Svenska kyrkan i Mariestad Tema:Våga tro 3/2014

HöstBladet Svenska kyrkan i Mariestad Tema:Våga tro 3/2014

i huvudet på en präst som alltid vågar tro... Foto: Anders Appell... men jag vet inte varför. Det är absolut inte något jag berömmer mig av. Jag hör nog till den skara som säger: Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord (Johannes evangeliet kap 6). Jag har helt enkelt inget alternativ, och jag förstår inte riktigt hur andra människor klarar sig, vilket de till synes tycks göra. Jag ser inte upp till någon som har stor tro, jag ser inte ner på någon som inte tror alls eller har lite tro. Tron är som den är, stor eller obefintlig eller något däremellan, och ingen kan berömma sig av varken det ena eller det andra. Jag tycker att något mått av tro är det mest normala jag kan tänka mig. Och den gör att man vågar saker man kanske annars inte hade vågat. Tro föder tro verkar det som. Tro på Gud gör att jag vågar tro på människor. Hur de som inte tror faktiskt också kan tro på människor vet jag inte. Jag blir också varje gång uppriktigt förvånad när folk påstår att bibeln har ett sådant hatfullt budskap. Då undrar jag: tänker vi på samma bok? Vet de något om bibeln? Budorden handlar alla tio om hur vi människor ska hålla oss fria. Alla andra gudar kräver underkastelse, vår Gud vill vår frihet. Frihet från kärlek till pengar, frihet från 2 HöstBladet 2014 status, från andra beroenden, frihet till att vara en ansvarstagande medmänniska. Och så kan jag fortsätta: självklart ska man inte spänna Gud för sin vagn. Använda Guds namn för egna syften. Gud är på vår sida i kriget mot eller Gud vill att du lyder mig! Sådant är förfärligt att göra, och därför finns detta viktiga bud om att inte missbruka Guds namn, ett bud som vi alla ibland bryter mot. Och vilodagen, den är väl till alldeles för vår skull? Så att vi har tid att tänka på annat än att arbeta och skaffa mat? Tid till kontakt med Den som gav oss livet, tid till konst, umgänge och allt man inte hinner under veckan. Jag ser bara en kärleksfull omsorg i alla dessa bud. Guds existens har jag aldrig intresserat mig för. Jag vet bara att vi finns, och jorden finns, och mina tankar finns, men att Gud är något och någon helt annorlunda. Det är inte ens meningsfullt att tala om att Gud finns, för det är Gud som gör att allt finns. Det är på grund av Jesus jag kan känna så. Utan honom hade jag varit utanför förbundet mellan Gud och människor. Vi ska, allt enligt stiftets vision, tillsammans i Skara stift i ord och handling tala tydligt om Jesus. Han är vårt existensberättigande. Utan honom hade vi inte haft en kyrka, hade vi inte haft någon kristen tro. Det är klart vi ska tala tydligt om honom. Och för allt i världen inte bara i ord! Orden måste följas av handling. Och handling måste följas av ord. Handling och bön må bli ett. Skulle du vilja tro, men vet inte hur man gör? Då är det naturligt att du kommer och pratar med en av oss mera aktiva. Det är naturligt och viktigt att man delar sina tankar. Och sätt aldrig upp en ribba: så mycket måste jag tro! För den ribban finns inte. Man åker fram och tillbaka på en typ av reglage: i vissa situationer är tron stor och stark, i andra viskande liten och svag. Men börjar man lämna sig i Guds hand, och börjar man att tacka för allt man har fått, så händer det saker hela tiden. För hur stor eller liten din tro än är, så är Guds tilltro till dig stor! Du är älskad av själva livet av Gud. Jesus visar det! Det är värt att våga tro! Vår kyrkoherde bloggar! blogg.svenskakyrkan.se/mariestad Willem-Jan Fens, kyrkoherde

