Möte med Växtskyddsrådet 15 maj 2013 Ogräsbekämpning i lantbruksgrödor var ligger framkanten med fokus på icke kemisk kontroll Weed control in agricultural crops: Frontiers in nonchemical control and IPM to minimize herbicide use Anneli Lundkvist, docent, AgrD Theo Verwijst, professor, FD Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala Institutionen för växtproduktionsekologi
Upplägg 1. Kort introduktion 2. Icke kemisk ogräsbekämpning 3. Nya resultat - fleråriga ogräs 4. Mekanisk + kemisk ogräsbekämpning 5. Slutsatser
1. Kort introduktion 1. EU-direktivet Hållbar användning av bekämpningsmedel - IPM 2. Ökade restriktioner för herbicidanvändning, färre preparat på marknaden 3. Ökad risk för herbicidresistens i flera ogräsarter 4. Teknikutveckling: Kamerastyrning och GPS ökar möjligheterna till mekanisk kontroll 5. Stark växande kunskapsbas och teknikutveckling i samband med satsning på ekologisk odling
2. Icke kemisk ogräsbekämpning Avslagning (avskärning, putsning) Radhackning Ogräsharvning (blindharvning) Stubbearbetning Harvning (mörkerharvning) Kupning Plöjning
2. Icke kemisk ogräsbekämpning Avslagning (Ogrässkäraren CombCut) Radhackning (System Cameleon) Ogräsharvning Övrigt
Ogrässkäraren - CombCut Utvecklat av ett svensk företag (JustCommonSence AB) Arbetsbredd: 6 eller 8 meter. Körhastighet: >10 km/h Foto: Jonas Carlsson, JustCommonSence AB
Ogrässkäraren - CombCut 1. CombCut sänks ner i den växande grödan så nära marken som möjligt beroende på fältets beskaffenhet. 2. Den tunnare grödan passerar oskadd genom de fasta skären på CombCut när denna förs framåt och kammar igenom stråsäden. Foto: Jonas Carlsson, JustCommonSence AB
Ogrässkäraren CombCut 3. Stråstyva ogräs, som exempelvis åkertistel och penningört, skärs däremot av. 4. Ogrässkäraren kan användas fram till att grödan bildar strå. Foto: Jonas Carlsson, JustCommonSence AB
Ogrässkäraren Utvärdering Kontrollerade studier och fältstudier av: - kort- och långsiktiga effekter av avslagning på åkertistel och baldersbrå - effekt på skörd (vårkorn, vårvete, höstvete, timotej) Samarbete: SLU (Anneli Lundkvist, Theo Verwijst), JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik (Mikael Gilbertsson, Jonas Engström), JustCommonSense AB (Jonas Carlsson) & Tomas Svensson, ekologisk lantbrukare, Sala Finansiär: SLU EkoForsk
Ogrässkäraren Utvärdering Preliminära resultat Selektiv skärning skadar åkertisteln men inte grödan. Åkertistel: Minskning av: (i) ovanjordisk biomassa & rotsystem i kontrollerade försök och (ii) ovanjordisk biomassa i fältförsök. Stråsäd: (i) Ökad skörd i kontrollerade försök, (ii) ingen skördeökning i fältförsök (stor variation). Ett negativt samband skörd och tistelbiomassa, dvs: Mer tistel=>lägre kärnskörd.
System Cameleon System Cameleon är utvecklat av det svenska företaget Gothia redskap. Systemet är uppbyggd som modulsystem vilket gör det möjligt att anpassa maskinen efter egna önskemål. Exempel på valmöjligheter: Den kan utrustas med så/gödningsenhet och/eller jordbearbetningsenhet. Den kan vara buren fram, bakom eller dras efter traktorn. Arbetsbredd: 4, 6 eller 8 meter. Med eller utan kamerastyrning.
