där finns en sorts låg dörr som öppnas med ett vred som sitter på utsidan. Det här gör att de små barnen som har lite spring i benen håller sig till sin avdelning och förirrar sig inte lika lätt ut på resten av våningsplanet. Skönt för föräldrar som har barn som inte kan sitta still medans mamma/pappa läser för sitt andra barn som har ro att sitta och lyssna. En av pelarna har man klätt in med ett ulligt textilt material och dessutom huvudet från ett kramdjur i form av ett lamm. Pelaren ser genast väldigt trevlig ut. Alldeles nära lammet står en spjälsäng ifall en förälder vill lägga ner sitt minsta sovande barn en stund, medans man läser för sina äldre barn.
Centrale Bibliotheek Amsterdam Fakta och siffror om Centrale bibliotheek: Öppet varje dag mellan 10.00 och 22.00 Yta: 28.000 m² 110 datorer för sökningar i det digitala biblioteket 490 datorer för Internet eller ordbehandling Fler än 1.000 sittplatser Trådlöst internet (Wifi) Biblioteksteater med 250 sittplatser Annie M G Schmidtteater med 50 sittplatser Magasin med plats för 25.000 hyllmeter böcker Läskafé, lobby och restaurang 4 mötesrum dedicerade till nederländska författare 5.000 besökare varje dag, 1,8 milj per år 1.200 p-platser 2.000 bevakade cykelparkeringsplatser De Centrale bibliotheek in Amsterdam invigdes 070707 av prinsessan Laurentien, gift med drottning Beatrix tredje son. Biblioteket ligger på en konstgjord ö, Oosterdokseiland, granne med Centralstationen och är en del av ett större projekt, Oosterdokseiland som är mycket ambitiöst och kan inte beskrivas i några få ord. Centrale bibliotheek är huvudbiblioteket, det finns 27 filialer och ett digitalt bibliotek som tillsammans bildar Stiftelsen Openbare Bibliotheek Amsterdam (OBA). Målsättningen är att ge fri tillgång till information, kunskap och kultur för alla genom att erbjuda högt kvalitativa bibliotekstjänster för utbildning, delaktighet, möten och kulturupplevelser. Inom OBA arbetar 330 medarbetare. Centrale bibliotheek är Väst-Europas största multifunktionella bibliotek. Arkitekt är Jo Coenen, fd riksarkitekt. Huset är 8 våningar högt och man har en fantastisk utsikt över vattnet och Amsterdams historiska centrum. Den översta våningen är inte tillgänglig för publik, utan används av teaterteknikerna. Sjunde våningen är restaurang med takterrass och ingång till teaterdelen. Källarvåningen till och med våning sex är biblioteksdelen. Entré När man kommer in i huset kommer man in i en stor och ljus entré. I ett hörn samlas några rullstolar. Man möts först av en disk med några uniformerade säkerhetsvakter, men när man gått genom larmbågarna kommer man till en lång receptionsdisk. Huset ger ett ljust intryck. Alla väggar och pelare är vita och även undersidorna av rulltrapporna i mitten av huset är av vitt glas, med ljusrör innanför. Ambitionen är att så fort något har gått sönder eller blivit klottrat på att det ska ersättas eller målas över för att bibehålla det fräscha och ljusa intrycket. Man orienterar sig i huset med hjälp av skyltar runt pelare eller hänvisningar i rulltrapporna.
Barnavdelningen En trappa ned i biblioteket ligger barnavdelningen. Barnavdelningen riktar sig till barn mellan 0-12 år, äldre barn och ungdomar hänvisas till vuxenavdelningen. Längst fram vid fönstret finns lekplatsen, som riktar sig med media för barn mellan 0-7, längre in finns böcker och media för barn mellan 7-12 år. Här är hyllorna är cirkelformade (se bild 1) och varje cirkel innehåller ett tema: - Äventyr (förr i tiden, dinosaurier, resor, hur funkar det) - Lära och läsa (insidan: skolan, läsa lätt, uppslagsverk, utsidan: spännande, rysare och skönlitteratur utan särskilt tema) - Drömma (sagor, fantasy och poesi) - Uteliv (jorden, djur, hästar) - Jag och världen (filosofi, religion, samhälle, kärlek, sport o motion) - Ateljé (Insidan: hobby, konst, musik, film, utsidan: övriga språk, serier, säsongsbundna teman) (1) (2) Under vårt besök på torsdagsförmiddag är det väldigt lugnt på barnavdelningen. De flesta barnen är ju i skolan och biblioteket ligger inte alldeles i närheten av skolor. På barnavdelningen finns även Annie M G Schmidttheater med 50 sittplatser och ett kinderlab eller ateljé för barn. Här har det tillverkats mycket av utsmyckningen på barnavdelningen, eftersom barnen tyckte att det var alldeles för vitt och sterilt där. (Det får inte anslås något på pelarna och väggarna förutom orienteringsskyltar.) Informationsdisken på barnavdelningen är en väldigt lång disk, med personal på ena sidan och plats för låntagardatorer på andra sidan. För barn finns en trappa med tre trappsteg som de kan sitta på om de vill ställa en fråga till personalen (bild 2).
