Attitydundersökning av det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attitydundersökning av det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Kontigo AB 2014-05-28 Petet Bjerkesjö, Pär Lindquist, Kontigo AB

Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Sammanfattning... 3 2 Metod... 5 2.1 Beskrivning av urval och bortfall... 5 2.2 Ett strategiskt urvalsförfarande...6 3 Resultat av undersökningen... 14 3.1 Vilka har svarat på enkäten... 14 3.2 Vad kännetecknar de svarandes kännedom om och kontakter med innovationssystemet?... 18 3.3 Attityder till innovationssystemet hur bedömer de svarande systemets nytta, relevans och effektivitet?...24 4 Varierar attityderna till innovationssystemet mellan olika typer av företag eller företagare?... 28 4.1 Kännedom om och kontakter med innovationssystemet...29 4.2 Skillnader i attityder till innovationssystemet... 33 Bilaga 1. Enkät... 37 Förstudie 2 (43) Kontigo AB 2014.05.30

1 Inledning Som ett led i sitt pågående arbete med att genomlysa regionens innovationssystem har Företagarna och Regionförbundet i Kalmar län låtit genomföra av en attitydundersökning av regionens innovationsstödjande system. Kontigo AB har under vintern 2014 haft i uppdrag att genomföra undersökningen. Attitydundersökningen riktar sig till företagare verksamma i länet och syftar till att ge en bild av hur dessa upplever det innovationsstödjande systemet. Det efterfrågade uppdraget syftar till att ta fram en representativ bild av hur företagen i Kalmar län uppfattar systemet avseende fyra övergripande områden: Relevans Tillgänglighet Effektivitet Nytta Föreliggande rapport presenterar resultatet från undersökningen. Vid Kontigo har Peter Bjerkesjö och Pär Lindquist ansvarat för genomförandet av undersökningen. 1.1 Sammanfattning Kontigo har av Regionförbundet och Företagarna haft i uppdrag att ta fram en bild av attityden till det innovationsstödjande systemet hos de företag och företagare som är målgruppen för systemet. Studien har genomförts i form av en enkätundersökning riktad till företag i ett urval av branscher. Totalt besvarades enkäten av 604 företag, vilket ger en svarsfrekvens på 35 procent. Bortfallsanalysen visar att det inte föreligger något systematiskt bortfall och svaren bedöms vara representativa för de branscher som valts ut av Regionförbundet och Företagarna. Merparten av de svarande är verksamma i företag med 1-4 anställda och de svarande företagen återfinns främst inom företagstjänster och tillverkningssektorn. Av de svarande individerna anger 80 procent att de är VD, marknadschef eller motsvarande. En knapp fjärdedel av de svarande är kvinnor. Merparten ca 65 procent anger att de har eftergymnasial utbildning. Åldersmässigt ligger tyngdpunkten i svarspopulationen inom spannet 50-64 år. 1.1.1 De svarandes kännedom och inställning till systemet Resultaten pekar på en förhållandevis god kännedom och en positiv inställning till systemets aktörer hos de svarande. Rörande kännedom om aktörerna kan konstateras att i princip samtliga (98 procent) av de svarande känner till minst en aktör i systemet, och i genomsnitt anger varje svarande att de känner till 7 aktörer. Flest anger att de känner till Regionförbundet, Almi, Linnéuniversitet samt Kalmar SP. Strax över två tredjedelar av de svarande har även haft kontakt med en heller Förstudie 3 (43) Kontigo AB 2014.05.30

