Basfakta Independent State of Papua New Guinea (PNG) Huvudstad: Port Moresby ( invånare 2011) Yta: km ²

Transkript

1 Promemoria CANBERRA Landfakta: Papua Nya Guinea Basfakta Officiellt namn: Independent State of Papua New Guinea (PNG) Huvudstad: Port Moresby ( invånare 2011) Yta: km ² Folkmängd: 6,8 miljoner (2012, DFAT) Befolkning: Melanesier, polynesier, mikronesier och papuaner Befolkningstillväxt: 1,84 % (2014,CIA) Språk: Tok pisin, engelska och hiri motu är officiella språk. Landet har även runt 830 lokala språk. Religion: Kristendom 96,4% (Protestanter 69,4%, Katoliker 27 %), övriga 3,6 % Statsskick: Konstitutionell parlamentarisk demokrati, medlem av Brittiska samväldet Statschef: Drottning Elizabeth II, representerad av Generalguvernör Michael Ogio sedan 25 februari Regering: Koalitionsregering (tiotal partier) Premiärminister: Peter O Neill (People's National Congress Party PNC) Oppositionsledare: Belden Namah (Papua New Guinea Party PNGpartiet) Senaste allmänna val: 23 juni 27 juli 2012 Nästa allmänna val: Juni 2017 Politiska partier: Totalt 41 st, bl a: PNC, PNGP, Nationella Alliansen, Folkets handlingsparti. Nationaldag: 16 september Internationella medlemskap: FN, PIF, IMF, WTO, WHO, APEC Valuta: PNG Kina (PGK); 1 PGK= 100 toea Växelkurs: 1 PGK= 2,28 SEK (april 2014) BNP (total): 19,96 miljarder USD (2013 est, CIA) BNP/capita: USD (2013 est, CIA) BNP-tillväxt: 5,4 % (2013 est, CIA) Inflation: 3,8 % (2013 est, CIA) Jordbruk, gruvnäring (främst koppar och guld),

2 Sveriges Ambassad Promemoria 2(9) Viktigaste näringar: Viktigaste exportprodukter: Största handelspartners, export: Största handelspartners, import: Svensk export till landet: Svensk import från landet: skogsbruk, olje-/gasutvinning Olja, guld, koppar, kaffe, kopra, kakao Australien, Japan och Kina Australien, Singapore, Kina och Japan 139 miljoner SEK (2013, Kommerskollegium) 2,2 miljoner SEK (2013, Kommerskollegium) Kort historik De första människorna anses ha kommit till Papua Nya Guinea (PNG) för mer än år sedan. Under och 1700-talen besöktes området av en rad europeiska sjöfarare, som gav sina namn åt sund, städer, öar med mera. Några exempel är spanjoren Torres, engelsmannen Moresby och fransmannen Bougainville. I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet pågick en kolonial dragkamp mellan Storbritannien och Tyskland om det territorium som idag utgör PNG. Under första världskriget ockuperade Australien de tyska delarna av övärlden och gavs sedan år 1920 mandat av Nationernas Förbud att administrera området. Efter andra världskriget fortsatte Australiens mandat, men då under FN. År 1951 inrättades ett lagstiftande organ och år 1964 hölls det första allmänna valet i landet. Förre premiärministern Sir Michael Somare medverkade i förhandlingarna som ledde till självständigheten från Australien år I samband med det blev han landets första premiärminister (mellan år ). Bougainvillekonflikten Mellan åren präglades Papua Nya Guinea av en konflikt på ön Bougainville som krävde omkring liv. Konflikten föregicks av krav på autonomi från PNG samt australisk exploatering av koppar på ön. Under 1960-talet etablerades en av världens största koppargruvor av ett australiskt gruvbolag och under 1970-talet kom utvinningen igång. Detta blev PNG:s viktigaste inkomstkälla. Utvinningen kantades dock av protester och motstånd från lokalbefolkningen, som både förlorade mark till gruvbolaget och såg deras kvarvarande mark drabbas av miljöförstöringar. Lokala stammar krävde tillbaka traditionella markrättigheter som gruvbolaget tagit i anspråk.

