Pilotprojekt för Säker Läkemedelsanvändning i Primärvård 1
Program Om projektet Projektupplägg Självvärderingsinstrumentet Den vetenskapliga utvärderingen Rekrytering av granskare
Pilotprojekt för säker läkemedelsanvändning i primärvård Projektet avser att vara ett stöd för verksamhetsledningarnas patientsäkerhetsarbete för att minska förekomsten av läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade problem Metoden är självvärdering åtföljd av extern granskning / peer-review och genomförande av åtgärder Förutsättningarna för den vetenskapliga utvärderingen byggs in redan från start Projektet bedrivs tvärprofessionellt Patientperspektivet och patienten som en del i teamet lyfts fram 3
Styrgrupp Projektet genomförs i samverkan mellan sex yrkesorganisationer med stöd av SKL och Patientförsäkringen LÖF Styrgruppen utgörs av - Sara Modig, Svensk förening för allmänmedicin - Kristina Hesslund, Distriktssköterskeföreningen i Sverige - Lydia Holmdahl, Svensk Geriatrisk Förening - Carl-Olav Stiller, Svensk Förening för Klinisk Farmakologi - Birgitta Karpesjö, Apotekarsocieteten - Ulla Olsson, Riksföreningen för Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor - Eva Estling, Sveriges Kommuner och Landsting SKL - Pelle Gustafson, Patientförsäkringen LÖF 4
Principer för samverkan Yrkesorganisationerna svarar för det medicinska och professionella innehållet i projektet utser granskare och expertgrupper kommunicerar projektet till sina medlemmar SKL och Patientförsäkringen LÖF stödjer pilotprojektet ekonomiskt och administrativt fattar beslut i ekonomiska frågor Lunds Universitet, Centrum för primärvårdsforskning svarar för den vetenskapliga utvärderingen Vårdcentralerna deltar på frivilligbasis 5
Projektupplägg Höst 2013 Vinter/vår 2014 Höst 2014 6
Självvärderingsfrågorna Frågorna har tagits fram av en av yrkesorganisationerna utsedd tvärprofessionell expertgrupp utifrån befintlig kunskap om kritiska faktorer vid läkemedelsanvändning i primärvården, och efter diskussion och justering godkänts av projektets styrgrupp. Äldre multisjuka patienter med flera läkemedel löper störst risk att drabbas av vårdskador till följd av läkemedelsfel och har samtidigt svårast att klara följderna av dessa. Frågorna ska besvaras med denna patientgrupp för ögonen* * De förbättringar som projektet leder till förutsätts komma även andra patientgrupper tillgodo 7
Fem återkommande underfrågor a. Vilka metoder/rutiner/riktlinjer har ni? b. Hur skapar ni förutsättningar för efterlevnad? c. Hur mäter/kontrollerar ni graden av efterlevnad? d. Hur återför ni resultaten (av c) till medarbetarna? e. Vilka idéer har ni om åtgärder/förbättringar (a, b, c, d)? 8
Fråga 1 Hur säkerställer ni att förskrivaren har fullständig och korrekt information om patientens läkemedelsanvändning? Exempel: Ombeds patienten hämta ut läkemedelsförteckning från apotek, skriva ner vilka läkemedel/receptfritt/naturläkemedel/nätbeställda han/hon använder, finns aktuell läkemedelsberättelse, aktuell och korrekt läkemedelslista, finns inaktuella vid behovs ordinationer, tar patienten läkemedlen på det sätt som ordinerats? 9
Fråga 2 Hur säkerställer ni att läkemedelsanvändningen är välmotiverad mot bakgrund av patientens sjukdomsbild och särskilda förutsättningar? Exempel: Korrekt diagnostik, korrekt indikation, följsamhet till riktlinjer, anpassat över tid, levnadsvanor, ställningstagande till icke-farmakologiska alternativ, förhållningssätt till beroendeframkallande läkemedel, nedsatt organfunktion t ex njurfunktion, överkänslighet, fertil ålder, riskbedömningar, tillfälliga händelser exempelvis magsjuka. 10
Fråga 3 Hur säkerställer ni att de läkemedel patienten använder inte interagerar på ett skadligt sätt? Exempel: Finns IT-stöd, görs läkemedelsgenomgångar, återrapportering av biverkningar eller otillräcklig effekt från patient, närstående, hemsjukvård? 11
Fråga 4 Hur säkerställer ni att läkemedlens miljöpåverkan minimeras? Exempel: Provförpackningar, kassation av läkemedel, miljöhänsyn vid val av läkemedel, patientinformation, IT-stöd 12