flera av aktörerna i systemet. Kontakterna har främst rört finansiering, rådgivning eller deltagande i någon form av nätverksaktivitet. Avseende attityder och inställning till systemet har de svarande betygsatt sina kontakter med systemet avseende en rad parametrar, på en femgradig skala (fem är högsta värde). I analysen har dessa slagits samman till tre områden: nytta, relevans samt effektivitet. Betygen ligger i intervallet 3,7-4,0 på en femgradig skala. Vilket vi menar får ses som förhållandevis gott betyg. Bland de företag som känner till en eller flera aktörer, men som inte haft kontakt med systemet anges bristande behov hos det egna företaget, att man inte känner till vilket stöd och vilka tjänster som erbjuds samt att man inte bedömer att det stöd som erbjuds är relevant för sin verksamhet, som de främsta skälen till att man inte sökt kontakt med någon aktör. 1.1.2 Skillnader mellan grupper av företag och företagare Ett av syftena med studien har varit att belysa eventuella skillnader mellan grupper av företag eller av företagare. Den övergripande bilden från enkäten är att det finns mer som förenar än som skiljer företagen och företagarna åt. En fördjupad analys av enkäten visar på ett antal skillnader mellan olika typer av företag och företagare och hur man ser på systemet. Vi kan för det första se att gruppen kunskapsintensiva tjänsteföretag anger att de har en större kännedom om innovationssystemet än företag i andra branscher. På samma sätt har företag som anger att de bedriver ett systematiskt innovationsarbete också en större kännedom om systemet än övriga företag. Denna grupp är dessutom mer positivt inställda till systemet än övriga företag. De företag som i enkäten uttryckt en ambition om att växa under de kommande åren har haft kontakt med innovationssystemet i en högre utsträckning än de företag som inte har en angett motsvarande ambition. Vi kan även se att nystartade företag har haft kontakt med innovationssystemet i högre utsträckning än andra företag (som är äldre än tre år). De nystartade företagen uppvisar också en något positivare inställning vad det gäller synen på systemets nytta, relevans och aktivitet. Avseende företagsledare kan vi se att kvinnor i högre utsträckning anger att de haft kontakt med det innovationsstödjande systemet. Enkätsvaren visar också på att personer med högskoleutbildning i högre grad har haft kontakt med innovationssystemet än övriga. Denna studie, som Regionförbundet och Företagarna valt att ta fram, är den första i sitt slag i regionen. Detta innebär att det är svårt att hitta referenspunkter att ställa resultaten mot. Från Regionförbundets sida har man dock tidigare analyserat det regionala företagsstödjande systemets utbud och funktion (bl.a. i den funktionsanalys som gjordes 2011 och i den genomgång som OECD lät göra av Småland-Blekinge 2012); vi tror att den bild som framkommit här med fördel kan ställas mot den bild av utbudssidan som framkommer där och att detta ger en ytterligare dimension till analysen. Detta innebär vidare att studiens har inneburit en metodutveckling, framförallt när det gäller metod för genomförandet och hur frågorna formulerats. Vi Förstudie 4 (43) Kontigo AB 2014.05.30

tror att denna studie kan ses som en nollbasmätning och att Regionförbundet och Företagarna genom den investering som gjorts i metodutveckling nu lagt grunden för att kontinuerligt kunna följa upp målgruppen för det innovationsstödjande arbetet. 2 Metod Attitydundersökningen har genomförts i form av en enkätundersökning riktad till ett strategiskt urval av företagare verksamma i regionen. Underlaget har samlats in genom två typer av enkäter. Merparten av svaren har samlats in via en webbaserad enkät under perioden mars-april 2014. Som ett komplement till denna, för att säkerställa svarsfrekvens för ett antal urvalsgrupper, har en telefonenkätundersökning genomförts under senare halvan av april. Fördelningen av svar ser ut enligt tabell 1 nedan. Tabell 1. Fördelning av svar efter källa Källa Antal Andel Webbenkät 449 74,3 % Telefonenkät 155 25,7 % S:a 604 100 % 2.1 Beskrivning av urval och bortfall Den population som kontaktas för enkät antingen via e-post eller telefon- har sammanställts från två källmaterial. För det första från en kontaktlista av företag som varit i kontakt med aktörer inom innovationssystemet i olika sammanhang (framförallt företag som tagit del av företagsstöd via Regionförbundet). För det andra har ett obundet slumpmässigt urval av företag med verksamhet i regionen hämtats från PAR:s adressregister. För att svaren ska vara generaliserbar har tre faktorer varit viktig att beakta i urvalsoch bortfallshanteringen, nämligen att: 1. Att urvalet av svarande sker på sådant sätt att det speglar målpopulationen, det vill säga den population vi vill studera 2. Att en tillräcklig svarsfrekvens nås 3. Att de svar som inkommer inte på ett systematiskt sätt avviker från urvalspopulationen Nedan beskriver vi hur dessa faktorer har hanterats i föreliggande undersökning. Förstudie 5 (43) Kontigo AB 2014.05.30