3 Sveriges Ambassad Promemoria 3(9) Konflikten eskalerade år 1988 till ett mindre inbördeskrig mellan regeringstrupper och Bougainvilles revolutionära armé (BRA), som varade till år Några år av fortsatta oroligheter följde fram till våren 1998 då ett vapenstillestånd undertecknades. En regional fredsstryka etablerades och FN fick ett observatörsuppdrag (UNPOB). Under år 2001 tecknades ett fredsavtal som garanterade ett stort mått av autonomi, och en regering tillsattes med stöd från lokala ledare och PNG:s regering. År 2005 gavs Bougainville omfattande självstyre genom den nya konstitutionen som då trädde i kraft. Samma år valdes även en regering till självstyret. Inrikespolitik Parlament och valsystem PNG är en konstitutionell monarki med den brittiska drottningen som statsöverhuvud. Drottningen representeras av en generalguvernör som innehar sitt ämbete i sexåriga mandatperioder och nomineras av parlamentet. Sedan år 2011 är Michael Ogio generalguvernör och dennes uppgifter är huvudsakligen ceremoniella. Det nationella parlamentet har 109 ledamöter som väljs på femåriga mandatperioder. Det är 20 ledamöter som representerar provinserna och the National Capital District, övriga röstas fram i öppna enmansvalkretsar. Premiärministern utses av en majoritet i parlamentet och får sitt regeringsuppdrag av generalguvernören. Premiärministern utser själv medlemmarna i sitt National Executive Council, även kallat the Cabinet (regeringen). Varje provins har en egen församling och administration. Val hålls vart femte år och röstberättigade är alla medborgare från 18 års ålder. Politiken har präglats av en mångfald av partier, skiftande partitillhörighet och misstroendevotum av regeringen. Partitillhörigheten är svag och politiken bygger mer på individer än ideologier vilket medför politisk instabilitet. Sedan år 1991 är regeringen skyddad genom lag mot misstroendevotum under de första 18 månaderna av regeringsperioden samt de sista 12 månaderna fram till nästa val. Valsystemet baserades fram till valet år 2002 på det brittiska systemet firstpast-the-post. Det innebär att den enskilde kandidat i en valkrets som erhåller flest röster vinner mandatet. Vanligast var att kandidaterna vann med mindre än 15 % av rösterna. Genom en reform, med stöd av Transparency International (NGO) och Europeiska Unionen, infördes systemet Limited

4 Sveriges Ambassad Promemoria 4(9) Preferential Voting efter valet år 2002 vilket ersatte det äldre systemet och kom i bruk under valet år Våldsamma val Inrikespolitiken på PNG har präglats av våldsamma valrörelser och nationella regeringskriser. Valet år 1992 kantades av anklagelser om korruption mot ledande politiker och av våld mellan politiska grupper. År 2001 genomgick landet ett radikalt sparprogram som ledde till stort missnöje bland befolkningen, med våldsamheter och dödsskjutningar som följd. Samma år utbröt strider mellan stammar i Södra höglandsprovinsen. Stridigheterna följdes av en brottsvåg och våldsamheter i hela landet som kantades av periodvisa undantagstillstånd och utegångsförbud. Valet år 2002 var både våldsamt och oförutsägbart. Omkring 30 människor fick sätta livet till. Under valet år 2007 sattes mer än 2000 soldater och poliser in för att undvika en upprepning av de tidigare våldsamheterna. Valet blev betydligt lugnare, men tre personer omkom samtidigt som sjukhus och arrester fylldes i olika delar av landet. Valet 2007 och efterdyningarna Parlamentsvalet i juni 2007 ledde till att Michael Somare från Nationella alliansen (NA) kunde sitta kvar som premiärminister. Den 13 december 2010 avgick Somare tillfälligt sedan beslut tagits att utreda anklagelser att han misskött sitt ämbete. Det gällde bland annat att Somare inte offentligt redovisat alla sina tillgångar och affärskontakter. Den 17 januari 2011 återgick Somare till jobbet som premiärminister. I mars samma år dömdes han till 14 dagars avstängning efter att ha fällts på 13 åtalspunkter. Straffet avtjänades månaden därpå. Oppositionen ansåg att domen var alltför mild och kallade den ett "hån mot rättssäkerheten". När Somare åter skulle träda i tjänst i mitten av april uteblev han oväntat. Han uppgav att han av medicinska skäl tagit ledigt på obestämd tid. Tillförordnad premiärminister blev Sam Abal. I juni tillkännagav Somares son att hans far beslutat sig för att lämna politiken för gott av hälsoskäl. Den 2 augusti beslöt parlamentet att förklara posten som premiärminister vakant, varefter man valde förre finansministern Peter O'Neill till ny regeringschef. Abal hävdade att avsättandet av honom inte skett enligt parlamentets regler och sade att han skulle överklaga omröstningen i domstol. Den 12 december 2011 tillkännagav Högsta domstolen att parlamentets avsättande av Abal som premiärminister var olagligt och att därmed även valet av Peter O'Neill som ny regeringschef inte följde lagen.

