Arbetslöshet i Sverige sedan den globala finanskrisen

ISRN-nr: LIU-IEI-FIL-G--15/01323--SE Arbetslöshet i Sverige sedan den globala finanskrisen Unemployment in Sweden since the global financial crisis Författare Max Jakobsson Sebastian Risberg Vårterminen 2015 Handledare Linnea Ingebrand Kandidatuppsats i Nationalekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Sammanfattning Arbetslösheten har en väsentlig roll för länders ekonomi och den rådande arbetslöshetsnivån har skapat en diskussion kring vilka faktorer som kan påverka arbetslöshetsnivån och vilka penningpolitiska styrmedel som kan användas för att leda arbetslösheten i rätt riktning. Räntebeslut, inflation och hysteresiseffekter är några av de faktorer som tas upp för att förklara arbetslöshetsutvecklingen sedan den globala finanskrisen. Syftet är att analysera hur arbetslöshetsutvecklingen i Sverige har förändrats sedan den globala finanskrisen samt att analysera hur penningpolitiken kan ha påverkat arbetslöshetsutvecklingen. Med fokus på Sverige och åren 2007-2014 undersöks med hjälp av statistik och relevanta teorier den svenska arbetsmarknaden samt de beslut den svenska penningpolitiken tagit. För att jämföra den svenska penningpolitiken testas hur väl reporäntan har följt den styrränta som Taylorregeln föreslår. För att se hur väl produktion och arbetslöshet samvarierar genomförs ett test med hjälp av Okuns lag. Därefter analyseras utfallet och förslag till åtgärder ges som kan minska arbetslösheten. Studien visar att arbetslösheten och sysselsättningen har ökat sedan den globala finanskrisen. De test som har genomförts resulterar i att Riksbankens penningpolitik har varit mer offensiv än vad Taylorregeln föreslagit. Den reporänta som Riksbanken använt sig av följer en tydligare trend med KPIF som inflationsmått istället för KPI vilket är anmärkningsvärt då inflationsmålet är uttryckt i KPI. Testet av sambandet mellan produktion och arbetslöshet visar även att relationen är svagare än vad Okuns lag beskriver.

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 2 1.2 AVGRÄNSNINGAR... 2 1.3 METOD... 2 1.4 BEGREPPSLISTA... 4 2. ARBETSMARKNADEN I SVERIGE... 6 2.1 DEN SVENSKA MODELLEN... 6 2.2 LÖNEBILDNINGEN... 7 3. TEORI OCH TIDIGARE STUDIER... 9 3.1 JÄMVIKTSARBETSLÖSHET... 9 3.1.1 The Bathtub Model of Unemployment... 9 3.1.2 Skatters påverkan på jämviktsarbetslöshet... 10 3.1.3 Hysteresis... 11 3.2 OKUNS LAG RELATIONEN MELLAN PRODUKTION OCH ARBETSLÖSHET... 12 3.3 PHILLIPSKURVAN... 13 3.3.1 Den långsiktiga Phillipskurvan... 15 3.4 TAYLORREGELN FÖR ATT FÖRUTSE CENTRALBANKENS STYRRÄNTA... 15 3.4.1 Räntepolitik i USA och Sverige... 16 4. EMPIRI... 19 4.1 ARBETSLÖSHET OCH SYSSELSÄTTNING... 19 4.2 INFLATION OCH LÖNER... 24 4.3 STYRRÄNTAN... 26 4.4 PRODUKTION... 27 5. RESULTAT... 29 5.1 RESULTAT AV OKUNS LAG... 29 5.2 RESULTAT AV TAYLORREGELN... 30 6. ANALYS... 32 6.1 VARFÖR ÄR INFLATIONSMÅLET VIKTIGT FÖR ARBETSLÖSHETEN?... 32 6.2 HUR KAN ARBETSLÖSHETEN SÄNKAS PÅ LÅNG SIKT?... 34 7. SLUTSATS... 36 REFERENSER... 37 Figurlista FIGUR 1 - FRAMÅTBLICKANDE OCH BAKÅTBLICKANDE FÖRVÄNTNINGAR... 14 FIGUR 2 - ARBETSLÖSA TOTALT 15-74 ÅR, I PROCENT... 19 FIGUR 3 - UNGDOMSARBETSLÖSHET I NORDEN, 15-29 ÅR, I PROCENT... 20 FIGUR 4 - MEDELVÄRDE FÖR ARBETSLÖSHETENS LÄNGD I VECKOR, TOTALT 15-74 ÅR... 21 FIGUR 5 - JÄMVIKTSARBETSLÖSHET I PROCENT AV POTENTIELL ARBETSKRAFT OCH FAKTISK ARBETSLÖSHET... 22 FIGUR 6 - ANTAL ANSTÄLLDA I HELA SVERIGE, SAMTLIGA SEKTORER... 23 FIGUR 7 - KPI & KPIF, 12-MÅNADERSFÖRÄNDRING, PROCENT EFTER MÅNAD... 24

FIGUR 8 - LÖNER ENLIGT LABOUR COST INDEX. BASÅR 2008 = 100... 25 FIGUR 9 - REPORÄNTA I PROCENT, SLUTET AV PERIODEN... 26 FIGUR 10 - BNP I FASTA PRISER (REFERENSÅR 2013)... 27 FIGUR 11 - BNP-GAP, PROCENT AV POTENTIELL BNP... 28 FIGUR 12 - OKUNS LAG... 29 FIGUR 13 - TAYLORREGELN MED KPI MOT REPORÄNTAN... 30 FIGUR 14 - TAYLORREGELN MED KPIF MOT REPORÄNTAN... 31 Ekvationslista EKVATION 1 - THE BATHTUB MODEL OF UNEMPLOYMENT... 9 EKVATION 2 THE BATHTUB MODEL OF UNEMPLOYMENT... 9 EKVATION 3 ARBETSLÖSA I JÄMVIKT... 10 EKVATION 4 - ARBETSLÖSHETSNIVÅN... 10 EKVATION 5 OKUNS LAG... 13 EKVATION 6 - PHILLIPSKURVAN... 14 EKVATION 7 - TAYLORREGELN... 16

