RAPPORT Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala Christer Anderstig och Anders Wigren 2009-10-27 Analys & Strategi
Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tel: 08-688 60 00, Fax: 08-688 69 99 Email: info@wspgroup.se Org nr: 556057-4880 Analys & Strategi Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson
Innehåll 1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 1.1 Antaganden om investeringar och drift... 3 1.2 Modellantaganden... 4 2 RESULTAT... 6 2.1 Nya gruvor, pendling... 6 2.2 Nya gruvor, flyttning... 10 3 AVSLUTANDE KOMMENTARER... 13 Analys & Strategi
1 Förutsättningar Denna rapport belyser regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala kommun, det så kallade Kaunisvaara projektet (gruvorna i Tapuli, Stora Sahavaara, Pellivuoma). Analysen har genomförts med analysverktyget raps, som gör det möjligt att analysera både direkta och indirekta effekter på bland annat befolkningen, arbetsmarknaden och den regionala ekonomin. 1.1 Antaganden om investeringar och drift Etableringen av nya gruvor i Pajala förutsätter att en rad stora investeringar genomförs. En stor del av dessa investeringar avser maskiner och utrustning och dessa förutsätts i mycket liten grad beröra den lokala ekonomin. Dessa lämnas därför utanför analysen. De investeringar som ingår i analysen avser infrastruktur och byggnader. Dessa investeringar antas bli genomförda 2010-2012, till ett totalt värde på drygt 1100 MSEK, eller i genomsnitt 369 MSEK per år 1. Tabell 1 Antaganden om investeringar i samband med etablering av nya gruvor i Pajala, MSEK. MSEK År 2010 2011 2012 Vägar 30 10 10 10 Järnväg 720 240 240 240 Byggnadsinvesteringar 356 192 82 82 Summa 1106 442 332 332 F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) - 2007.dot ver 1.0 Gruvdriften 2 beräknas starta 2012 och pågå i 24 år, dvs. till och med år 2035. Under 14 år, 2014-2027, beräknas produktionen uppgå till 5 miljoner ton per år, vilket är den maximala produktionen. Motsvarande produktionsvärde uppgår till 2205 MSEK i 2009 års priser. Denna uppskattning utgår från ett järnmalmspris på 63 USD/ton och 7 SEK/USD. I analysen, med 2006 som basår, beräknas det maximala produktionsvärdet till ca 1700 MSEK, i 2006 års priser. Det har inte varit möjligt att få fram preciserade uppgifter om beräknat antal anställda i gruvdriften. Analysen utgår från uppgiften att det kan handla om ca 600 anställda. Vi utgår från att denna grova uppskattning avser antalet anställda vid en produktion på 5 miljoner ton per år, och använder denna proportion, 8333 ton per anställd, för alla år. 1 Källa är Northland Resources samt Ejdemo och Söderholm (2008), den senare för uppskattning av övriga byggnadsinvesteringar. 2 Alla uppgifter angående gruvdriften är hämtade från Northland Resources. Analys & Strategi 3
Uttryckt i produktionsvärde och antal anställda kan förutsättningarna för gruvdriften därmed sammanfattas enligt Tabell 2. Analysens slutår är 2030. Tabell 2 Antaganden om produktionsvärde, MSEK I 2006 års priser, och antal anställda vid nya gruvor i Pajala, 2012-2030. År Produktion MSEK Anställda 2012 600 216 2013 1000 360 2014 1700 600 2015 1700 600 2016 1700 600 2017 1700 600 2018 1700 600 2019 1700 600 2020 1700 600 2021 1700 600 2022 1700 600 2023 1700 600 2024 1700 600 2025 1700 600 2026 1700 600 2027 1700 600 2028 1600 576 2029 1500 540 2030 1500 516 1.2 Modellantaganden Enligt den senaste statistiken beräknas antalet sysselsatta i Pajala, dvs. den förvärvsarbetande dagbefolkningen, uppgå till ca 2400 personer år 2007. En ökning med 600 personer innebär därför en mycket stor direkt sysselsättningsökning, med 25 procent. Frågan