Värdepappersfonds avdrag för upplupen utdelning

Transkript

1 FRAMSTÄLLAN Finansdepartementet Stockholm Värdepappersfonds avdrag för upplupen utdelning Fondbolagens Förening hemställer om ett förtydligande i inkomstskattelagen så att det klart framgår att en värdepappersfond har rätt till avdrag för upplupen utdelning. Mot bakgrund av att det inte helt klart framgår av regleringen av värdepappersfondernas avdragsrätt att avdrag medges för upplupen utdelning, vill Fondbolagens Förening hemställa om ett förtydligande enligt vad som nedan skall utvecklas. I 39 kap. 14 första stycket tredje punkten första meningen inkomstskattelagen anges följande. Utdelning som fonden eller företaget lämnar skall dras av. Vad som skall förstås med utdelning som fonden lämnar anges inte närmare i bestämmelsen eller förarbetena till denna. Svenska värdepappersfonder har dock regelmässigt tolkat bestämmelsen så att avdrag medges inte bara för den utdelning som direkt betalats till andelsägare utan även för den upplupna utdelning som kommit andelsägare till godo i samband med att de löst in andelar. Denna tolkning har också godtagits av skattemyndigheten. Samtliga nu befintliga sverigebaserade värdepappersfonder hör till skattemyndigheten i Stockholm. Det finns inte någon av Riksskatteverket beslutad särskild blankett för deklaration av värdepappersfonders inkomster. Skattemyndigheten i Stockholm har därför i samarbete med Fondbolagens Förening tagit fram en sådan blankett (se bilaga 1), vilken används av de flesta fondbolag. Av denna blankett framgår att fonderna medges avdrag för upplupen utdelning. Den aktuella bestämmelsen har ersatt 2 10 mom. första stycket tredje punkten lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL). Där angavs att avdrag fick göras för utdelning som fonden beslutat för beskattningsåret. Såvitt kan utläsas av förarbetena synes inte någon materiell ändring ha åsyftats genom den ändrade lydelsen i inkomstskattelagen.

2 Inte heller i förarbetena till 2 10 mom. SIL ges någon ledning för vad som skall förstås med utdelning som fonden beslutat. Ordalydelsen hindrar emellertid inte att fonden har rätt till avdrag för den utdelning som fonden beslutat oavsett om denna har betalats ut i form av kupongutdelning vid utdelningstillfället eller som upplupen utdelning i samband med inlösen av andelar dessförinnan. Uttrycket utdelning som fonden lämnar synes därför avse även upplupen utdelning vid inlösen. 2(10) Det torde regelmässigt vara så att svenska värdepappersfonder har för avsikt att dela ut samtliga sina skattepliktiga inkomster (inklusive schablonintäkten) för att undvika att beskattning av dessa sker i fonden. Beslutet om utdelning fattas i regel i början av året efter det år som utdelningen avser. Utdelningen betalas dock ofta ut långt senare. Utdelningen beslutas som ett totalbelopp som även uttrycks i ett visst belopp per andel. Detta innebär att om antalet andelar i fonden minskat sedan utdelningsbeslutet kommer det faktiskt utdelade beloppet att understiga den totala utdelning som har beslutats. Om fonden endast får göra avdrag för den kupongutdelning som betalas vid utdelningstillfället kommer avdraget inte att motsvara de skattepliktiga inkomsterna. I värdet på de andelar som lösts in har även legat värdet av den beslutade utdelningen. Andelsägaren har således tillgodogjort sig denna utdelning såsom en kapitalvinst (eller en minskad kapitalförlust). Denna kapitalvinst har hos fysiska personer som är bosatta i Sverige beskattats med 30 procent. Om fonden inte skulle medges avdrag för denna upplupna utdelning skulle det uppstå en icke avsedd dubbelbeskattning av fondens inkomster. Föreningens uppfattning är som nämnts att avdragsrätten omfattar även upplupen utdelning. Ordalydelsen i inkomstskattelagen är dock sådan att den lämnar ett visst utrymme för en mer restriktiv tillämpning. Ett mycket stort antal större och mindre sparare har sammanlagt ett mycket stort kapital placerat i värdepappersfonder. Det är därför av synnerlig vikt att dessa sparare kan tillförsäkras en rimlig och rättvis skattemässig behandling. Med tanke på att stora delar av fondernas tillgångar är placerade i sådant pensionssparande via PPM som inte skall beskattas är det också av synnerlig vikt att fondbolagen kan tillförsäkra spararna att själva fonden inte drabbas av inkomstskatt. Det är därför synnerligen angeläget att lagtexten förtydligas på sådant sätt att det av denna klart framgår att avdrag medges även för upplupen utdelning. Den ovan beskrivna dubbelbeskattningssituationen gör sig gällande även i de fall där antalet andelar i fonden minskat före utdelningsbeslutet. I en fond kan det uppkomma skattepliktiga inkomster fortlöpande. Till följd härav ökar (allt annat lika) fondens förmögenhet och således andelarnas värde. Enligt fondbestämmelserna skall dessa regelmässigt delas ut. Denna utdelning tillfaller emellertid endast dem som är andelsägare vid utdelningstillfället. Den andelsägare som när som helst under perioden från beskattningsårets ingång till utdelningstillfället löst in sin andel har i stället tillgodogjort sig värdeökningen i form av en kapitalvinst och beskattas sedermera för denna. På liknande sätt har den som köpt andelar i fonden efter beskattningsårets början betalat en summa motsvarande den latenta utdelning som ligger i andelsvärdet. Om köp och försäljningar av fondandelarna sammantaget föranlett att antalet andelar i fonden minskat från det att fonden fått skattepliktiga inkomster till dess att dessa beslutas att delas ut kommer en dubbelbeskattning att ske. De som löst in sina andelar har, som sagts, beskattats för värdeökningen. Om fonden trots detta måste dela ut utdelning även motsvarande dessa inkomster för att någon beskattning inte skall ske i fonden uppkommer en dubbelbeskattning av nämnda inkomster. De som