Postadress: Box 2, 542 21 Mariestad Besöksadress: Nygatan 23 ' 0501-39 05 00 E-post: mariestads.forsamling@ svenskakyrkan.se Hemsida: svenskakyrkan.se/mariestad Församlingsexpedition öppen måndag-fredag kl 9.30-12.30 Kyrkogårdsförvaltningens expedition öppen vardagar kl 9.30-13.00 Besöksadress: Muggebovägen 39 ' 0501-39 05 50 Församlingsbladet för Svenska kyrkan Mariestad kommer ut med 4 nummer per år och utges av kyrkorådet. Ansvarig utgivare: Willem-Jan Fens Redaktör & layout: Pia Rosén Foto: Pia Rosén (där inte annat anges) Tryckeri: Vadsbo Tryck, Mariestad Omslagsbilden: Detalj av Domkyrkans nya antependium, se s. 18. Foto: Pia Rosén ÖPPET HUS Kom till Marieholmskyrkan och prova-på lördag 6 september kl. 10-13! I höst bjuder vi in till olika aktiviteter under rubriken Kropp, Själ och Andlighet Varmt välkommen att lyssna till vår information, ställa frågor och prova-på! Du kan välja mellan, cirkeldans (Heliga danser), qigong, bibelsamtal och avslappning. Vi bjuder på vegetarisk lunch! Höstens nya öppettider i Café Maria 25 augusti 11 december måndag-tisdag kl. 10-13 onsdag-torsdag kl. 13-20 Diakonipastoral Välkommen till församlingshemmet efter gudstjänsten 5 oktober ca kl. 12.30 Vi inleder med lunch och sen berättar stiftsdiakon Camilla Flodberg om diakoni och diakonipastoral. Vi får utföra första steget i diakonipastoralen genom att tillsammans formulera församlingens diakonisyn. Willem-Jan Fens Café MARIA Filmsöndagar i höst Några söndagar under hösten samlas vi som tycker om att se och diskutera film i Marieholmskyrkan. Vi börjar kl 15.00. Vi erbjuder fika för 20 kr 5/10 Hotell Marigold 2/11 Igelkotten För mer information kontakta Ulrika Keidser Flygare 0501-390531 HöstBladet 2014 3

Ny kantor välkommen Eva! Jag heter Eva Lindholm (är 48 år) och bor i Moholm med min familj. De senaste 16 åren har jag arbetat som kantor i Götlunda församling (Norra Billings pastorat). Det ska bli spännande och roligt att få börja arbeta i Mariestads församling, träffa nya arbetskamrater, körsångare och församling. Hoppas vi ses i höst! Ny kör! Vi rustar oss inför framtiden och bildar en ny kör av Leksbergskörens och Domkyrkans Seniorkörs sångare! Vi hälsar också nya sångare varmt välkomna! Tillsvidare får kören gå under arbetsnamnet Nya kören. Församlingens nya kantor Eva Lindholm kommer att leda Nya Kören. Första övningen blir torsdag 18 september kl. 10-11.30 i Mariestads församlingshem. Varmt välkomna! Nya CD-skivor från Mariestads domkyrka Anders Börjesson, organist: Under vintern och våren har jag haft förmånen att jobba med den välrenommerade inspelningsteknikern Erik Sikkema från Holland. Resultatet blev två CD-inspelningar av läktarorgeln i Mariestads domkyrka. Båda CD-skivorna finns till försäljning i Domkyrkan och på församlingsexpeditionen. Pris 120:-/CD varav hälften går till Svenska kyrkans internationella arbete. 4 HöstBladet 2014

