Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver Boklslutsdispositioner är transaktioner som inte motsvaras av någon resursförbrukning eller prestation. Syftet är att påverka nettoresultatet och därmed den skattemässiga inkomst som kommer att taeras. Det är alltså en disposition av redovisat resultat och inte en bokslutstransaktion, som är nödvändig för att bestämma årets resultat och ställning. Företaget får en räntefri skattekredit Förbättrad likviditet Ett års vinst kan ställas mot ett senare års eventuella förlust Förlustavdrag verkar i andra riktningen Idag finns två metoder Överavskrivningar Periodiseringsfonder Bokslutsdispositioner Ger möjlighet att påverka resultatet. Idag finns i huvudsak två metoder, överavskrivningar (avskrivningar utöver plan) och periodiseringsfonder. I stället för att betala inkomstskatt på redovisat resultat kan företaget minska resultatet genom att bygga upp obeskattade reserver. På så sätt skjuter man en del av skatten framför sig. De obeskattade reserverna redovisas i balansräkningen mellan skulder och eget kapital. De kan sägas utgöra dels en latent skatteskuld, dels eget kapital då det handlar om vinster som genererats i företaget. Observera att det inte handlar om särskilda medel som sätts undan och finns i form av en "reserv"! Formerna för bokslutsdispositioner förändras över tiden. Det innebär att tidigare förekommande möjligheter till avsättning kan finnas kvar i redovisningen som obeskattade reserver. Föreläsning 11 1 Eget kapital Tillgångar Obeskattade reserver Föreläsning 11 2 Skulder

Bokslutsdispositioner & obeskattade reserver Överavskrivningar Bokslutsdispositioner: post i RR. Obeskattade reserver: mellan skulder och eget kapital på BR. Nettoomsättning Förändring av lager av produkter i arbete... Aktiverat arbete för egen räkn. Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader: Råvaror och förnödenheter Handelsvaror Övriga eterna kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar Nedskrivningar av OT... Jämförelsestörande poster Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat X X X Resultat från finansiella inv.:.. andelar i koncernföretag.. andelar i intresseföretag.. övriga värdepapper.. Övriga ränteintäkter.. X Räntekostnader och liknande.. Resultat efter finansiella poster X Etraordinära intäkter Etraordinära kostnader Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Övriga skatter Årets resultat X X Tillgångar Eget kapital Obeskattade reserver Skulder Föreläsning 11 3 Räkenskapsenlig avskrivning Skatterättsligt kan större avskrivningar göras än de avskrivningar som görs enligt plan. Det högsta värde anläggningstillgångar får tas upp till anges i civillagstiftningen som anskaffningsvärdet minus ackumulerade avskrivningar enligt plan. Lägsta tillåtna skattemässigt redovisade värde bestäms enligt inkomstskattelagen. Skillnaden mellan dessa utgör det utrymme som finns för avskrivningar utöver plan. Värde efter avskrivningar enligt plan Utrymme för avskrivning utöver plan Högsta värde enl BFL/ ÅRL Redovisat värde Lägsta värde enl skattelag För att bestämma det lägsta tillåtna värdet finns två regler: -Huvudregeln. Utg redovisat värde får lägst uppgå till 70% av IB (skattemässigt)+investeringar- ersättning från försäljning av inventarier (el. motsv.) -Kompletteringsregeln eller 20-regeln. Utg. redovisat värde behöver aldrig vara större än det som svarar mot en årlig avskrivning på 20% av anskaffningsvärdet. Observera överavskrivningar görs ej på byggnader och mark Föreläsning 11 4

Överavskrivningar Överavskrivningar Huvudregeln, Ingående skattemässigt redovisat värde Anskaffningar som fortfarande finns kvar vid årets slut Summa Minus ersättningar för under året avyttrade som anskaffats före beskattningsåret Kompletteringsregeln Anskaffningar som vid utgången av beskattningsåret fortfarande tillhör rörelsen, har anskaffats för: Beskattningsåret 80% därav = Året före beskattningsåret 60% därav = Andra året före beskattningsåret 40% därav = Tredje året före beskattningsåret 20% därav = Rest Summa 70% av restbeloppet Föreläsning 11 5 Föreläsning 11 6