2.2 Ett strategiskt urvalsförfarande För att genomföra undersökningen har Kontigo haft tillgång till kontaktuppgifter till företag som på olika sätt varit kontakt med innovationssystemet i Kalmar län. Detta utgörs framförallt av kontaktuppgifter till företag som fått företagsstöd via Regionförbundet. Det finns anledning att tro att denna population företag inte är representativ för näringslivet som helhet eller för den delen innovationssystemets målgrupp som helhet. För att komplettera denna population av företag, som vi redan vet har haft vissa typer av kontakter med innovationssystemet, har vi gjort ett kompletterande urvalsförfarande. Målet har varit att, i den utsträckning det är möjligt, kunna uttala oss om innovationssystemets primära målgrupper (utan att för den delen göra anspråk på att uttala oss om hela näringslivet i Kalmar län). Principerna för ett sådant urval illustreras i figur 1 nedan. Det vi vill göra är att utifrån ett antal urvalskriterier få fram ett urval av företag som matchar dessa kriterier. Det vill säga givet urvalskriterierna göra ett obundet slumpmässigt urval från en population bestående av företag verksamma i regionen. Ett OSU kan liknas vid att dra lotter ur en tombola och grundtanken bakom detta är att varje objekt (i detta fall företag) har samma sannolikhet att ingå i urvalet. I detta fall har vi varit begränsade till de företag som återfinns med kontaktuppgifter (e-post och telefon) i PAR adressregister 1. Figur 1. Schematisk bild av framtagandet av undersökningspopulation. Strategiskt urval av näringslivet i regionen (N) (Rampopulation) Slumpmässigt urval av företag (Målpopulation) OSU Representativt Enkätutskick Svarspopulation (n) Genom det urvalsförfarande som beskrivs ovan kommer den population av företag som enkäten skickas ut till att vara en spegling av den urvalspopulation av regionens näringsliv som beskrivs i avsnitt 1.3.2 nedan. I analysen av enkätresultatet har vi i förekommande fall tagit hänsyn till vilken källa den svarande kommer ifrån, i de fall detta är av vikt för tolkningen av svaren (det kan exempelvis vara rimligt att anta att kännedom om det innovationsstödjande systemet är högre hos de som ingår i populationen som varit i kontakt med Regionförbundet 1 www.par.se Förstudie 6 (43) Kontigo AB 2014.05.30

än de som hämtats från PAR). I de fall det är aktuellt redovisas enkätsvaren brutet på urvalsgrupp. 2.2.1 Kriterier för urval I dialog med uppdragsgivaren togs ett antal kriterier fram som bestämmer vilka företag som kommer att ingå i urvalsramen för undersökningen. Önskemålet från uppdragsgivaren har varit att de branscher som ingår i urvalet är sådana som är målgrupp för det innovationsstödjande systemet i Kalmar län, är utpekade styrkeområden i regionen och/eller har en marknadspotential som är större än närregionen. Det är således inte hela näringslivet som urvalet av svarande gjorts från. Följande kriterier var styrande för rampopulationens sammansättning: 1. Företagets branschtillhörighet 2. Företagets juridiska form 3. Företagets storlek 4. Aktivitetsstatus Branscher som finns med i undersökningen är: Areella näringar (Gröna näringar) Tillverkning och utvinning Kunskapsintensiva företagstjänster Transport & logistik IKT Utbildning Vård & omsorg Besöksnäring (undantaget restaurang) I praktiken innebär detta att ett antal branscher exkluderas från undersökningen. Det handlar till största delen om branscher med främst en lokal marknad, som inte är primära målgrupper för det innovationsstödjande systemet eller utpekade styrkeområden regionalt samt som generellt sett har låg kunskaps- och innovationshöjd. 2 Utöver branschtillhörighet har urvalet gjorts även utifrån bolagsform och storlek. I urvalet ingår företagsformerna aktiebolag (AB) samt handelsbolag (HB/KB). Däremot inte bolagsformen enskild firma. Vidare görs en avgränsning utifrån företagets storlek. Enbart företag med upp till 250 anställda ingår i urvalet. Företag som ingår i urvalet ska vidare vara registrerade som aktiva i momsregistret, för att undvika att få med vilande bolag i urvalet. Målpopulationen för enkäten konstrueras således utifrån; (1) företag i utvalda branscher, (2) företag med bolagsform som aktiebolag eller handelsbolag, (3) företag 2 Branscher som inte finns med i undersökningen är exempelvis Bygg, Handel, Restaurang, Fastighetstjänster, Uthyrnings och leasingtjänster, Bemanning samt Konsumenttjänster. Förstudie 7 (43) Kontigo AB 2014.05.30