Mötesplatser i höst Barn- & ungdom Babysång Torsdagar kl. 10-10.30 i Marieholmskyrkan. Start 18/9 för barn födda januari-juni 2014 (8 ggr). Inbjudan skickas. Kontakt: Annika Pålsson 390526. Miniorer (åk. F-3) Måndagar kl. 17-18.30 Marieholmskyrkan. Start 1/9. Kontakt: Lena Leijon 390538. Stora & små öppna förskolan Måndagar & fredagar kl. 10-12 onsdagar kl. 13-15 i Marieholmskyrkan Start: 1/9. Kontakt: Lena Leijon. Musiklekis (4-5 år) Måndagar kl. 15.30-16.30 i Marieholmskyrkan. Start: 1/9. Kontakt: Jan Tammo 390527. Barnkör 6-12 år. Start: 27/8. Onsdagar kl. 17-18 i Marieholmskyrkan Kontakt: Jan Tammo 390527 Mötesplats för ungdomar Onsdagar kl. 18-20. Start: 3/9. Kontakt: Lena Leijon 390538 Ungdomskvällar Tisdagar kl. 18-20.30. Start: 2/9. Kontakt: Ulrika Keidser-Flygare Söndagsfilm Söndagarna 5/10 & 2/11 kl. 15-18. Ulrika Keidser-Flygare 390531 Änglarna Ungdomsgrupp för dig som går eller har gått i särskola/ träningsskola. Marieholmskyrkan tisdagar jämna veckor kl. 15-17. Kontakt: Ulrika Keidser-Flygare 390531 Vuxna Vägar till stillhet och närvaro Torsdagar kl. 16.15 17, udda veckor i Marieholmskyrkan. Start: 11/9. Vi provar några olika metoder för avspänning, bland annat fysisk avspänning och mindfulness. Tag gärna med liggunderlag eller liknande. Kontakt: Camilla J Ivarsson 390507. Meditation Onsdagar kl. 19.15 20, jämna veckor i Domkyrkan 3/9 10/12. Introduktion och information kl. 18.45. Kontakt: Camilla J Ivarsson 390507. Bön i rörelse Cirkeldanser/Taiji-Qigong Torsdagar kl. 14 15 i Marieholmskyrkan 11/9-4/12 Må bra med dans, qigong och musik! Jämna veckor: cirkeldans med dansledare Pia Rosén 390515 Udda veckor: taiji-qigong med diakon Solveig Bäckman 390508 Höstvandringar Onsdagar kl. 10-12, 3/9 till 29/10 Start från Marieholmskyrkan. Ledare: Kristina Lans och Therése Petterson Kontakt: Solveig Bäckman 390508 Textil & färg i Kyrkstugan mån kl. 18-20, ons kl. 15-17 tors kl. 10-12. Start: vecka 35. Anmälan till Inger Svensson 390537. Leksbergs syförening Torsdagar kl. 14-16 udda veckor 11/9-4/12 Leksbergs församlingshem Hantverksgrupp Tisdagar kl. 10 12 i Marieholmskyrkan. Fika från 9.30. Start: 2/9. Kontakt: Lena Leijon 390538 Försäljning i Marieholmskyrkan lördag 25 oktober. Katekumenatet Onsdagar 18.30-21 Marieholmskyrkan. Här kan du som vuxen samtala och reflektera över livsfrågor och tro. Anmälan till Solveig Bäckman 390508 senast 29/9. Start: 1/10. Bibelsamtal Torsdagar kl.18.30 i Marieholmskyrkan. Kontakt: Anders Hillergren 390504. Öppen samtalsgrupp tankar och funderingar utifrån Frälsarkransen. Tisdagar kl 15-17 i Församlingshemmet, jämna veckor. Start: 2/9. Kontakt: Erika Ogenholt 390502 Bokcirkel Tisdagar kl. 9.30 11.00 udda veckor 26/8-16/12 Marieholmskyrkan Kontakt: Willem-Jan Fens 390501 Enastående föräldrar Föräldraträffar Onsdagar kl. 17-18 i Marieholmskyrkan. Start: 3 september. För dig som är ensamstående eller på annat sätt är ensam om föräldraansvaret. Kvinnocenter för alla åldrar Onsdagar kl. 13-16. i Församlingshemmet 10/9-12/11 Kontakt: Solveig Bäckman 390508 Bakgrupp för män Fredagar udda veckor kl. 9 12 i Marieholmskyrkan 12/9-21/11 Vi bakar bröd, bullar och kakor. Kontakt: Annika Granath 39 05 41 Bak/matlagningsgrupp för män Fredagar i församlingshemmet udda veckor 29/8-5/12. Kontakt: Ida Gladh 390543 Tisdagsöppet Tisdagar: kl 10-12 i Prästgården. Sopplunch första tisdagen /månad. Våra körer Cantabilekören Torsdagar kl 19.15 Marieholmskyrkan. Fyrstämmig kör med 40 medlemmar. Kräver viss körvana. Start: 28/8. Kontakt: Jan Tammo 390527 Gospelkören Onsdagar kl. 18.30 i Marieholmskyrkan. Start: 10/9. För dig med eller utan körvana., Kontakt: Annika Pålsson 390526. LaVidakören Tisdagar kl 19.30 i Marieholmskyrkan. Blandad kör med låg tröskel. Start: 26/8. Kontakt: Jan Tammo 390527. Nya kören En ny kör bildas i höst! Första repetition blir torsdag 18/9 kl. 10 i Församlingshemmet. Kontakt: Eva Lindholm 390525

Friskvårdscafé tisdagar i Marieholmskyrkan Kl. 10 Kl. 11 Kl. 12 Café Maria öppnar Program Vegetarisk lunch Anmälan till 0501-390541 senast fredagen före Kostnad: 50 kr 26/8 Vegetarisk mat och kosthållning Dietist Maria Aronsson, Närhälsan 2/9 Mindfulness att möta livet som det är, uppmärksamt och medvetet. Friskvårdsterapeut och massör Anna-Lena Karlsson, Revitalis. 9/9 Taiji-qigong Diakon Solveig Bäckman, Svenska kyrkan 16/9 Cirkeldans/Heliga danser Dansledare Pia Rosén, Svenska kyrkan 23/9 Näring för kropp och själ Annelie Forslund, Life 30/9 Stillhet och närvaro avspänning Diakon Camilla J Ivarsson, Svenska kyrkan 7/10 Hur andas du? Med rätt andning får du mer energi! Anna-Lena Karlsson, Revitalis 14/10 Helande hårvård Ekologisk frisör Ulrika Lidén, Älvan. 21/10 Tankens kraft - en personlig skildring med Rose-Marie Kjellberg ideell medarbetare Svenska kyrkan 28/10 Akupunktur Akupunktör Sofia Carlsson, Sofias TCM-klinik 4/11 Allsång Förs.pedagog Lena Leijon, Svenska kyrkan 11/11 Fotvård Fotvårdsterapeut Ingela Lindh, Ingelas fotvård 18/11 Sova bättre - hur gör man? Kurator Anna Ringsby, Närhälsan 25/11 Klassisk svensk massage och taktil massage Massör Britt-Marie Scherman, Välbefinnandets massage och kroppsvård. 2/12 Hjärngympa Kristina Robertsson, ideell medarbetare Svenska kyrkan 6 HöstBladet 2014