är vilka anpassningar på de lokala marknaderna som en sådan positiv efterfrågechock kan tänkas medföra? I raps-modellen påverkas regionens in- och utflyttning av hur regionens arbetskraftsefterfrågan förändras, där de skattade modellsambanden baseras på data för normala variationer i arbetskraftsefterfrågan. Även om nya gruvor i Pajala innebär allt annat än normala variationer i arbetskraftsefterfrågan har vi i beräkningarna för huvudalternativet inte gjort några andra antaganden om flyttningar till och från Pajala än vad som följer av de samband som modellen arbetar med. Analys & Strategi
Ett skäl att inte göra några speciella antaganden om flyttningar är att det råder stor osäkerhet huruvida en expanderande gruvnäring i Pajala är ett tillräckligt villkor för att skapa en sådan lokal attraktivitet som förmår vända kommunens flyttströmmar på ett mer avgörande sätt. Ett annat skäl är att det råder en viss osäkerhet kring frågan om gruvbolaget har för avsikt att rekrytera personal från regionen, eller låta bemanningen ske via globalt verksamma rekryteringsföretag. I huvudalternativet antas därför att huvuddelen (90 procent) av alla anställda i gruvdriften är inpendlare till Pajala, som mest 540 inpendlare. Eftersom en sådan arbetspendling sannolikt blir fråga om långväga pendling för längre perioder antas att huvuddelen (75 procent) av dessa inpendlares arbetsinkomster konsumeras lokalt i Pajala. Givet att vi inte gör några andra antaganden om flyttningar, vid sidan av de flyttningar som modellen beräknar, finns det också ett annat skäl att anta att en del av den ökade arbetskraftsefterfrågan tillgodoses genom inpendling. Motivet är att förvärvsgraden inte bör bli osannolikt hög. Var denna gräns går är svårt att veta, men en rimlig bedömning är att en genomsnittlig förvärvsgrad högre än 95 procent är mycket osannolik. Av detta skäl har vi i modellen kalibrerat (uppjusterat) den modellberäknade inpendlingen för att den genomsnittliga förvärvsgraden inte ska överstiga 95 procent. Frågan hur Pajalas befolkningsutveckling kan komma att påverkas av en expanderande gruvnäring är omdiskuterad. Det är rimligt att anta att det fordras en rad kompletterande samhällsinvesteringar och andra åtgärder för att en gruvexpansion också skulle ge en stark påverkan på kommunens befolkning. För att belysa vad en sådan befolkningsutveckling skulle kunna innebära har vi i en känslighetsanalys ökat den modellberäknade inflyttningen med totalt 540 personer under perioden 2012-2014. I detta sidoalternativ låter vi dessa 540 inflyttare ersätta de inpendlare till gruvnäringen som antas i huvudalternativet. F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) - 2007.dot ver 1.0 De investeringar och den gruvproduktion som antas för Kaunisvaara-projektet kan således beräknas ge upphov till, större eller mindre, indirekta effekter genom ökad nettoinflyttning, vilket ökar efterfrågan på lokal service mm. Övriga indirekta effekter handlar delvis om att ökad produktion och ökade inkomster, till följd av gruvexpansionen, medför ökad konsumtionsefterfrågan, en ökning som delvis genererar ökad produktion och sysselsättning i regionen. En sådan produktionsökning genereras också via den indirekta effekt som uppstår till följd av gruvnäringens efterfrågan på insatsvaror (vilket ger effekter på leverantörer i flera led). De indirekta effekterna p.g.a. gruvnäringens efterfrågan på insatsvaror och övriga leverantörssamband i den lokala ekonomin beräknas i grunden med de samband som återfinns i den nationella input-output tabellen. Analys & Strategi 5
