ADOPTIONSSPECIFIKT SAMTALSSTÖD. Enkätundersökning bland adopterade som tagit del av samtalsstödet

Relevanta dokument
STOCKHOLMS STADS KUNDVAL FÖR FAMILJERÅDGIVNING KUNDUNDERSÖKNING 2010

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning Lisa Eriksson, studentmedarbetare

Enkätsvar Fler kvinnor

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Brukarundersökning IFO 2016

STADSBYGGNADSBENCHEN BYGGHERRAR BEDÖMER KOMMUNERS HANTERING AV STADSBYGGNADSPROJEKT Om undersökningen

Örebro kommun. Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 DAGLIG VERKSAMHET STADSDELSRAPPORT HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

6 Gäldenärernas uppfattning om tillgänglighet

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 KORTTIDSBOENDE STADSDELSRAPPORT SKARPNÄCK

MEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Mentorsundersökningen 2018

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 KORTTIDSBOENDE STADSDELSRAPPORT SPÅNGA-TENSTA

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 KORTTIDSBOENDE STADSDELSRAPPORT ÖSTERMALM

Invånarpanelen: E-tjänster och tillgänglighet till hälsocentraler

LRF Jeanette Scherman. Rapport. IPSOS Agneta Hallström och Andreas Brand. Nöjd Medlem Datum:

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A

Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog?

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 GRUPPBOENDE STADSDELSRAPPORT NORRMALM

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 KORTTIDSBOENDE STADSDELSRAPPORT HÄSSELBY-VÄLLINGBY

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BARNBOENDE STADSDELSRAPPORT BROMMA

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 GRUPPBOENDE HELA STADEN

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BARNBOENDE STADSDELSRAPPORT SÖDERMALM

Kvalitetsmätning 2016

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Rapport Uppföljning av broschyren - Om krisen eller kriget kommer MSB

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Ställföreträdarna tycker till om överförmyndarenheten

Rapport Projekt Affärsutveckling

STADSBYGGNADSBENCHEN BYGGHERRAR BEDÖMER KOMMUNERS HANTERING AV STADSBYGGNADSPROJEKT Innehåll

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

ENHETSRAPPORT KISTA DAGLIGA VERKSAMHETER

Undersökning om spårspring längs Mittstråket

VOLVIA BARNSÄKERHET 2018 RAPPORT 22 FEBRUARI 2018

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Utländska arbetstagare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016

Södra sjukvårdsregionen

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 GRUPPBOENDE STADSDELSRAPPORT BROMMA

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

SKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning november 2017 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 GRUPPBOENDE STADSDELSRAPPORT FARSTA

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2011 Totalt

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Ungas internetvanor och intressen 2015

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

YA Digitala vanor och kompetens bland nyanlända: statistik utifrån enkät hösten Struktur: 1. Bakgrundsvariabler

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun Gävle Kommun Cecilia Zetterberg

SKOP Skandinavisk opinion ab

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB

ENHETSRAPPORT RESURSTEAMET I ALVIK GUSTAVSLUNDS DV

Stockholms stad Demokratiundersökning Staden totalt Capital of Scandinavia

Resultat av genomförd brukarundersökning inom Hälsa 2018 kommunens träffpunktsverksamhet

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2012 Socialförvaltningen

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor

SKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning augusti 2018 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Brukarenkät IFO FH Myndighet 2012

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet

ENHETSRAPPORT SENSUS STUDIEFÖRBUND/TECKENSNURRA

Webbenkä t sämisk hä lsä

Vintertullens dagverksamhet. Brukarundersökning dagverksamhet inom äldreomsorgen

Jämförelse svar från 2017 (redigerad)

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Referensvärden samtliga resultatenheter

Referensvärden samtliga resultatenheter

Servicemätning Bibliotek

OP Assistans - Medarbetarundersökning 2017

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Tibro kommun Medarbetarundersökning Socialtjänsten