1. Inledning Den globala finanskrisen drabbade världen efter en lång period av hög tillväxt och en växande finansiell sektor. I USA hade man sedan en tid tillbaka gjort det till ett prioriterat politiskt mål att låginkomsttagare skulle kunna äga sitt eget boende, vilket möjliggjordes genom s.k. subprimelån, lån riktade till låntagare med svag återbetalningsförmåga. Finansieringen av subprimelån skedde framförallt i det mindre reglerade Skuggbanksystemet där skulderna under början av 1990-talet växte om skulderna i det reguljära banksystemet och runt år 2000 var systemet dubbelt så stort som det reguljära. År 2007 vände trenden nedåt efter ett prisfall på den amerikanska bostadsmarknaden. 1 I september 2008, när den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs och återförsäkringsföretaget AIG hamnade i stora problem, hade en lågkonjunktur i den amerikanska bostadsmarknaden övergått till en fullskalig global finansiell kris. 2 Finanskrisen ledde till ett fall i BNP i den västliga världen och världshandeln föll kraftigt. 3 Den globala finanskrisen drabbade Sverige genom framförallt tre kanaler; kreditförluster, frysta upplåningsmarknader och efterfrågebortfall. Sverige som är en ekonomi med stort beroende av utrikeshandel drabbades hårt av efterfrågebortfallet inom export. 4 Sverige återhämtade sig dock snabbt runt år 2010 5 men det vi kan observera är att arbetslösheten i Sverige idag är högre än innan finanskrisen. Arbetslösheten var 2007 i genomsnitt ca 6 procent och under kulmen av finanskrisen var den i juni 2009 9,8 procent. I februari 2015 var arbetslösheten 8,4 procent och den har sedan december 2008 aldrig legat under 7 procent. 6 Enligt tidigare studier finns ett samband mellan inflation och arbetslöshet vilket gör inflationsmålet och penningpolitiken intressant. Sedan 1995 ska Riksbanken bedriva penningpolitik med målet att uppnå prisstabilitet. Sedan 1993 är inflationsmålet definierat och den årliga ökningen av Konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. 7 Rollen penningpolitiken har antagit har ifrågasatts, ska arbetslöshet och sysselsättning vara med som mål vid sidan av inflationsmålet eller ska man låta dem användas som mätinstrument för 1 Wissén och Wissén, Finanskrisen förklarad. Kap 1 & 2 2 Andersson, Hultkrantz och Söderström, Marknad och politik. Kap 4 3 Wissén och Wissén, Finanskrisen förklarad. Kap 6 4 Andersson, Hultkrantz och Söderström, Marknad och politik. Kap 5 5 Wissén och Wissén, Finanskrisen förklarad. Kap 6 6 SCB 7 Sveriges Riksbank 1 1

inflationstrycket? En penningpolitik med flera olika mål kan anses som rörig och oklar, men finns det ett långsiktigt samband mellan arbetslöshet och sysselsättning kan penningpolitiken spela en stor roll. 8 Enligt en nyligen publicerad rapport från OECD är Sverige nu ett av få länder med en tillväxt på nivåer över de som gällde före den globala finanskrisen och Sveriges finanser bedöms vara sunda och uthålliga. OECD pekar ut arbetsmarknaden som en av de största uppgifterna Sverige har att ta itu med men samtidigt som de beskriver ökningen av sysselsättning som imponerande, förblir arbetslösheten hög. 9 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att analysera hur arbetslöshetsutvecklingen i Sverige har förändrats sedan den globala finanskrisen samt att analysera hur penningpolitiken kan ha påverkat arbetslöshetsutvecklingen. Hur har arbetslösheten och sysselsättningen förändrats sedan den globala finanskrisen? Vilka orsaker ligger bakom att arbetslösheten har förblivit hög i Sverige och hur har den förda penningpolitiken påverkat arbetslöshetsnivån? 1.2 Avgränsningar Vi kommer enbart att undersöka den svenska arbetsmarknaden och inte jämföra med andra länder, förutom när vi presenterar ungdomsarbetslöshet, då vi jämför med våra nordiska grannländer. Vi kommer inte fokusera på penningpolitik i andra länder än i Sverige, med mindre undantag för USA:s penningpolitik. Vi undersöker inte någon annan tidsperiod än 2007 2014 vilket vi tycker är tillräckligt för att avgöra hur arbetslösheten och sysselsättningen har utvecklats sedan finanskrisen. 1.3 Metod I den teoretiska delen av uppsatsen presenteras teorier som är viktiga för att förstå hur inflation, produktion och arbetslöshet kan påverka varandra. Begreppet jämviktsarbetslöshet förklaras i teorikapitlet och det kopplas till skatter, hysteresiseffekter och The Bathtub Model of Unemployment. Jämviktsarbetslösheten är viktig då den beskriver den normala eller naturliga nivån av arbetslöshet och därför utgör den en viktig utgångspunkt när man 8 Guibourg, Nilsson och Söderström, Inflation, arbetslöshet och penningpolitik nya forskningsrön 9 OECD 2

analyserar arbetslösheten. The Bathtub Model hjälper till att beskriva jämviktsarbetslöshetsnivån samtidigt som Hysteresiseffekter hjälper till att förklara varför störningar i ekonomin permanent kan förändra jämviktsnivån. I den empiriska delen presenteras data i diagram som är centrala för att förstå utvecklingen i de för uppsatsen relevanta områdena, samtidigt som datamaterialet utgör en viktig grund för delar av resultat och analys. Materialet presenteras i diagramform för att det gör datamaterialet överskådligt och lätt att analysera. Ungdomsarbetslösheten presenteras i jämförelse med övriga länder i norden eftersom det kan vara svårt att förstå vad som är hög eller låg ungdomsarbetslöshet utan något att jämföra med. Källor och data har hämtats ifrån flera olika håll. I kapitel 2 och 3 har material hämtats från läroböcker, rapporter, blogg och artiklar, dessa är noga utvalda med fokus på kvalité i innehållet och att de är skrivna av välrenommerade författare. Visst material är också hämtat från viktiga och trovärdiga institutioner som SCB, Konjunkturinstitutet och Riksbanken. Till den empiriska delen och resultatet är data hämtade ifrån SCB, Konjunkturinstitutet, Eurostat och Riksbanken. 3

1.4 Begreppslista Arbetskraften: Personer som är antingen sysselsatta eller arbetslösa. Faktisk arbetslöshet: Konjunkturell arbetslöshet + jämviktsarbetslöshet. Sysselsatta: De som har arbete som anställd eller egenföretagare. Arbetslösa: De som saknar arbete och samtidigt söker efter arbete. Heltidsstuderande som söker efter arbete räknas också som arbetslösa. Personer utanför arbetskraften: De som inte söker arbete, förtidspensionerade eller hemarbetare. Klassisk arbetslöshet: Arbetslöshet som orsakas av för höga reallöner. När lönerna är högre än lönerna skulle vara på en marknad med perfekt konkurrens finns det fler arbetslösa än lediga tjänster. I denna situation kan arbetslösheten dock vara i jämvikt i den meningen att inflödet är lika stort som utflödet. Konjunkturell arbetslöshet: Kortsiktig cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget. I lågkonjunktur är den positiv och i högkonjunktur är den negativ. Jämviktsarbetslöshet: Den långsiktiga jämviktsnivån på arbetslöshet. Jämviktsarbetslösheten består av klassisk arbetslöshet och friktionsarbetslöshet. Friktionsarbetslöshet: Den arbetslöshet som uppstår på grund av svårigheten att matcha de sökandes kvalifikationer med jobbkraven. Långtidsarbetslöshet: De som har varit arbetslösa i mer än ett halvår räknas som långtidsarbetslösa. Potentiell BNP: Den nivå på produktion som uppnås när det arbete och kapital som finns tillgängligt används normalt. Måttet används som en jämförelse nivå för att bedöma resursutnyttjandet i ekonomin. Det kan inte observeras utan är resultatet av en bedömning. BNP-gap: Mäter resursutnyttjandet och är den procentuella skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP. Ett positivt gap innebär att resursutnyttjandet är högt och vice versa. KPI: Det mest använda måttet för prisutveckling som avser att visa hur konsumentpriserna för hela den privata inhemska konsumtionen i genomsnitt utvecklas. Används bl.a. som inflationsmått och vid avtalsreglering. 4