I den lokala ekonomin (Pajala) blir dessa samband betydligt svagare än på nationell nivå. Orsaken är att alla branscher som levererar insatsvaror till gruvnäringen inte finns representerade i regionens näringsliv. Vidare är det (tills vidare) en öppen fråga om man i det aktuella fallet kommer att använda nationella/regionala leverantörer, eller andra (globalt verksamma) leverantörer en öppen fråga på motsvarande sätt som i fråga om arbetskraftsförsörjningen. Det kan därför inte uteslutas att de indirekta effekterna via leveranser av insatsvaror blir svagare än vad våra kalkyler indikerar. Analysen av Kaunisvaara-projektets effekter på regional ekonomi, arbetsmarknad och befolkning i Pajala kommun genomförs genom en jämförelse mellan ett Referensalternativ (utan nya gruvor) och ett alternativ med investeringar och nya gruvor, som vi kan kalla Nya gruvor. Enligt ovan återges det senare alternativet med ett huvudalternativ Nya gruvor, pendling och ett sidoalternativ som vi kallar Nya gruvor, flyttning. Referensalternativet baseras på det scenario för regionernas utveckling till år 2030 som presenteras i rapporten Regionernas tillstånd 2008 (f.d. ITPS) och som bygger på de antaganden om Sveriges ekonomiska utveckling som redovisas i finansdepartementets Långtidsutredning 2008. 2 Resultat 2.1 Nya gruvor, pendling De effekter på sysselsatt dag- och nattbefolkning i Pajala som Nya gruvor, pendling beräknas ge upphov till redovisas i Tabell 3. Den direkta sysselsättningseffekten av investeringsverksamheten åren 2010-2012 beräknas i medeltal uppgå till runt 270 personer. Den direkta effekten av gruvdriften, som presenterats i Tabell 2 ovan, ökar från 216 personer år 2012 till 360 personer år 2013 och 600 personer år 2014-2027. De tre sista åren för analysperioden minskar gruvproduktionen och den direkta effekten på sysselsättningen uppgår till 516 personer år 2030. Den s.k. sysselsättningsmultiplikatorn, som är kvoten mellan totala effekten (den direkta plus indirekta sysselsättningseffekten) och den direkta effekten, varierar under analysperioden mellan 1,2 och 1,5. För huvuddelen av analysperioden beräknas denna multiplikator ligga runt 1,3. Det betyder att 100 anställda i gruvdriften skapar jobb för ytterligare 30 personer i aktiviteter utanför gruvdriften. Denna multiplikator är beräknad med avseende på den sysselsatta dagbefolkningen i Pajala, dvs. arbetsplatser i Pajala. Analys & Strategi
Tabell 3 Nya gruvor, pendling effekt på sysselsatt dag- och nattbefolkning 2010-2030 Referensalternativ Nya gruvor, pendling Total effekt av Nya gruvor, pendling Sysselsättning Sysselsättning Sysselsättning År Dagbef. Nattbef. Dagbef. Nattbef. Dagbef. Nattbef. 2005 2194 2453 2006 2295 2562 2007 2404 2656 2008 2347 2531 2347 2531 0 0 2009 2334 2503 2334 2503 0 0 2010 2268 2432 2621 2745 353 312 2011 2246 2376 2511 2613 265 237 2012 2184 2307 2725 2516 541 209 2013 2171 2259 2723 2405 552 146 2014 2117 2202 2953 2361 836 159 2015 2107 2155 2947 2343 841 188 2016 2053 2084 2818 2286 765 202 2017 2064 1996 2832 2176 768 180 2018 2022 1919 2793 2145 771 226 2019 2015 1846 2788 2073 773 227 2020 1971 1777 2741 2027 771 250 2021 1990 1714 2764 1997 773 283 2022 1960 1647 2731 1944 771 297 2023 1948 1573 2718 1893 771 319 2024 1916 1512 2683 1843 767 330 2025 1910 1458 2676 1807 766 349 2026 1885 1392 2649 1762 764 370 2027 1888 1368 2649 1748 761 381 2028 1877 1346 2603 1734 726 387 2029 1883 1323 2562 1721 679 397 2030 1915 1304 2565 1716 649 412 F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) - 2007.dot ver 1.0 Om vi i stället beräknar multiplikatorn med avseende på den totala effekten på sysselsatt nattbefolkning i Pajala kommer vi att finna att multiplikatorn är mindre än 1, dvs. den sysselsatta