med max 250 anställda och (4) företag med aktiv näringsverksamhet. Utifrån dessa kriterier konstrueras målpopulationen som ett obundet slumpmässigt urval av företag som matchar dessa kriterier samt att företagen återfinns i PAR adressregister. 2.2.2 Bortfallsanalys Vid bortfallsanalys i denna typ av studier är det framförallt två frågor som är av vikt. För det första om tillräcklig svarsfrekvens nås för att materialet ska gå att bryta ner i mindre svarsgrupper (dvs. återfinns det tillräckligt många svar för att kunna göra nedbrytningar utan att felmarginalerna blir för stora). För det andra om utskickspopulationen skiljer sig på något avgörande sätt från svarspopulationen, dvs. återfinns det ett systematiskt bortfall. Har t.ex. en viss typ av företag valt att svara på enkäten i högre eller lägre utsträckning. Avseende webbenkäten kontaktades respondenterna via e-post. I ungefär hälften av fallet riktades den till en namngiven person (VD eller verksamhetsansvarig) i övriga fall till någon form av info -adress. I utskicksbrevet presenterades syftet med undersökningen samt framgick tydligt att Regionförbundet och Företagarna var beställare av studien (såväl i löptext som genom logotyper). I utskicksbrevet återfanns en länk via vilken de svarande nådde enkäten, som fylldes i direkt på nätet. Enkäten bestod av totalt 20 frågor, men genom att enkäten innehöll ett antal villkor kom inte alla svarande att besvara samtliga 20 frågor. Fältperioden sträckte sig mellan 23 mars till 16 april. Under denna period gjordes ett ordinarie och tre påminnelseutskick. För att öka svarsfrekvensen inom gruppen som inte varit i kontakt med systemet genomfördes en telefonenkät. För att genomföra denna anlitades Concilia AB som underleverantör. Telefonenkäten utgjordes av motsvarande enkät som webbenkäten. Fältperiod för telefonenkäten var 17 april tom 1 maj. Efter att bruttopopulationen rensats för dubbletter och felaktiga adresser etc. uppgick utskickspopulationen till 1720 unika företag. Av dessa inkom 449 med svar via webbenkät och 155 via telefon enkät. Den totala svarsfrekvensen för studien uppgår därmed till 35 procent. Tabell 2. Svarsfrekvens och bortfall i undersökningen Antal Antal utskick 1720 Antal svarande 604 Därav svarande via webb 449 Därav svarande via telefon 155 Svarsfrekvens 35% Förstudie 8 (43) Kontigo AB 2014.05.30