KPIF: Underliggande inflationsmått. KPI med fast ränta. Avser att ta bort effekten av ändrade räntesatser från KPI. Rent-seeking: När ett företag, institution eller individ använder deras resurser för att erhålla en ekonomisk vinning på bekostnad av andra utan att ge tillbaka någon form av välstånd till samhället. 5

2. Arbetsmarknaden i Sverige I det här kapitlet ska vi sammanfatta delar av den svenska arbetsmarknaden som är viktiga för att få en överblick av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt. Kapitlet inleds med den svenska modellen och därefter lönebildningen som präglas av starka fackföreningar. 2.1 Den svenska modellen Den svenska modellen har sitt ursprung i den Keynesianska teorin som fokuserar på full sysselsättning. Teorin utvecklades under 1930-talet då perioden präglades av depression och hög arbetslöshet. Keynesianska teorin visar en skeptisk tro på att prismekanismen har förmåga att själv skapa hög tillväxt och full sysselsättning. Istället fanns en idé om att med hjälp av det politiska styrsystemet kunna åstadkomma målet med full sysselsättning. Keynesianismen visade goda argument för att styra den svenska ekonomin med hjälp av synen på stabiliseringspolitik, tillväxt, allokering och fördelningspolitik. Keynesianismen låg bra i tiden med tanke på den expansion som samtidigt gjordes inom den offentliga sektorn och det har utformat stora delar av socialdemokratins tänkande och därmed varit med och utformat den svenska modellen. 10 Under slutet av 1940-talet utformade ekonomerna Rehn och Meidner en plan för hur den svenska ekonomin skulle styras och utformningen fick namnet Rehn-Meidner-modellen. I modellen används push- och pull-metoder för att uppnå fyra motstridiga mål inom den ekonomiska politiken; låg inflation, låg arbetslöshet, hög tillväxt och jämn inkomstfördelning. Push-medlen trycker ut de sysselsatta i arbetslöshet med hjälp av restriktiv efterfrågepolitik, vilket håller inflationen i schack, och med hjälp av en solidarisk lönepolitik skapas en hög tillväxt och en jämnare inkomstfördelning. Detta genom att driva ut de lågproduktiva företagen och se till att de ersätts med högproduktiva företag. Effekten blir att sysselsatta förlorar jobb och arbetslösheten ökar, därför används pull-medlen som har motverkande effekt mot push-medlen. Istället för att trycka ut de anställda dras de arbetslösa in på arbetsmarknaden genom aktiv arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlingen har skapats för att hjälpa de arbetslösa att hitta nya jobb och arbetsmarknadsutbildningar för att omskola de arbetslösa. Sysselsättningsskapande åtgärder finns för att hjälpa de med t.ex. arbetshandikapp. Det finns även flyttningsbidrag för att underlätta för dem som får jobb på annan ort. 11 10 Fregert och Jonung, Makroekonomi: teori, politik och institutioner. Kap 6 11 Fregert och Jonung, Makroekonomi: teori, politik och institutioner. Kap10 6

Den ruljangs som push- och pull-metoderna gav upphov till på marknaden skapade incitament för arbetsorganisationer på den oreglerade marknaden att utnyttja sin makt då löneförhandlingar ska ske, och därför har man skapat kollektivavtalet, som är grunden för den arbetsrättsliga regleringen. Avtal skrivs mellan fackliga organisationer och arbetsorganisationer för att hjälpa arbetstagarna till rättvisa arbetsvillkor. Eftersom arbetstagarna anses vara den svaga parten gentemot arbetsgivaren inom ett oreglerat anställningsförhållande har ett antal lagar tillkommit, däribland lagen om anställningsskydd (LAS). Det här har bidragit till en stärkt ställning för de fackliga organisationerna i deras löneförhandlingsprocess. 12 2.2 Lönebildningen Lönerna på arbetsmarknaden bestäms som ovan nämnts mellan organisationer som representerar ett kollektiv av individer. I Sverige sker löneförhandlingarna mellan organisationer som sluter kollektivavtal för längre perioder. Löneförhandlarnas preferenser och incitament kan skilja sig från den enskilde individen och reallönerna hamnar därför ibland över den nivå som skulle gälla under perfekt konkurrens, vilket resulterar i högre arbetslöshet, s.k. klassisk arbetslöshet. Fackföreningarna fattar kollektiva beslut som gäller alla deras medlemmar och därför speglar besluten medianmedlemmen. Medianmedlemmen är i regel sysselsatt, medelålders och svensk vilket gör att andra grupper som t.ex. invandrare, yngre och äldre är mindre väl företrädda. De här mindre väl företrädda grupperna är också de som oftast drabbas av arbetslöshet. 13 Desto större monopolmakt fackföreningarna får ju högre blir reallönen för varje sysselsättningsnivå, vilket leder till högre klassisk arbetslöshet och därmed högre jämviktsarbetslöshet. Fackföreningarna kan därför inte begära hur hög lön som helst då detta skulle leda till alldeles för hög arbetslöshet. Två viktiga faktorer som enligt forskning kan förklara en del av fackföreningarnas beteende vid löneförhandlingar är nivån på arbetslöshetsersättningen och förhandlingsnivån. Arbetslöshetsersättningen kan mätas enligt ersättningstidens längd och dess storlek i förhållande till rådande löner. Man kan tänka sig att en mer generös arbetslöshetsersättning till de arbetslösa leder till högre lönekrav från fackföreningarna vid varje sysselsättningsnivå och därmed ökar den klassiska arbetslösheten. Förhandlingsnivån handlar om var förhandlingarna sker, de kan vara decentraliserade till 12 Andersson, Hultkrantz och Söderström, Marknad och politik. Kap 5 13 Fregert och Jonung, Makroekonomi: teori, politik och institutioner. Kap 9 7

företagsnivå eller centraliserade för hela arbetsmarknaden. Puckelhypotesen, framlagd av nationalekonomerna Lars Calmfors och John Driffil, visar hur reallön och arbetslöshet påverkas av centraliseringsgraden i förhandlingssystemet. Hypotesen säger att halvcentraliserade förhandlingar ger det sämsta utfallet medan helt centraliserade förhandlingar eller helt decentraliserade förhandlingar skulle ge samma resultat som en marknad med perfekt konkurrens. Centrala förhandlingar tar hänsyn till alla individer i arbetskraften medan halvcentraliserade förhandlingar inte tar hänsyn till utfallet på nationell nivå och därmed skapar för hög reallön och arbetslöshet. 14 14 Fregert och Jonung, Makroekonomi: teori, politik och institutioner. Kap 9 8