nattbefolkningen ökar med färre antal personer än vad den direkta effekten anger. I medeltal för hela perioden ligger denna multiplikator runt drygt 0,5. Detta betyder att 100 anställda i gruvdriften skapar jobb för runt 50 personer boende i Pajala. Orsaken till att effekten på sysselsatt nattbefolkning blir förhållandevis liten är att tillgången på arbetskraft boende i Pajala är mycket begränsad i början av perioden. Detta är också skälet till att vi antagit att huvuddelen (90 procent) av de anställda i gruvdriften är inpendlare. Analys & Strategi 7
Men, det kan observeras att den totala effekten på sysselsatt nattbefolkning beräknas öka från omkring år 2015 och framåt, medan den totala effekten på sysselsatt dagbefolkning tenderar minska något under samma period. Detta speglar en ett successivt ökat arbetskraftsutbud i kommunen, till följd av minskad utflyttning och en viss ökad inflyttning, samt en ökad förvärvsgrad. Detta belyses i Tabell 4 som visar effekten på befolkning och förvärvsinkomster. (Förvärvsinkomster avgränsas i analysen till löneinkomster för boende i Pajala.) Tabell 4 Nya gruvor, pendling effekt på befolkning och förvärvsinkomster 2010-2030. Förvärvsinkomst MSEK i 2006 års priser. Referensalternativ Nya gruvor, pendling Effekt av Nya gruvor, pendling År Befolkning Förv.inkomst. Befolkning Förv.inkomst. Befolkning Förv.inkomst. 2005 6798 2006 6688 2007 6522 568 6522 568 0 0 2008 6430 569 6430 569 0 0 2009 6291 581 6291 581 0 0 2010 6142 586 6142 690 0 104 2011 5990 596 5999 680 9 84 2012 5836 601 5850 676 14 75 2013 5679 611 5703 664 24 53 2014 5525 620 5546 677 21 57 2015 5371 630 5403 697 32 67 2016 5218 636 5259 710 41 74 2017 5068 631 5119 697 51 66 2018 4923 635 4983 718 60 83 2019 4779 641 4848 724 69 83 2020 4638 649 4717 742 79 93 2021 4497 650 4586 756 89 106 2022 4359 659 4458 770 99 111 2023 4223 668 4333 789 110 121 2024 4090 680 4209 803 119 123 2025 3958 695 4088 827 130 132 2026 3830 706 3970 845 140 139 2027 3766 729 3916 873 150 144 2028 3704 752 3865 897 161 145 2029 3642 779 3815 926 173 147 2030 3582 793 3765 946 183 153 Jämfört med Referensalternativet innebär Nya gruvor, pendling en något långsammare befolkningsminskning; år 2030 beräknas folkmängden i Pajala vara drygt 180 personer större än i Referensalternativet. Att den lägre utflyttningen och något större inflyttningen beror på den ökade arbetskraftsefterfrågan har redan framgått av att den sysselsatta nattbefolkningen beräknas öka. Analys & Strategi
Att den sysselsatta nattbefolkningen beräknas öka förklaras än mer av en ökad förvärvsgrad. Det framgår av att befolkningen år 2030 är drygt 180 personer fler än i Referensalternativet, medan den sysselsatta nattbefolkningen är 412 personer fler 3. Fler personer i förvärvsarbete innebär högre förvärvsinkomst jämfört med Referensalternativet. År 2030 beräknas skillnaden uppgå till drygt 150 MSEK. År 2030 är den samlade förvärvsinkomsten i Nya gruvor, pendling drygt 19 procent större än i Referensalternativet, medan befolkningen är 5 procent större 4. Effekten på näringslivet i Pajala kan grovt beskrivas med vilka branscher som berörs av de indirekta sysselsättningseffekterna. I genomsnitt för perioden 2010-2030 beräknas de indirekta sysselsättningseffekterna uppgå till knappt 150 sysselsatta. Drygt 30 procent av dessa indirekta effekter beräknas uppstå inom lokal serviceproduktion, 26 procent inom transportsektorn, 12 procent inom tillverkningsindustrin, 11 procent inom handeln, 7 procent inom hotell & restaurang, 7 procent inom företagstjänster och 6 procent inom byggindustrin. Att den absoluta huvuddelen av de indirekta sysselsättningseffekterna beräknas uppstå