3 tar emot den beslutade utdelningen beskattas för denna såsom för utdelning. Det skulle alltså uppstå en icke avsedd dubbelbeskattning som därtill är orättvis såtillvida att de andelsägare som köpt andelar i fonden efter det att värdeökningen uppstod men innan utdelningstillfället beskattas för en värdeökning som inte har tillgodogjorts dem utan i stället har tillgodoförts de andelsägare som redan löst in sina andelar. För att ge en tydligare bild av denna dubbelbeskattningssituation bifogas till framställningen en exemplifierande redogörelse för hur skatteutfallet blir i de nu beskrivna situationerna (Bilaga 1). Med hänsyn till det nu sagda är det enligt föreningens uppfattning nödvändigt att en reglering av värdepappersfondernas avdragsrätt ger möjlighet till avdrag även för sådan upplupen avkastning som ligger i andelsvärdet före beslutet om utdelning. En sådan reglering bör kanske inte innebära att fonden kan göra avdrag för upplupen utdelning avseende varje inlösen. Den som köper andelar i fonden betalar ju även för den värdeökning som utgör den upplupna utdelningen. En lösning på det nu beskrivna problemet vore naturligtvis att fonderna redovisade upplupen utdelning med ett särskilt belopp vid varje köp och försäljning av andelar. Denna upplupna avkastning skulle dock variera under beskattningsårets gång med tanke på de skattepliktiga inkomster som inflyter i fonden. Det är inte heller ekonomisk möjligt att genomföra så stora förändringar i dagens system för hantering av andelar i värdepappersfonder som skulle krävas för att hantera en sådan ordning. Denna lösning utgör därför inte ett realistiskt alternativ. 3(10) Ett annat alternativ vore att rätten att göra avdrag för upplupen utdelning begränsas på så sätt att avdraget för upplupen utdelning tillsammans med den utdelning som betalas ut vid utdelningstillfället inte får överstiga fondens skattepliktiga inkomster under det aktuella beskattningsåret. Härigenom undviks skadlig dubbelbeskattning utan att det för den skull kan bli fråga om att fonden kan tillgodogöra sig stora fiktiva underskottsavdrag. Dock är inte heller denna lösning oproblematisk. I de fall där antalet andelsägare ökat från utdelningsbeslutet fram till utdelningstillfället kan det uppstå en situation där den utdelning som betalas ut överstiger de skattepliktiga inkomsterna. I de fallen skulle det kunna uppkomma ett underskott som till följd av nämnda begränsning inte skulle vara avdragsgillt för fonden. Regeln bör därför utformas så att om antalet andelar i fonden har ökat är faktiskt utbetalda utdelningar avdragsgilla om de härrör från nytillkomna andelsägare även om de inte motsvaras av skattepliktiga inkomster hos fonden. Föreningen vill lämna förslag till lagtext enligt omstående sida. FONDBOLAGENS FÖRENING Pia Nilsson Eva Broms