Kropp, själ & andlighet torsdagar i Marieholmskyrkan Vardagsmässor med dans, konst, tema och talare Marieholmskyrkan torsdagar kl 18 14-15 Bön i Rörelse Må bra med dans, qigong och musik! Forskningen menar att rörelse och dans kan förebygga ohälsa, och att vi helt enkelt mår bra av att dansa och röra på oss. Jämna veckor: cirkeldans Udda veckor: taiji-qigong 11/9-4/12 16.15-17 Vägar till stillhet och närvaro Vi provar några olika metoder för avspänning, bland annat fysisk avspänning och mindfulness. Tag gärna med liggunderlag eller liknande. Start 11/9 (udda veckor) 18 vardagsmässa med dans, konst, tema och talare Start: 4/9. 18.30 Bibelsamtal September 4 Mässa i Färg & form 11 Mässa med Vardagstalare 18 Mässa med Tema 25 Mässa i Rörelse Oktober 2 Mässa i Färg & form 9 Mässa med Vardagstalare 16 Mässa med Tema 23 Mässa i Rörelse 30 Mässa i Färg & form November 6 Mässa med Vardagstalare 13 Mässa med Tema 20 Mässa i Rörelse 27 Mässa i Färg & form December 4 Mässa med Vardagstalare 11 Mässa med Tema 18 Mässa i Rörelse Mässa i Färg & form = månadens konst i Marieholmskyrkan presenteras i mässan av konstnären själv eller av tjänstgörande präst. Mässa i Rörelse = en mässa där vi deltar i Heliga danser tillsammans. HöstBladet 2014 7

Mötesplats för alla åldrar Onsdagar i Marieholmskyrkan Kom och träffa gamla och nya vänner stora som små och gör något roligt tillsammans! I höst startar vi mötesplats för hela familjen på onsdagar mellan klockan 13 och 18 med start 3/9. Inriktningen är familj, men alla är välkomna att deltaga! Man kommer och är med den tid som passar. Det finns också möjlighet att äta en enkel måltid tillsammans till en liten kostnad. Klockan 18 är det mötesplats för ungdomar med olika aktiviteter på programmet, bland annat teater. 13-15 Stora & små - lek, skapande och sång 14-16 Läxhjälp 15-18 Blandade aktiviteter, skapande, spel och lek 16.15 Andrum - möjlighet till en stunds stillhet och eftertanke 16.30 Kvällsmat Kostnad: 20 kr/person, max 50 kr/familj 17-18 Enastående föräldrar föräldraträffar För dig som är ensamstående eller på annat sätt är ensam om föräldraansvaret. Här finns en möjlighet att dela tankar och känslor, glädjeämnen och svårigheter som man möter i vardagen med sina barn. 17-18 Barnkören övar 18-20 Mötesplats för ungdomar 18-20 Teater (vissa veckor) Övriga verksamheter under onsdagskvällar i Marieholmskyrkan: 17.30 Finsk bibelgrupp (udda veckor) 18.30 Gospelkören övar (möjlighet till barnpassning finns) 18.00 Katekumenat - vuxenväg till tro (jämna veckor) Kontakt: Camilla J Ivarsson, diakon 390507 camilla.ivarsson@svenskakyrkan.se Döpta i sommar! Alice 140518 Alexis 140521 Hilda 140524 Leia 140524 Sixten 140524 Fjärilen - stödgrupp för barn till föräldrar med missbruk Juni 140628 Noel 140628 John 140629 Elsa 140705 Greta 140705 Knut 140705 Maja 140706 Marcus 140720 Emma 140601 Wilma 140608 Vanessa 140615 Celine 140622 8 HöstBladet 2014 Olivia 140524 Edith 140524 Edith 140525 Diana 140531 Oliver 140531 Nils 140531 Alfons 140601 Vilton 140601 Ny grupp startar måndag 22 september. Anmälan senast 12/9. För mer info: Ulrika Keidser-Flygare 0501-390531 ulrika.keidser-flygare@ svenskakyrkan.se