För att få en mer detaljerad bild av undersökningens yttre bortfall ska vi här titta närmare på hur svarspopulationen ser ut jämfört med målpopulationen. Syftet är att undersöka om de svarande företagen på ett systematiskt sätt avviker mot målpopulationen avseende ett antal kända bakgrundsvariabler. Till att börja med tittar vi på hur företagen fördelar sig mellan olika kommuner. 3 Av figur 1 nedan framgår att svarspopulationen i mycket hög grad återspeglar fördelningen i målpopulationen. Företag i Kalmar utgör ca en tredjedel av hela populationen, Västervik ca 15 procent och Oskarshamn en knapp tiondel. Ett undantag från det generella mönstret är Vimmerby kommun som, av okänd anledning, har 50 procent lägre representation i svarspopulationen än i målpopulationen. Figur 2. Andel företag i målpopulationen och svarspopulation fördelat efter kommun Kalmar Västervik Oskarshamn Nybro Mörbylånga Vimmerby Hultsfred Borgholm Mönsterås Emmaboda Torsås Högsby 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Svarspopulation Målpopulation Vi går vidare med att titta på svars- och målpopulationen utifrån företagens storlek. Även här återspeglar svarspopulationen i hög grad målpopulationen. För en relativt stor andel av företagen har vi inte uppgifter om antal anställda. Sannolikt är många av dessa småföretag med inga eller endast få anställda. Vad vi också kan notera är att gruppen företag som saknar anställda utgör en liten del av målpopulationen för undersökningen, vilket speglar det urval som gjorts och som beskrivits ovan. 4 Den största gruppen i undersökningen ca en tredjedel av företagen har 1-4 anställda. 3 Jämför vi med näringslivet som helhet i Kalmar län är det i undersökningen en viss överrepresentation av främst företag i Kalmar, men även Västervik. Sannolikt beror detta på att företag i gröna näringar är kraftigt underrepresenterade i studien, men mer vanligt förekommande i övriga kommuner. 4 Ser vi till samtliga näringsverksamheter i länet så utgör företag utan anställda ca två tredjedelar av samtliga företag. Men i detta ryms en mängd små näringsverksamheter som inte utgör grund för försörjning, hobbyverksamheter, olika typer av föreningar etc. Förstudie 9 (43) Kontigo AB 2014.05.30

Medelstora företag med 10-49 anställda utgör den näst största gruppen med drygt 20 procent. Företagen med fler än 50 anställda är få. Figur 3. Andel företag i målpopulationen och svarspopulation fördelat efter företagsstorlek 0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda 10-49 anställda 50-249 anställda Okänd 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Svarspopulation Målpopulation Slutligen ska vi titta på hur företagen fördelar sig i olika branscher. Det är framförallt två branscher, tillverkning och utvinning samt företagstjänster som är dominerande i undersökningen (eller snarare branschområden, såväl tillverkning som företagstjänster rymmer i sig en stor mångfald av verksamheter med olika inriktning och förutsättningar). Företag inom dessa branscher har också besvarat undersökningen i större utsträckning än många andra branscher. Framförallt är företag som ingår i det vi kallar för övriga branscher samt gröna näringar lägre representerade i svarspopulationen jämfört med målpopulationen. Det finns inget självklart svar på vad detta beror på eller om det påverkar resultaten i undersökningen på något sätt. Men det kan finnas anledning att vara uppmärksam på detta vid analys av svaren. Förstudie 10 (43) Kontigo AB 2014.05.30

Figur 4. Andel företag i målpopulationen och svarspopulation fördelat efter bransch Tillverkning & utvinning Företagstjänster Besöksnäring IKT Transport & logistik Vård & omsorg Gröna näringar Övriga tjänstenäringar 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Svarspopulation Målpopulation Sammanfattningsvis kan vi av denna bortfallsanalys konstatera att företagen i svarspopulationen avspeglar målpopulationens fördelning avseende geografisk spridning i länet och företagsstorlek väl. Vad gäller svarspopulationens fördelning i olika branscher så har vi en mindre överrepresentation av företag inom tillverkning samt företagstjänster och en underrepresentation bland företag i vad vi kallar för övriga tjänstenäringar samt till viss del gröna näringar. Generellt gäller att det kan vara av betydelse att vara uppmärksam på om företag som är under- eller överrepresenterade i undersökningen svarar på ett avvikande sätt jämfört med genomsnittet. Kontigo bedömer dock inte detta som något stort problem för svarens generaliserbarhet, men vi kommer att i analysen uppmärksamma detta. 2.2.3 Undersökningens generaliserbarhet Vi ska här kort kommentera undersökningens generaliserbarhet och vad som kan vara bra att tänka på vid tolkning av svaren i undersökningen. Kontigo menar att det urval som gjorts, och de kontaktuppgifterna till företag i Kalmar län vi haft tillgång till i undersökningen, medför att målpopulationen för undersökningen sannolikt är en bra avspegling av det innovationsstödjande systemets huvudsakliga målgrupp. Däremot är svaren inte nödvändigtvis generaliserbara för hela näringslivet i Kalmar län. Målpopulationen för undersökningen har konstruerats dels genom kontaktuppgifter till företag som haft kontakt med delar av systemet, framförallt Regionförbundets företagsstöd, och dels genom ett urval baserat på en viss typ av företag i utvalda branscher där kontaktuppgifter hämtats från PAR adressregister. Vi vill med anledning av detta framförallt göra läsaren av denna rapport uppmärksam på att i urvalet till undersökningen har utöver de företag som haft kontakt med innovationsstödsystemet vars kontaktuppgifter tillhandahållits av Regionförbundet Förstudie 11 (43) Kontigo AB 2014.05.30

