2012-12-19 1 (8) Nedanstående är information från styrelse och styrelsen friskriver sig från ev felaktigheter. Det åligger läsaren att själv kontrollera bl.a. sakuppgifter. Korrigerad 2013-03-29 i punkterna 1, 3, 5, 6, 9, 11 samt 14. Korrigeringarna är markerade med rött. Borttagen text redovisas inte. För frågor angående; Teknik; Kontakta Stig Eliasson mail stig-eliasson@telia.com Kapitalinsats o moms etc; Kontakta föreningens kassör Carl-Ingmar Scharffenberg mail carl-ingmar@inter-merkantil.se 070-865 59 58 Avtal; Kontakta Håkan Lindgren, mail halin@telia.com 0522 65 01 11, 0703 70 75 95 Andra frågor: Kontakta föreningens sekreterare Niklas Martinsson, Stensbacka 339, 45197 Uddevalla, 0709-13 00 60 kvällstid, mail niklas-martinsson@telia.com Se även information på www.bynet.se Har du läst Info nr 1 och 3? Inte! Gör det först och läs sedan nedanstående. När kan jag anmäla mig? När som helst, nu - eller om 10 år. Men billigast blir det om du anmäler dig nu! Innehåll 1. Bidrag? 2. Strukturomvandling sker redan nu! 3. Vad kostar det nu eller om jag anmäler mig senare? 4. Kan jag förlora mina pengar? 5. Måste jag använda anslutningen eller kan den vara vilande? 6. Konsekvenser om jag avvaktar tills jag vet det slutliga priset? 7. Varför inget fast pris från början? 8. Får jag mängdrabatt? 9. Olika anslutningstyper olika kostnader. 10. När, hur skall jag betala? 11. Övriga kostnader? 12. Vad betyder detta att gräva själv? 13. Vilka nätoperatörer har jag att välja på och vilka avtalsformer finns? 14. Sommar abonnemang? 15. Vad blir det för tjänster i nätet? 16. Men är inte mobilt bredband det som kommer att gälla i framtiden? 17. Jag har sommarstuga räcker inte 4G för mig? 18. Vad händer om jag skulle gräva av kabeln?
2012-12-19 2 (8) 19. Vad har jag för alternativ som företagare? 20. När är det klart? 21. Skall jag rekrytera grannen? 22. ROT-avdrag 1. Bidrag? Staten bidrar till utbyggnad av bredband i glesbygd. Bidragsutbetalningarna handläggs av länsstyrelsen. Bidrag ges för kostnader såsom projektering, markarbeten viss material och viss materiel mm, dock inte för själva fibern och dess utrustning. Bidraget är således knutet till nätutbyggnaden och inte till vem som skall använda nätet detta oavsett om du är enskild fastighetsägare, fastighetsägare i form av företag eller företag utan att vara fastighetsägare. Bidrag betalas inte ut efter det att nätet är klart. Föreningen har 2013-03-22 beviljats bidrag. Bidragssumman är taksatt, m.a.o. begränsad mot en maxsumma. Förr eller senare måste styrelsen avrapportera till länsstyrelsen att byggnationen är klar så att länsstyrelsen kan avsluta ärendet. Efter det kan inga nya anslutningar påräkna bidrag. Därför är det ekonomiskt viktigt för dig - att du är med från början. 2. Strukturomvandling pågår redan nu! Målet för Västar Götalandsregionen är att avveckla alla kopparanslutningar samt radiolänkanslutningar som är anslutna till stationer inom regionen. Detta innebär på sikt att även ADSL upphör. 3. Vad kostar det nu eller om jag anmäler mig senare? Det beror på hur många som i slutändan tecknar sig. Alla som tecknar sig inför byggfasen delar solidariskt på kostnaderna för projektering, grävning, material, materiel mm. Föreningens stämma har (2012-11-03) tagit beslut om taknivå för en huvudanslutning till max 17500. Blir kostnaden lägre så blir din avgift lägre. Visar prognoser att kostnaden kommer att överstiga 17500 kommer styrelsen att kalla till extra stämma så att föreningens medlemmar (= ägarna) kan besluta om fortsatt agerande. (Just nu visar prognosen att vi kommer att underskrida beslutad taknivå) Ansluter du dig efter det att grävningen startat kan föreningen inte garantera samma låga kapitalinsats som före grävstart. Detta beror på att föreningen, vid sådan efteranmälan, måste få entreprenören att göra en kompletterande planläggning och det kan - men måste inte - komma att kosta extra. Detta är extra kostnader som i så fall kan komma att belasta dig inte föreningen. Ansluter du dig efter att nätet är klart och avslut mot länsstyrelsen är klart, så kommer din avgift att bli klart högre då din anslutning inte längre subventioneras av statsbidrag. 4. Kan jag förlora mina pengar? Ja, om föreningen går i konkurs alt måste skjuta till mera pengar och du då hoppar av medlemskapet. Den kapitalinsats du har betalat används för att finansiera skapandet av fibernätet. Sannolikheten för konkurs är extremt låg sett mot vår budget och beslutat takpris. Än så länge har styrelsen inte hört om någon fiberförening som kursat.