3. Teori och tidigare studier I det här kapitlet presenteras teorier och tidigare studier. Först presenteras jämviktsarbetslösheten och sedan Okuns lag, som beskriver hur produktion och arbetslöshet fluktuerar på kort sikt. Phillipskurvan presenteras och beskriver relationen mellan inflation och arbetslöshet på både kort och lång sikt. Vidare presenteras Taylorregeln som används för att förutse centralbankens styrränta och följs därefter av tidigare studier och åsikter om USA:s och Sveriges räntepolitik. 3.1 Jämviktsarbetslöshet Jämviktsarbetslöshet är den arbetslöshet som uppnås när ekonomin befinner sig i långsiktig jämvikt och den är alltså inte beroende av konjunkturen. Jämviktsarbetslöshet består som tidigare nämnt av klassisk- och friktionsarbetslöshet. Det är ett teoretiskt begrepp eftersom ekonomin i praktiken inte är störningsfri och därför inte kan befinna sig i långsiktig jämvikt. Konjunkturinstitutet beskriver jämviktsarbetslösheten som den nivå på arbetslösheten som är förenlig med en inflation i nivå med inflationsmålet. 15 Nivån på jämviktsarbetslösheten bestäms enligt olika teoretiska modeller och det råder ingen konsensus om vilken modell som är bäst. 16 3.1.1 The Bathtub Model of Unemployment The Bathtub Model of Unemployment är en modell som används för att räkna ut nivån på jämviktsarbetslösheten. Modellen är intressant för att förstå hur man mäter jämviktsarbetslöshet, vilket kan bidra till en djupare förståelse för begreppet. Modellen baseras på två ekvationer: Ekvation 1 - The Bathtub Model of Unemployment E! + U! = L Ekvation 2 The Bathtub Model of Unemployment U!!! = se! fu! L = Arbetskraften E = Sysselsatta U = Arbetslösa s = Andel av de sysselsatta som förlorar sitt jobb varje månad f = Andel av de arbetslösa som hittar nytt jobb varje månad 15 Konjunkturinstitutet 1 16 Wickman-Parak, Penningpolitik och arbetslöshet en ständigt aktuell debatt 9

Ekvation 1 beskriver sambandet mellan arbetskraften, sysselsatta och arbetslösa. I modellen antas arbetskraften vara konstant. Ekvation 2 beskriver hur antalet arbetslösa förändras över tiden. Den första termen på höger sida står för hur många sysselsatta som förlorar sina jobb. Den andra termen på höger sida beskriver hur många arbetslösa som hittar ett nytt jobb. Modellen beskriver hur nivåerna av sysselsatta och arbetslösa utvecklas över tiden och jämvikt uppstår när U!!! är lika med 0, alltså när förändringen i nivån för arbetslösheten är noll. Modellen jämförs med ett badkar eftersom vattennivån i ett badkar är konstant när vatten från kranen fyller badkaret i samma takt som vatten rinner ut i avloppet. På samma sätt uppstår jämviktsarbetslöshet när antalet människor som förlorar sitt jobb och antalet människor som hittar nya jobb är konstant. När man löser ekvation 2 sätter man U!!! = 0 och får fram att antalet arbetslösa i jämvikt är: Ekvation 3 Arbetslösa i jämvikt U = s/(f + s) Arbetslöshetsnivån är en matematisk identitet som definieras som en fraktion av arbetslösa i arbetskraften: Ekvation 4 - Arbetslöshetsnivån u U /L = s/(f + s) Eftersom modellen håller över lång sikt bestämmer den jämviktsarbetslöshetsnivån, den takt arbetslösheten förändras i när ekonomin är i vare sig hög- eller lågkonjunktur. 17 3.1.2 Skatters påverkan på jämviktsarbetslöshet Skatter på arbetsinkomster och konsumtion skapar ett hinder för de löner som uppfattas som rimliga för företag respektive arbetstagare. För företag är det lönekostnaden i förhållande till produktpris (produktreallön) som är av intresse, medan det för arbetstagare är lön efter skatt i förhållande till konsumentpris (konsumentreallön). Skulle arbetsgivaravgiften höjas får vi en ökad skillnad mellan produktreallön och konsumentreallön. Vid varje given nivå för konsumentreallön skulle vi få en ökad real lönekostnad och därmed minskar efterfrågan på arbetskraft. På kort sikt skulle då arbetslösheten öka och sysselsättningen minska. På lång sikt kommer det däremot göras anpassningar mot den nya jämvikten, detta beror på hur 17 Jones, Macroeconomics. Kap 7 10

lönebildningen påverkas av de höjda arbetsgivaravgifterna. Skulle löneanpassningarna vara fullständiga skulle de kunna motsvara de höjda arbetsgivaravgifterna och då kommer inte arbetslösheten påverkas av skattehöjningen. Effekten på inkomstskatt och konsumtionsskatt (moms) kan analyseras på samma sätt. 18 3.1.3 Hysteresis Hysteresiseffekter förklarar hur en tillfällig nedgång i efterfrågan på arbetskraft kan få en permanent effekt på arbetslösheten och jämviktsarbetslöshetsnivån. En ledande hyesteresisförklaring är insider-outsider-modellen som förklarar uppkomsten av ökad klassisk arbetslöshet efter en tillfällig nedgång i efterfrågan på arbetskraft. Den svenske nationalekonomen Assar Lindbeck och den brittiske nationalekonomen Dennis Snower skapade med sina idéer under 1980-talet förklaringen till hysteresis enligt insideroutsider-modellen. Eftersom de arbetslösa (outsiders) inte effektivt kan bjuda under de sysselsattas (insiders) löner fungerar inte arbetsmarknaden som alla andra marknader. Vid klassisk arbetslöshet finns personer som är beredda att arbeta till lägre lön än den rådande lönen. 19 Eftersom de sysselsatta har en starkare förhandlingsposition än de arbetslösa kan de arbetslösa inte effektivt bjuda under de sysselsattas löner. Dels beror det på kostnader för att anställa och avskeda arbetare. När det gäller insiders är kostnaden för att anställa redan betald och vid avsked skulle nya kostnader uppstå, därför kan de kräva en högre lön än outsiders. En annan orsak till insiders starka förhandlingsposition är att de har ett betydande spelrum när det gäller om de ska vara samarbetsvilliga med nyanställda eller inte. Insiders kan också trakassera de nyanställda och det kan vara svårt för företag att övervaka detta. Möjligheten för insiders att agera på det här sättet ger dem ett övertag i lönesättningen eftersom beteendet riskerar att skada produktiviteten. En tredje orsak till varför ett företag inte ersätter sina insiders med outsiders som bjuder under insiders löner, kan vara att det skulle skada arbetsmoralen hos deras anställda och därmed också skada produktiviteten. Den klassiska arbetslösheten i insider-outsider relationen påverkas också av fackliga aktiviteter som t.ex. kan förstärka kostnader för att anställa och avskeda genom krav på avgångsvederlag och anställnings- och 18 Andersson, Hultkrantz och Söderström, Marknad och politik. Kap 5 19 Lindbeck och Snower, Wage Settings, Unemployment, and Insider-Outsider Relations. Sid 235-239 11

