Delrapport 1 Om diskrimineringens omfattning och karaktär

Relevanta dokument
KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö- och byggförvaltning

Likabehandlingsplan för läsåret

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Mångfald på jobbet

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588

Kvalitetsmätning Hemtjänst 2011

Mer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll. Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963

Om undersökningen. Undersökningen har genomförts mellan 27 mars 10 april Sammantaget har 3300 intervjuer genomförts.

Rapport: EU-undersökning april 2014

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

DELEGATIONEN FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I SVERIGE

kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april ling.

Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS

Rapport Agilityverksamhetens framtid

Systematiskt kvalitetsarbete

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2004

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Brukarundersökning 2009

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2002

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst

MSB 18-årsundersökning

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2007

Trygg på arbetsmarknaden?

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014

Friskoleurval med segregation som resultat

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013

Hjärtinfarkt och arbete som kranförare En undersökning i bygghälsokohorten

Vilka är lokalpolitikerna i Blekinges län? hur nöjda är medborgarna?

Lågt socialt deltagande Ålder

Enkätundersökning seniorboende/trygghetsboende. Skåre

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB

Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige?

Väljaropinion i samarbete med Metro. Maj 2016

Vilka är lokalpolitikerna i Stockholms län? hur nöjda är medborgarna?

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Resultat av enkät till assistansberättigade

PM :348 1 (9)

Väljaropinion i samarbete med Metro. April 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013

Två rapporter om bedömning och betyg

BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

Utvärdering av Gunghästen

SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?

Arbetsmarknaden styr ungas val av utbildning

Tillgänglig utbildning

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter

Väljaropinion i samarbete med Metro. December 2015

UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015

Väljaropinion i samarbete med Metro. Oktober 2015

Omega - 3 En undersökning bland allmänheten Projektnummer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014

Väljaropinion i samarbete med Metro Oktober 2011

Anmälan av rapport: Socialpsykiatrin i Stockholm - enkät till brukarna våren 2009

UNGA LÄSARE. Enkätrapportering

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2013

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Faktablad 4 Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Män och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist

Uppföljning av sysselsättning för studerande i yrkeshögskolan året efter examen Examinerade Kystuderande

Befolkningsprognos för Norrköping

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015

Rapport till Scantech om politikers makt år 2013

Kännedomsundersökning 2015


10-11 Lönejämförelse mellan kvinnor och män

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Tid och hälsa. Presentation av Jämställdhetsutredningens betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall. Jämställdhetsutredningen

VTDV Vart tog de vägen

Särskilt stöd i grundskolan

Kärnkraftsopinionen 25 år efter folkomröstningen

Kommentar om anställningstiden på arbetsplatsen: Förhållandevis låg personalomsättning. 29 år eller yngre 14,2% 47.

Utrikes födda på 2000-talets arbetsmarknad SNS Mats Hammarstedt

Skolans likabehandlingsarbete och integration Hur fungerar det?

Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende

Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

En tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Det viktigaste valet. (del 3) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Transkript:

Stockholm 7 maj 2004 Delrapport 1 Om diskrimineringens omfattning och karaktär 1

Syftet med undersökning Syftet med att påbörja enkätundersökningen var att undersöka diskrimineringens omfattning och karaktär. Resultatet och informationen från undersökningen skulle därefter kunna ligga till grund för eventuella åtgärder. Genomförande Enkäten innehöll 25 frågor, vilka handlade om olika aspekter av diskrimineringen (se bilaga). Enkätundersökningen omfattade 1000 utrikes födda vuxna personer i Stockholms kommun. Uppdraget att göra urvalet gavs till SCB, Statistiska centralbyrån, som skulle ur registret över totalbefolkningen slumpa ut 1000 utrikes födda vuxna personer. Vidare fick SCB följande begränsningar: - Hälften av respondenterna skulle vara kvinnor och hälften män. - Alla respondenter skulle ha bott i Sverige i minst 5 år. - Av de 1000 personer tillfrågade 250 skulle vara födda i Norden, 150 i övriga Europa, 250 i Asien, 250 i Afrika och 100 i övriga världen. Anledningen till denna fördelning över världsdelar var dels att återspegla de lokala förhållandena rörande utrikes föddas sammansättning i kommunen och dels att möjliggöra en jämförelse mellan respektive grupper om hur de upplever diskriminering. Efter urvalet postade SCB under januari 2004 enkäten till respondenterna. En första påminnelse skickades till dem som inte svarat efter första utskicket, och en andra påminnelse till dem som inte hade svarat efter andra utskicket. Respondenterna fick skicka tillbaka sina svar till SCB, som i någon vecka efter andra påminnelsen postade alla enkäter som var besvarade till oss. Vi har därefter sammanställt utvalda delar av svaren och nu presenterar vi vår första delrapport. I denna delrapport sammanställdes resultat rörande respondenternas svarsfrekvens, diskrimineringens omfattning, dess intensitet, karaktär och fördelning inom olika samhällssektorer. Vår ambition är att komma ut med resterande delar av svaren efter deras sammansättning i kommande delrapport. 2

