Promemoria Sid. 1(8) 2016-05-03 Landfakta: Salomonöarna Basdata Officiellt namn: Solomon Islands Huvudstad: Honiara Yta: 27,986 km Folkmängd: 622,469 (est juli 2015 CIA) Befolkning: Melanesier 95,3%, polynesier 3,1 %, mikronesier 1,2 %, övriga 0,3 % Befolkningstillväxt: 2,02 % (est 2015 CIA) Officiella språk: Engelska och Pidgin Religion: Protestanter 73,4%, katoliker 19.6%, övriga kristna 2.9%, övriga 4.13% Nationaldag: 7 juli Statsskick: Parlamentarisk demokrati och konstitutionell monarki Statschef: Drottning Elizabeth II, representerad av generalguvernör Frank Ofagioro Kabui Regeringschef: Hon. Manasseh Damukana Sogavare Politiska partier: Democratic Alliance Party, Kadere Party of Solomon Islands, People s Alliance Party, Solomon Island People First Party, Solomon Islands Party for Rural Advancement, United Democratic Party Senast allmänna val: November 2014 Nästa allmänna val: 2018 Medlemskap i ADB, AOSIS, IMF, PIF, UN, WHO, WTO m.fl. internationella organisationer:
Sveriges Ambassad Utkast 2(8) Ekonomisk data Valuta: Växelkurs: BNP (Total) BNP-tillväxt: BNP/capita: Inflation: Export: Viktigaste exportvaror: Viktigaste exportmarknader: Import: Viktigaste importvaror: Viktigaste importmarknader: Sveriges varuexport: Sveriges varuimport: Solomon Island dollar (SBD) 1 SBD = 1 SEK (mars 2016, XE.com) 1,205 miljarder US$ (est 2015 CIA) 3,3 % (est 2015 CIA) 2,000 US$ (est 2015 CIA) 2,1 % (est 2015 CIA) 448,1 miljoner US$ (est 2013 CIA) Timmer, fisk, kopra, palmolja, kakao Kina, Australien, Storbritannien, Italien 464,5 miljoner US$ (est 2013 CIA) Livsmedel, växter och utrustning, bränsle, kemikalier. Australien, Singapore, Kina, Malaysia, Nya Zeeland, Indonesien, Fiji, Papua Nya Guinea 2 923 00 SEK (2015, Kommerskollegium) 1 586 000 SEK (2015, Kommerskollegium) Kort historik Salomonöarna tros ha befolkats av melanesier 1000 år före Kristus. Öarna upptäcktes av spanjoren Mendana 1568. Valfiskare och handelsmän kom till Salomonöarna under 1800-talet tätt följt av kristna missionärer. Under andra halvan av 1800-talet tvångsrekryterades många salomonier till sockerplantager i Australien och Fiji. Den brittiska regeringen etablerade 1893 ett protektorat över de östra öarna medan Tyskland kontrollerade de västra. Ett avtal som ingicks 1899 gav Storbritannien kontroll över nio av öarna och Buka samt Bougainville blev en del av Tyska Nya Guinea. På Salomonöarna, främst kring Guadalcanal utkämpades några av andra världskrigets allra blodigaste slag. Striderna skapade antieuropeiska stämningar i kolonin. Efter kriget begärde en stor del av den inhemska befolkningen självstyre. 1978 blev Salomonöarna en självständig stat. Slutet av 1990-talet präglades av etniska motsättningar på ön Guadalcanal, mellan lokalbefolkning och människor som lockats dit av ekonomiska skäl, främst från ön Malaita. Sommaren 1999 utbröt strider mellan olika militanta rörelser. I oktober 2000 lyckades Australien och Nya Zeeland få till stånd ett fredsavtal som innebar bland annat amnesti, demilitarisering, organisering av
Sveriges Ambassad Utkast 3(8) en ny polisstyrka och ett inhemskt fredsövervakande råd med ansvar för implementering av fredsprocessen. Nya fredliga val hölls i december 2001. Utvecklingen gick emellertid åt fel håll och efter fortsatta etniska motsättningar och öppet våld blev situationen till sist ohållbar. Landets parlament, regering och generalguvernör vädjade om hjälp och i juli 2003 etablerade grannländerna en särskild organisation i syfte att bistå Salomonöarna; Regional Assistance Mission to the Solomon Islands (RAMSI). Trupper landsattes, ordningen återställdes och de värsta orosstiftarna häktades. Efter detta inriktade sig RAMSI på att återuppbygga de nationella institutionerna med inriktning på polisväsendet och rättsapparaten. Departementen fick administrativt stöd för att få ordning på skatteväsendet och budgetprocessen. Under 2013 bestod RAMSI nästan uteslutande av polis och biståndsverksamheten överfördes till andra biståndsgivare. RAMSI planeras avveckla 2017 men samtal om fortsatt sammarbete pågår. I april 2014 drabbades Salomonöarna av översvämning efter skyfall som åtföljdes av en jordbävning. Minst 20 människor dog och tusentals förlorade sina hem. Politisk översikt Salomonöarna är en självständig stat inom det Brittiska samväldet, med monarken representerad av en generalguvernör. Den lagstiftande församlingen består av ett enkammarparlament, där de 50 ledamöterna väljs på fyraårsperioder. Det är parlamentet som sedan väljer premiärministern. Röståldern i Salomonöarna är 18 år. Salomonöarna har ett flerpartisystem i vilket få partier någonsin har chansen att ensamt få makten, och de måste därmed samarbeta för att bilda koalitionsregeringar. Regeringarna karakteriseras av svaga politiska partier och koalitionerna är instabila. Parlamentet kan upplösas före utgången av mandatperioden, om majoriteten röstar för det. Regeringar är ofta föremål för misstroendevoteringar. Efter självständigheten 1978 blev Peter Kenilorea vald till landets första premiärminister. En misstroendevotering 1981 resulterade i att Kenilorea avgick och Solomon Mamaloi övertog posten. Under en period växlade premiärministerposten mellan Kenilorea och Mamaloni.