5 Sveriges Ambassad Promemoria 5(9) Kuppförsök januari 2012 I mitten av januari 2012 kom uppgifter om att en grupp på cirka soldater under ledning av den pensionerade översten Yaura Sasa hade tillfångatagit landets överbefälhavare, general Frabcis Agwi, och satt honom i förvar någonstans i Port Moresby. Sasa utropade därefter sig själv som ny överbefälhavare. Agwi hade tidigare sagt att han betraktade O'Neill som den legitime premiärminstern. Sasa förklarade att Somare nu var återinstallerad som premiärminister. O'Neill-regeringen betecknade det inträffade som "högförräderi" och uppmanade de soldater som deltog i myteriet att överlämna sig till polisen. Vice premiärministern påpekade att högförräderi bestraffas med döden i Papua Nya Guinea. O'Neill kallade myteriet för "en desperat handling". En dag senare lyckades armén slå ned myteriförsöket, de upproriska soldaterna greps och de vädjade därefter om benådning. Sasa åtalades för myteri. Somare uppmanade såväl poliskåren som armén att "följa Högsta domstolens order". Valet 2012 Landets senaste parlamentsval hölls under juni och juli Det var Peter O Neill från partiet Folkets Nationella Kongress (PNC) som vann valet och detta innebar ett regeringsskifte. PNC fick 27 av 111 mandat i parlamentet. Parlamentet bestod av 21 partier och 16 oberoende ledamöter, vilket innebar en stor partisplittring. Trots detta lyckades O Neill samla ett brett stöd och valdes i augusti 2012 till premiärminister. Valobservatörer vittnade om ohederligheter och brister i valprocessen. Våldsamheter och skadegörelse pågick även under valkampanjen. Rättväsendet Landet har ett oberoende domstolssystemet som influerats av den brittiska common law och består av en Högsta domstol, en nationell domstol samt regionala och lokala domstolar. Rättssystemets utövare är skolade i angloaustralisk anda. Det finns också bydomstolar vari lekmän tillämpar sedvanerätt (customary law). Rättsväsendet fungerar i allmänhet väl, och har både integritet och kompetens. Justitieombudsmannen har ett starkt mandat och hans inskridanden både i den konstitutionella kontrollen liksom i förvaltningsärenden har varit av stor betydelse för balans och rättsbildning. Svagheten i rättssystemet är de långa handläggningstiderna och att fängelserna är undermåliga.