Överavskrivningar I Ett eempel: Antag att en investering har ett anskaffningsvärde på 100 och att dess ekonomiska livslängd är 10 år. Vad blir lägsta tillåtna skattemässigt redovisade värde, totala avskrivningar, avskr enl plan och överavskrivningar för resp år? Värden för huvudregeln i tabellen utgår ifrån att den används alla år. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Huvudregeln 70 49 34 24 17 12 8 6 4 3 20-regeln 80 60 40 20 0 0 0 0 0 0 Total avskrivn. Planenl. avskr. 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 Överavskrivn. Ack. överavskrivn. Upplösn. av öv.a avskr. 120 Överavskrivningar II Ett e till: Ett ftg ska göra bokslut år 206. Man vill göra största möjliga avskrivningar. Avskr. enl. plan utgör 10% på inventariernas anskaffningsvärde..ingående Skattemässigt redovisat värde är 50. Inventarierna är anskaffade enl nedan. År Ansk.värde Kompl.regel Huvudregel (lägsta värde) 202 40 IB 50 203 20 4 +Anskaffat 40 204 30 12 90 205 20 12 -Försäljning 206 40 32 Rest 90 60 70% av rest 63 IB 110 40 Inventarier Avskrivning 100 80 Ackumulerade avskrivningar IB 30 Förändring överavskrivning 60 40 Planenligt Huvudregel 20 Kompletteringsregel 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Föreläsning 11 7 Ackumulerade överavskrivningar IB 30 Lägsta värde = utg. anskvärde - ack avskr enl. plan - ack. överavskr. i detta fall: 60 = 150-45 - 45 då ack. överavskr. = ingående ack. överavskr. + årets överavskr. blir årets överavskrivning = 45-30 = 15 Föreläsning 11 8

Periodiseringsfonder I Infört from 1994 (1995 års taering). Gäller alla som redovisar inkomst av näringsverksamhet. Avsättning får "..uppgå till högst 25% av av inkomsten för beskattningsåret före avdraget." (Lag om periodiseringsfonder 3 ). E. 1. Resultatet före avsättning till periodiseringsfond år 205 uppgår till 80. Avsättning görs med maimalt belopp. 2. Året därpå är resultatet före avsättning 200. Maimal avsättning görs. År 205 6 Periodiseringsfond BR 20 Avsättning till periodiseringsfond 1. 20 1. 20 RR 20 Periodiseringsfonder II Avdrag för avsättning till periodiseringsfond återförs till beskattning senast sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då avsättningen gjordes. (Lag om periodiseringsfonder 4 ). Eempel Under åren 2-6 har maimala avsättningar gjorts. Dessa visas dock inte här. År 7 uppgår resultatet före avsättning till perodiseringsfond till 140. Maimal avsättning önskas. 1. Först återförs år 1:s perodiseringsfond till RR och därmed beskattning. 2. Därefter görs avsättning till periodiseringsfond 7. I underlaget för denna ingår återföringen av år 1:s periodiseringsfond. 1 20 Periodiseringsfond 1 IB 20 Avsättning till periodiseringsfond 2 40 RR 40 År 206 BR 20 6 Periodiseringsfond Avsättning till periodiseringsfond IB 20 2. 50 RR 50 Återföring från periodiseringsfond RR 20 1 20 Periodiseringsfond 7 2 40 7 Periodiseringsfond Föreläsning BR 50 11 2. 50 9 Föreläsning 11 10

Sammanfattande eempel: (alla belopp i kkr) Aletha AB visar ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt för år 209 på 460. Företaget för inget heltäckande anläggningsregister och kan ej utläsa eventuella överavskrivningar på enskilda maskiner. Företagsledningen vill att man skall redovisa minsta möjliga vinst och målet är 216 efter skatt (22%) De maskiner som fanns i början av år 209 har anskaffats enligt följande: Anskaffningsår Anskaffningsvärde 205 150 206 75 207 140 208 125 Under år 209 säljer företaget en maskin för 20. Den var anskaffad år 207 för 40. Under år 209 köper man en maskin för 50. Samtliga maskiner har en nyttjandeperiod på 10 år och man skriver av dessa proportionellt över nyttjandeperioden. Maskinernas skattemässiga bokförda värde vid ingången av år 209 var 250. Vid ingången av år 209 fanns det periodiseringsfonder på totalt 100. Ingen av dessa är äldre än tre år. Vad är det lägsta resultatet efter skatt som företaget kan uppnå? Vad är det högsta resultatet efter skatt som företaget kan uppnå? Föreläsning 11 11 Maskiner (1) Ack. överavskrivningar (2) Förändring överavskrivning (8) Ackumulerade avskrivningar (1) Avskrivningar (7) Förlust vid avyttring maskin (7) Föreläsning 11 12