En avgörande norrman från San Francisco Foto: Scanpix, Johnny Syversen Om de unga grabbarna i Crecom hade behövt investeringshjälp av en stark lokal aktör vilket visade sig bli Gunnar och Hans Ekströms bolag så var det nu dags för bröderna Ekström att i sin tur söka stöd. Det behövdes rejält med investeringskapital för att skapa en slagkraftig produkt som kunde etablera sig på den nordiska marknaden, för nu var det inte bara Sverige som de siktade på. Marknaden skulle bli större än så eftersom försäljningen av Business-modellen tickade på och visade att intresset för telefonmöten ökade. Det fanns ett sug i marknaden. I en intervju 1992 i Svenska Dagbladet med rubriken Skanska sänkte resebudgeten med 20 miljoner sa en representant för företaget: Vi har inrättat ett särskilt rum för telefonkonferenser för 16-20 personer och köpt en speciell telefonanläggning för att kunna nyttja Televerkets telefonkonferensservice Business hade en särskild kalibreringsfunktion som fungerade så att användaren skulle ringa ett särskilt nummer hos oss, där en automatisk kalibrering mot linjen genomfördes. Varje samtal dokumenterades. Efter några års försäljning kollade jag och runt 10 000 kalibreringssamtal hade ringts in, så nog användes den alltid, säger John-Erik Eriksson. Intresset och förväntningarna skulle försvaras med en ny smartare och snyggare modell. 46
Satsningen blev en slags trestegsraket: 1/ DSP-teknologi, 2/ Design och 3/ Produktionslösningar. Att konstruera den första mjukvarubaserade konferenstelefonen var ett stort utvecklingsprojekt för vårt lilla företag. Det här var 1993 och vi behövde mer kapital. Jag hade lite tur, för jag fick nys om att Göran Olsson från Industrifonden skulle föreläsa på Umeå universitet. Det skulle handla om fondens verksamhet och hur de investerade i olika projekt, berättar Gunnar Ekström. Han såg till att finnas med i publiken under föreläsningen och efteråt gick Gunnar fram till Göran Olsson och berättade om Konftel och företagets planer. Det blev precis rätt. Olsson från Industrifonden kände till en person som just flyttat hem till Oslo efter många år inom telekombranschen i USA. Industrifonden hade dessutom en släkting benämnd Svensk/Norsk Industrifond. Det var en organisation som uppstått i kölvattnet efter bland andra Volvo-chefen Pehr G Gyllenhammars samarbetsplaner med norska industri-intressen i slutet av 70-talet. Det avtalet sprack 1979, men som en slags kompensation bildade de svenska och norska regeringarna gemensamt Svensk/Norsk Industrifond som enligt planerna skulle verka i cirka 20 år (fonden avvecklades 2004). Göran Olsson skulle koppla ihop den amerikansk/ norske telekommannen med Gunnar Ekström. Det lät ju för bra för att vara sant.., men efter ett par dagar ringde en viss Gunnar Dalby från Oslo och bad mig berätta om våra planer. Jag beskrev vår produkt och vad som behövde göras, säger Gunnar Ekström. De fick god kontakt och pratade ett bra tag. Till slut sa Dalby: Du, vi måste träffas. Jag kommer på fredag. Det kändes helt otroligt, men han kom som ett skott samma vecka. Han undrade hur mycket pengar vi behövde, men så tidigt i projektet var det svårt för oss att veta. Vi hade verkligen ingen erfarenhet av hur man utvecklar en helt ny industriprodukt. Det handlade inte bara om teknik och design, vi hade också beslutat att söka en lokal fabrik som samarbetspartner för produktionen. Det handlade exempelvis om att bygga maskinverktyg och dessutom att lösa andra viktiga funktioner som lager, logistik och servicehantering. Det var mycket nytt på samma gång. 47
Konftels kontor på Döbelnsgatan i Umeå. Foto: Johan Gunséus Gunnar Dalby från Svensk/Norsk Industrifond var positiv. Konftel var ett litet kreativt företag som behövde stöd till en lovande industriprodukt som stod på startlinjen det var som hämtat från fondens verksamhetsbeskrivning. Med sin bakgrund var Gunnar Dalby dessutom helt rätt man att inse potentialen i Konftels produkt. Dalby var norsk elektronikingenjör som arbetat fyra år i New York åt sin norska arbetsgivare innan han tillsammans med en kollega startade eget bolag i San Francisco. De arbetade med internkommunikationslösningar. I mitten av 1970-talet sålde Dalby och flyttade hem till Norge. Han arbetade många år åt Elektrisk Bureau som bland andra hade svenska LM Ericsson som delägare. Gunnar Dalby hade ett globalt arbetsfält och etablerade lokalkontor runt om i världen. I januari 1993 bytte han arbetsgivare och började på Svensk/Norsk Industrifond. Samarbetet med Konftel blev ett av hans första stora projekt. 48
I början av 1990-talet tog Konftel ytterligare stora steg in på den nordiska marknaden. Klipp, Västerbottens Folkblad, 1993 Att spara pengar genom minskat resande blev en klart intressant faktor i början av 1990-talet, Skanska var en av fl era storföretag som investerade i Konftels konferenstelefoner. Klipp, Svenska Dagbladet, 1992 49
Fondens beslut blev att bilda ett konsortium, där bland andra norska Telenor och svenska Telia ingick, och fonden skulle under 1993 stå för ett första investeringslån på runt 3 miljoner svenska kronor. Kontakten med Gunnar Dalby var viktig för oss. Vi fick fördelaktiga lån även -94 och -95 och det var helt avgörande för oss. Vi fick också en del stöd från svenska lokala fonder och lyckades tack var det kämpa oss igenom den här tunga utvecklingsfasen. I dag är givetvis alla lån lösta och vi står på egen solid grund, säger Gunnar Ekström. Under våren 1993 kunde alltså Konftel sätta igång sin första riktigt seriösa förstudie innan arbetet med den digitala konferenstelefonen skulle börja. Marknadens intresse kände man sig ganska trygg med, bland annat hade ett ramavtal tecknats med Telia värt runt 10 miljoner kronor och ett med norska Televerket värt cirka en miljon direkt. Den senare ordern innehöll också en avsiktsförklaring över fem år som värderades till omkring 20 miljoner svenska kronor. Konftel hade anställt två egna säljare, nu hade företaget fem personer på lönelistan. Under den här perioden bytte Konftel lokaler och flyttade till Döbelnsgatan 19. En adress som fortfarande gäller, men numera har ytorna som företaget behöver svällt ut till ett helt våningsplan. Viktigaste fokus var fortsatt produktutveckling tillsammans med kunniga partners inom olika områden: digital teknik, produktionslösningar och en tidigare förbisedd faktor design. 50