Sammanfattning av undersökningsresultatet Över en tredjedel (37 %) av de utrikes födda har känt sig diskriminerade minst en gång under de senaste tre åren. (Diagram 1). Diskrimineringens omfattning är lägre för den nordiska gruppen och högre för de övriga grupperna. Exempelvis känner sig de som är födda i Afrika och övriga världen i mycket större utsträckning utsatta för diskriminering än den som är födda i Norden. (Diagram 1). Över hälften av dem som är födda i Asien och Afrika har känt sig utsatta för diskriminering. (Diagram 1) Av alla de som känt sig utsatta för diskriminering har 76 procent känt sig diskriminerade tre gånger eller fler. (Diagram 2) De som har känt sig diskriminerade har huvudsakligen (90 %) känt sig utsatta för etnisk diskriminering. Därmed är etnisk diskriminering den vanligaste formen av diskriminering hos denna grupp. (Tabell 2) De samhällssektorer som de diskriminerade känner sig mest diskriminerade av bland de uppräknade alternativen är arbetsmarknad, restaurangbranschen, hälso- och sjukvården, bostadsmarknad, m.m. (Tabell 3). 3

Resultatpresentation Av tabellen nedan framgår att svarsfrekvensen blev 52 procent, och att det är fler kvinnor än män som har besvarat enkäten. Högsta svarsfrekvens hade de som var födda i Norden (64%), och lägsta de som var födda i Afrika (39%). Det kan diskuteras huruvida svarsfrekvensen är låg eller inte men med tanke på omständigheterna anser vi att underlaget ändå är tillräckligt för att dra generella slutsatser. Umeå, Stockholm och Göteborg har genomfört liknande enkätundersökningar, och svarsfrekvensen i Umeå blev 56 procent, i Göteborg 56 procent och i Norrköping 57 procent. Alltså är svarsfrekvensen likartad i alla de undersökta kommunerna. Tabell 1: Antal och andel svar, samt fördelning efter kön Födelseområde Antal utskickade enkäten Antal svar Svarsfrekvens (%) Antal män Antal kvinnor Norden 250 159 64 % 74 85 Övriga Europa 150 79 53 % 34 45 Asien 250 136 54 % 63 73 Afrika 250 98 39 % 53 45 Övriga världen, varav: - Nordamerika - Sydamerika 100 --- --- 47 47 % 21 26 Ej fullständigt födelseområde --- 4 Totalt 1000 523 52 % 245 274 4

Sammanställningen av enkätsvaren visar (Diagram 1) att över en tredjedel (37 %) av de utrikes födda som hade svarat har känt sig diskriminerade minst en gång under de senaste tre åren. Vidare kan vi se att diskrimineringens omfattning är lägre för den nordiska gruppen och högre för de övriga grupperna. Exempelvis har gruppen som är född i Afrika känt sig diskriminerade tre gånger mera än de som är födda i Norden. Över hälften av de svarande som är födda i Afrika och Asien har känt sig utsatta för diskriminering. (Norden 16%, övriga Europa 34%, Asien 53%, Afrika 56%, övriga världen 38%) Diagram 1 100 Diskrimineringens omfattning efter födelseområde 80 % 60 40 20 0 Norden Övriga Europa Asien Afrika Övriga världen Alla Födelseområde 5

En av de frågor som ställdes i enkäten handlade om intensiteten i diskrimineringen; d.v.s. hur ofta en person anser sig ha blivit utsatt för diskriminering under de senaste tre åren. Svaren visar att 17 procent anser sig ha blivit utsatta för diskriminering en gång, 7 procent två gånger och hela 76 % tre gånger eller fler. Diagram 2 Intensiteten i diskrimineringen 100 80 % 60 40 20 0 1 gång 2 gånger 3 gånger eller fler Antal gånger de har upplevt diskrimineringen Undersökningen visade vidare att bland dem som är födda i Asien och Afrika och som har känt sig diskriminerade anser drygt 80 procent att de har blivit utsatta för diskriminering tre eller fler gånger under de senaste tre åren. 6

För att ta reda på diskrimineringens karaktär ställde vi frågan om diskrimineringens karaktär, dvs. om diskrimineringen berodde på etnicitet, kön, funktionshinder eller sexuell läggning. Nedanstående tabell (sista raden) visar att 90 procent av dem som hade känt sig diskriminerade hänvisade till etnisk diskriminering. Vi kan även notera att 19 procent kände sig diskriminerade på grund av religion, 33 procent på grund av kön, 4 procent på grund av funktionshinder och 3 procent på grund av sin sexuella läggning. Tabell 2: Diskrimineringens karaktär Diskriminering p.g.a. Födelseområde Etnicitet Religion Kön Funktions -hinder Sexuell läggning Norden 84 % 16 % 56 % 4 % 16 % Övriga Europa 81 % 0 % 22 % 4 % 0 % Asien 94 % 25 % 29 % 3 % 0 % Afrika 96 % 24 % 34 % 6 % 0 % Övriga världen 83 % 17 % 33 % 0 % 6 % Totalt 90 % 19 % 33 % 4 % 3 % 7

För att ta reda på inom vilka samhällssektorer de diskriminerade känner sig diskriminerade bad vi respondenterna ange samhällssektor. Enkätsvaren visar att de som har känt sig diskriminerade på grund av etnicitet har upplevt det inom: Tabell 3: Diskrimineringens spridning över olika samhällssektorer Samhällssektor Andel av de svarande som har känt sig diskriminerade Arbetsmarknad 48 % Restaurang/pub/disko 35 % Hälso- och sjukvården 21 % Bostadsföretag/förening 15 % Skola/universitet/kurs 14 % Socialtjänsten 11 % Rättsväsendet 11 % Facket 11 % Fastställande av listor/ politik 3 % Föreningsliv 3 % Övrigt 16 % Vid frågor kontakta Julio Fuentes 070-5382959 8