Målgruppsutvärdering Colour of love

ENHETSRAPPORT RÅGSVEDS DAGLIGA VERKSAMHET/ATTENDO LSS

MINI-enkäter 2018 Sammanfattning Bakgrund Genomförande

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning Karlstads kommun

ENHETSRAPPORT TALLBACKENS DAGLIGA VERKSAMHET/ATTENDO LSS

ENHETSRAPPORT - KUNGSSÄTRA LSS BOSTAD

Sammanfattning Tema A 3:3

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Föräldrar barn förskoleklass Rapporten innehåller totalresultatet för vårdnadshavare till elever i förskoleklass (kommunal och fristående regi)

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2017

Transkript:

ADOPTIONSSPECIFIKT SAMTALSSTÖD Enkätundersökning bland adopterade som tagit del av samtalsstödet 2020-2021

OM UNDERSÖKNINGEN

Adoptionsspecifikt samtalsstöd Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har fått i uppdrag att under perioden 2020 2021 erbjuda adoptionsspecifikt professionellt samtalsstöd till adopterade. Samtalsstödet erbjuds till adopterade, både nationellt och internationellt, från 15 år och uppåt. Stödet ska utgöra ett komplement till den ordinarie hälso- och sjukvården. Stödet ska delvis kunna ges utanför ordinarie kontorstid och ska organiseras för att uppnå en så hög kvalitet och en så stor tillgänglighet som möjligt, oberoende av var i landet den enskilde befinner sig. Samtalsstödet ska vara till hjälp för den enskilde och synliggöra hur behovet i målgruppen ser ut. MFoF har efter upphandling gett Apoteksgårdens Kognitiva Center AB i uppdrag att utföra samtalsstödet. Stödet har sedan september 2020 utförts av legitimerade psykoterapeuter och legitimerade psykologer via telefon, genom digitala lösningar samt genom fysiska besök. Sweco har på uppdrag av MFoF under oktober 2021 genomfört en utvärdering av samtalsstödet. Samtliga personer som hade tagit del av samtalsstödet (ca 150 personer) ombads att besvara en enkät. Webbenkät till samtliga Undersökningen genomfördes med hjälp av webbenkäter. Utskick och påminnelser gjordes av Apoteksgården. Varken Sweco eller MFoF hade tillgång till personuppgifter. En öppen enkätlänk skapades, gemensam för alla. Två påminnelser skickades med en dryg veckas mellanrum. I de fall e-post saknades skickades länken via sms. 86 personer besvarade enkäten. Det motsvarar 57 % av samtliga.

RESULTATEN I KORTHET

Sammanfattning Drygt åtta av tio svarande var kvinnor. Majoriteten var mellan 31 år och 46 år. Skillnader beroende på kön och ålder kommenteras i anslutning till diagrammen. Man ska dock vara medveten om att trots att detta är en totalundersökning bör inte skillnader som bygger på få svarande övervärderas, särskilt gäller det antalet svarande män som är lågt och enskilda svar får stort genomslag. De som har nyttjat samtalsstödet har fått kännedom om det på flera sätt. Många har själva sökt information på webben. MFoF:s webbplats och adopterades föreningar har nått förhållandevis många. Tillgängligheten har varit god, 81 % är nöjda. Endast ett fåtal har endast genomfört ett samtal. 2-5 samtal är vanligast, men häften har haft fler samtal än så. 83 % har genomfört samtalen helt eller delvis per telefon, 31 % via digitala lösningar och endast 2 % vid fysiskt möte. 84 % av de som har haft digitala samtal är nöjda, 16 % tycker att det fungerade dåligt. Vanligtvis är det en kombination av orsaker till att man har sökt detta samtalsstöd. Att få hjälp att hantera känslor, möta någon som förstår adoptionsproblematik samt nedstämdhet/oro/ångest nämns oftast. Bedömningen av hur väl samtalsstödet har varit ett stöd för den enskilde är positiv, såväl totalt sett som för olika orsaker till att söka stöd. Samtidigt finns ett flertal kritiska svar kopplat till bemötande, samtalens kvalité, och terapeutens/psykologens adoptionsspecifika kompetens. 51 % anser att samtalsstödet i hög grad var adoptionsspecifikt och 33 % att stödet i låg uträckning var adoptionsspecifikt. Helhetsomdömet av samtalsstödet är övervägande positivt. 65 % är nöjda, varav de flesta är mycket nöjda. 20 % är missnöjda. Många uppskattar att stödet finns och är kostnadsfritt. De uppskattar tillgängligheten och att de på detta sätt fick utrymme att prata och få förståelse för tankar och känslor. På den negativa sidan nämns bristande kvalitet eller kunskap hos terapeut och i vissa fall bemötande. Flera hade önskat att samtalet hade kunnat genomföras vid ett fysiskt möte. Fler samtal och mer konkret hjälp nämns också. Det framförs ytterligare behov av gruppsamtal/stödsamtal, ekonomiskt stöd, rättshjälp, bättre informationsmaterial.