enbart företag som drivs som aktiebolag eller handelsbolag ingått. Jämfört med näringslivet som helhet i Kalmar län är därför följande typer av företag underrepresenterade i undersökningen: o o o små företag med få eller (framförallt) inga anställda företag som drivs som enskild firma företag inom gröna näringar, KKN och besöksnäringen (till följd av de två föregående punkterna) Företag i branscher med i huvudsak lokal marknadsinriktning har inte ingått i urvalet, t.ex. vissa stora branscher som bygg, handel, restaurang och konsumenttjänster. Denna typ av företag ingår därför enbart i undersökningen om de fått företagsstöd eller annat utvecklingsstöd från det innovationsstödjande systemet. Vi vet av erfarenhet att benägenheten att svara på den här typen av undersökningar är högre hos dem som varit i kontakt med (någon av aktörerna i) det innovationsstödjande systemet jämfört med dem som inte haft kontakt med systemet. I praktiken innebär detta att vi riskerar att överskatta andelen företag som känner till eller har haft kontakt eller samarbete med någon av aktörerna i systemet. Av de kontaktuppgifter till företag som hämtats direkt från Regionförbundet har en stor andel mottagit företagsstöd. Det finns därför en tyngdpunkt mot finansiering vad gäller erfarenhet av stöd från innovationssystemet, när hela populationen studeras. I de fall det är aktuellt särredovisar vi dessa företag mot övriga populationen. 2.2.4 Hur mäter vi attityder till det innovationsstödjande systemet? Undersökningar av denna typ som innebär att mäta attityder till ofta förhållandevis abstrakta begrepp, är förknippade med ett antal utmaningar. Det är framförallt två utmaningar som måste hanteras. För det första har vi bedömt att begrepp som innovationssystem eller det innovationsstödjande systemet, är så pass abstrakta begrepp att det i praktiken innebär att många av de svarande inte vet att de varit i kontakt med systemet. Däremot känner man till sin egen respektive kontakt, men upplever sannolikt inte att det är en del av system. Vi har därför valt att inte ställa frågor om systemet som helhet, då validiteten i svaren sannolikt blivit låg (dvs. vi vet inte om de svarande avser samma saker som vi gör när vi frågar om ett system). För att lösa detta har enkäten, med några undantag, byggts upp kring de svarandes kontakter med en eller flera namngivna aktörer. 5 I analysen har vi sedan aggregerat svaren till att handla om systemet som en större helhet. För det andra innebär undersökningen att begreppet attityder måste operationaliseras och göras mätbart. För att göra detta har enkäten byggts upp kring fyra dimensioner: kännedom, relevans, nytta och effektivitet. Dessa begrepp har var för sig brutits ner i mindre beståndsdelar (detta gäller främst relevans, nytta och 5 Som av Regionförbundet bedömts att ingå i regionens innovationsstödjande system. Förstudie 12 (43) Kontigo AB 2014.05.30

effektivitet). För att mäta hur de svarande upplever det innovationsstödjande systemet, har frågeformuläret konstrueras så att begreppet bryts ner i mindre, mätbara komponenter som betygssätt av de svarande, oftast på en s.k. likertskala. Det är den aggregerade summan av dessa svar som används för att bedöma företagens attityder. Förstudie 13 (43) Kontigo AB 2014.05.30