6 Sveriges Ambassad Promemoria 6(9) I strafflagstiftningen finns dödsstraffet kvar men i praktiken har det inte tillämpats sedan år Utrikespolitik Inom utrikespolitiken har PNG betonat alliansfrihet. Samtidigt har en viktig aspekt varit medlemskap i främst regionala men också globala organisationer. Banden till Australien är starka och Australien är landets största handelspartner och biståndsgivare. PNG eftersträvar goda relationer med länderna i Öst- och Sydöstasien, och då särskilt grannlandet Indonesien. Gränsen mot Indonesien har ibland kränkts av Indonesien tillföljd av jakten på rebeller. Tidvis har det lett till spända relationer mellan länderna präglat av militär och politisk oro vid gränsen, som även är föremål för gränsöverskridande brottslighet. Som en följd av inbördeskriget i Bougainville försämrades relationen till Salomonöarna, då PNG anklagades för gränskränkning i jakten på rebeller samtidigt som PNG i sin tur anklagade Salomonöarna för att stödja rebellerna. Banden till Australien Relationen mellan Australien och PNG är speciell, främst på grund av deras gemensamma historia. Biståndet från Australien uppgår till AUD 448,5 miljoner under Biståndet går främst in i fyra nyckelområden: hälsa (inklusive HIV/AIDS); utbildning; infrastruktur; samt lag och rätt. I syfte att stävja korruption och laglöshet samt förebygga terrorism beslöt Australien att biståndet från år 2004 skulle åtföljas av australisk polis. Relationen mellan länderna försämrades under en period till följd av detta. Relationerna med Australien och Salomonöarna stördes på nytt genom den s.k. Motiaffären år Australien begärde utlämning hos PNG av den australiska advokaten, tillika justitiekansler i Salomonöarna, Julian Moti som misstänktes för barnsexbrott. Moti som då befann sig i PNG flydde i ett papuanskt militärplan till Salomonöarna. I slutet av år 2007 utlämnades Moti av Salomonöarna, men läget mellan Australien och PNG fortsatte vara spänt. Australiens förre premiärminister Kevin Rudd besökte PNG i mars Han skrev då tillsammans med premiärminister Somare under den så kallade Port

7 Sveriges Ambassad Promemoria 7(9) Moresby-deklarationen, vilken innebar något av en nystart av relationerna länderna emellan, med större betoning av ett ömsesidigt samarbete. Papua Nya Guinea har under de senaste åren haft ett avtal med Australien om att ta emot alla asylsökande som varit på väg till Australien. Asylsökandena förs till Manus Island vilket sätter stor press på flyktinganläggningen och levnadsförhållandena för asylsökanden där är hårda. Medlemskap i internationella fora På regional nivå märks medlemskap och samarbete inom Pacific Islands Forum (PIF), South Pacific Commission (SPC), South Pacific Regional Environment Program (SPREP), ASEAN Regional Forum (ARF) och Association of South East Asian Nations (ASEAN), landet har observatörstatus inom ASEAN. PNG tillhör även Melanesian Spearhead Group som består av ett antal Stillahavsöar och vars ändamål är att verka för frihandel och ekonomiskt samarbete samt att bevara melanesiska kulturtraditioner. På global nivå är landet medlem i FN, IMF, Världsbanken, WIPO, WHO, APEC (Asia Pacific Economic Cooperation) och WTO. Relationen till EU Sedan år 1977 har Papua Nya Guinea (PNG) haft ett partnerskap med EU. Genom Lomékonventionen (the ACP-EEC Convention) påbörjades ett samarbete där EU (dåvarande EEG) möjliggjorde för anslutande stater i Afrika, Västindien och Stillahavsregionen att exportera till unionen i utbyte mot stöd och hjälp i utvecklingsfrågor. År 2000 tecknades Cotonouavtalet som ersatte de tidigare konventionerna. Cotonouavtalet fokuserar på att minska eller utrota fattigdomen och samtidigt medverka till en hållbar utveckling samt att integrera länderna i världsekonomin. I juli 2009 var PNG ett av de första länderna i Stillahavsregionen som signerade ett Interim Economic Partnership Agreement (EPA), ett ytterligare steg för att underlätta handeln med och exporten till EU. Genom dessa avtal har PNG:s relation med EU stärkts. Fram till slutet av år 2007 hade EU bidragit med omkring 924 M och mellan har 142,3 M avsatts i ett nytt utvecklingsprogram. Detta program, fokuserar på att minska fattigdomen framförallt genom att satsa på att förbättra levnadsvillkoren (inkl. sjukvård och utbildning) samt utvecklingen på landsbygden och av miljön. På landsbygden eftersträvas bland annat investeringar i infrastruktur och kommunikation. För att öka