2012-12-19 3 (8) 5. Måste jag använda anslutningen eller kan den vara vilande? Du kan ta en huvudanslutning till din fastighet men du behöver inta använda den förrän du själv vill. Dina löpande kostnader stannar då vid medlemsavgift samt en månatlig serviceavg. Du kan också avtala (beslut om dett avses att tas vid styrelsemötet under april) med föreningen om att reservera en eller flera fiber i föreningens stamnät om du t.ex. vill vara säker på att kunna ansluta vid ett senare tillfälle. En anledning till detta kan vara att du just nu inte har koll på om du får bygga eller exakt var du skall ha huset. En reservation kostar 5000 kr/fiber och reservationen varar då i upp till tre år. Du svara själv för den totala kostnaden för förläggning mellan reservationspunkt till fastighetens (-ernas) hus men föreningen ansvarar för förläggning av nätet. Gräver du själv så sänker du dina kostnader då särskilt om anslutning sker efter föreningens avslut mot länsstyrelsen. 6. Konsekvens om jag avvaktar tills jag vet det slutligan priset Det slutliga priset för dem som går med innan nätet är färdigbyggt och slutavräkning har gjorts mot länsstyrelsen är självkostnadspris. Alla anslutningar därefter baserar sig på faktisk kostnad för anslutning vilket inkluderar konsekvenskostnader såsom ny grävning, nedläggning av rör o fiber, anpassning av anslutningspunkter mm samt en viss avgift till föreningen. Den totala kostnaden, i detta fall, kommer oavsett aldrig att understiga den kapitalinsats som betalats av de som var med från början. 7. Varför inget fast pris från början? Om Bokenäs fiber hade varit ett kommersiellt företag hade vi kunnat ge ett fast pris som erbjudande. Men eftersom Bokenäs Fiber är en ideell sammanslutning i form av en ekonomisk förening där det är medlemmarna som är ägarna, så är själva affärsidén den, att uppbyggnaden skall basera sig på självkostnad. Självkostnaden utgörs av den totala kostnaden delat på antal ägare. Föreningen har ingen vinst inplanerad i byggnationen det vore ju meningslöst. 8. Får jag mängdrabatt? Nej. Flera har frågat om varför de inte kan få mängdrabatt då de ansluter mer än en (1) fastighet. Att ge rabatt (i ett självkostnadssystem) till en som ansluter fler fastigheter skulle bara innebära att övriga ägare måste betala den rabatten via sin kapitalinsats eftersom insatsen baserar sig på självkostnad. Om Bokenäs Fiber hade en vinst inlagd i kostnaderna så hade rabattmöjlighet funnits nu är det inte som så. 9. Olika anslutningstyper olika kostnader. Inledningsvis kommen styrelsen att arbeta med tre sorters anslutningsavtal 1. Avtal för huvudanslutning 2. Avtal för tilläggsanslutning 3. Avtal för företag för anslutning som köp av tjänst företag som inte är fastighetsägare. 4. Nyttjandeavtal 5. Reservationsavtal Huvudanslutning är den anslutning som alla fastighetsägare börjar med. Den innehåller en (1) kommunikationsfiber. För detta betalar du en kapitalinsats. (OBS: kapitalinsats är INTE lika med insatsbelopp som nämns i stadgarna. Kapitalinsats hänger ihop med avtal om huvudanslutning och denna insats betalas
2012-12-19 4 (8) inte tillbaka om du lämnar eller utesluts ur föreningen). Denna kapitalinsats = självkostnadspris Tilläggsanslutning (förutsätter huvudanslutning) är extra fiberanslutning (-ar) och som kan dras i anslutning till huvudanslutningens förläggning (du kanske har lägenheter i ditt hus eller en gäststuga som du vill ha direktanslutna i nätet). En Tilläggsanslutning dras i samma fiberslang och till/via samma slutpunktpunkt som huvudanslutningen. Hur du efter anslutningspunkten förbinder (trådlöst eller med fiber) användare eller användarställen är upp till dig men föreningen hjälper dig (och bekostar) med att få fibern från huvudanslutningens slutpunkt till slutpunkten för tilläggsanslutningen. Dock svarar du själv för grävningen och fiberslangen (ca 4-5 kr metern) mellan de olika slutpunkterna. Notera att grävning inom tomt (område närmast huset) kan begränsas till ett djup av 20 30 cm. Normalt djup utanför själva tomten är 60 cm. Skulle du däremot vilja ha en extra fiber från anslutningsskåp och som inte kan dras i samma rör och samma kabelgrav som huvudanslutningens fiber o fiberslang räknas detta som en ny huvudanslutning. Styrelsen