avskedsprocedurer. Facken kan bland annat förse sina medlemmar med nya rent-seekingverktyg som t.ex. hot om strejk. 20 En annan orsak till hysteresis presenterades 1986 av Oliver J. Blanchard och Lawrence H. Summers. De kommer till slutsatsen att insider-outsider-modellen kan ge upphov till hysteresis trots att inga skillnader i strukturella reformer existerar. Istället kan hög bestående arbetslöshet förklaras med hjälp av tidigare hög arbetslöshet. Enligt Blanchard och Summers modell är det insiders arbetsutbud som arbetsgivaren möter och bestämmer lönen efter. En tillfällig nedgång i efterfrågan på arbetskraft antas vara plötslig och därför ligger de nominella lönerna kvar på samma nivå som vid den senaste löneförhandlingen, vilket leder till att en del sysselsatta försätts i arbetslöshet. När efterfrågan på arbetskraft vänder tillbaka har de nya arbetslösa blivit outsiders utan rösträtt vid nästa löneförhandling, samtidigt som de insiders som finns kvar nu utgör en mindre grupp än tidigare. De som fortfarande är insiders kan utnyttja återhämtningen i efterfrågan på arbetskraft till att höja sina egna löner istället för att låta före detta insiders anställas igen, därför får den tillfälliga nedgången i efterfrågan en permanent effekt på arbetslösheten och jämviktsarbetslösheten. Blanchard och Summers avslutar sin rapport med tesen att oavsett vad som orsakar en högre arbetslöshet kan nya policies som leder till minskad faktisk arbetslöshet också leda till lägre jämviktsarbetslöshet, speciellt om åtgärderna riktas så att större makt återges till de långtidsarbetslösa eftersom jämviktsarbetslöshet gäller över lång sikt. 21 3.2 Okuns lag Relationen mellan produktion och arbetslöshet Det har dokumenterats att det finns ett kortsiktigt samband mellan BNP och arbetslöshetsnivån. Sambandet innebär dock att arbetslösheten inte förändras lika mycket som BNP, vilket kan förklaras av att företag på kort sikt inte väljer att avskeda eller anställa i den omfattning som produktionen minskar eller ökar då det kostar att anställa och avskeda folk. 22 Okuns lag är uppkallad efter Arthur Okun och den beskriver hur produktion och arbetslöshet fluktuerar på kort sikt. Okuns lag kan användas för att visa hur produktion och arbetslöshet beror av varandra. Arthur Okun var en ekonom vid CEA (Council of Economic Advisers) och han tog fram sin lag när han hjälpte CEA att övertyga John F. Kennedy att sänka skatter för att stimulera ekonomin. I en lågkonjunktur är produktion låg och arbetslösheten hög medan i 20 Lindbeck och Snower, Wage Settings, Unemployment, and Insider-Outsider Relations. Sid 235-239 21 Blanchard & Summers, Hysteresis in Unemployment 22 Nationalencyklopedin 12

en högkonjunktur är produktion högre än potentiell produktion och arbetslösheten låg. Okuns lag visar ett negativt samband mellan produktion och arbetslöshet, d.v.s. hög produktion ger lägre arbetslöshet och vice versa. Baserat på en empirisk studie på USA:s ekonomi 1950-2012 innebär Okuns lag att för varje procentenhet som BNP understiger potentiell BNP, överstiger arbetslösheten jämviktsarbetslösheten med en halv procentenhet. Sambandet förklaras i ekvation 5. 23 Ekvation 5 Okuns lag u u = 1 2 Y u = Faktisk arbetslöshet u = Jämviktsarbetslöshetsnivån Y = BNP-gap. 24 3.3 Phillipskurvan Under efterkrigstiden började man i västvärlden söka efter modeller som var lämpliga för att också analysera sambandet mellan inflation och arbetslöshet. 1958 publicerade nationalekonomen William Phillips en uppsats med den s.k. Phillipskurvan, där han visade på ett negativt samband mellan förändringar i den nominella lönen och arbetslöshetens omfattning. Hans empiriska studie omfattade England under åren 1861-1957 och fick ett stort genomslag i teorin för makroekonomi och på den ekonomiska politiken. 25 Phillipskurvan beskriver ett bytesförhållande mellan lönestegring och arbetslöshet som säger att om löne- och prisinflationen ska bekämpas med kontraktiv politik måste man också acceptera en högre arbetslöshet. Vice versa gäller för expansiv stabiliseringspolitik. Phillipskurvan ansågs enligt flera länder som tillräckligt stabil för att användas i stabiliserings- och arbetsmarknadspolitik. 26 Utgår man ifrån att inflationen bestäms av inflationsförväntningar och att arbetslösheten avviker från trenden enligt den traditionella Phillipskurvan kan man använda sig av Ekvation 6 för att räkna ut inflationen och sambandet mellan arbetslöshetsgap och inflation. 23 Jones, Macroeconomics. Kap 9 24 Jones, Macroeconomics. Kap 9 25 Fregert och Jonung, Makroekonomi: teori, politik och institutioner. Kap 6 26 Fregert och Jonung, Makroekonomi: teori, politik och institutioner. Kap 6 13

Ekvation 6 - Phillipskurvan π! = π!! - α(u! -u! ) + e! π! = Inflation! π! = Den förväntade inflationen (u! -u! ) = Arbetslöshetsgapet e! = Slumptermen. Frågor kring om det inte är all arbetslöshet som påverkar inflationen har blivit aktuella då de som har varit arbetslösa under en längre tid kan ha en mindre stark koppling till arbetsmarknaden och därför vara mindre attraktiva att anställa. Detta skulle då bidra till en mindre återhållande effekt på lönebildningen. Ställs den empiriska synen på Phillipskurvan där inflationen styrs av de förväntningar som är bakåtblickande, mot den statistiskt insignifikanta Phillipskurvan där förväntningarna är framåtblickande, kan vi i figur 1 se att den sistnämnda får en flackare lutning och att arbetslösheten får en mindre effekt på inflationen. Det här har lett till att man har börjat ifrågasätta sambandet mellan inflation och arbetslöshet. I Nykeynesiansk teori skulle istället inflationen till stor del drivas av företagens löneutveckling, medan arbetslöshetens drivkraft är mer oklar. 27 Figur 1 - Framåtblickande och bakåtblickande förväntningar Källa: Egenkonstruerad. 27 Guibourg, Nilsson och Söderström, Inflation, arbetslöshet och penningpolitik nya forskningsrön 14