3 Resultat av undersökningen I följande avsnitt kommer resultatet från enkäten att presenteras. Redovisningen är uppdelad i fyra delar. Först en beskrivning av vad som kännetecknar dem som svarat, följt av en sammanställning av de svarandes kännedom om och kontakter med innovationssystemet. Detta följs av en redogörelse av de svarandes attityder till innovationssystemet. Slutligen följer en analys av om det föreligger skillnader mellan olika grupper av svarande avseende inställningen till systemet. 3.1 Vilka har svarat på enkäten I detta avsnitt ges en bild av hur svarspopulationen ser ut. Avsnittet beskriver vad som kännetecknar företagen, avseende t.ex. branscher, storlek och tillväxtambitioner, dels avseende de svarandes (företagarnas) ålder, kön och utbildningsnivå. Syftet med avsnittet är att ge en bild av vilka företag och vilka företagare som utgör målgruppen för det innovationsstödjande systemet. 3.1.1 Vad kännetecknar de svarande företagen Merparten av de svarande återfinns inom tjänstesektorn, ungefär tre av fyra företag i undersökningen är tjänsteföretag. Företagstjänster är den största branschkategorin, omkring vart fjärde företag i undersökningen tillhör denna bransch. Ytterligare en fjärdedel av de svarande återfinns i gruppen Tillverkning och utvinning. Besöksnäring, Transport & logistik samt IKT står för omkring sju procent vardera. Knappt en fjärdedel av de svarande företagen tillhör andra branscher än de som finns representerade i figuren och ingår i kategorin Övriga tjänstenäringar (här återfinns t.ex. företag inom miljö, finans, utbildning, handel, byggsektor m.fl.). Figur 5. Andel svarande efter bransch, n=600 Företagstjänster Tillverkning & utvinning Övriga tjänstenäringar Besöksnäring IKT Transport & logistik Vård & omsorg Gröna näringar 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Förstudie 14 (43) Kontigo AB 2014.05.30

Merparten av de svarande är verksamma i ett företag med färre än 10 anställda (drygt 50 procent) och av dessa återfinns majoriteten inom storleksklassen 1-4 anställda. En knapp fjärdedel av företagen har 10-49 anställda och drygt fem procent har fler än 50 anställda. Figur 6. Svarande efter företagsstorlek (antal anställda), n=600 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda 10-49 anställda 50+ anställda Okänd Ungefär en tredjedel av företagen i undersökningen är startade senare än 2005 och ca 15 procent kan definieras som nystartade företag, det vill säga de har startats 2011 eller senare och har därmed maximalt tre verksamhetsår bakom sig. Drygt 60 procent av företagen har startats 2005 eller tidigare. Figur 7. Andel svarande efter företagets startår, n=600 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År 2005 eller tidigare År 2006-2010 År 2011 eller senare Okänt Förstudie 15 (43) Kontigo AB 2014.05.30

Vi har i undersökningen också ställt frågor till företagen för att få en bild av deras verksamhet på olika sätt, t.ex. om företagen arbetar aktivt med innovation, om företagen exporterar sina varor eller tjänster, om företagen har tillväxtambitioner eller inte etc. Dels tillför detta intressant information i sig om det innovationsstödjande systemets målgrupp. Dels är det intressant att undersöka om kännedom om och kontakter med innovationssystemet eller attityderna till detta varierar på något sätt utifrån företagens olika karaktär. Med utgångspunkt i detta kan vi konstatera att: 42 procent av företagen är exportföretag (har haft försäljning till utländska kunder under år 2013) 78 procent av företagen har tillväxtambitioner under de kommande två åren, antingen genom ökad försäljning i Sverige eller utomlands 40 procent av företagen har ambitioner att växa genom ökad försäljning utanför Sverige 65 procent av företagen anger att de bedriver innovationsverksamhet (mätt som om företaget utvecklat och introducerat ny vara eller tjänst; nya produktionsprocesser och/eller nya marknadsföringsmetoder eller nya marknader) 3.1.2 Vad kännetecknar de svarande individerna Enkäten har riktats till personer i ledande ställning vid företagen. I praktiken har detta inneburit VD eller motsvarande. Omkring hälften av adresserna har varit personliga och övriga någon form av info-adress. I de telefonenkäter som genomförts har intervjuarna haft i uppdrag att prata med verksamhetsansvarig vid företaget. I svarspopulationen är ca 24 procent kvinnor, vilket speglar förhållandena i regionen väl. Andelen kvinnor inom gruppen företagare i Kalmar län uppgick enligt Tillväxtverkets undersökning Företagens Villkor och verklighet 2011 också till 24 procent. Merparten av de svarande återfinns i åldersgrupperna 40-49 år respektive 50-64 år. Detta är väntat eftersom genomsnittsåldern hos företagare generellt sett är högre än bland anställda. Männen i svarsgruppen är i genomsnitt något äldre och en högre andel återfinns i intervallen 50-64 samt 65 år och äldre. Förstudie 16 (43) Kontigo AB 2014.05.30

