Håkan Hydén. Rättssociologi. som rättsvetenskap. <& Studentlitteratur



Relevanta dokument
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Bild Engelska Idrott

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag

Vi skall skriva uppsats

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare. Sverige för nyanlända

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Idrotten och FN s barnkonvention

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning

Facit med lösningsförslag kommer att anslås på vår hemsida Du kan dessutom få dem via e-post, se nedan.

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Projektplan för examensarbete

Beslut för grundsärskola

Syftet med en personlig handlingsplan

BARNKONVENTIONEN. Vimmerby kommun

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde Reviderad

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Del ur Lgr 11: kursplan i teknik i grundskolan

Läroplan för handledarutbildning

Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010

HME Bemötande NMI. Väsby Välfärd

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Lagrum: 5 kap. 2 a och 3, 25 a kap. 23 och 23 a, 48 kap. 26 och 27 inkomstskattelagen (1999:1229)

Strategi för Föreningen kulturarvsfostran i Finland

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

JURIDISKA INSTITUTIONEN

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HISTORIA. Ämnets syfte

Taxa för utlämnande av allmänna handlingar. Antagen av Kommunfullmäktige (6)

Högskoleingenjör i Sverige. Examensmål Vad riksdag och regering beslutat

Sammanfattning på lättläst svenska

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ancoria 3-års SEK Autocall 8,5% fond

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1

MBL-förhandling Vad gäller på HP

ATT KUNNA TILL. MA1050 Matte Grund Vuxenutbildningen Dennis Jonsson

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Världshandel och industrialisering

Kriterium Kvalitet 1 Kvalitet 2 Kvalitet 3 Kvalitet 4 Använda, Utveckla och uttrycka

Beslut för fritidshem

Läromedelsförteckning

Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om förlängda semesterperioder.

Ämne - Fysik. Ämnets syfte

10 tips. - till dig som tar emot praktikanter

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Riktlinjer för medborgardialog

Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare

UTVECKLING AV UNDERHÅLLET MED UNIK BENCHMARKING.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM46. Rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram. Dokumentbeteckning.

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Metod & vetenskapsteori

Lokal examensbeskrivning

Upplägg och genomförande - kurs D

Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Lokal examensbeskrivning

Kursbeskrivning för UVK 6 Utveckling och utvärdering av lärande 15 hp för åk 7-9, ht Inklusive Riktlinjer för slut-vfu.

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

Statens skolverks författningssamling

Förvaltning och IT. Gidlund kap 10

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal

Ha det kul med att förmedla och utveckla ett knepigt område!

Förskolan är till för ditt barn

Beslut för gymnasieskola

Ämnesdidaktik Ht-12 (3 hp + 3 hp)

Argumenterande Berättande. Återberättande. Instruerande. Förklarande. Beskrivande. LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag

MIUN 2009/1509. Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

Beslut för gymnasieskola

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Bedömning för lärande

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

Dagens program Bedömning Kaffe Entreprenöriellt lärande tar till vara elevernas kreativitet

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Processinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare

Transkript:

Håkan Hydén Rättssociologi som rättsvetenskap <& Studentlitteratur

Innehåll 1 Om rättssociologins kunskapsfält 7 Rättssociologi och samhällsutveckling 7 Rättssociologi som rättsvetenskap - olika perspektiv på rätten 15 Rättssociologi som emancipatorisk vetenskap - spänningsförhållandet mellan rätt och samhälle 24 Rättssociologi som normvetenskap 30 Rättssociologi som moralvetenskap 36 Rättssociologi som tvärvetenskap - i rättens fotspår 40 Teori, metod, empiri - var ska man börja? 42 Vad är då rättssociologi? 46 2 Vad innebär det att undervisningen skall vila på vetenskaplig grund? 47 Allmänt om juridiken som vetenskap 47 Förhållandet mellan teori och praktik 50 Vetenskaplig grund - tre rättsvetenskapliga paradigm 54 Det rättsdogmatiska paradigmet 57 Det rättsrealistiska paradigmet 58 Det rättssociologiska paradigmet 60 Avslutning 61 3 Faktorer av betydelse för val av metod 67 Inledning 67 Metod är beroende av perspektiv på rätten 68 Rättens normativa dimension 68 Rättens kausala relationer 70 Rättens innehåll påverkar val av metod 72 Rätten saknar normativt innehåll 72 Rätten saknar faktiskt innehåll 75 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. C Studentlitteratur