har slutligt fastställt kostnaden för en tilläggsanslutning till 5000 kr/anslutning samt en serviceavgift per fiber (likvärdig den avgift som tas ut för en huvudanslutning). Avtal för företag, som inte är fastighetsägare, och som vill ha fibertillgången på företaget innebär köp av tjänst. Inledningsvis måste du då ha en dialog med den fastighetsägare som företaget arrenderar eller hyr av så att denne medger framdragning till företaget. Är du osäker vilken form du skall teckna som privatperson eller som företagare? Läs då vad som står under pos 19. Reservationsavtal. Se pos 5. Nyttjandeavtal reglerar kostnaderna (servicekostnad) för användandet. Varning! Har du en anslutning och vill låta andra inom fastigheten komma åt den via ett trådlöst system (router) så lägger föreningen sig inte i det, men tänk på säkerhetskonsekvenserna. Det som någon annan trådlöst gör via din anslutning kan du komma att få ta de juridiska konsekvenserna av. 10. När, hur skall jag betala och hur mycket? Eftersom föreningen under byggnationstiden vill finansiera så mycket som möjligt ur egen kassa och därmed slippa banklån kommer du att faktureras efter hand. Stämman har beslutat att styrelsen har handlingsfrihet i faktureringen när och med hur mycket. Inledningsvis skall du, senast 30 dagar efter att avtal om en huvudanslutning tecknats, betala 4000 kr och efter hand som nätet byggs ut kommer ett antal delfakturor och en slutfaktura när nätet är klart.
2012-12-19 5 (8) Efter det att du slutit avtal så kommer en faktura att skickas till dig. Använd denna faktura då den har ett för dig specifikt OCR-nummer knutet till vår databas. Gör ingen annan form av insättning! 11. Övriga kostnader. Varje år, efter driftsättningen, kommer föreningen att ta ut en månatlig serviceavgift och en årlig medlemsavgift som skall täcka reparation, underhåll samt administration. Denna avgift får du betala vare sig du använder fibernätet eller inte. Självklart kommer föreningen att ha lägsta möjliga nivå på dessa kostnader, men kalkylera med en årlig medlemsavgift på ca 100 kr samt en månatlig serviceavgift på ca 50-70 kr/månad. Till denna serviceavgift kan tillkomma framtida smärre kostnader för styrelsearvoden, administration etc. För att kunna använda nätet behöver du en operatör t.ex. Telia - som levererar användartjänst (se Telias Baspaket på deras hemsida och se även vad de normalt tar för detta paket!). Dessa kostnader betalar du via oss och Teliakostnaden är f.n. 299 kr/mån. Du kan även sänka dina kostnader se Info nr 2 12. Vad betyder detta att gräva själv? I avtal för anslutning står att du svarar för grävningen från fastighetsgräns. Fastighet är en juridisk enhet med fastställda gränser vilket inte tomt har. Avtalets skrivning är av formell karaktär men tillämpningen är inte i sten skrivet, men där grävaren slutar och fram till husväggen är ansvaret ditt. Du svarar själv för arbetet/kostnaden för grävningen av kabel från huset till överenskommen punkt, men dock längst ut till fastighetsgränsen. Självklart skall vi ha en ömsesidigt god dialog när det närmar sig för dig! Det ligger i allas intresse. Här beskriver vi den praktiska tillämpningen: Föreningen gräver så nära ditt hus som vi bara kan, men har du planlagt marken närmast ditt hus så ligger det inte i föreningens ansvar att gräva upp anlagda gräsytor, trädgård, grusplaner, garageuppfarter mm. Vi kan göra det åt dig, men föreningen står inte för återställningskostnader t.ex. nyanläggning av gräsmatta, asfaltering, nytt grus etc. Hur nära föreningen kan gräva avgörs från fall till fall i dialogform. Inom området runt huset behöver du knappast gräva djupare än ca 20 cm. Dock så närmast huset så krävs ett sådant grävdjup att fiberslangen kan böjas (utan att fibern brytsa) så att den kommer upp rakt och parallellt med husväggen. Går den under en garageuppfart föreslå vi att du lägger kabelröret under ett skydd, t,ex, i en grövre slang (32 mm) eller metallskydd. Svar på skyddsbehov får du via entreprenören. Styrelsen och entreprenörens mål är att göra allt detta så enkelt som möjligt för dig. 13. Vilka nätoperatörer har jag att välja på? I skrivande stund, för privatpersoner, bara Telia men fler operatörer är på gång och vi har tiden på vår sida.