i branscher med anknytning till den lokala marknaden speglar att näringslivet i Pajala är mycket begränsat. Gruvproduktionens koppling till den lokala ekonomin blir liten och avser i huvudsak leveranser från tjänsteproducerande branscher. Dessa branscher i Pajala beräknas svara för 14 procent av nationella leveranser till gruvproduktionen, medan övriga branscher i Pajala svarar för endast 7 procent. Vidare, som diskuterades ovan, kan det inte uteslutas att man i den aktuella gruvproduktionen kommer att använda nationella/regionala leverantörer i mindre grad än vad som antas i våra kalkyler. F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) - 2007.dot ver 1.0 3 Skillnaden i flyttnetto mellan Nya gruvor, pendling och Referensalternativet, summerat över perioden 2010-2030, uppgår till plus 154 personer. Drygt 70 procent av ökningen av förvärvsarbetande nattbefolkning kan tillskrivas en högre förvärvsgrad bland redan boende i Pajala. 4 Inkomsteffekten innebär således att förvärvsinkomsten (egentligen löneinkomsten) år 2030 beräknas vara drygt 150 miljoner större i Nya gruvor, pendling. Till vilken del denna effekt på den regionala ekonomin också skall räknas som en samhällsekonomisk intäkt bestäms av arbetskraftens värde vid en alternativ användning. Rimligen kan den del av inkomstökningen som beräknas ske genom ökad förvärvsgrad till stor del räknas som en samhällsekonomisk intäkt, då det kan antas att dessa personer i alternativfallet har ett mycket lågt samhällsekonomiskt värde, som arbetslösa eller utanför arbetskraften. Om vi räknar bort skillnaden i flyttnetto ger effekten av Nya gruvor, pendling, genom ökad förvärvsgrad, ett tillskott på drygt 200 personer till den sysselsatta nattbefolkningen i Pajala, i medeltal för perioden 2010-2030. Deras samlade löneinkomst, i medeltal 75 miljon SEK per år, kan till stor del beskrivas som en samhällsekonomisk intäkt. Analys & Strategi 9
2.2 Nya gruvor, flyttning De effekter på sysselsatt dag- och nattbefolkning i Pajala som Nya gruvor, flyttning beräknas ge upphov till redovisas i Tabell 5. Från och med år 2012 beräknas den totala effekten på sysselsatt dagbefolkning bli större, och effekten på sysselsatt nattbefolkning avsevärt större, jämfört med effekten av alternativet Nya gruvor, pendling. I medeltal för perioden 2012-2030 uppgår skillnaden i effekt på sysselsatt dagbefolkning till drygt 100 personer, och på sysselsatt nattbefolkning till drygt 460 personer. Tabell 5 Nya gruvor, flyttning effekt på sysselsatt dag- och nattbefolkning 2010-2030 Referensalternativ Nya gruvor, flyttning Total effekt av Nya gruvor, flyttning Sysselsättning Sysselsättning Sysselsättning År Dagbef. Nattbef. Dagbef. Nattbef. Dagbef. Nattbef. 2005 2194 2453 2006 2295 2562 2007 2404 2656 2008 2347 2531 2621 2531 0 0 2009 2334 2503 2511 2503 0 0 2010 2268 2432 2785 2745 353 312 2011 2246 2376 2750 2613 265 237 2012 2184 2307 3094 2864 602 558 2013 2171 2259 3086 2841 579 582 2014 2117 2202 2951 3025 977 823 2015 2107 2155 2965 2913 979 758 2016 2053 2084 2917 2850 897 766 2017 2064 1996 2910 2750 901 754 2018 2022 1919 2857 2679 894 760 2019 2015 1846 2878 2605 895 759 2020 1971 1777 2840 2538 886 761 2021 1990 1714 2825 2480 888 766 2022 1960 1647 2785 2417 880 770 2023 1948 1573 2776 2353 877 780 2024 1916 1512 2744 2300 868 788 2025 1910 1458 2742 2256 866 798 2026 1885 1392 2690 2197 858 805 2027 1888 1368 2646 2183 853 815 2028 1877 1346 2645 2166 813 820 2029 1883 1323 2621 2149 763 826 2030 1915 1304 2511 2139 730 835 Analys & Strategi