3.3.1 Den långsiktiga Phillipskurvan Under 1970-talet ifrågasattes Phillipskurvan då både inflationen och arbetslösheten ökade i ett flertal länder. Ifrågasättandet skapade en teoriutveckling från den tidigare synen på sambandet mellan inflation och arbetslöshet. Den teori som växte fram kallas Non-Accelerating Inflation Rate-of-Unemployment (NAIRU), vilken beskriver den arbetslöshetsnivå som är förenad med en konstant inflationstakt. NAIRU grundas på ekonomerna Milton Friedman och Edmund Phelps argument om att arbetslöshet och inflation var oberoende av varandra på lång sikt och under dessa omständigheter skulle den långsiktiga Phillipskurvan ha ett vertikalt utseende, och därmed enbart en konstant stabil inflationstakt. På kort sikt skulle däremot kurvan vara negativt lutad på grund av att nominallönerna inte enbart påverkas av arbetsmarknadsläget utan också utav den förväntade inflationstakten. NAIRU är den arbetslöshet som uppkommer på lång sikt då de förväntade lönerna och den förväntade prisutvecklingen blir till verklighet. 28 3.4 Taylorregeln för att förutse centralbankens styrränta Som tidigare har nämnts beskriver Phillipskurvan ett samband mellan inflation och arbetslöshet och därför kan man anta att inflationsmålet är viktigt för arbetslösheten. Det blir därför intressant att förstå hur inflationsmålet kan uppnås. När ett lands centralbank arbetar för att uppnå inflationsmålet är deras första och viktigaste styrmedel räntan, eller mer precist styrräntan. I Sverige är centralbanken Riksbanken och deras styrränta kallas för reporäntan. 29 En viktig policyregel för att förutse centralbankens ränta är den s.k. Taylorregeln som ska beskriva hur USA:s centralbank, FOMC (Federal Reserve s Federal Open Market Committee), fattar sina räntebeslut. I en artikel från 1993 föreslog John B. Taylor från Stanford University hur den monetära policyregeln som används för att förutse centralbankens styrränta kan utformas. Taylor visade också att regeln beskrev FOMC:s agerande ganska väl sedan 1987. Taylorregeln, som beskrivs av ekvation 8, innebär att om vi antar en real ränta som är konstant 2 procent och en inflationsökning på 1 procent så kommer centralbanken att höja realräntan med 0,5 per procentenhet. Det betyder att den nominella räntan ökar med 1,5 procentenheter för att den reala räntan ska öka i takt med inflationen. Inflationsmålet antas vara 2 procent. 30 28 Andersson, Hultkrantz och Söderström, Marknad och politik. Kap 5 29 Sveriges Riksbank 2 30 Jones, Macroeconomics. Kap 13 15

Ekvation 7 - Taylorregeln r = p +.5y +.5(p - 2) + 2 r = Federal Funds Rate (USA:s styrränta) p = Inflationstakten de senaste fyra kvartalen y = BNP gap. 31 Taylorregeln inkluderar även en kortfristig output-parameter och en inflationsparameter. Det innebär att när en ekonomi är i recession bör styrräntan sänkas mer än under normala omständigheter och höjas när output överstiger potentiell nivå. 3.4.1 Räntepolitik i USA och Sverige John B. Taylor har under en längre tid varit kritisk mot USA:s centralbanks policies och han anser att de inte har följt Taylorregeln tillräckligt nära vilket har lett till dåliga resultat. Ben S. Bernanke (Ordförande, FOMC och Board of Governors of the Federal Reserve System 2006-2014) svarar mot kritiken som till stor del består av att FOMC både innan och efter finanskrisen hållit räntan lägre än vad Taylorregeln beskriver. Bernanke menar att Taylorrelgeln är bra som en riktlinje, dock kan en sådan regel inte integrera alla relevanta omständigheter som beslutsfattare behöver ta hänsyn till i en komplex och dynamisk ekonomi. Bernanke testar även hur nära den faktiska Fed Funds Rate har legat Taylorregeln men med en modifierad version. Taylor använder i sin artikel BNP-deflatorn för att mäta inflation medan Bernanke använder core PCE inflation (USA:s motsvarighet till KPI), vilket han hävdar är ett bättre mått för att förutspå framtida inflation. Bernanke använder dessutom 1,0 som koefficient till BNP-gapet istället för 0,5. Han argumenterar för 1,0 därför att det bäst beskriver FOMC:s ansträngning att stödja jobbtillväxt och hålla inflationen nära målet på medellång sikt. Resultatet av Bernankes modell är att den faktiska Fed Funds Rate generellt haft en nivå mycket nära den som anges av hans modifierade Taylorregel. Bernanke menar därför att enligt hans modifierade, men rimliga version av Taylorregeln verkar penningpolitiken i USA sedan tidigt 1990-tal både skälig och konsekvent. Enligt Bernanke betyder detta dock inte att Fed borde styra räntan helt enligt Taylorregeln och att penningpolitiken inte borde vara automatisk utan systematisk. En av anledningarna till varför Bernanke inte tycker att Taylorregeln är tillräcklig, är bland annat att det inte är önskvärt eller genomförbart för beslutshavare att enas om vad BNP-gapet är vid en given tidpunkt, vilket 31 Taylor, Discretion versus policy rules in practice 16

Taylorregeln kräver. Bernanke menar även att en fixerad jämviktsränta, vilket Taylorregeln föreslår, inte heller är någon bra idé eftersom det är svårt att enas om vad som är rätt och det skulle riskera att minska debatten om vilken nivå som är den bästa nivån. Bernanke fortsätter med att det heller inte finns någon enighet om vilka vikter som borde tilldelas inflation och BNP-gapet. Bernanke avslutar sitt inlägg med I don t think we ll be replacing the FOMC with robots anytime soon. I certinly hope not. 32 I Sverige har en diskussion angående Riksbankens räntepolitik också förts. På ena sidan har vi Lars E.O. Svensson som argumenterar för att Riksbanken hållit inflationen för låg och därmed också skapat en högre arbetslöshet än om de hade uppnått inflationsmålet på 2 procent. 33 På andra sidan har vi Fredrik Andersson och Lars Jonung som tycker att Riksbanken har uppfyllt sina åtaganden kring att hålla inflationsmålet nära 2 procent och att Svensson grundar sina studier på icke robusta data och att Riksbanken inte bör ha som mål att påverka sysselsättning och arbetslöshet. 34 Enligt Andersson och Jonung har Riksbanken under perioderna 1995-2012 hållit inflationen mycket nära 2 procent, i genomsnitt mellan 0,1 och 0,2 under riktvärdet förutsatt att inflationen mäts med KPIF, vilket de anser vara ett bättre mått att använda sig av. 35 Svensson hävdar däremot att Riksbanken har avvikit från målet mätt i KPI vilket är det officiella målindexet, och inte KPIF som Andersson och Jonung lägger stor vikt på. Svenssons studier visar att Riksbanken har avvikit från inflationsmålet med mellan 0,5 och 0,6 procentenheter mellan 1995-2014, om man tittar på KPI. 36 Svenssons ekonometriska studie visar att det missade inflationsmålet har orsakat onödigt hög arbetslöshet som har avvikit 0,8 procentenheter från jämviktsarbetslösheten. 37 Andersson och Jonung hävdar att Svenssons ekonometriska modell inte är tillräcklig och de anser att den bortser från att inflationsförväntningarna inte har varit konstanta. 38 Svensson däremot hävdar att han explicit har inkluderat inflationsförväntningarna som förklaringsvariabler och uppnått 32 Brookings 33 Svensson, Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter 34 Andersson och Jonung, Riksbanken och inflationen 1995-2012 - missar Svensson målet? Sid 36-48 35 Andersson och Jonung, Riksbanken och inflationen 1995-2012 - missar Svensson målet? Sid 36-48 36 Svensson, Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter 37 Svensson, Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter 38 Andersson och Jonung, Riksbanken och inflationen 1995-2012 - missar Svensson målet? Sid 36-48 17