OM DE SVARANDE

OM DE SVARANDE Kön Ålder (%) Annat; 1% Vill ej svara; 3% 35 30 33 Man 13 % 25 29 20 Kvinna 83 % 15 10 5 0 2 16 15-22 år 23-30 år 31-38 år 39-46 år 47-54 år 55 år eller äldre 10 6 3 Vill ej svara Det är en massiv övervikt av kvinnor som svarande (83 %). Men det är också så det ser ut bland samtliga som har tagit del av samtalsstödet. De som har sökt samtalsstödet till största delen i åldrarna 31-46 år. De står för drygt sex av tio som har utnyttjat stödet. I den åldern finns flest svarande bland både män och kvinnor, men mest påtagligt bland män. Endast 16 % var 47 år eller äldre och 18 % var under 31 år.

OM DE SVARANDE Bostadsort (%) 14 2 15 47 Storstad (200 000- invånare) Större stad (50 000-200 000 invånare) Mindre stad/tätort (15 000-50 000 invånare) Landsbygd (-15 000 invånare) Vill ej svara 22 De som har nyttjat samtalsstödet kommer från hela landet. Knappt hälften bor i storstadsområden. Det är ingen nämnvärd skillnad mellan var yngre och äldre eller män och kvinnor är bosatta.

OM DE SVARANDE Har du under 2020-2021 även haft annan typ av samtalsstöd än detta adoptionsspecifika samtalsstöd? (%). Flera alternativ kunde markeras. 70 60 64 50 40 30 20 10 9 12 17 0 Ja, via kommun Ja, via regionen Ja, på annat sätt Nej I huvudsak har samtalsstödet nått en kategori som under senare år inte har tagit del av samtalsstöd på annat sätt, genom andra utförare. 36 % hade sådan erfarenhet, 9 % genom sin kommun, 12 % genom sin region och 17 % på annat sätt. En högre andel män än kvinnor har haft annat samtalsstöd. Men antalet svarande män är lågt och enskilda svar får stort genomslag. Det är yngre svarande som fått stöd via sin kommun. Annat sätt kan t ex vara privat psykologstöd.

INFORMATION

INFORMATION Hur fick du kännedom om möjligheten att få adoptionsspecifikt samtalsstöd? (%) Flera alternativ kunde markeras. 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Via MFoF:s webbplats Via adopterades föreningar Via vänner/bekanta Via MFoF:s pilotprojekt för större ursprungssökning Via adoptionsorganisationer (barnen Framför allt, Barnens vänner, Adoptionscentrum) Via hemkommunen Via tidningsannons 9 9 10 0 8 7 0 6 3 5 1 0 1 17 18 13 15 18 21 23 27 På annat sätt Kvinna Man Samtliga 40 41 45 Det har funnits ett antal kanaler där de som är adopterade kunde ha fått kännedom om att denna möjlighet fanns. Av dessa har flest nåtts av information genom MFoF:s webbplats och adopterades föreningar. Påfallande många har angett annat sätt. Annat sätt är i det här fallet t ex sociala medier, rena sökningar på internet, tidnings- eller nyhetsartiklar, rekommendation av psykolog. Det finns vissa skillnader mellan hur män och kvinnor har tagit del av information. Men då ska man komma ihåg att antalet svar från män är tämligen lågt, varför enskilda svar får stort genomslag.