Ung i Mariestad Vårterminen avslutades med en Familjedag den 1 juni. Här kommer några glimtar från den dagen som började med Familjegudstjänst där miniorerna samt barn och föräldrar från Öppna förskolan medverkade med sång och böner. Ulrika förde oss in i bibelns berättelse om Jona i valfiskens buk..köra mattrace Här har vi Jona en stilig ung man äta lite korv, potatissallad och glass och umgås... Trummans toner lockar se hur det växer! Foto: Camilla J Ivarsson & Olle Ohlsson Det blev trångt i båten när alla ville följa med. (En rockring kan användas på många sätt ) Efter gudstjänsten kunde man:.gå tipspromenad med frågor och aktiviteter... skapa underbara konstverk i vår skaparhörna... måla sommarens tavla... Och nu har en ny termin börjat: VÄLKOMMEN TILL FÖRSAMLINGENS VERKSAMHET FÖR BARN & FAMILJ HÖSTTERMINEN 2014 Stora och små (Öppen förskola) Musiklekis för barn födda 2009 och 2010 Babysång för barn födda januari-juni 2014 Barnkör för barn från 6 år Miniorer För dig som går i åk. F 3. Mer info på s. 5 HöstBladet 2014 9

Kultur- och skördefesten 26-28 september Öppettider: Fredag 18-22 lördag 11-16 söndag 13-17 Utställningar Domkyrkan Skulptör Lena Lervik ställer ut: Skyddsmantelmadonnan Maria i Jugoslavien Piéta Sophia, visdomen Maria Lena Lervik har sedan 30 år tillbaka använt sig av Modern som motiv, varav ett flertal nu finns i Svenska kyrkan utöver landet, som Mariaskulpturer. I Domkyrkan finns också en utställning gjord av barn från förskolor och fritidshem i Mariestad. Fritt skapande för alla Prästgården Yvonne Stridh olja Jorunn Stridh akvarell Ursula Skazzini glasmålning mm Siri Brandels blandteknik Bodil Nilsson glaskonst Gunilla Cedmar - collage Monika Hedlund blandteknik Kyrkstugan Återbruk Svenska kyrkans hantverksgrupper Konserter Fredagkväll Prästgården kl. 19 Blues med Southfarm Domkyrkan kl. 20 Avstamp Kristin Svensson Lennart Svensson Prästgården kl. 21 Magpies Domkyrkan kl. 22 Musik och Mystik Damkör, solister och instrumentalister. Diktläsning: Petra Hiort af Ornäs Tornuppstigning i Domkyrkan Pris: 10 kr Biljetter säljes i vapenhuset under tornet (från 10 år) Lördag kl. 10-15 varje halvtimme Söndag kl. 13-15 varje halvtimme Mat Fika serveras i Prästgården. Skördesoppa med bröd serveras i Församlingshemmet fredag kl. 19-21 lördag kl. 12-16 Modern i våra liv Kulturmässa Domkyrkan söndag kl. 11 Monika Hedlund, präst Jan Tammo, musiker 10 HöstBladet 2014

Somarminnen... Träskulpturerna äntligen tillbaka till kapellet! Kristus och fyra heliga män i form av fem träskulpturer som man tror ursprungligen satt på predikstolen i det gamla kapellet som revs 1882 (byggt 1703 där ödekyrkogården ligger idag) har nu blivit varsamt renoverade av Ateljé Arkitekten i Skara och monterade på väggen runt dörren till sakristian i Fågelö kapell. Dundersuccé: Vägkyrkan på Torsö Musik i Sommarkvällen I sommar har vi kunnat avnjuta hela tio konserter i Fågelö kapell och i Domkyrkan! Programmen har haft ett varierat innehåll med såväl klassisk som folklig musik, kör, sångsolister och instrumentalister. På bilden ser vi Kristin & Lennart Svensson som fyllde Fågelö kapell med sköna tolkningar av olika psalmer. Musik och musikinstrument i och utanför kyrkan var namnet på årets utställning i Torsögården. Till den knöts ett omfattande musikprogram med framträdanden av lokala förmågor i Torsö kyrka. Stort tack till alla som generöst bidrog till Vägkyrkan i år! Alla musiker, alla som lånade ut sina instrument, noter m.m., alla som bakade kaffebröd, alla som guidade och vaktade i kyrkan och alla som sammanställde den fina utställningen. Behållningen på 16.205 kr går oavkortat till Svenska kyrkans internationella arbete för romer i Rumänien. Sommarkvällcafé i Marieholmskyrkan På torsdagskvällarna har vi fått del av en samling fina program i Marieholmskyrkan. Först lite fika och sedan program som avlutades med en andakt. På bilden ser vi Stig Ljungwald som berättade om Skara stift 1000 år och Solveig Bäckman som bjöd in honom. HöstBladet 2014 11