2012-12-19 6 (8) Nätoperatörer har börjat visa ökat intresse för engagemang även i glesbygdsnät så vi får se vad som kommer att hända. Som företagare med köp av tjänst (tillgång till fibernät) gäller att du själv avtalar med den operatör du vill använda samt om vilka tjänster. 14. Sommarabonnemang? I dag 2013-04-01 har styrelsen fått ny information om sommarabonnemang. Ett konkret förslag till lösning väntas under andra kvartalet 2013. Inte längre bara Telia utan även TeleNor har visat intresse för landsbygdsnät och sommarabonnemang. 15. Vad blir det för tjänster i nätet. På www.telia.se kan du se ett exempel på vad som ingår i TELIAs baspaket. Ev. andra operatörers paketinnehåll är ännu så länge inte kända Varje anslutning, som har Telia som tjänsteleverantör, kommer som standard att ha en prioriterad telefonanslutning (fungerar precis som den analoga telefonen du har idag) och med möjlighet att ytterligare ansluta två oprioriterade IP-telefonanslutningar. Detta innebär att du kan få max tre olika telefonnummer på din huvudanslutning. Har du större behov, kan du välja en tilläggsanslutning. Föreningen tecknar avtal med tjänsteleverantör. Ett sådant avtal är flerårigt och under den tiden kan föreningen inte byta leverantör. Men du, som konsument, kan avbryta leverantörstjänsten (men inte byta leverantör) under föreningens avtalstid. Normalt har du som konsument tre månaders uppsägningstid och denna uppsägning kan, för dig som konsument, också vara kvartalsbunden. 16. Men är inte mobilt bredband det som kommer gälla i framtiden? Mobilt bredband kommer aldrig att vara mer än ett komplement till fiber så säger operatörerna. Även om det ibland hävdas att du kan få en rejäl hastighet på via 4G så delas denna kapacitet med alla andra som kopplar upp sig till samma mast. Och det lär dröja innan det finns en bra 4G-täckning i Bokenäs om någonsin. 17. Jag har sommarstuga räcker inte 4G för mig. Om du skall gå med eller inte avgörs ju bl.a. av hur du använder stugan samt hur du värderar nyttan för dig och inför ev. försäljning samt vilken säkerhet och kvalitet du vill ha i överföringen. Vad vi vet är, att en anslutning alltid har ett mervärde vid försäljning. Du behöver ju inte använda nätet själv men nästa ägare/nyttjare kanske vill det. Det du riskerar (eftersom du alltid kan påräkna att få igen anslutningsavgiften i försäljningspriset) är den årliga serviceavgiften och medlemsavgiften. 4G nätet är lite osäkert bland våra höjder och dalar. På vissa ställen fungerar det hyfsat och på andra ställen inte alls. Tänk på att ett mobilt nät alltid bara har en begränsad kapacitet och detta innebär att när många (främst sommartid) använder nätet så blir överföringen långsam. Du kan få motorväg in men grusväg ut i förbindelsekvalitet och hastighet. Vi vill dock påpeka
2012-12-19 7 (8) att det inte gäller en fråga om antingen/eller utan att man även kan se mobilt- och fast nät som komplement till varandra Men betänk också; Om 4G vore alena saliggörande: varför satsar då stat och kommun miljoner på fiberutbyggnad till hushållen utanför städerna? varför sker driftövervakning av kraftverk, larm, vindkraftverk mm då på fiber och inte via det mobila nätet? Kan det bero på att fiber anses vara; Mycket mer tillgängligt. Som fiberabonnent berörs man inte av att många användare är ute på nätet samtidigt. Fiber - inte 4G - når alla, oavsett var du bor t.ex. utanför 4G räckvidd eller i radioskugga bakom en bergsknalle, trädsamling mm - dygnet runt, året runt! Mycket mer driftsäker och stabilare. Påverkan av väder, elektroniska- och mekaniska störningar, mottagarens lokalisering, belastning mm är synnerligen låg till obefintlig. Framtidssäkrat. Tekniken och metoden för överföring i fiber har hög tekniksäkerhet och inte beroende av t.ex. utrymme i luftrummet. Kapacitetssäkrat. Dagens planerade kapacitet på 100 Mb kan höjas till 1 Gb utan märkvärdiga utbyggnader. 