Sveriges Ambassad Utkast 4(8) Efter valet 1997 då Bartholomew Ulufa alu utsågs till premiärminister trappades de etniska motsättningarna på ön Guadalcanal upp. Motsättningar mellan gwalefolk och befolkning med ursprung från Malaita gällde främst ägande rätt till mark och egendom. Motsättningarna trappades upp till ett inbördeskrig och tiotusentals malaiter fördrevs. Ulufa alu tillfångatogs och tvingades avgå. Med hjälp av Australien och Nya Zeeland samlades parlamentet och Manasseh Sogavare utsågs till premiärminister. Fredsavtal slöts men accepterades inte av alla parter. Myndigheterna och poliskåren anklagades för korruption. Freden var bräcklig och en ny Australienledd fredstyrka sattes in 2003. Det första valet efter inbördeskriget hölls 2006 och trots att valet gick lugnt och rättvist till, så föll regeringen efter en vecka. Premiärminister Rini anklagades för att samarbete med kinesiska affärsmän och för att ha muta politiker. Den tidigare premiärministern Sogavare återtog posten och klargjorde att han skulle utrota korruptionen. Sogavare utnämnde australienaren Julian Moti till justitiekansler vilket skapade stor skandal. Moti var åtalad i sin frånvaro i Australien för sexuellt våld mot en minderårig flicka i Vanuatu. Förhållandet mellan Salomonöarna och Australien försämrades kraftigt, bland annat utvisades två australiska diplomater. I november 2007 övergick flertalet ministrar till oppositionen och tillsammans med generalguvernören försökte de avsätta Sogavare, men Sogavare fick hjälp av Moti samt oppositionspolitiker (i utbyte mot ministerposter). Sogavare fälldes i ett misstroendevotering i december 2007. Derek Sikau blev ny premiärminister med en koalitionsregering som dominerades av partilösa ledamöter. Sikuas tid som premiärminister kantades av korruptionsanklagelser men han hyllades för att ha lyckas minska de etniska motsättningarna i landet. I valet i augusti 2010 fick inget parti majoritet i parlamentet, vilket ledde till att regeringsbildningen drog ut på tiden. Efter tre veckors förhandlingar utsågs Danny Philip från RDP (Reform Democratic Party) av parlamentet till ny regeringschef. Philip avgick femton månader senare i november 2011. Anledningen var att parlamentet skulle genomföra ett misstroendevotum mot regeringen, sedan Philip anklagats för att ha förskingrat statliga medel för att gynna sina egna affärsintressen. När premiärministern insåg att han skulle förlora omröstningen valde han att avgå. I november valdes finansminister Gordon Darcy Lilo till ny premiärminister. Lilos regering var instabil och flera ministrar byttes ut.