Synen på rätten avgör metod 77 Metodval bestäms av vilken juridisk praktik som studeras 80 4 Förmögenhetsrätten ur ett rättssociologiskt perspektiv 85 Förmögenhetsrätten som en del i ett självreglerande system 85 Statlig intervention i förmögenhetsrättens privata domäner 90 Planerade system som komplement till förmögenhetsrätten 94 Rättssociologins relevans för förmögenhetsrättsliga frågeställningar 97 Rättens förhållande till det självreglerande systemet. 97 Användarperspektiv på rätten 98 Rättsdogmatiska tillkortakommanden i intervenerande och planerande system 101 Rättssociologiska forskningsuppgifter inom förmögenhetsrättens område 105 5 Rätten som förmedlare av goda värden 109 Inledning 109 Rätten i rättsstaten 111 För-och nackdelar 114 Välfärdsstatens rättsliga lösningar 116 Responsiv rätt 116 För- och nackdelar 121 Den rättsstatliga välfärdsmodellen 124 För- och nackdelar 128 Reflexiv rätt - styrning eller anpassning? 131 För- och nackdelar 138 6 Ramlagars rättsliga kännetecken 141 Rättens interna strukturer - en språkbruksbeskrivning 141 Rättsreglernas karaktär 141 Rättsliga argumentationsmodeller 146 Beslutsorgan 147 Den vetenskapliga diskursen 149 Habermas 149 Luhmann 151 Nonet-Selznick 152 Dalberg-Larsen 153 Teubner 158 4 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. Studentlitteratur

Motivationssystem och rättens externa funktioner 163 Självreglerande system 166 Intervention 170 Planering 174 Ramlagstiftning och samhällsstyrning 179 Analysschema 179 Konstituerande ramlagar 180 Ramlag och handläggningsregler 187 Handlingsregler som ramlagar 189 7 Reflexiv rätt och reglering 191 Inledning 191 Olika aspekter på den reflexiva rätten 194 Den formella dimensionen av rätten 194 Den materiella dimensionen 195 Den politiska dimensionen 197 Den moraliska dimensionen 198 Den sociologiska dimensionen 199 Reflexiv rätt - en ny rättstyp eller basen för en gammal? 201 8 Rätten som standardiserad politik - från "frusen" politik till upptinade relationer 209 Standardisering och rättslig reglering 209 Standardiseraren - vem? 211 Staten och det politiska systemet 211 Kommunerna 213 Organisationer och enskilda 213 Överstatliga organ 213 Drivkrafter 214 Auktorisering - hur? 215 Den politiska processen 215 Spelregler 216 Instrument för samhandling 217 I vems intresse sker standardiseringen? 218 Egenskaper hos själva standarden - vad? 221 Reservstandarder 221 Äkta standarder 222 Juridiska standarder 224 Påtvingande standarder 225 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. Studentlitteratur 5

Eftersträvade standarder 227 Standard som arena för dialog 229 Standarder som substitut för rättsregler 231 Standardiserade slutsatser 233 9 Legalstrategins rättsliga möjligheter - en inventering och diskussion 235 Den alternativa jurisprudensens omöjliga uppgift 235 Behovsrationalitetens rättsliga förutsättningar 237 Implikationer för legalstrategins möjligheter 240 Rättsdogmatik som rekonstruktion av den icke-rättsliga normeringen 247 Sammanfattning och avslutning 254 10 Demokrati och rätt 257 Inledning 257 Marknadsreglering och demokrati 258 Kompenserande lagstiftning 259 Folkviljans beroende av pengar 259 Folkviljan i produktionen 261 Demos och externa effekter 266 Slutsatser 268 Marknaden som premissleverantör 269 Demokrati och statsmakt 271 Det sociala livets mikromakt 273 Reflexiv rätt och direkt demokrati 274 Referenser 283 Person- och sakregister 291 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. Studentlitteratur