4 4(10) Inkomstskattelagen (1999:1229) 39 kap. Nuvarande lydelse 14 För investmentföretag och värdepappersfonder gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, följande: 1. Kapitalvinster på delägarrätter skall inte tas upp och kapitalförluster på delägarrätter får inte dras av. 2. Ett belopp som för helt år motsvarar 1,5 procent av värdet på delägarrätter vid beskattningsårets ingång skall tas upp. Egna aktier eller optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av investmentföretagets sådana aktier skall inte inräknas i underlaget. 3. Utdelning som företaget eller fonden lämnar skall dras av. Sådan utdelning av andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 skall dock inte dras av. Värdepappersfonder får dra av utdelning till annan än andelsägare i fonden med högst ett belopp som motsvarar 2 procent av fondens värde vid utgången av beskattningsåret. Den utdelning som skall dras av enligt första stycket 3 skall dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser. Föreslagen lydelse 14 För investmentföretag och värdepappersfonder gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, följande: 1. Kapitalvinster på delägarrätter skall inte tas upp och kapitalförluster på delägarrätter får inte dras av. 2. Ett belopp som för helt år motsvarar 1,5 procent av värdet på delägarrätter vid beskattningsårets ingång skall tas upp. Egna aktier eller optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av investmentföretagets sådana aktier skall inte inräknas i underlaget. 3. Utdelning som företaget eller fonden lämnar skall dras av. Sådan utdelning av andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 skall dock inte dras av. Värdepappersfonder får dra av utdelning till annan än andelsägare i fonden med högst ett belopp som motsvarar 2 procent av fondens värde vid utgången av beskattningsåret. Beträffande värdepappersfonder avses med utdelning dels utdelning som betalas ut till fondandelsägare som innehar fondandel, dels upplupen utdelning för inlösta andelar. Med upplupen utdelning avses därvid den del av andelsvärdet som motsvarar fondens skattepliktiga inkomst före utdelningsavdrag vid tidpunkten för inlösen. Avdrag för upplupen utdelning medges dock inte med högre belopp än vad som sammantaget med övrig lämnad utdelning motsvarar fondens skattepliktiga inkomster under det beskattningsår som avdraget avser. Den utdelning som skall dras av enligt första stycket 3 skall dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.

5 5(10) BILAGA 1 Exempel på hur beskattningen i några fall ser ut beroende på om avdrag för upplupen utdelning medges eller inte När fondandelarna blir färre En fond har under 2001 haft inkomster av räntor och utdelningar med 1 Mkr. Vid såväl ingången som utgången av 2001 fanns st andelar i fonden. I februari 2002 beslutar fonden att dela ut 1 Mkr för att undvika skatt i fonden på dessa inkomster. Antalet andelar är alltjämt st och utdelningen bestäms därför till 10 kr per andel. Utdelningen skall ske i maj Innan utdelningen verkställs beslutar några av fondens viktigaste investerare att lämna denna. Vid utdelningstillfället finns det därför endast st andelar i fonden. Detta medför att fonden endast betalar ut kr i egentlig utdelning. Fråga uppkommer med vilket belopp fonden har rätt att göra avdrag för utdelning vid 2002 års taxering. Exempel 1:1 Om fonden gör avdrag med 1 Mkr kvittas utdelnings- och ränteinkomsterna bort och någon skattepliktig inkomst finns inte i fonden. De som är andelsägare i fonden får en utdelning om totalt vilken de beskattas för i inkomstslaget kapital. Återstår därefter kr som inte beskattats i fonden eller som utdelning. Om reservering inte gjorts för utdelningen har emellertid detta belopp ingått i fondförmögenheten dvs. fram till utdelningstillfället har fondandelarna varit värda 10 kr mer per styck än vad de var därefter. Den som fram till utdelningstillfället sålt andelar har därför beskattats för denna latenta utdelning såsom för en kapitalvinst eller, om försäljningen skett med förlust, i form av en mindre kapitalförlust än vad som annars skulle ha varit fallet. Schematiskt kan det se ut på följande sätt Fondförmögenheten vid ingången av 2001: Andelsvärde vid ingången av 2001 Fondens inkomster under 2001: Fondförmögenheten vid utgången av 2001 Andelsvärde vid utgången av Mkr 100 kr 1 Mkr 11 Mkr 110 kr andelar säljs före utdelning -5,5 Mkr andelar får utdelning med beslutade 10 kr -0,5 Mkr Fondförmögenheten efter utdelning Andelsvärde efter utdelningen 5 Mkr 100 kr Utifrån det allmännas perspektiv har inte något del av fondens aktuella inkomster undanhållits beskattning. Detta bör innebära att fonden skall ha rätt till avdrag med

