Ursprungs-fijier 57%, indiska fijier 38%, övriga 5% (folkräkningen 2007)

Transkript

1 Promemoria CANBERRA Praktikant Jonas Wester Landfakta: Fiji Officiellt namn: Republic of the Fiji Islands Huvudstad: Suva Yta: km² Folkmängd: (2009 est) Befolkning: Ursprungs-fijier 57%, indiska fijier 38%, övriga 5% (folkräkningen 2007) Befolkningstillväxt: 1,379% (2009 est) Officiella språk: Engelska, fijianska och hindustani (täcker både hindu och urdu) Religion: Kristna (metodister och katoliker) 52%, hinduer 33%, muslimer 7% Nationaldag: 10 oktober (den 10 oktober 1970 blev Fiji självständigt från Storbritannien) Statsskick: Parlamentarisk republik (för närvarande under militärt styre) Statschef: President Ratu Epeli Nailatikau Regeringschef: Laisenia Qarase har juridiskt sett varit premiärminister sedan september 2000, men efter statskuppen i december 2006 kallar sig kuppledaren kommendör Voreqe Frank Bainimarama för interimspremiärminister och är de facto regeringschef Utrikesminister: Inoke Kubuabola

2 Sveriges Ambassad Promemoria 2(8) Regering: Interimsregering med medlemmar från Fiji Labour Party (FLP), National Alliance Party of Fiji (NAPF), United People s Party (UPP) och Soqosoqo Duavata in Lewenivanua (SDL) Övriga större politiska partier: Conservative Alliance Matanitu Vanua (CAMV), National Federation Party (NFP), Soqosoqo ni Vakavulewa ni Taukei (SVT), Nationalist Vanua Tako Lavo Party (NVTLP) och General Voters Party (GVP), Senaste allmänna val: Mars 2006 Nästa allmänna val: Oklart, men av Bainimarama utfäst till 2014 Medlemskap i internationella FN, Pacific Islands Forum (suspenderat), organisationer och grupperingar: Brittiska samväldet (suspenderat), Melanesian Spearhead Group, African-Caribbean-Pacific Group, WTO, m.fl. Valuta: Fiji Dollar (FJD) Växelkurs: 1 FJD = 3,78 SEK (apr 2010) Inflation: 7,8% (2008) BNP: milj. US$ (2008 est) BNP/capita (PPP): US$ (2008) BNP tillväxt: -0,3% (2009 est) Viktigaste exportprodukter: Socker, kläder, guld, timmer, fisk, melass, kokosolja, mineralvatten Största handelspartners, export: USA, Storbritannien, Australien Viktigaste importprodukter: Enklare industriprodukter, maskindelar, transportutrustning, petroleumprodukter, mat, kemikalier Största handelspartners, import: Singapore, Australien, Nya Zeeland Sveriges export till Fiji: 41,7 milj. SEK (2008, Kommerskollegium) - huvudsakligen utrustning för telekommunikation Sveriges import från Fiji: SEK (2008, Kommerskollegium) - huvudsakligen maskindelar och elektriska transformatorer