Fråga 5 Hur säkerställer ni att patienten kan sköta sin läkemedelsbehandling? Exempel: Egenvård, kontakt hemsjukvård, närstående, sväljsvårigheter, munhälsa, handsvaghet, språksvårigheter, synnedsättning, kognitiv svikt, dosförpackning, skriftlig information, informationsöverföring när läkemedel hämtas av annan. 13
Fråga 6 Hur säkerställer ni att patientens läkemedelsanvändning följs upp och utvärderas? Exempel: Har behandlingen haft önskvärd effekt? Dosjusteringar, biverkningar, behandlingstid, utsättning. 14
Fråga 7 Hur säkerställer ni att samverkan med slutenvården och annan specialistvård fungerar avseende läkemedel? Exempel: Epikris, aktuell och korrekt läkemedelslista, tillräcklig information vid inremittering, utskrivningsinformation med läkemedelsberättelse, samordnad vårdplanering, lärdomar av läkemedelsrelaterade inläggningar. 15
Fråga 8 Hur säkerställer ni att samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården fungerar? Exempel: Rutiner för samordnad individuell vårdplanering och säker läkemedelshantering i hemmet, särskilda boenden, aktuell medicinsk vårdplan, närståendes roller, skriftlig information i den enskildes bostad. 16
Fråga 9 Hur säkerställer ni att samverkan med apoteken fungerar? Exempel: Generiskt utbyte, klargörande avordinationer, information om restnoteringar, information om läkemedel som avregistreras eller utgår ur förmånen, läkemedel som inte hämtas ut eller uppenbart används på fel sätt, missbruk, begäran om läkemedelsförteckning, makulering av recept. 17
Fråga 10 Hur säkerställer ni att organisationen lär av negativa händelser avseende läkemedel? Exempel: Avvikelser, biverkningsrapportering, läkemedelsrelaterade inläggningar, utebliven monitorering. 18
Fråga 11 Hur säkerställer ni att läkemedelsgenomgångar genomförs? Exempel: Finns gemensam definition, tidsintervall, urval, instrument, patientens delaktighet, återbesök. 19
Fråga 12 Har ni några metoder/rutiner/riktlinjer som inte efterfrågats här och som bidrar till en säker läkemedelsanvändning? 20
Ansvar och befogenheter Verksamhetschefen har ansvaret för patientsäkerheten i verksamheten och de eventuella åtgärder som genomförs Granskningen/återföringen ska vara stödjande för verksamhetsledningens patientsäkerhetsarbete inom befintliga resurser och förutsättningar Granskningsteamet ska - inta ett objektivt förhållningssätt - tydligt uppmärksamma de patientsäkerhetsrisker man finner - komma överens med verksamhetschefen om åtgärder 21
Sammanfattning Öppna frågor Ingen granskning utifrån någon form av föreskrivande protokoll Kärnan är - självvärdering - inventering av metoder och verktyg - identifiering av förbättringsmöjligheter - tvärprofessionellt stöd från erfarna kollegor - erfarenhetsutbyte och spridning av idéer och metoder - inspiration till gemensamt utvecklingsarbete 22
Den vetenskapliga utvärderingen Beskrivande data: Rutiner samt förändringar av rutiner redovisas avidentifierat. Ett urval personer från deltagande enheter intervjuas och/eller besvarar en enkät om deras upplevelser av arbetssättet och metoden. Avidentifierade data om enheternas läkemedelsförskrivning tas fram. 23
Den vetenskapliga utvärderingen I slutredovisningen kommer alla data att vara sammanslagna och avidentifierade. Respektive enhet erbjuds redovisning av sin egen läkemedelsförskrivning. 24
Vill du bli granskare? Granskarna utses av respektive yrkesorganisation Uppgiften är - inläsning av självvärderingsrapporter inför startseminariet, - deltagande i startseminarium/tvådagarsinternat i Stockholm den 15-16 januari 2014 med start kl. 10 den första dagen och slut kl. 16 den andra - platsbesök februari 2014 - återföringsrapport och åtgärdsöverenskommelse mars 2014 - återföring på redovisning av genomförda åtgärder oktober 2014 Verksamhet som medverkar med granskare erbjuds ett schablonberäknat bidrag. För granskning av en vårdcentral uppgår bidraget till 6/20 av ordinarie månadslön + 31,42% lagstadgade sociala avgifter. För gransking av två beräknas bidraget på 9 dagar. 25