System Cameleon Ogräshantering Kamerastyrd radhacka vars position kan styras i höjd och sidled. Kamerastyrning innebär att skären riktar sig automatisk utefter de sådda raderna och skär av ogräset på önskat avstånd från såraderna. http://www.gothiaredskap.se/
System Cameleon Skillnad mellan Cameleons radhacka och äldre typer av hackor*: - Cameleon: helt styv pinne, kan inte ändra vinkel mot marken => högre precision i sidled, skär hela ytan om den går ner. - Äldre typer: fjädrande pinnar som håller skären => fungerar bra i lösare jord, ställer sig på spets vid motstånd och skär då ej rent. * Per Ståhl, Hushållningssällskapet, Rådgivning Agri, Specialmaskiner i ekologisk odling. Grundkurs i ekologisk odling, SJV. http://www.jordbruksverket.se/
Utvärdering - System Cameleon Fältförsök: Tistelbekämpning med radhackning på 25 och 50 cm i vårvete, Tegneby 2012* Jämförelse mellan tre led: 2 hackningar, 25 cm radavstånd 2 hackningar, 50 cm radavstånd 3 hackningar, 50 cm radavstånd Tredje hackningen ett par veckor efter axgång (28 maj, 21 juni, 17 juli) *Efter Per Ståhl, HS Rådgivning Agri AB. Föredrag Radhackning och ogräs. Ogräsdag i Uppsala 8 november 2012, SLU. http://www.slu.se/ Finansiering: Stiftelsen lantbruksforskning (SLF)
Utvärdering - System Cameleon Resultat från tistelförsök Tegneby 2012* Behandling Skörd 15% kg/ha Rel skörd Ogräs täckn* % Tistel vikt* g/m 2 Tistel antal* st/m 2 25 cm, 2 hackn. 4 690 100 20 80 4 25 50 cm, 2 hackn. 3 940 84 16 47 3 12 50 cm, 3 hackn. 3 814 81 14 46 1 13 * 25 juli ** 4 sept. => Mindre tistel i 50 cm jämfört med 25 cm, dock lägre skörd => Vårvete gick bra att hacka i även sent i säsongen Tistel täckn** % * Efter Per Ståhl, HS Rådgivning Agri AB. Föredrag Radhackning och ogräs. Ogräsdag i Uppsala 8 november 2012, SLU. http://www.slu.se/
Utvärdering - System Cameleon Radhackningsförsök i havre med stor mängd fleråriga ogräs (åkermolke), Sala, våren 2006 Obehandlat led Hackat led Resultat: Inga skillnader i ogräsmängd eller havreskörd.
Ogräsharvning Rationellt Billigt Kräver bra timing Mycket väderberoende Arbetsbredder: => 24 m Hastighet: 8-12 km/h Einböck ogräsharv Einböck ogräsharv
Blind- och ogräsharvningsförsök Ärter med åkersenap Obehandlat Blindharvning Ogräsharvning, 3-4 blad Foto: Torbjörn Karlsson
Vikt av kvickrotsskott (relativvärde). Medelvärde av 3 års fältförsök. (Jacobsson, 2007) http://www.hush.se/attachments/64/1056.pdf Övrigt Kvick-Up harv Uttorkning av kvickrotsrhizom 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Plöjt Tallriksred 2 ggr KvickUpp 1 g KvickUpp 2 ggr KvickUpp 3 ggr Putsning 2 ggr Arbetsbredd: 1,6 6,4 m
Övrigt Djupgående harv för rotavskärning Ett redskap för djup avskärning av ogräsrötter (åkertistel m. fl.) (liknande det på bilden nedan) utvecklas i Norge inom ett delprojekt i EU-projektet: OSCAR Optimising Subsidiary Crop Applications in Rotations. Redskapet ska testas i två fältförsök med stråsäd/mellangrödor (ett i Sverige och ett i Norge) perioden 2013-2015.
3. Nya resultat - fleråriga ogräs - Kompensationspunkt hos åkermolke och åkertistel - Varmare klimat förluster över vintern i rotsystem hos åkermolke? - Knoppvila i rötter/rhizom på hösten i fleråriga ogräs (doktorsavhandling 2013, Josefine Liew)
Kompensationspunkt hos åkermolke och åkertistel Kompensationspunkt: När rot/rhizomsystemet har lägst mängd torrsubstans och plantan är som känsligast för störning. Tidigare studier: åkermolke => 5-7 blad åkertistel => 8-10 blad Många frågor från lantbrukare som undrar om inte kompensationspunkten infaller tidigare.
Kompensationspunkt hos åkermolke* och åkertistel Studier av åkermolke 2012 (med och utan konkurrens från gröda) visade: Kompensationspunkt: utan konkurrens => 4 bladsstadiet Med konkurrens => 4-5 bladsstadiet Motsvarande studier ska göras av åkertistel under 2013. * Verwijst T, Lundkvist A, Tavaziva VJ. 2013. Effects of competition on compensation point and phenological development in Sonchus arvensis L. Manuscript.