Jag skulle vilja våga tro En man var ute på vandring i ett bergsmassiv. Mycket av det som mötte honom imponerade på honom. Utsikterna han fick se, känslan av att andas den klara luften och smaken av rinnande fjällbäckar var nya för honom. Han fick se de kämpande växterna, tallar som vuxit i hundra år och inte var högre än ett par meter, sedan björkar som böjde sig åt alla håll som vinden slitit dem. Till sist var där bara ljung och låga buskar som krasade under fötterna när han lämnade stigen. Av respekt för deras kamp fann han sig snart vara försiktig med var han satte fötterna. Vid en utkiksplats tog han fram sin kamera för att förgäves försöka fånga den bedövande vyn. Kameran kunde inte på långa vägar rymma all skönhet. Vad var vackrast? Han vred sig runt med ögat i sökaren och plötsligt skedde det som inte fick hända. Fötterna förlorade fästet och han gled, famlande efter grepp. Just före branten fångade händerna en rot och han fann sig dinglande och göra något han inte hade för vana att göra. Han bad. Jag skulle vilja våga tro att någon har mig kär. Jag skulle vilja våga tro att Gud kan vara här. Jag skulle vilja våga tro att kärlek är den makt som ändå världen bär. Gode Gud, om du finns, så rädda mig! I sitt inre hörde han en röst Jag är här. Lita på mig, våga tro, släpp bara taget om grenen så räddar jag dig. Mannen tvekade 12 HöstBladet 2014 en stund. Sedan bad han på nytt. Finns det möjligen någon annan Gud med ett bättre råd? Jag skulle gärna vilja tro, men vem törs göra så? Jag skulle gärna vilja be, men vem kan bönen nå? Jag skulle gärna vilja tro att någon ser den mening jag ej fattar mer. Psalmen Jag skulle vilja våga tro är utgångspunkt för vårt höstnummer, men vad betyder det egentligen? Vad är det jag skulle vilja våga och vad är det jag är rädd för? Många som kommit till tro beskriver upplevelsen just som att släppa taget, därav valet av den inledande berättelsen. Men vad betyder det? Ja, det beror på vad vi menar med tro. Tron är kärnan i det kristna livet. Men det är ett fenomen som blivit märkvärdigt svårt att förstå. Ordens betydelse är rörliga genom tiden och just tro är ett ord som har fått många bottnar. Vad betyder det att stå upp och bekänna kyrkans tro i trosbekännelsen? Vad betyder det när Jesus i evangelierna säger: Din tro har hjälpt dig? För mig öppnades trons värld just av att ordet öppnades för mig. Jag kanske hade försökt med en lite modifierad innebörd av tro som något skiljt sig från vetande. Det är tro i betydelsen att hålla något för sant, som inte kan bevisas. Gud finns och älskar mig, trots att jag inte kan se Gud och trots att Gud inte gör mitt liv enkelt. Jag kanske försökte tänka att tro är när man i frågor om Gud stänger av förnuftet och istället lyssnar till den inre röst som är Gud. Eller jag kanske försökte med att tro är ett slags magiskt tänkande om jag kan samla tillräckligt med kraft och böja tanken till att lita på Gud, så fungerar det ungefär som med Jedi-riddarna i Star wars jag får övernaturliga förmågor. Tron kan ju försätta berg, som man brukar förkorta ett avsnitt ur Jesu undervisning. Jag skulle vilja våga tro att någon ser all nöd. Jag skulle vilja våga tro att Gud finns bortom död. Jag skulle vilja våga tro att någon fanns, som ville att jag vore hans. Verkligheten är att vi har handikappats genom språkets utveckling. Vi har svårt att tro delvis för att ordet tro i det närmaste har förlorat en av sina grundinnebörder. Det är ett problem med många av de kyrkiska orden få kan förklara vad som menas med helighet, rättfärdighet eller synd. Det handlar inte om att orden blivit gammaldags och behöver bytas ut, för det finns inte några ord som kan ersätta dem. Kunskapen har istället förlorats ur det allmänna medvetandet och måste erövras på nytt av varje människa. Tro kan tyckas vara ett undantag, eftersom vi faktiskt använder ordet flitigt till vardags. Jag tror att klockan är ungefär tre. Jag tror på vad du säger. Jag tror att livet har en mening. Spåren av en äldre betydelse av tro finns kvar i vårt