6 hela den beslutade utdelningen trots att endast hälften av denna betalats ut i form av egentlig utdelning. Exempel 1:2 Om fonden i stället endast skulle medges avdrag med endast kr blir effekten följande. 6(10) Fondförmögenheten vid ingången av 2001: Andelsvärde vid ingången av 2001 Fondens inkomster under 2001: Fondförmögenheten vid utgången av 2001 Andelsvärde vid utgången av Mkr 100 kr 1 Mkr 11 Mkr 110 kr andelar säljs innan utdelning -5,5 Mkr andelar får utdelning med beslutade 10 kr -0,5 Mkr Fondens skatt på kr -0,15 Mkr Fondförmögenheten efter utdelning och skatt Andelsvärde efter utdelningen 4,85 Mkr 97 kr Den praktiska effekten av detta är att den utdelning som kommit den som sålt andelar innan utdelningstillfället till godo i form av en kapitalvinst (och beskattats hos denne) beskattas en gång till men nu hos den som har kvar andelar i fonden. Det uppstår således en icke avsedd och av lätt insedda skäl mycket skadlig dubbelbeskattning. Av redogörelsen framgår skattekonsekvenserna för de andelsägare om innehaft andelar i fonden under hela år 2001 och sedan sålt eller behållit dessa andelar under I en fond förändras emellertid ägarbilden fortlöpande. Det är därför intressant att se vad som händer med andelsägare som köpt och sålt andelar under den nu aktuella perioden. Exempel 1:3 En person köper 100 andelar i fonden i januari Fondförmögenheten är 11 Mkr och andelsvärdet är 110 kr. Om han säljer sina andelar före utdelningstillfället så uppstår inte några problem. Oavsett om fonden får göra avdrag för hela den beslutade utdelningen eller inte så har köp och försäljning skett till samma belopp och några skattekonsekvenser kan inte uppstå. Om personen i stället behåller andelarna över utdelningstillfället så uppstår inte något större problem om fonden får göra avdrag för hela den beslutade utdelningen. Det är dock fråga om en dålig affär eftersom personen inte fått ta del av fondens värdeökning men måste vara med och betala skatten på denna värdeökning. (Det kan i detta sammanhang noteras att en mycket stor del av andelsägarna månadssparar och således fortlöpande köper nya fondandelar) Köp sker i januari 2002 för kr (andelsvärde 110 kr) Utdelning erhålls med kr och beskattas med 30 procent, dvs. 300 kr.