8 Sveriges Ambassad Promemoria 8(9) levnadsstandarden skall grundläggande undervisning förbättras i svårtillgängliga områden i landet. Ekonomi PNG upplevde i början av 2000-talet en nedgång i ekonomin. Sedan dess har ekonomin återhämtat sig och tillväxten stabiliserats, och BNP-tillväxten uppgick till 5,4 % Landet är en av de snabbast växande ekonomierna i Stilla havet. De senaste årens globala prisstegringar på bränsle, guld och koppar har tillsammans med ökad gruvproduktion gett större inkomster i statskassan. I och med den globala ekonomiska krisen sjönk priserna på råvaror sjunkit och efterfrågan minskade. BNP per capita har knappt utvecklats sedan självständigheten, vilket till mycket beror på den ombytliga mineralproduktionen, ökad befolkningstillväxt och dåliga ekonomiska handhavanden. Fattigdomen är fortsatt hög bland den del av befolkningen som försörjer sig genom självhushållning. Endast en mindre del av befolkning försörjer sig genom lönearbete. Landet är ett av de minst utvecklade i regionen. Ekonomin är uppdelad i två sektorer; den formella där fokus ligger på exporten av naturresurser och den informella (självhushållning). Den formella ekonomin omfattar bland annat sysselsättning inom offentlig sektor, gruvindustrin, tjänstesektorn och tillverkningsindustrin. PNG exporterar stora mängder naturtillgångar som virke, guld, olja, gas, silver och koppar. Även jordbruksprodukter som kaffe, kakao och palmolja är viktiga inom exporten. Exploateringen av olja och mineraler leder ofta till konflikter med stammar, grupper och personer som äger marken. Miljöförstöring är också en källa till konflikter. Olje- och gasförekomster finns främst i Södra höglandsprovinsen, som är notoriskt oroligt och laglöst. Oljekällorna beräknas dock vara uttömda inom snar framtid, samtidigt som reserverna av naturgas är omfattande. Ett nytt projekt för att utvinna naturgas beräknas börja under 2014 och staten samarbetar med investerare från Australien, USA och Japan. Inkomsterna för detta beräknas bli omfattande, vilket befaras skapa ytterligare motsättningar mellan landägare, gasbolag och regeringen. Skogsindustrin är betydande då omkring två tredjedelar av landets yta är skogsbevuxen. Skogsbolag som verkar i landet uppges främst vara asiatiska.

9 Sveriges Ambassad Promemoria 9(9) Skogsindustrin är svårt drabbad av korruption, och landets regnskogar avverkas enligt forskare tre gånger snabbare än vad naturen tål. Relationer med Sverige Sveriges ambassad i har ansvar för relationerna med Papua Nya Guinea. Ett svenskt honorärkonsulat finns i huvudstaden Port Moresby, nuvarande konsul heter Trevan Clough. Papua Nya Guinea har ingen diplomatisk representation i Sverige. Handel mellan Sverige och Papua Nya Guinea Sveriges export uppgick 2013 till 139 miljoner SEK och Sveriges import 2013 uppgick till 2,2 miljoner SEK. Sveriges ambassad i Embassy of Sweden 5 Turrana St, Yarralumla, ACT 2600 Australien Telefon: Fax: *** E-post: ambassaden.canberra@gov.se Hemsida: Sveriges konsulat i Port Moresby Konsul: Trevan Clough Besöksadress: c/o Brianbell & Co. Pty. Ltd Turumu Street, Boroko Port Moresby Postadress: Consulate General of Sweden P O Box 1228 Boroko, NCD Papua New Guinea Telefon: Fax: E-post: pngsweden@brianbell.com.pg Tidsskillnad mot Sverige: + 8 timmar vid svensk sommartid + 10 timmar vid svensk vintertid ***