Sveriges Ambassad Utkast 5(8) Det senaste valet hölls i november 2014. Valobservatörer ansåg att det gick lugnt och rättvist till. Oberoende kandidater fick 31 av de 50 mandaten. En kollision bildades och Manesseh Sogavare utsågs till premiärminister. Sogavare innehade tidigare posten 2000-2001 samt 2006-2007, båda gångerna enbart i 18 månader. Den politiskt instabiliteten fortsätter, bland annat avgick sju ministrar i oktober 2015 i protest mot kinesiskt bistånd och fastighetsaffärer. Nästa val hålls i slutet av 2018. En reform där de nuvarande first-past-thepost voting system (majoritetsvalsystemet) byts ut mot ett system som bättre representerar den spridda befolkningen och de etniska skillnaderna har diskuterats. Även ledamötesplatser reserverade för kvinnor har kommit på tal. Ekonomi En stor majoritet av salomonier försörjer sig på jordbruk och/eller fiske medan samhällsekonomin domineras av timmerexport. Andra viktiga exportvaror inkluderar guld, fisk, palmolja och kakao. Salomonöarnas centralbank har identifierat ett antal betydande utmaningar för landets ekonomi, såsom snabb befolkningstillväxt, naturkatastrofer, utbredd korruption, politisk instabilitet samt bristfällig infrastruktur. Salomonöarna exporterar främst obearbetat timmer medan förädlingsindustrier är få. Nya lagar infördes 2007 vilket har förenklat för utländska investerare och resulterat i en ökning i både gruv-och skogsbolag. Detta lede till oro för överavverkning och 2012 begränsades avveckling. Reduktionen anses inte vara tillräckligt, skogsindustrin behöver minskas ytterligare, vilket kan komma att bli problematiskt då landets ekonomi till stor del är beroende av inkomsterna från timmerexporten. Landet utvecklas långsamt från naturhushållning till en modern ekonomi. Salomonöarna har betydande tillgångar av guld, silver och koppar men endast en del har kunnat utvinnas. Gruvorna kan komma att bli en viktig inkomstkälla för landet och en reform av gruvindustrin beräknas förenkla för utländska investerare. Satsningar görs även på infrastruktur och industrier som kokos, kakao, palmolja, fiske och turism. Under oroligheterna och inbördeskriget drabbades Salomonöarnas ekonomi hårt. Viktiga industrier som timmertransport, guldbrytning, produktion av palmolja och fiske stannade upp. Landets BNP sjönk kraftigt och landet blev
Sveriges Ambassad Utkast 6(8) beroende av bistånd. Ekonomin har nu börjat återhämta sig tack vare skogsoch guldindustrin, ekonomin är fortfarande svag och landet fortsätter vara beroende av bistånd. Utrikespolitik Salomonöarna är medlem i Brittiska samväldet, samt i regionala och internationella samarbeten, bland annat Pacific Islands Forum, Melanesian Spearhead Group, FN, IMF och Världsbanken. UNDP, UNICEF, WHO och ILO finns alla på plats i landet. Salomonöarna är kraftigt beroende av bidrag från utlandet och dess utrikespolitik är därför av stor vikt för landets ledare. Australien och Nya Zeeland är viktiga för Salomonöarna, de bidrar med betydande bistånd. De låter även salomonier ta del av säsongsarbeten i både Nya Zeeland och Australien. RAMSI, som har varit av stor betydelse för stabiliteten i landet, förväntas dra tillbaka 2017. Samarbeten med Australien förväntas fortsätt ha en viktig roll, nuvarande premiärminister Sogavare har tidigare haft en spänd relation med Australien, bland annat då två australiska diplomater utvisades. Salomonöarna erkänner Taiwan som bidrar med viktigt bistånd. Relationer med EU Salomonöarna är del av ACP sedan 1980 och har sedan dess haft tillgång till den europeiska utvecklingsfonden (EDF). EUs politiska dialog med Salomonöarna inriktas på utsattheten i samband med klimatförändringar samt mänskliga rättigheter och jämställdhet. I maj 2014 ägde den femte politiska dialogen mellan EU och Salomonöarna rum i Honararia. Man diskuterade bland annat politisk utveckling, mänskliga rättigheter och bilaterala sammarbeten. Nästa dialog planeras hållas under 2016. Under EDF11 (2014-2020) har 40 miljoner euro tilldelats Salomonöarna, med inriktning på vatten och sanitet samt landsbygdsutveckling. Relationen mellan Salomonöarna och EU har utvecklats betydligt de senaste åren. Den 1 augusti 2014 uppgraderades EUs delegation i Salomonöarna till en fullständig delegation, från att tidigare verkat under delegationen i Papua Nya Guinea. Delegationen är baserad i Honoraria täcker även Vanuatu.
Sveriges Ambassad Utkast 7(8) Relationer med Sverige Sveriges ambassad i och ambassadör Pär Ahlberger har ansvar för Sveriges relation med Salomonöarna. I huvudstaden Honiara finns även ett honorärkonsulat, nuvarande honorärkonsuln heter Gerald Stenzel. Salomonöarna har ingen representation i Sverige. Handel med Sverige Sveriges export till Salomonöarna har de senaste åren varit stabil, 2015 uppgick den till 2 923 000 SEK. Exporten domineras av verkstadsprodukter. Sveriges import från Salomonöarna är däremot varierad, senaste fem åren har importen som lägst uppgått till 1 000 SEK(2012) och som mest 1 586 000 SEK (2015). Importen 2015 är betydligt högre än de senaste fem årens importer. Importen består av hel och halvt fabrikat, främst verkstadsprodukter. ***
Sveriges Ambassad Utkast 8(8) Sveriges ambassad i Embassy of Sweden 5 Turrana St, Yarralumla, ACT 2600 Australia Telefon: +61-2 6270 2700 Fax: +61-2 6270 2755 E-post: ambassaden.canberra@gov.se Hemsida: www.swedenabroad.com/canberra Sveriges honorärkonsulat i Honiara Honorärkonsul: Gerald Stenzel Telefon: +677 7494820 E-post: honconsul@solomon.com.sb Besöksadress: City Centre Bld Mendana Avenue Honiara Postadress: P O Box 2249 Honiara Solomon Islands