7 Andelarna är därefter värda kr (andelsvärde 100 kr) Affären går således med en förlust om 300 kr. Om fonden inte får göra avdrag för den upplupna utdelningen drabbas personen av samma dubbelbeskattning som övriga kvarvarande andelsägare. Detta innebär förstås en särskilt dålig affär eftersom han inte fått ta del av ökningen av fondförmögenheten men tvingas att vara med och betala skatten på denna värdeökning och därtill även på den del av utdelningen som kommit dem som sålt andelar till godo. Köp sker i januari 2002 för kr (andelsvärde 110 kr) Utdelning erhålls med kr och beskattas med 30 procent, dvs 300 kr. Andelarna är därefter värda Denna affär går således med en förlust om 600 kr Exempel 1:4 Av intresse är naturligtvis även skattekonsekvenserna för en person som är med på värdeökningen och säljer sina andelar innan utdelningen. En person köper 100 andelar i fonden i den 1 januari 2001 och säljer dem den 31 december samma år. Köp: kr Försäljning: kr 7(10) Vinst Skatt kr kr Värdeökningen i fonden (den upplupna utdelningen) beskattas således såsom en kapitalvinst. Att beskattning sker hos den enskilde medför dock inte någon skattelättnad för fonden (egentligen för dess andelsägare vid utdelningstillfället) om den inte får göra avdrag för upplupen utdelning. Slutsats i de fall fondandelarna blir färre Allt det nu sagda ger klart vid handen att det inte finns någon risk för att någon del av värdeökningen i fonden blir obeskattad. Tvärtom uppkommer dubbelbeskattning i det fall att fonden inte medges avdrag för upplupen utdelning. Det tydliga exemplet på att detta blir fallet är om fonden inte medges avdrag för hela den beslutade utdelningen (som alltså utgörs av fondens inkomster av räntor och utdelning under år 2001). Slutsatsen torde därför kunna dras att fonden har rätt till avdrag för hela den beslutade utdelningen (i vart fall så länge den uppgår till fondens inkomster av räntor, utdelningar och schablonintäkt). Det vore också rimligt att fonden medges avdrag för upplupen utdelning även avseende sådana andelar som avyttrats innan utdelningen beslutats. Nu är det i praktiken så att samma andelar kan köpas och lösas in många gånger. Var gång som en andel löses in före utdelningstillfället så ligger det en upplupen utdelning i inlösenbeloppet. På samma sätt kan sägas att det ligger en upplupen utdelning i varje köpt andel. Om en person är med i fonden under värdeökningen (och här talas

8 bara om den värdeökning som sker i form av att fonden har skattepliktiga inkomster) beskattas han för denna vid avyttringen. Den som köper andelen gör det till ett högre värde och kan sägas få betala även för den upplupna utdelningen. När den senare avyttrar sin andel uppkommer dock inte någon beskattningsbar kapitalvinst och det skulle därför inte vara riktigt att medge fonden avdrag för upplupen utdelning även i det fallet. Det är därför möjligen inte rimligt att medge fonden avdrag för upplupen utdelning avseende varje inlösen. Det hittills sagda gäller fallet där antalet andelar i fonden minskat från det att utdelningen beslutades till dessa att den verkställdes. Blir slutsatsen annorlunda vid det motsatta förhållandet? När fondandelarna blir fler Fonden har under 2001 haft inkomster av räntor och utdelningar med 1 Mkr. Vid såväl ingången som utgången av 2001 fanns det st andelar i fonden. I februari 2002 beslutar fonden att dela ut 1 Mkr för att undvika skatt i fonden på dessa inkomster. Antalet andelar är alltjämt st och utdelningen bestäms därför till 10 kr per andel. Utdelningen skall ske i maj Innan utdelningen verkställs beslutar några storas investerare att gå in i fonden och vid utdelningstillfället finns det därför st andelar i fonden. Detta medför att fonden ger 2 Mkr i egentlig utdelning. Exempel 2:1 Om fonden får göra avdrag med 2 Mkr kvittas för det första utdelnings- och ränteinkomsterna bort och någon skattepliktig inkomst finns inte i fonden. Fonden medges därutöver avdrag med 1 Mkr avseende överutdelningen. Detta medför ett skattemässigt underskott i fonden om samma belopp Detta underskott kan användas för att minska fondens skattepliktiga inkomster under efterföljande år. De som är andelsägare i fonden får en utdelning om totalt kr vilken de beskattas för i inkomstslaget kapital. Schematiskt kan det se ut på följande sätt 8(10) Fondförmögenheten vid ingången av 2001: Andelsvärde vid ingången av 2001 Fondens inkomster under 2001: Fondförmögenheten vid utgången av 2001 Andelsvärde vid utgången av Mkr 100 kr 1 Mkr 11 Mkr 110 kr andelar köps före utdelning 11 Mkr andelar får utdelning med beslutade 10 kr -2 Mkr Fondförmögenheten efter utdelning Andelsvärde efter utdelningen 20 Mkr 100 kr Fonden har därtill ett skattemässigt underskott att utnyttja påföljande år.