språk, i de ord som hämtat sitt innehåll från ordet tro. Ord som trofast, trogen, förtroende och tröst förstår vi fortfarande med det innehåll tro bör ha. Begreppet tro ligger betydligt närmare relation eller rentav kärleksrelation än det ligger antagande av kunskap. En annan dimension av tro är Guds rike. Talet om Guds rike betyder å ena sidan att man är medborgare, att man tror och därmed befinner sig i ett land som är osynligt och saknar gränser. Där är Gud både kung och far åt alla trons medborgare. Å andra sidan handlar det om ett inre landskap, som växer inuti den som tror. Guds rike är inom er, säger Jesus. Denna dubbla erfarenhet av att vara inuti något och att äga något inuti sig själv närmar sig tankens gräns. Så visst finns visst fog för det där med att ibland låta förnuftet vila. Jag skulle vilja våga tro. Jag kan ju inte mer. Som kornet väntar tid att gro, att livets under sker, så väntar jag och längtar jag att jag ska få den tro jag inte själv kan nå. En av de förnämsta nycklar som ges för att förstå tron är barnaskapet. Och det är inte barnets okunskap eller naivitet som framhålls när Jesus säger att vi måste ta emot Guds rike som ett barn. Det är den enorma förmågan till tilllit, som barnet äger naturligt och som sakta tas ifrån henne under uppväxten. Att tro är att lita till Guds välvilja, Guds omsorg och Guds kärlek, ja rentav förutsätta den på samma sätt som barnet på gott och ont förutsätter förälderns välvilja. Därför talar Jesus om tron i bilden av att födas på nytt. Gud föder oss en gång till och ger oss barnaskapets ande, som Paulus beskriver det. Jag skulle vilja våga tro. Olle Olsson Jag skulle vilja våga tro - är en psalm om sökande och tvivel av Tore Littmarck, skriven år 1969 och bearbetad år 1981. Melodi av författaren (d-moll, 4/4). Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden. Låt mig aldrig misströsta om möjligheten att nå en förändring bara för att det som är fel är lag och normalt, att det som är vrångt och orätt har historia. Låt dock aldrig min sinnesro bli så total att den släcker min indignation över det som är fel, vrångt och orätt. Att tårarna slutar rinna nerför mina kinder och vreden slocknar i mitt bröst. Och låt mig aldrig tvivla på förståndet bara för att jag är i minoritet. Varje ny tanke startar alltid hos en ensam. Sinnesrobönen skriven av den amerikanske prästen och teologen Reinhold Niebuhr år 1926. HöstBladet 2014 13

Diakoni mer än ord Vad är diakoni? Diakoni kan förstås dels som diakonalt förhållningssätt, dels som diakonalt arbete. Diakoni är socialt arbete på kristen grund och handlar om att möta människor i utsatta livssituationer. Diakoni är medmänsklig omsorg grundad i Kristi kärlek uttryckt i kyrkans liv och vill genom barmhärtighet och solidaritet möta människor i utsatta livssituationer. Diakoni handlar om möte med människor, inte om möte med problem. Livssituationer växlar för oss alla. Ett barn far illa och behöver vuxna varma kontakter. En kvinna saknar någon att tala med, sitter ensam i sin rullstol och kan inte ta sig ut för att möta andra eller handla. En högstadieelev upplever stress och ensamhet i skolan, en annan skolkar och tar droger från nätet eller gatan. En yrkesarbetande blir långtidssjukskriven och upplever sig ställd utanför Som människor har vi var och en förmågor som kan stärkas. Ett diakonalt arbete baserat på hjälp till självhjälp, på egenmakt, handlar om medvandrarskap. Inflytande och självbestämmande är en förutsättning för frigörande upprättelse. Komplement Diakonalt arbete sker många gånger i samverkan med offentlig sektor socialtjänst, polis, skola och har då ofta en komplementär roll eller 14 HöstBladet 2014 rollen av att länka människor vidare till sammanhang där hjälp finns att få. Kyrkan kan bidra med sådant som faller utanför kommunens ansvarsområde och möjligheter, t.ex. besökstjänst bland ensamma eller finnas med i kontakt med myndigheter. Med en respektfull relation till varandra, finns goda möjligheter att samverka utifrån olika och tydliga roller och förutsättningar. Diakoni i Bibeln Diakoni är förankrad i biblisk tradition och finns beskriven bland annat i Matteus 6 & 25, Markus 10 och Filipperbrevet 2. I Jakobsbrevet 2:14-17 kan vi läsa: Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men inte har gärningar? Inte kan väl tron rädda honom? Om en broder eller syster är utan kläder och saknar mat för dagen, vad hjälper det då om någon av er säger: Gå i frid, håll er varma och ät er mätta, men inte ger dem vad kroppen behöver? Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död. Diakoni allas uppgift Diakoni är hela församlingens uppgift. Som kristna är vi kallade att tjäna vår medmänniska. Inom kyrkorna är antalet anställda i minoritet jämfört med antalet engagerade ideella medarbetare. Diakonens roll Diakonen är ansvarig för att leda och planera det diakonala arbetet. Diakonen ansvarar för att se vilka behov som finns i församlingen. En annan uppgift är att påtala missförhållanden i samhället och vara en röst för dem som inte själva kan föra sin talan. Diakoni i Mariestads församling I Mariestads församling tar sig diakonin uttryck genom att vi skapar mötesplatser för olika åldrar t.ex. öppen förskola, caféverksamhet, körer, ungdomsgrupper och kvinnocenter. Har man inte möjlighet att komma till våra mötesplatser kan vi göra hembesök. Vid behov kan vi finnas med i kontakt med myndigheter. Vi erbjuder också plats för samtal, både i grupp och enskilt, utifrån tankar kring sorg, tro och liv. Vi erbjuder även stöd för barn och ungdomar som lever med missbruk i sin närhet. För föräldrar finns möjlighet att i grupp dela tankar och funderingar kring föräldraskapet. Vid besök på häktet och anstalterna Johannesberg och Rödjan har vi samtal och firar gudstjänst regelbundet. Diakonins månad Diakonins månad är ett återkommande ekumeniskt samarbete mellan kyrkor och samfund inom SKR, Sveriges kristna råd och ett antal an-