Den större effekten för Nya gruvor, flyttning förklaras i grunden av att vi antagit att 90 procent (540 personer) av dem som anställs i gruvproduktionen är inflyttare till Pajala åren 2012-2014 5. Denna inflyttning innebär en större efterfrågan på lokala tjänster och kommunal service; t ex beräknas effekten på den kommunala konsumtionen (skola, vård och omsorg) för hela perioden 2012-2030 öka från i genomsnitt 6 MSEK i föregående alternativ till 36 MSEK, där effekten anger skillnaden jämfört med Referensalternativet. Den större inflyttningen beräknas även ge en viss påverkan på efterfrågan och produktion av nya bostäder; bostadsstocken beräknas öka med drygt 30 lägenheter (medan alternativet Nya gruvor, pendling inte beräknas ge någon påverkan på bostadsbyggandet). Detta leder också till en större sysselsättningsmultiplikator. Medan multiplikatorn (med avseende på sysselsatt dagbefolkning) i föregående alternativ varierar mellan 1,2 och 1,5 varierar den nu mellan 1,3 och 1,6 och för huvuddelen av analysperioden ligger den runt 1,5. Multiplikatorn ökar ännu mer med avseende på den sysselsatta nattbefolkningen. Medan denna multiplikator i föregående alternativ var drygt 0,5 i medeltal, hamnar den nu runt 1,3. Det betyder att 100 anställda i gruvdriften beräknas skapa jobb för totalt runt 130 personer boende i Pajala. Orsaken till denna större effekt på den förvärvsarbetande nattbefolkningen är, som sagt, att vi antagit att huvuddelen (90 procent) av de anställda i gruvdriften är inflyttare. Som en konsekvens av att inflyttningen under tre år antas öka med totalt 540 personer blir givetvis befolkningseffekten större än i föregående alternativ; år 2030 beräknas folkmängden i Pajala vara ca 780 personer större än i Referensalternativet, medan effekten var 180 personer i föregående alternativ. F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) - 2007.dot ver 1.0 I detta alternativ med större flyttning förklaras därför effekten på den sysselsatta nattbefolkningens storlek i något mindre grad av en ökad förvärvsgrad; befolkningen år 2030 är ca 780 personer fler än i Referensalternativet, medan den sysselsatta nattbefolkningen är 835 personer fler 6. Men fler personer i förvärvsarbete innebär en än högre förvärvsinkomst jämfört med Referensalternativet. År 2030 beräknas skillnaden uppgå till ca 330 MSEK. Vidare, den samlade förvärvsinkomsten i Nya gruvor, flyttning är drygt 41 procent större än i Referensalternativet, medan befolkningen är 22 procent större. 5 Egentligen antar vi en inflyttning som motsvarar 90 procent av dem som anställs i gruvproduktionen, medan vi inte kan veta i vilken bransch inflyttarna arbetar. 6 Skillnaden i flyttnetto mellan Nya gruvor, flyttning och Referensalternativet, summerat över perioden 2010-2030, uppgår till plus 648 personer. Knappt 30 procent av effekten på antalet i sysselsatt nattbefolkning kan tillskrivas en högre förvärvsgrad bland redan boende i Pajala. Analys & Strategi 11
Tabell 6 Nya gruvor, flyttning effekt på befolkning och förvärvsinkomster 2010-2030. Förvärvsinkomst MSEK i 2006 års priser. Referensalternativ Nya gruvor, flyttning Effekt av Nya gruvor, flyttning År Befolkning Förv.inkomst. Befolkning Förv.inkomst. Befolkning Förv.inkomst. 2005 6798 2006 6688 2007 6522 568 6522 568 0 0 2008 6430 569 6430 569 0 0 2009 6291 581 6291 581 0 0 2010 6142 586 6142 690 0 104 2011 5990 596 5999 680 9 84 2012 5836 601 6044 838 207 237 2013 5679 611 6027 887 348 276 2014 5525 620 6097 1045 572 425 2015 5371 630 5956 1052 585 422 2016 5218 636 5815 904 597 268 2017 5068 631 5678 912 610 281 2018 4923 635 5547 919 624 284 2019 4779 641 5418 931 639 290 2020 4638 649 5291 941 654 292 2021 4497 650 5166 950 669 300 2022 4359 659 5042 962 683 303 2023 4223 668 4921 980 698 312 2024 4090 680 4802 995 712 315 2025 3958 695 4684 1017 726 322 2026 3830 706 4568 1032 738 326 2027 3766 729 4504 1061 738 332 2028 3704 752 4454 1084 750 332 2029 3642 779 4406 1107 764 328 2030 3582 793 4359 1122 777 329 Analys & Strategi