18. Vad händer om jag skulle gräva av kabeln? Föreningen står alltid som åtgärdsansvarig för all materiel, utrustning mm men kanske inte alltid för kostnaderna. Vi förklarar detta genom nedanstående; Om du avsiktligt eller oavsiktligt åsamkar mekanisk skada på föreningens materiel och utrustning inom den egna fastigheten och som är avsett för dig så står du som ansvarig. Föreningen lagar men du får betala. Angående förlagd materiel och utrustning på din fastighet och som inte tillhör din personliga anslutning, t.ex. skåp, matarledningar för föreningens leveranssystem mm. så är föreningen åtgärdsansvarig på den gemensamma anläggningsdelar, men kostnadsansvaret utreds. Kan det då påvisas att skadan inte uppkommit genom markägarens uraktlåtenhet (försummelse, underlåtenhet, förbiseende, slarv) så belastar kostnaden föreningen. Föreningen kommer alltid att utreda frågan om ekonomiskt ansvar. Materielen kan ju ha skadats av t.ex. en entreprenör som inte gjort undersökningar tillräckligt noga, t.ex. inte kontrollerat ledningars dragningar. Sådan kontroll kan så småningom göras på www.ledningskollen.se 19. Vad har jag för alternativ som företagare? Du som driver verksamhet där du själv eller ditt företag är lagfaren ägare av fastigheten, oavsett om din verksamhet är ett AB, HB eller enskild näringsverksamhet, rekommenderar vi en anslutning som fastighetsägare. Du, som fastighetsägare, står då, som medlem, för kapitalinsatsen i föreningens register, men hur du väljer att lägga upp det/dela det mellan dig och ditt bolag lägger föreningen sig inte i, då detta är en sak mellan dig och din revisor/skatteverket.
2012-12-19 8 (8) Om det däremot är som så att du som företag eller privatperson inte är fastighetsägare utan arrenderar eller hyr lokaler som du vill ansluta till nätet så blir situationen lite annan för då handlar det om köp av tjänst. I detta fall så står antingen fastighetsägaren eller föreningen för huvudanslutning och ev tilläggsfiber vartill företaget ansluter sig för nyttjande (köp av tjänst). Då är första steget att du skall kontakta fastighetsägaren och höra efter möjligheten att få dra fram nät till lokalen för din anslutning. Om fastighetsägaren accepterar en sådan dragning över hans fastighet så kvarstår frågan om det är fastighetsägaren som skall teckna sig för en huvudanslutning och ev tilläggsanslutningar som du sedan hyr av denne eller om föreningen skall äga anslutningarna. Oavsett så krävs ett markupplåtelseavtal för att säkra ledningarnas rätt till framtida befintlighet. I detta fall blir det inte en kapitalinsats som ditt företag gör och ditt företag blir inte medlem då företaget enbart köper en tjänst om anslutning. Din kostnad blir en anslutningskostnad samt servicekostnad + moms samt ev kostnad till fastighetsägaren. 20. När är det klart? Byggnationen är omfattande då vi är en stor förening och terrängen i vissa fall svår. Räkna med 1 1,5 år från grävstart till att allt är klart. Möjligheter att ljussätta de delar som efter hand blir klara kommer att utredas. 21. Skall jag rekrytera grannen som inte är med? Ju fler vi är desto billigare blir anslutningen. Rekrytera gärna din granne men gör det med sakskäl och denne skall själv fatta sitt beslut. Han skall inte senare behöva känna sig lurad. 22. ROT-avdrag Nedgrävning av ledningar för bredband ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på fastigheten där bostaden är belägen och att bredbandsanslutningen är avsedd att tillföras bostaden. Installation av bredband inne i bostaden ger dock inte rätt till skattereduktion. Observera att kostnad för maskiner inte räknas till arbetskostnad.