INFORMATION Hur fick du kännedom om möjligheten att få adoptionsspecifikt samtalsstöd? Annat sätt några exempel. Det kan varit jag som hörde av mig med frågor till myndigheten sökte efter samtalsstöd/psykolog med erfarenhet av adoption och kom av en slump in på Apoteksgårdens hemsida Sökte efter Psykolog för adopterade på nätet Via en artikel i DN. Google Artikel i DN Svts hemsida Jag blev rekommenderar via annan psykolog. Efterfrågat under flera år och blev via MFoF reda på att de hade samarbete med Apoteksgården som erbjöd kostnadsfri terapi Kurator som kände en adopterad som hade vart i kontakt med er. Facebook Sociala meer Sökte på google Min psykolog Psykologen Via mitt jobb. Lyfte frågan till MFoF som då nämnde att de via pilotprojektet startat samarbete med Apoteksgården Faktaruta under en artikel i DN Genom handledning via kommunen Googlesökning Chileadoption.se Googlade Sociala medier Annons på nätet via läkare Via nyhetsrapportering Apoteksgruppens hemsida efter google sökning Apoteksgårdens hemsida via google sökning Via sociala medier Facebook

TILLGÄNGLIGHET

TILLGÄNGLIGHET Hur tycker du att det har fungerat att boka samtalsstöd? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Möjlighet att få en första kontakt 1 5 32 62 Väntetid för samtal med terapeut 1 14 34 51 Möjlighet att få en samtalstid som passade 31 14 21 61 Möjlighet att få en samtalsform som passade (telefon, digitalt, personligt möte) 1 9 10 23 56 Tillgängligheten på det hela taget 1 8 9 29 53 Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra De svarande är nöjda med de olika aspekter på möjlighet att boka tid som togs upp i enkäten. De flesta är mycket nöjda. 9 % är kritiska i sitt helhetsomdöme. Egentligen är det endast möjligheten att få den samtalsform som man önskade som fler än några enstaka procent är kritiska till. Ofta har man önskat ett personligt möte. Kvinnor är mer benägna än män att ge högsta betyg för möjlighet att få en första kontakt och väntetid.

TILLGÄNGLIGHET Vad fungerade bra? Snabbhet, flexibilitet och trevligt bemötande återkommer bland preciseringar av vad som har fungerat bra. Nedan följer ett urval citat som belyser det flera svaranden har delat med sig av Samtal och bemötande Från och med första kontakten så har jag fått ett så otroligt varmt bemötande. Personalen får en verkligen att känna sig sedd och välkommen. Allt från att boka tid till själva samtalen har verkligen varit en så behaglig upplevelse. Vill aldrig att det ska ta slut. Mycket bra terapeut. Stor tillgänglighet och flexibilitet. En bra terapeut, bra tillgänglighet, bra bemötande. Tid Lätt att få kontakt per telefon. Blev endast samtal per telefon utan video. Jag tycker att tiderna var väldigt flexibla.

TILLGÄNGLIGHET Vad kan förbättras? Önskemål om fysiska möten nämns av flera, liksom informationsspridning. Nedan följer ett urval citat som belyser det flera svarande har delat med sig av. Kvalitén Kvalitén på hur de adopterade blir bemötta. Vill ha en utbildad psykolog. Dåligt ljud till och från. Lät som man knappade på datorn samtidigt som samtalen höll på så det var svårt att höra vad en sa. Återkoppling efter sista samtalet. Information Det ska vara ett obligatoriskt erbjudande för alla adopterade vid behov och oavsett ålder. Bättre information om tidsramen för samtalet. Hur alternativen för de olika kommunikationsformerna skulle kunna se ut baserat på att samtalet skulle ske på distans. Lite mer info kring processen kring detta. Lite mer info från samtalsterapeuten vad denne har för erfarenhet kring att samtala kring adoption. Fysiska träffar Samtal med video, fysiska samtal. Skaffa fler samtalskontakter som man kan träffa i verkligheten över hela Sverige.