Tidningar och tidskrifter På entréplan finns även återlämningsautomater och en stor tidskrifts- och tidningsavdelning (bild 3). Här finns ett litet kafé (ett annex till restaurangen på våning 7). Tidskrifterna är frontexponerade, med äldre nummer på en hylla bakom. Tidskrifterna är ämnesindelade, med en stor avdelning för de sk glossy tidskrifterna och för de regionala tidningarna. Här finns gott om läsplatser, både med sköna fåtöljer och stora bord. Det finns en bemannad informationsdisk. Multimedia (3) (4) På första våningen finns avdelningen för multimedia (bild 4). Här återfinns de rundade hyllorna som även finns på barnavdelningen, fast här används utsidan som förvaring för tusentals DVD-filmer, medan insidan av hyllorna utnyttjas som små biosalonger (Cineac). Här visas film under bibliotekets öppettid, biblioteket har ett abonnemang på visningsrätt av filmer. Det finns även stora mängder CD-skivor för utlåning, men som på de flesta bibliotek har CD-utlåningen minskat tack vare musiktillgången via nätet (muziekweb.nl, Spotify mm). Ett roligt och annorlunda element i det övrigt väldigt ljusa och designade möblemanget är informationsdisken i form av en val, byggd helt i wellpapp. Golvet på denna våning är också annorlunda än på de övriga våningarna, här finns en ljudisolerande plastmatta, medan i resten av huset ligger trägolv. Skyltning och utställningar De övriga våningarna är mer traditionella biblioteksvåningar, med faktaböcker och romaner. På varje våning finns en oval informationsdisk (bild 5). Ena sidan är till för personalen, andra sidan finns datorer för låntagare. På förmiddagar och kvällar är diskarna bemannade med en bibliotekarie, övrig tid med två. De vita bokhyllorna står i raka rader. Belysningen är vertikala lysrör, som blir ganska varma. Kvällstid räcker belysningen inte alltid till. Det finns gott om utställningar: varje hyllsektion avslutas med ett glasskåp med skyltade böcker och på golvet finns låga utställningsskåp (bild 6).
(5) (6) Läsplatser Biblioteket har gott om läsplatser och datorer (bild 7). Runt rulltrapporna som finns i mitten av huset finns långa rader med läsplatser med möjlighet att antingen använda sig av bibliotekets datorer eller sin egen laptop. På våning 4 finns även många tysta läsplatser, fast riktigt tyst blir det aldrig, suset och bruset från rulltrapporna hörs hela tiden. Tidigare har det även funnits möjlighet boka enskilda rum, men de användes för religiösa ändamål istället så de stängdes. (7) (8) På varje våning vid rulltrapporna finns möjlighet till självutlåning, kopiering, utskrifter mm (bild 8). Nederländerna strävar efter att bli ett helt kontantlöst samhälle 2016 och låntagarna skolas in att betala sina biblioteksavgifter med lånekortet. Vid dessa stationer finns även betalautomater, där man kan sköta sina betalningar och föra över pengar på sitt lånekort. På sjätte våningen finns fyra mötesrum i olika storlekar som även allmänheten kan boka. Det finns ett litet pentry med kaffemaskin och vask för mötesdeltagarna. Varje mötesrum har fått namn efter en känd författare. Rummen är byggda i glas men man kan skärma av dem med hjälp av gardiner. På glasväggen i Harry Mulisch-salen kan man läsa: Met trots zie ik mijn fabel plaatsnemen voor de mooiste plek voor een boek in Amsterdam 070707 (Med stolthet ser jag att min fabel tar plats på det vackraste stället för en bok i Amsterdam 070707).