Varmare klimat förluster över vintern i rotsystem hos åkermolke?* Lite kunskap finns kring vad som händer med rot/rhizom-system under vintern vid ändrat klimat. Studier av åkermolke visade: - > 40% av rotmassan försvann i form av respiration (andning) under vintern. - Ökad temperatur gav högre respiration i rotsystemet samtidigt som vinterperioden blev kortare. - Kortare vintrar ger mer tid att bekämpa åkermolke före vårsådden. * Verwijst T, et al. 2013. Weight loss in overwintering below-ground parts of Sonchus arvensis L. under current and temperature-elevated climate scenarios in Sweden. Weed Research 53, 21-29.
Knoppvila i rötter/rhizom på hösten i fleråriga ogräs* Studier av åkertistel, åkermolke, kvickrot, tussilago och åkerfräken. Populationer från norra och södra Sverige. Resultat visade: Åkermolke, tussilago och åkerfräken: Minskad groning under september-oktober. Åkertistel: Minskad groning under september-oktober i ostörda rötter. Fragmenterade rötter => ingen påverkan. Kvickrot: Ingen groningsovillighet hos populationer från norr. Minskad groning hos i populationer från söder. * Liew J. 2013. Dormancy in reproductive vegetative buds in creeping perennials dominating the agricultural weed flora in Scandinavia. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Doctoral Thesis No. 2013:05. SLU, Uppsala
4. Mekanisk + kemisk ogräsbekämpning IPM-projekt finansierade av Jordbruksverket, SSO och Partnerskap Alnarp: Metodutveckling av tekniken för samtida radhackning och radsprutning Radhackning/radsprutning i vårraps, höstraps, åkerböna och höstvete
4. Mekanisk + kemisk ogräsbekämpning Projekten är ett samarbete mellan: SLU, Uppsala: Anneli Lundkvist (projektansvarig), Theo Verwijst Hushållningssällskapen: Per Ståhl, Maria Stenberg, JTI: Per-Anders Algerbo, Mikael Gilbertsson, SLU, Alnarp: Anders TS Nilsson, Allan Andersson, David Hansson
4. Mekanisk + kemisk ogräsbekämpning Redskapsbärare: Sprutramp monterad på hackorganen mellan redskapsbäraren och hackorganen System Cameleon: Sprutramp monterad framför hackorganen
4. Mekanisk + kemisk ogräsbekämpning 1200 1000 800 600 400 200 0 Vårraps Norups gård, ogräs vikt g/m2, 26 juni 2012 radavstånd/sprutning/hackning 25/ - / - 25/ - /hack 25/band/hack 12,5/bred/ - övrigt våtarv viol molke groblad törel lomme dån baldersbrå åkerbinda svinmålla trampört
4. Mekanisk + kemisk ogräsbekämpning 3000 Vårraps Norupsgård 2012, (kg/ha) 2500 2000 1500 1000 500 0 25 - - 12,5 + bredspr 25 + hack 25 + hack + radspr
4. Mekanisk + kemisk ogräsbekämpning Led Radavstånd (cm) Exempel: försöksplan - höstraps Sprutning höst (N = normal dos) Hackning höst Hackning vår Total dos/ha* % av N-dos A 12,5 - - - - B 12,5 bred 1/1N - - 100% C 12,5 bred 1/2N - - 50% D 25 - - - - E 25-2x 1x - F 25 rad 1/1N 2x 1x 32% G 25 rad 1/2N 2x 1x 16% H 50 - - - - I 50-2x 1x - J 50 rad 1/1N 2x 1x 16% K 50 rad 1/2N 2x 1x 8%
5. Slutsatser Pågående teknikutveckling inom området mekanisk ogräsbekämpning börjar ge resultat i praktiken. Kunskapsbasen från forskning/utveckling inom ekologisk odling - en guldgruva för vidareutveckling av IPMbaserade metoder/tekniker för konventionell odling! Mycket kvar att göra på kombinationen mekanisk-kemisk, men preliminära resultat ser lovande ut.
Tack till: Jordbruksverket (SJV) SSO (Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning) Partnerskap Alnarp SLU Ekoforsk, SLU EU VPE, SLU
Frågor?