SAMTALET

SAMTALET Hur många samtal med terapeut har du haft genom detta samtalsstöd? (%) Vad var orsaken till att du endast haft ett samtal? (% av de som endast har haft ett samtal) 70 13 10 60 63 50 15 1 samtal 2-5 samtal 40 39 6-10 samtal 11-15 samtal Mer än 15 samtal 30 23 20 25 10 13 Det har inte funnits någon gräns för hur många samtal som erbjudits. Vanligast är 2-5 samtal, men närmare tre av tio hade haft fler än tio samtal. I ålderskategorin 39-46 år är andelen som endast har haft ett samtal högst och andelen med fler än 15 samtal lägst. 0 Samtalskontakten nyligen påbörjad och jag har inte hunnit ha fler samtal Jag kände att jag inte behövde fler samtal Annan orsak Endast var tionde hade endast genomfört ett samtal. Orsaken var i de flesta fall att man ännu inte hade hunnit med alla planerade samtal

SAMTALET På vilket/vilka sätt genomfördes samtalet/samtalen med terapeuten? (%) Flera alternativ kunde markeras. 90 80 83 70 60 50 40 30 31 20 10 0 Via telefon Via digitala lösningar ( t ex Skype, Zoom etc.) 2 Via fysiskt möte Samtalen med terapeuten har i huvudsak gjorts via telefon. Förhållandevis få (31 %) har haft samtal via digitala kanaler som Zoom, Skype och liknande. Endast 2 % har kunnat genomföra fysiska möten. Fördelningen mellan samtalsformer skiljer inte nämnvärt beroende på kön eller ålder.

SAMTALET Hur tycker du att det fungerat att ha samtalsstöd via digitala lösningar? (% av de som har haft digitala samtal) 4 56 12 28 Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra eller dåligt Ganska bra Mycket bra 31 % har haft ett eller flera samtal via digitala kanaler. Det har i huvudsak fungerat bra, och till och med mycket bra menar 56 %. På den positiva sidan framhålls att tekniken har fungerat bra samt att det var mer likt ett fysiskt möte. Andra lyfter fram att det möjliggjorde ett samtal när man befinner sig på olika orter. Kritiska synpunkter handlar ofta om samma saker som har andra upplevt som positiva. Det rör de fall då tekniken inte fungerade eller att man inte upplevde att ett digitalt möte har kunnat ge samma kvaliteter som ett fysiskt samtal.

ORSAKERNA TILL ATT MAN HAR SÖKT ADOPTIONSPECIFIKT SAMTALSSTÖD

ORSAKERNA TILL ATT MAN HAR SÖKT ADOPTIONSPECIFIKT SAMTALSSTÖD Vad är orsaken till att du sökt detta adoptionsspecifika samtalsstöd? (%) Flera alternativ kunde markeras 0 10 20 30 40 50 60 70 Få hjälp att hantera känslor kring min adoption, bolla med någon som är neutral 59 Möta någon som förstår mig utifrån min adotionsproblematik Nedstämdhet/oro/ångest 55 55 Anknytningsproblematik Rotlöshet/tankar kring identitet/utanförskap Relationsproblem Låg självkänsla Stress/utmattning Rasism Tankar i samband med återvändarresor Sömnproblem Föräldraskap Diskriminering Tankar i samband med DNA-test Mobbing 14 13 16 20 22 24 31 30 29 38 49 51 De svarande ombads att ange av vilken eller vilka orsaker som de hade sökt detta adoptionsspecifika samtalsstöd. I de flesta fall är det en kombination av orsaker. 85 % angav fler än ett skäl. Orsaker som har att göra med den hjälp som ett samtal kan innebära nämns av flest att få hjälp med att hantera sina känslor eller möta någon som förstår deras adoptionsproblematik. Fler än hälften lyfter fram problem med nedstämdhet/oro/ångest eller anknytningsproblematik. Rotlöshet, tankar kring identitet eller utanförskap är också vanliga motiv till att söka samtalsstödet. Färre nämner diskriminering, tankar i samband med DNAtest eller mobbing. Annat 17 Annat svar kan t ex röra återförening.