3 Sveriges Ambassad Promemoria 3(8) BAKGRUND Fijiöarna befolkades första gången för ca år sedan av polynesier som invandrade från Sydostasien. De följdes ca år senare av en andra våg av melanesiska invandrare som tog över landet. Mycket av polynesiernas kultur bevarades dock, och många polynesier lever ännu på de östra Fijiöarna. Den förste europén i Fiji var Abel Tasman som seglade förbi 1643, men den mest kände är William Bligh som besökte öarna 1789 med det berömda fartyget Bounty. Under 1800-talets början anlände många européer som deltog i avverkningen av sandelträ. Sjögurka var en annan viktig produkt i handeln med Kina, men resurserna var ganska snart uttömda hade Fijis kung Cakabau tröttnat på krigen mellan ursprungsbefolkningen och européerna, som ständigt avlöste varandra, och lämnade frivilligt över sitt kungarike till Storbritannien. De brittiska guvernörerna ville hålla befolkningen välvilligt inställd till kolonialväldet, och vidtog därför åtgärder för att bevara den fijianska kulturen och självhushållningsekonomin. För att få arbetskraft till sockerplantagerna var man därför tvungen att ta in arbetare från Indien. Mellan 1879 och 1916 anlände mer än indier till Fiji, och de flesta av dem valde att stanna efter att deras kontrakt löpt ut. Under hela 1900-talet levde de tre etniska grupperna fijier, indier och européer sida vid sida utan några försök till integration. INRIKESPOLITIK Fiji blev en självständig stat inom samväldet 1970, under en konstitution som befäste den etniska åtskillnaden. I maj 1987, fyra veckor efter att en multietnisk koalitionsregering valts, genomfördes en militärkupp av den etniskt fijianske Sitiveni Rabuka, som utropade Fiji till republik och separerade landet från det Brittiska samväldet. En ny konstitution antogs 1997 och Mahendra Chaudhry blev, efter valet 1999, den förste premiärministern under denna. Ett år senare, i maj 2000, togs Chaudhry och hans regering gisslan i en statskupp genomförd av en grupp fijianska nationalister. Syftet med denna aktion var att skydda etniska fijier från den indiska folkgruppens dominerande roll i ekonomin. Den dåvarande presidenten, Kamisese Mara, avsatte Chaudry p.g.a. hans oförmåga att styra landet från fångenskapen men Mara tvingades kort därefter att avgå utav militären som sedan förhandlade fram en lösning. Gisslandramat varade i 56 dagar men militären hade upphävt konstitutionen och det dröjde tills mars 2001 innan landets appellationsdomstol återinförde den.

4 Sveriges Ambassad Promemoria 4(8) Nya val hölls i augusti 2001 och vanns av SDL, vars ledare Laisenia Qarase blev premiärminister. Qarase blev sedermera omvald i maj 2006, men störtades i en statskupp i december samma år. Den nya kuppen leddes av kommendör Voreqe Frank Bainimarama ledare av Fijis militär och bakgrunden går tillbaka till den föregående statskuppen år 2000; Bainimarama ansåg att Qarases regering var korrumperad och försökte skydda de ansvariga bakom kuppen. I och med den nya statskuppen tog Bainimarama över rollen som regeringschef, upphävde delar av konstitutionen, upplöste parlamentet och avskedade polischefen, samt utsåg en interimsregering i väntan på val. I april 2009 förklarade Fijis högsta domstol att Bainimaramas maktövertagande var olagligt och därför ogiltigt, varpå den med Bainimarama allierade president Iloilo svarade med att upphäva resten av konstitutionen, avsätta alla juridiska tjänstemän och återinsätta Bainimarama som regeringschef. Enligt uttalanden skulle Fiji från och med nu styras under en New Legal Order. Fram till dess hade en lågintensiv s.k. politisk dialog pågått där representanter från interimsregeringen och oppositionspartier, efter medling av bl.a. FN och samväldet, diskuterade en fredlig återgång till ett varaktigt demokratiskt styre. I juni förklarade Bainimarama slutligen att han ensidigt valt att ersätta den politiska dialogen med en National Roadmap för Fijis återgång till demokrati som skulle utmynna i allmänna val senast Sedan konstitutionen upphävdes har Fiji styrts i enlighet med ett antal Public Emergency Regulations som ger polis och militär vidsträckta befogenheter. Dessa förordningar skulle till en början enbart gälla i 3 månader men är ännu ikraft och förlängdes senast i mars I dessa har interimsregeringen bl.a. infört omfattande inskränkningar av yttrande-, rörelse-, mötes- och pressfriheten, de ger även myndigheterna rätt att använda betydande våld för att upprätthålla lagens bestämmelser. Under förra året inkom det exempelvis rapporter om att militärer misshandlat och kvarhållit politiskt oliktänkande och journalister. Landet har kommit under en omfattande internationell kritik för dessa förordningar och för regeringens ovilja att återgå till civilt styre, se mer nedan under Utrikespolitik. Fijis politiska system Sedan självständigheten 1970 har Fiji varit en konstitutionell demokrati. Landet har tvåkammarparlament - en senat med utnämnda medlemmar, och ett representanthus med 71 ledamöter som väljs på femårsperioder. Mandaten är fördelade mellan de olika etniska grupperna på så vis att etniska fijier har 23