samma resultat. Svensson har också jämfört sin modell med Riksbankens mer komplicerade modell, Ramses, som ger samma resultat som hans skattning. 39 Andersson och Jonung säger också att Riksbanken inte bör fokusera på sysselsättning och arbetslöshet. Istället bör de fokusera på nominella storheter som inflation, penningmängd och kreditvolym, eftersom de är tveksamma till Riksbankens möjlighet att påverka sysselsättningen vid globala störningar som vid finanskriser eftersom Sverige är ett litet land med en öppen ekonomi. 40 Svensson hävdar istället att penningpolitiken normalt har en större effekt på inflation och realekonomi i en liten öppen ekonomi än i ett större land med en sluten ekonomi. Vidare säger Svensson att mandatet för Riksbanken innebär att den ska stabilisera inflationen runt inflationsmålet och arbetslösheten runt den lägsta långsiktigt hållbara nivån, jämviktsarbetslöshetsnivån. Han poängterar dock att den långsiktigt hållbara nivån för arbetslösheten bestäms av reala faktorer som arbetsmarknadens och lönebildningens funktionssätt. 41 39 Svensson, Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter 40 Andersson och Jonung, Riksbanken och inflationen 1995-2012 - missar Svensson målet? Sid 36-48 41 Svensson, Svar till Andersson och Jonung de misstar sig på alla punkter 18

4. Empiri I det här kapitlet kommer data presenteras som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden, prisutvecklingen, reporäntan och produktion mellan 2007-2014. Först presenteras hur arbetslösheten och sysselsättningen har utvecklats, därefter presenteras inflations- och löneutvecklingen för att sedan visa vilken nivå reporäntan har hållit och till sist visas hur produktionen har förändrats. Data som presenteras här ska ligga till grund för både resultat och analys, samt besvara syfte och frågeställningar. 4.1 Arbetslöshet och sysselsättning Figur 2 - Arbetslösa totalt 15-74 år, i procent 10 9 8 7 Arbetslösa totalt 15-74 år Procent 6 5 4 3 2 1 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Källa: SCB. Figur 2 visar hur arbetslösheten i Sverige har skiftat uppåt sedan början av 2009, ungefär vid den tidpunkt finanskrisen spreds till Sverige. Eftersom diagrammet visar arbetslösa totalt mellan 15-74 år ser man samtliga arbetslösa i den totala arbetskraften. Arbetslösheten låg på en lägre nivå innan finanskrisen, runt 6 procent, för att sedan ligga mellan 7-8 procent. Efter finanskrisen har arbetslösheten förblivit högre och har aldrig sjunkit till den nivå vi kunde observera innan finanskrisen. 19

Figur 3 - Ungdomsarbetslöshet i norden, 15-29 år, i procent Ungdomsarbetslöshet Procent 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Sverige Danmark Finland Norge 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Källa: Eurostat. Den totala arbetslösheten som visades i figur 2 kan delas in i olika grupper och en grupp som utmärker sig med höga nivåer under en längre tid är de ungdomsarbetslösa. I figur 3 ser man tydligt att Sverige har den högsta ungdomsarbetslösheten i norden. Under finanskrisen var ungdomsarbetslösheten som högst och är därefter fortsatt högre än innan finanskrisen precis som den totala arbetslösheten. Det är anmärkningsvärt att Sverige under samtliga år har en högre ungdomsarbetslöshet än sina grannländer, detta tyder på att det finns brister i den svenska arbetsmarknaden när det kommer till att sätta ungdomar i sysselsättning. Eftersom skatter på arbete tenderar att minska arbetsefterfrågan enligt avsnitt 3.1.2 och därmed jobben är det rimligt att anta att lägre skatt på arbete som riktar sig till unga skulle kunna resultera i fler jobb och lägre ungdomsarbetslöshet. 20

Figur 4 - Medelvärde för arbetslöshetens längd i veckor, totalt 15-74 år Arbetslöshetstidens längd 40 35 30 25 Veckor 20 15 10 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Källa: SCB. Sedan finanskrisen kan man i figur 4 se att medelvärdet för arbetslöshetstidens längd har ökat. Jämviktsarbetslösheten är ett långsiktigt fenomen och därför blir långtidsarbetslösheten mycket viktig för den långsiktiga jämviktsnivån. Eftersom medelvärdet på arbetslöshetstidens längd har ökat är det rimligt att anta att det har bidragit till en högre jämviktsnivå. De som är arbetslösa en längre period tenderar också att bli mindre attraktiva på arbetsmarknaden och få en allt mindre viktig roll i lönebildningen, vilket gör det svårare för dem att ta sig tillbaka i sysselsättning. De pull-metoder som Rhen-Meidner-modellen beskriver i avsnitt 2.1 är viktiga faktorer för att sänka medelvärdet för arbetslöshetstidens längd. 21

Figur 5 - Jämviktsarbetslöshet i procent av potentiell arbetskraft och faktisk arbetslöshet 10,0 9,0 8,0 7,0 Jämviktsarbetslöshet vs. faktisk arbetslöshet Procent 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Jämviktsarbetslöshet Faktisk arbetslöshet 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Källa: Konjunkturinstitutet och SCB Som vi tidigare har nämnt har både den faktiska arbetslösheten och långtidsarbetslösheten ökat sedan finanskrisen och som en följd av detta har även den långsiktiga arbetslöshetsnivån höjts något. Det går dock att observera i figur 5 att arbetslöshetsgapet (skillnaden mellan den faktiska arbetslösheten och jämviktsarbetslösheten) har varit positivt sedan 2009, vilket betyder att Sverige inte har uppnått sin potentiella arbetslöshetsnivå sedan dess. Om sambandet mellan inflation och arbetslöshet som Phillipskurvan beskriver i avsnitt 2.3 stämmer betyder det att penningpolitiken har spelat en viktig roll för arbetslöshetsnivå. Konjunkturinstitutet skriver också som tidigare nämnt i avsnitt 2.1 att jämviktsarbetslösheten är den nivå som uppnås när inflationsmålet uppfylls. 22

Figur 6 - Antal anställda i hela Sverige, samtliga sektorer Sysselsättning 4500000 4400000 4300000 Antal anställda 4200000 4100000 4000000 3900000 3800000 3700000 Kvartal Källa: SCB. I kontrast mot arbetslöshetsutvecklingen kan man i figur 6 observera att sysselsättningen har ökat sedan finanskrisen även om man kan observera en tillfällig svacka mellan 2009 2010, som också kan antas ha orsakat ett skift nedåt i trenden. Det är intressant att sysselsättningen har ökat i god takt samtidigt som arbetslöshetsnivån inte har förändrats nämnvärt sedan efter finanskrisen. Detta kan delvis bero på att befolkningen 15-74 år har ökat i högre takt än jobbtillväxten. Befolkningen 15-74 år har ökat med 461 700 personer medan sysselsättningen har ökat med 381 020 anställda. 42 42 SCB 23