ORSAKERNA TILL ATT MAN HAR SÖKT ADOPTIONSPECIFIKT SAMTALSSTÖD Vad är orsaken till att du sökt detta adoptionsspecifika samtalsstöd? (%) Flera alternativ kunde markeras Kvinnor 0 10 20 30 40 50 60 70 Få hjälp att hantera känslor kring Nedstämdhet/oro/ångest Möta någon som förstår mig 58 55 51 Rotlöshet/tankar kring Anknytningsproblematik 48 46 Relationsproblem 37 Låg självkänsla Stress/utmattning Rasism Tankar i samband med Sömnproblem Föräldraskap 31 28 25 23 21 20 Diskriminering Tankar i samband med DNA-test Mobbing 11 11 11 Män 0 10 20 30 40 50 60 70 Få hjälp att hantera känslor kring Möta någon som förstår mig Anknytningsproblematik 64 64 64 Nedstämdhet/oro/ångest 45 Rotlöshet/tankar kring Relationsproblem Rasism 36 36 36 Låg självkänsla Stress/utmattning Tankar i samband med Föräldraskap Diskriminering Tankar i samband med DNA-test 27 27 27 27 27 27 Sömnproblem 18 Mobbing 9 Annat 15 Annat 18 Det syns inga skillnader mellan mäns och kvinnors motiv till att söka samtalsstöd. Antalet svarande män är lågt och enskilda svar påverkar mer än för kvinnor. Rotlöshet, stress och låg självkänsla nämns oftare av i den äldsta ålderskategorin, medan de yngsta oftare framhåller nedstämdhet/oro/ångest, anknytningsproblematik och rasism.

BEDÖMNING AV SAMTALSSTÖDETS EFFEKTER

BEDÖMNING AV SAMTALSSTÖDETS EFFEKTER I vilken grad tycker du att detta samtalsstöd har varit ett stöd för dig utifrån dina behov när det gäller... (medelvärde) I mycket låg grad I ganska låg grad Varken eller I ganska hög grad I mycket hög grad I vilken utsträckning har samtalen varit ett stöd för de olika skäl som har funnits bland de svarande? Bedömningen är mer positiv än negativ, men heller inte översvallande. Medelvärdet ligger mellan skalsteg 3 och 4 i den 5- gradiga svarsskalan. Alla har inte bedömt alla delfrågor, endast de orsaker till att söka samtalsstöd som de själva har angett. Bortsett från den sista frågan på det hela taget som ställdes till alla har mellan 10 och 49 personer besvarat delfrågorna. Helhetsomdömet varierar inte beroende på kön eller ålder.

BEDÖMNING AV SAMTALSSTÖDETS EFFEKTER I vilken grad tycker du att detta samtalsstöd har varit ett stöd för dig utifrån dina behov när det gäller... (% hög grad och låg grad) 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Mobbing 20 80 Föräldraskap Relationsproblem Stress/utmattning Låg självkänsla Möta någon som förstår mig utifrån min adoptionsproblematik Få hjälp att hantera mina känslor kring min adoption, bolla med någon som är neutral Anknytningsproblematik 12 19 9 19 28 27 26 65 69 64 59 52 49 60 Ett annat sätt att redovisa svaren på denna fråga är andelen som i låg grad respektive hög grad anser att samtalen har varit ett stöd utifrån deras behov. För alla frågor utom en överväger de positiva (gröna) staplarna. Nedstämdhet/oro/ångest 24 54 Rotlöshet/tankar kring identitet/utanförskap 29 49 Tankar i samband med DNA-test 27 45 Tankar i samband med återvändarresor 30 55 Diskriminering 29 50 Sömnproblem 28 33 Rasism 46 38 Annat. 29 64 På det hela taget 21 60 Låg grad Hög grad

BEDÖMNING AV SAMTALSSTÖDETS EFFEKTER I vilken grad anser du att detta samtalsstöd var särskilt anpassat för problem som rör adoption? (%) 28 18 15 I mycket låg grad I ganska låg grad Varken hög eller låg grad I ganska hög grad I mycket hög grad Något som särskilt framhålls är att detta samtalsstöd ska vara adoptionsspecifikt, dvs, terapeuten ska ha specialistkompetens och erfarenhet i frågor som rör adoption. Drygt hälften instämmer i ganska hög eller mycket hög grad i att stödet faktiskt har varit anpassat för problem som rör adoption. Samtidigt finns det en stor andel inte håller med om det. 33 % instämmer i låg grad. 23 15 Män var på denna punkt aningen mer positiva än kvinnor och yngre något mer positiva än äldre. Bristande lyhördhet hos terapeuten, begränsad feed-back eller bristande insikter i, och kunskaper om, adopterades situation nämns av de som såg brister. Andra menar att fler samtal behövs. Det var inget stöd alls, hen var helt oförstående Kunskapen borde vara betydligt högre vad gäller t ex anknytningsproblematik, utanförskap, ensamhet, rasism, diskriminering, sorg, trauma när det gäller just internationellt adopterade. Det är ju just det som man behöver. Jag tycker att internationellt adopterad-aspekten uteblivit i samtalen.