5 Sveriges Ambassad Promemoria 5(8) platser, indiska fijier har 19, andra etniska grupper har tillsammans fyra platser och de återstående 25 platserna är öppna för alla grupper. På den lokala nivån är landet indelat i fyra distrikt och 14 provinser, var och en med sitt eget styrande råd, där endast etniska fijier är representerade. Etniska fijier har också ett eget hövdingaråd Bose Levu Vakaturaga som sammanträder en gång om året. Rådet åtnjuter stor respekt och utser också Fijis president och vice president. Ledaren för militärjuntan kommendör Bainimarama har sagt att innan något val kan ske måste Fijis val- och röstningssystem reformeras. Systemet är enligt Bainimarama odemokratiskt och rasistiskt, och även utomstående håller med om att reformer behövs, men de anser att sådana måste genomföras av en legitim regering. Bainimarama har utfäst att nya val ska hållas EKONOMI Den politiska krisen efter kuppen år 2000 gjorde att ekonomin gick ned med 2,8 procent samma år. Detta åtföljdes av avsevärt ökad arbetslöshet och ökad utvandring av utbildad arbetskraft. Detta påverkade de flesta sektorer inom ekonomin, men speciellt byggnadsindustrin. Kuppen år 2006 hade precis som de föregående kupperna avsevärd påverkan på såväl Fijis ekonomi som levnadsstandarden hos landets befolkning. Kupperna har försvagat investerarnas förtroende, skadat Fijis image som turistland, lett till handelsförbud och reducerat internationell finansiering minskade ekonomin med uppskattningsvis 0,5 procent, på grund av problem på en rad olika områden såsom turism, socker, byggindustri och guldbrytning. Turistsektorn, sockerexport och remittering från medborgare som arbetar utomlands har varit de största inkomstkällorna från utlandet de senaste åren. I maj 2009 valde regeringen att devalvera Fiji dollarn med 20% i hopp om att öka exportinkomsterna och locka fler turister. Fiji har fortsatt långsiktiga problem med låg investeringsnivå, oklara regler kring äganderätt av fastigheter och ineffektiv budgetering. För att klara av de utmaningar som ekonomin står inför krävs ett omfattande omstruktureringsprogram, framsteg för att uppnå en sund makroekonomisk grund, ökade jobbmöjligheter och ett investeringsklimat som främjar tillväxt ledd av den privata sektorn. Det är dock inte troligt att sådana reformprogram kan genomföras under den rådande politiska situationen.