3 Avslutande kommentarer Kaunisvaara-projektet innebär en extraordinär positiv efterfrågechock på en liten lokal arbetsmarknad. De nya gruvorna kommer redan efter några år att ge en direkt ökning av sysselsättningen som motsvarar 25 procent av kommunens totala sysselsättning i dag. Vilka återverkningar och indirekta effekter på den lokala ekonomin och arbetsmarknaden detta ger är betydligt svårare att bedöma. Mycket förenklat kan två bilder skisseras. I den första bilden rekryteras arbetskraften till de nya gruvorna lokalt, från närliggande regioner, och genom inflyttning till Pajala. En allt större del av de insatsvaror och tjänster som krävs i gruvproduktionen levereras av företag i regionen, i takt med att nya företag etableras och bygger upp nödvändig kunskap och produktionskapacitet. Inom ett växande lokalt näringsliv genereras på sikt know-how och innovationer som ger möjligheter att länka till och växa på andra marknader. Näringslivets tillgång på kompetens och arbetskraft tillgodoses genom stark inflyttning till regionen. Inflyttningen främjas av en framsynt och målmedveten kommunal och regional planering och strategiska infrastrukturinvesteringar som medför att Pajalas attraktivitet som bostadsort ökar i takt med den växande arbetskraftsefterfrågan. I den andra bilden ger de nya gruvorna upphov till endast marginella indirekta effekter på lokal ekonomi och arbetsmarknad. Gruvdriften bemannas genom rekrytering av extern arbetskraft från regioner med låga löner (långväga inpendlare). Den lokala ekonomins leveranser till gruvproduktionen begränsas till platsbundna tjänster, t ex transporter och lokal service. För den absoluta huvuddelen av gruvproduktionens insatsvaror och tjänster sker försörjningen, av kostnads- och effektivitetsskäl, via globala leverantörsnätverk. De resulterande indirekta effekterna på arbetskraftsefterfrågan blir därför mycket små. Pajalas negativa flyttnetto påverkas endast marginellt. F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) - 2007.dot ver 1.0 Ingen av dessa två renodlade bilder kan sägas vara realistisk i alla delar. En sådan bild vore mer sammansatt och skulle innehålla delar från båda. Den analys som presenterats utgår i huvudalternativet från antaganden som kanske bättre överensstämmer med den andra bilden. Känslighetsanalysen, där vi låter inflyttningen öka, har vissa drag av den första bilden. Men inte heller detta alternativ innebär att kurvan för Pajalas befolkningsutveckling vänder uppåt. För att undersöka realismen för en sådan utveckling måste en expanderande gruvnäring i analysen kompletteras med ett flertal precisa och rimlighetskontrollerade antaganden. Analys & Strategi 13
WSP är ett globalt företag som erbjuder kvalificerade konsulttjänster för samhälle och miljö. Med drygt 250 kontor världen över och mer än 9 500 medarbetare är WSP ett av de största konsultföretagen i Europa och bland de tio största i världen. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Storbritannien och Sverige, men också i övriga Europa, USA, Afrika och Asien. I Sverige är WSP ett rikstäckande konsultföretag med ca 1900 medarbetare. Verksamheten bedrivs inom följande affärsområden: WSP Analys & Strategi, WSP Byggprojektering, WSP Environmental, WSP International, WSP Management, WSP Samhällsbyggnad och WSP Systems. WSP Analys & Strategi Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Telefon 08-688 60 00 Fax 08-688 69 16 www.wspgroup.se