Figur 8. Svarande efter ålder och kön, n=600 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 29 år eller yngre 30-39 år 40-49 år 50-64 år 65 år eller äldre 29 år eller yngre 30-39 år 40-49 år 50-64 år 65 år eller äldre Kvinna Man Utöver att vara yngre uppvisar kvinnorna i svarsgruppen en högre utbildningsnivå än männen. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är ca 10 procentenheter högre (70 procent har eftergymnasial utbildning) än inom gruppen män (60 procent har eftergymnasial utbildning). Vi har inte data för hur utbildningsnivån ser ut bland företagsledare i målgruppen för denna enkätundersökning, men sannolikt har vi en överrepresentation av företagare med eftergymnasial utbildning i undersökningen. Figur 9. Andel svarande efter utbildningsnivå, n=600 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ej eftergymnasial utbildning Eftergymnaisal utbildning Ej eftergymnasial utbildning Eftergymnaisal utbildning Kvinna Man Förstudie 17 (43) Kontigo AB 2014.05.30

3.2 Vad kännetecknar de svarandes kännedom om och kontakter med innovationssystemet? I detta avsnitt går vi igenom enkätens utfall rörande de svarandes kännedom om och kontakter med det innovationsstödjande systemet. Inleder vi med att se till kännedomen om systemets aktörer, kan vi konstatera följande: De svarande fick i enkäten inledningsvis besvara en fråga om vilka av nedanstående aktörer de kände till. Av de svarande anger 98 procent att de känner till minst en (1) av aktörerna i innovationssystemet. Vi kan vidare konstatera att varje svarande i genomsnitt säger känner sig känna till ca 6 aktörer i innovationssystemet. Störst kännedom har företagen om Almi och Regionförbundet i Kalmar län, följt av Linnéuniversitet och Kalmar Science park. 6 Ett föga överraskande mönster är att de aktörer som är mest kända är större aktörer med generell inriktning, medan de aktörer med lägst uppmätt kännedom är specialiserade på något sätt mot en viss målgrupp eller typ av verksamhet. Figur 10. Känner du till någon av följande aktörer? n = 600 Almi Regionförbundet i Kalmar län Linnéuniversitetet Kalmar Science Park IUC Kommunens näringslivsenhet/bolag Business Sweden (f.d. Exportrådet) NyföretagarCentrum Lokalt utvecklingscentrum (Västervik Framåt, FCO, IOC, Kalmar Science Park Incubator Drivhuset Connect Sydost Sustainable Sweden Southeast SKB Näringslivsutveckling E-commerce Tekniknod Nordost (Mönsterås) eller Tekniknod Sydost (Torsås) Atrinova Business Inkubator Baltic Maritime Science Park Smart Housing Småland 0% 20% 40% 60% 80% 100% 6 Skillnaden mellan svarande i populationen som kommit från regionförbundet visavi PAR är små avseende kännedom om regionförbundet (95 respektive 89 procent anger att de känner till Regionförbundet). I figur 10 ovan redovisas svaren inklusive Regionförbundets företag. Förstudie 18 (43) Kontigo AB 2014.05.30