4.2 Inflation och löner Figur 7 - KPI & KPIF, 12-månadersförändring, procent efter månad 5 4 3 KPI & KPIF Procent 2 1 0-1 KPI KPIF - 2-3 2007M01 2007M05 2007M09 2008M01 2008M05 2008M09 2009M01 2009M05 2009M09 2010M01 2010M05 2010M09 2011M01 2011M05 2011M09 2012M01 2012M05 2012M09 2013M01 2013M05 2013M09 2014M01 2014M05 2014M09 Månad Källa: SCB Figur 7 visar att inflationen mätt med KPI under lång tid avvikit från 2-procentsmålet och under större delen av 2009 kunde Sverige till och med uppleva deflation. Den underliggande inflationen, KPIF, har enligt diagrammet ovan hållit en högre nivå än KPI men avviker också från 2-procentsmålet sedan 2011 och framåt. KPIF fluktuerar mindre kraftigt än KPI vilket ger den en jämnare kurva, detta beror på att man rensat bort ränteeffekter. 24

Figur 8 - Löner enligt Labour Cost Index. Basår 2008 = 100 Löner 130 125 Labour Cost Index 120 115 110 105 Tjänstemän Arbetare 100 Kvartal Källa: SCB. Lönerna har ökat med 17,18 procent för arbetare och 18,8 procent för tjänstemän. I årstakt blir detta 2,86 procent för arbetare och 3,13 procent för tjänstemän. Eftersom inflationen mätt med KPI har varit ojämn och bitvis mycket låg mellan 2007-2014 kan man tänka sig att även löneökningen har varit lägre än den annars skulle ha varit. 25

4.3 Styrräntan Figur 9 - Reporänta i procent, slutet av perioden Reporäntan 4,50 4,00 3,50 3,00 Procent 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Källa: Konjunkturinstitutet. I figur 9 kan man se vilken styrränta Riksbanken har använt sedan 2007 och observera att Riksbanken kraftigt sänkte räntan 2009 men att de senare höjde den för att kort därefter sänka den igen. Anledningar till varför Riksbanken höjde räntan 2010 bör bero på att inflation (enligt KPI i figur 7) var hög och på grund av att produktionen normaliserades då sedan finanskrisen. Den högre reporäntan under 2011 ser däremot ut att ha lett till negativa effekter på både inflation och produktion vilket har lett till räntesänkningar. Senare i kapitel 5 jämförs Taylorregeln med Riksbankens reporänta för att se hur väl Riksbankens räntepolitik stämmer med den policyregel som Taylorregeln står för. 26

4.4 Produktion Figur 10 - BNP i fasta priser (referensår 2013) BNP, fasta priser 4100000 4000000 3900000 3800000 Miljoner SEK 3700000 3600000 3500000 3400000 3300000 3200000 3100000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Källa: Konjunkturinstitutet. I figur 10 kan man tydligt se att finanskrisen tog hårt på produktionen men att Sverige snabbt återhämtade sig och har haft god tillväxt de senaste åren, vilket OECD också har påpekat. Produktionen föll kraftigt 2009 till följd av efterfrågebortfallet som finanskrisen skapade. Produktionsvolymen var dock tillbaka på samma nivå 2010 som 2008 och ökade till 2011. 2012 hade Sverige negativ tillväxt men sedan dess har tillväxten tagit fart. 27

Figur 11 - BNP-gap, procent av potentiell BNP BNP-gap 6,0 4,0 2,0 Procent 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 2007-01 2007-05 2007-09 2008-01 2008-05 2008-09 2009-01 2009-05 2009-09 2010-01 2010-05 2010-09 2011-01 2011-05 2011-09 2012-01 2012-05 2012-09 2013-01 2013-05 2013-09 2014-01 2014-05 2014-09 Månad Källa: Konjunkturinstitutet. BNP-gapet visar i figur 11 hur Sverige sedan finanskrisen nästan aldrig har uppnått sin potentiella nivå på produktion. Under 2009 låg Sverige kraftigt under potentiell nivå men sedan dess har läget stabiliserats även om den potentiella nivån fortfarande bedöms vara högre än den faktiska produktionsnivån. Eftersom vi ser en negativ avvikelse från potentiell nivå innebär det att Sverige inte optimalt utnyttjar det arbete och/eller kapital som finns att tillgå inom landet. 28

5. Resultat I resultat ligger fokus på Okuns lag och Taylorregeln enligt ekvationerna 5 och 7 som redovisas i teorikapitlet. Uträkningar har utförts i Excel och när Taylorregeln testades användes både KPI och KPIF som inflationsmått då båda måtten anses vara viktiga som beslutsunderlag, vilket framgår av tidigare studier. Den reporänta, inflationsdata och data för BNP-gap som används i testet av Taylorregeln är hämtade från oktober varje år inom den valda tidsperioden eftersom Riksbanken samtidigt har haft penningpolitiskt möte under denna månad alla år utom 2011. År 2011 använde vi medelvärdet av reporäntan som beslutats månaden innan och efter. Resultatet ska ses som en riktlinje och därför har vi inte använt reporäntan från varje penningpolitiskt möte. Resultatet av testet för Okuns lag ska också ses som en indikation på det samband som Okuns lag beskriver då 8 år kan anses vara en kort tidsperiod för att testa hur väl Okuns lag stämmer. 5.1 Resultat av Okuns lag Figur 12 - Okuns lag 4 Okuns lag 3 2 Procent 1 0-0.5 x BNP- gap Arbetslöshetsgap - 1-2 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Resultatet i figur 12 visar att mellan 2007-2014 stämmer inte Okuns lag exakt. Sambandet mellan produktion och arbetslöshet existerar men relationen är svagare än Okuns lag beskriver. Okuns lag beskriver att det finns ett kortsiktigt negativt samband mellan BNP och 29

arbetslöshetsnivån. Sambandet kan observeras i figur 12 då svackan i produktion på grund av finanskrisen inte ledde till en lika hög ökning i arbetslösheten, även om de båda tydligt följer samma mönster. 5.2 Resultat av Taylorregeln I figur 13 har vi jämfört styrräntan enligt Taylorregeln med den faktiska reporäntan satt av Riksbanken. Det inflationsmått som har använts är KPI och det mått på resursutnyttjande som har använts är BNP-gap. Perioden som har testats är 2007-2014, oktober varje år. Figur 13 - Taylorregeln med KPI mot reporäntan 8 Taylorregeln (KPI) vs. Reporäntan 6 4 Procent 2 0-2 Taylorregeln Reporänta (oktober) - 4-6 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År Det som kan observeras i figur 13 är att penningpolitiken som föreslås av Taylorregeln är mer aggressiv i sin karaktär än den som förts av Riksbanken. Det är först i oktober 2014 som Taylorregeln och den faktiska reporäntan konvergerar. 43 Eftersom Jonung och Andersson argumenterar för att lägga större vikt på KPIF än KPI testas Taylorregeln i figur 14 också i jämförelse med den faktiska reporäntan men med KPIF som inflationsmått. 43 Sveriges Riksbank 30