9 9(10) Exempel 2:2 Om fonden i stället, såsom tidigare var fallet, endast skulle medges avdrag med den beslutade utdelningen om 1 Mkr blir effekten exakt densamma med den väsentliga skillnaden att något skattemässigt underskott att utnyttja påföljande år inte föreligger. Exempel 2:3 Den som hela tiden haft andelar i fonden har således beskattas för värdeökningen i denna genom att han tagit emot utdelningen. För att kunna klara av utdelningen har fonden emellertid tvingats att ta själva kapitalet i anspråk eftersom de skattepliktiga inkomsterna inte räcker för att täcka utdelningen. Om personen i stället avyttrat sina andelar före utdelningen hade effekten blivit följande. Köp 100 kr/andel Försäljning 110 kr/andel Vinst 10 kr/andel Skatt 3 kr/ andel Här hade således skatt betalats med samma belopp som i utdelningsfallet. Exempel 2:4 Om vi stället tittar på en person som går in i fonden efter det att värdeökningen skett blir bilden en annan. En person köper 100 andelar i fonden i januari Fondförmögenheten är 11 Mkr och andelsvärdet är 110 kr. Om han säljer sina andelar före utdelningstillfället så uppstår inte några problem. Andelsvärdet är fortfarande 110 kr och han gör vare sig vinst eller förlust. Om personen i stället behåller andelarna över utdelningstillfället så blir situationen följande. Köp sker i januari 2002 för kr (andelsvärde 110 kr) Utdelning erhålls med 1000 kr och beskattas med 30 procent, dvs. 300 kr. Andelarna är därefter värda kr (andelsvärde 100 kr) Affären går således med en förlust om 300 kr Slutsats när andelarna blir fler Även för det fall att fonden fått fler andelar håller slutsatsen att fonden bör ha rätt till avdrag för hela den beslutade utdelningen. De beskriva fallen medför inte heller någon annan bedömning i fråga om fonden skall medges avdrag för upplupen utdelning även avseende sådana andelar som avyttrats innan utdelningen beslutats. Frågan är vilka skattemässiga slutsatser som skall dras i överutdelningsfallet. Överutdelningen innebär att fondförmögenheten minskar till följd av utdelningen. Fondens andelsägare får alltså en större skattepliktig utdelning än nödvändigt. Denna utdel-

10 ning minskar visserligen deras eventuella kapitalvinst men i de fall andelsförsäljning sker med förlust så innebär utdelningen endast en ökning av kapitalförlusten, vilket som regel är oförmånligt från ett skatteperspektiv. 10(10) Detta underskott kan t.ex. komma att minska nästa års överskott och därmed medföra att fonden kan dela ut ett lägre belopp till andelsägarna. Detta kommer dessa andelsägare tillgodo genom att deras kapitalvinst blir större (eller kapitalförlust mindre) vid en andelsförsäljning. I deras fall är det nog mest korrekt att tala om att det skett en tidigareläggning av beskattningen. Sammanfattande slutsats För att inte skadlig dubbelbeskattning skall uppstå är det nödvändigt att fonden medges avdrag för upplupen utdelning. Det vore dock inte rimligt om avdrag medgavs för varje inlöst andel eftersom en andel som köpts inklusive den upplupna utdelningen inte dubbelbeskattas. Rätten till avdrag för upplupen utdelning måste därför på något sätt begränsas. Det mest korrekta skulle vara att endast medge avdrag för upplupen utdelning i fråga om sådana inlösta andelar som ökat i värde till följd av att fonden fått skattepliktiga inkomster och då med ett belopp som motsvarar värdeökningen (att andelens värde kan ha sjunkit till följd av förändringar i den underliggande egendomens värde saknar betydelse eftersom den skattepliktiga inkomsten har föranlett att andelens värde sjunkit mindre än det annars skulle ha gjort). Vi kan dock för vår del inte se hur detta skulle kunna hanteras i praktiken eller för den delen komma till uttryck i lagtext. En annan metod måste därför väljas. Det som då ligger närmast till hand är att begränsa avdragsrätten så att avdraget inte kan bli högre än fondens faktiska inkomster.