BEDÖMNING AV SAMTALSSTÖDETS EFFEKTER Hur nöjd är du på det hela taget med detta samtalsstöd? (%) 10 41 10 15 Mycket missnöjd Ganska missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Helhetsomdömet år i huvudsak positivt. Närmare två av tre är nöjda, varav de flesta markerar högsta betyg. Var femte är missnöjd. Det är inga påfallande skillnader i helhetsbedömning mellan män och kvinnor eller beroende på ålder. 24

BEDÖMNING AV SAMTALSSTÖDETS EFFEKTER Som framgått av diagrammen på föregående sidor finns både positiva och negativa erfarenheter av samtalskontakterna. Det fanns utrymme för de som önskade att med egna ord precisera och fördjupa både vad som har fungerat bra och mindre bra. Fler än hälften har tagit tillvara på den möjligheten. Det gälle såväl positiva som negativa synpunkter. Mest nöjd Behov av att prata/fick utrymme att prata och bli lyssnad på/opartisk samtalspartner Det var kostnadsfritt Tillgängligheten Få förståelse för sina tankar/känslor Att få höra att andra tänker liknande. Och att få hjälp att tolka mina egna tankar. Det är en livlina och oerhört skönt att få prata med en professionell terapeut. Möjligheten att få gratis stöd i frågor som rör ens liv och hur det kan vara kopplat till adoptionen Ger mig förståelse och insikt. Hjälper mig att navigera i livet, behöver detta. Enkelt och tillgängligt. Minst nöjd Kvalitet/kunskap hos terapeut/specialistkompetens Bemötande och engagemang Möte per telefon/föredrar fysiskt möte Samtalsfrekvens/samtalstider Fick ej konkret hjälp Kvalitén på bemötandet och de samtals-, och psykologiska metoderna som applicerades på samtalet Kändes inte vara så särskilt specifikt adoptionsrelaterat. Kunde varit vilka frågor som helst med vilken terapeut som helst. Bristande engagemang och att jag inte blivit kontaktad om en annan terapeut som jag blev lovad. Sammantaget tappade jag förtroendet och tron att det skulle finnas hjälp att få minskade också avsevärt. Att det skedde via telefon och att hen endast kunde en viss tid i veckan.

FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG

FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG Har du förslag på annat stöd som kan vara bra för adopterade? Tydligt är att många ser att det finns områden att utveckla i stödet till adopterade en majoritet av de svarande har formulerat förslag. Några synpunkter är återkommande hos flera svarande: Möjlighet att välja terapeut utbildade med kunskaper i adoptionsproblematik. Erbjud stöd i tidig ålder Rättshjälp och ekonomiskt stöd för t ex återresa. Gruppsamtal/stödgrupper Bättre informationsmaterial Att fritt få välja terapeut enligt en lista där terapeuterna fått utbildning kring adoptionsfrågan. Ett community för adopterade och grupper för de länder de adopterade är ifrån. Stödgrupper som är fria, som tolv steg programmet. Tidigt samtalsstöd när den unga går igenom identitetskris. Ekonomiskt stöd för återresa. Fler psykologer som är adopterade eller har utländsk bakgrund. Material som beskriver anknytningsproblem och egenskaper som ofta finns hos adopterade.

FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG Är det något annat du som adopterad vill framföra? Avslutningsvis fanns utrymme att med egna ord framföra vad man önskade kopplat till adoption. Det är naturligt att mycket redan har sagts, och redovisats tidigare i resultatsammanställningen. En hel del lovordar initiativet med samtalsstöd och hoppas att det ska finnas även fortsättningsvis. Kopplat till detta menar flera att stödet kommer sent, de hade behövt stödet redan för många år sedan. Det finns även synpunkter på att staten inte har tagit ansvar för de adopterades behov, inte bara när det gäller samtalsstöd. Flera poängterar att det är viktigt att terapeuterna är adoptionskunniga och gärna har egen personlig erfarenhet.