6 Sveriges Ambassad Promemoria 6(8) Handelspolitik Såväl socker- som turistindustrin har gått dåligt under de senaste åren. Att EU har ställt in alla bidrag till Fiji i väntan på framsteg mot demokratiska val slår hårt mot sockerindustrin, som hade det svårt redan innan på grund av inställda bidrag efter kuppen år Sockerindustrin utgör 5-6 procent av Fijis bruttonationalprodukt, upptar 12 procent av landets arbetskraft samt utgör 20 procent av landets export, och EU menar att Fiji helt enkelt inte har råd att bli av med bidragen. Socker fortsätter emellertid att vara den huvudsakliga exportvaran, men som en följd av organiserad diversifiering utgör andra jordbruksprodukter, exempelvis kopra, ingefära, dalo och tropiska frukter, en ökande del av exportinkomsterna. Fiji exporterar framför allt till Australien, Nya Zeeland, Japan, USA och Europa. Även fiskeprodukter och andra marina produkter som exempelvis sjögräs är växande exportvaror. Underskottet i bytesbalansen uppgår till omkring en fjärdedel av BNP, en siffra som delvis uppvägs av turismen och remitteringar UTRIKESPOLITIK Fiji är medlem i FN, Melanesian Spearhead Group och African-Caribbean- Pacific Group. Fiji blev medlem i GATT 1993 och är idag aktiv medlem i WTO. Fijis medlemskap i Pacific Islands Forum suspenderades i maj 2009 eftersom landet ännu inte återinfört demokratiskt styre. När det gäller Fijis medlemskap i Brittiska samväldet har det varit många turer, sedan 2009 är också det helt suspenderat p.g.a. statskuppen år 2006 och oviljan till att ta steg tillbaks mot demokrati. Fiji är en av de mest utvecklade av de självständiga staterna i Oceanien och har sedan självständigheten agerat som något av en ledare i regionen. Tack vare landets geografiska läge och väl utbyggda infrastruktur tjänstgör Fiji som administrativt centrum i regionen och landet är värd för flera av de regionala organisationernas huvudkontor, exempelvis sekretariatet för Pacific Islands Forum och University of the South Pacific. Fiji har bidragit till flera fredsbevarande FN-uppdrag, och har spelat en roll i bemanningen av fredsövervakningsmissioner på Bougainville och Östtimor, och vid interventionen i Salomonöarna (Regional Assistance Mission to the Solomon Islands, RAMSI). För närvarande har landet omkring 600 soldater eller poliser i FN-tjänst, främst i operationerna i Irak och Sinai. Kritik har

7 Sveriges Ambassad Promemoria 7(8) framförts från oppositionella som anser att militärens deltagande i dessa operationer har använts för att rättfärdiga dess olagliga styre av landet. Landet har tidigare haft nära band till sina två stora handelspartners, Australien och Nya Zeeland, men sedan statskuppen har dessa försämrats kraftigt. I november 2009 utvisade regimen de båda ländernas ambassadörer efter anklagelser om att de ingrep i landets interna angelägenheter. Australien och Nya Zeeland svarade med att direkt utvisa Fijis motsvarigheter. Ett flertal länder, inklusive Australien och Nya Zeeland, har infört riktade sanktioner mot landet efter kuppen bl.a. vad gäller resor. Regeringen har istället valt att söka ett närmare samarbete med Kina och andra asiatiska länder. RELATIONER MED SVERIGE Sveriges ambassad i har ansvar för relationerna med Fiji och ambassadör är Sven-Olof Petersson. Ett svenskt honorärkonsulat finns i huvudstaden Suva, den nuvarande honorärkonsuln heter Ken A. J. Roberts. Svenskkolonin på Fiji är mycket liten, men antalet svenska turister ökar emellertid. Fiji har ingen diplomatisk representation i Sverige, men en ambassad i Bryssel och en High Commission i London. Handel mellan Sverige och Fiji Sverige exporterar främst utrustning för telekommunikation till Fiji, år 2008 var den totala till exporten värd 41,7 miljoner kronor. Från Fiji importerar Sverige huvudsakligen maskindelar och elektriska transformatorer. Importen var 2007 uppe i kronor men sjönk 2008 till enbart kronor. * * * * Sveriges ambassad i Embassy of Sweden 5 Turrana St, Yarralumla, ACT 2600 Australia Telefon: Fax: E-post: sweden@iimetro.com.au Hemsida:

8 Sveriges Ambassad Promemoria 8(8) Sveriges honorärkonsulat i Suva Konsul Ken A J Roberts Telefon: , Fax: E-post: coconut@kidanet.net.fj Besökadress: Sveriges konsulat Fiji Employer s Federation 42, Gorrie Street Suva Postadress: Consulate of Sweden GPO Box 575 Suva Fiji Islands Visering (hantering och ansökan om visum) Schengen-representation via Frankrikes ambassad Telefon: Fax: Tidsskillnad Tidsskillnad i Fiji mot Sverige: + 10 timmar vid svensk sommartid + 11 timmar vid svensk vintertid Tidsskillnad i Australien mot Sverige: + 8 timmar vid svensk sommartid + 10 timmar vid svensk vintertid