dra organisationer med diakonal inriktning. Varje år i september sätter man fokus på diakoni och satsningen kallas naturligt nog Diakonins månad. Under senare år har ett inspirationsmaterial tagits fram. Därifrån är större delen av denna text hämtad. På besök i vår församling Diakonipastoral Under hösten och våren kommer vi att arbeta fram en diakonipastoral i församlingen. Den blir en hjälp i att tydliggöra det diakonala uppdraget i såväl församling som kontrakt, så att diakoni blir ett förhållningssätt. Människors livsomständigheter, förändringar i samhället och inte minst själva evangeliet utmanar ständigt församlingens diakoni. Diakonipastoralen ger en möjlighet att få en översyn, samordna och ha ett gemensamt utgångsläge för församlingens diakoni och framför allt säkerställa att vi gör rätt saker; använder resurserna på rätt sätt, når de personer som är i utsatthet och agerar utifrån vårt uppdrag som kristna (med kristen profil). Då vi som församlingens diakoner har huvudansvaret för detta arbete, kommer en del av vår ordinarie verksamhet att vara vilande under detta år. Solveig Bäckman Camilla J Ivarsson Karin Berg David, Catalin, Mariana och Sandu från Rumänien Sedan ett halvår tillbaka har några av oss i svenska kyrkan haft kontakt med fattiga EU-migranter från Rumänien. Kontakt togs med dem i mars när vi upptäckte att de bodde i jordkällaren på Johannesbergsområdet och något måste göras. De fick komma till Prästgården, duscha, tvätta kläder och laga mat. En tillfällig lösning med boende ordnades. De har nu bott i Lekbergs församlingshem en tid. D C e har kommit till Sverige atalin för att samla ihop pengar för att bl.a. renovera men även bygga ett hus. Man vill även kunna skicka hem pengar till övriga familjen till vaccinationer, mediciner och mat. Allt för att familjen ska kunna överleva. David har fru och två flickor hemma, en sjuåring och ettåring. Han längtar efter sina barn och fru. Jag kan åka hem imorgon bara jag har fått ihop tillräckligt med pengar säger han. Han har nyligen varit hemma en tid i Rumänien och påbörjat husbygget för pengar han har fått ihop i Mariestad. Un- der tiden bor hans fru och barn i en husvagn. David berättar att det är bråttom att få ihop pengar innan vintern, vilken kan vara mycket kall. Sandu förklarar att han har jobbat som gatusopare och tjänande då ca 1200 kr i månaden. Det finns idag inga jobb. Före kommunismens fall hade alla ett jobb och mat för dagen. Det som erbjuds idag är kanske några dagar hos en bonde. är 19 år har bara gått fem år i skolan. Föräldrarna hade inte råd att betala för hans skolgång. Hans dröm är att också att bygga sig ett litet hus och få ett arbete hemma i Rumänien. Alla vill nu tacka Svenska kyrkan för att de har fått bo i Leksbergs församlingshem. Ett stort tack också till alla som skänkt pengar, mat, kläder, schampo och tvål. Vårt hem är i Rumänien. Där har vi vår familj som är det viktigaste för oss. Text & foto: Diakon Solveig Bäckman HöstBladet 2014 15

A skgravplats ett alternativ till Minneslund Kyrkogården Torsö Många tilltalas av Minneslundens stillhet och enkelhet med den gemensamma smyckningsplatsen och att kyrkogårdsförvaltningen ansvarar för skötseln. Askgravplatsen som gravskick kom fram ur en önskan att makar/ partner/anhöriga ska kunna vila tillsammans och att de gravsattas namn ska finnas på en sten eller namnplatta. Samtidigt ville man att kyrkogårdsförvaltningen skulle ha hela skötselansvaret och att man som anhörig kan sätta en bukett lösa blommor i vas och tända ett ljus. Utformningen av askgravplatser kan se lite olika ut i landet, den enklaste formen är namnplattor i en gräsyta. I Mariestads församling har vi utformat dem med gemensamma perennrabatter. Vi anlade de första askgravplatserna på Östra begravningsplatsen, och vi har utvidgat det kvarteret i våras. På försommaren anlade vi ask- 16 HöstBladet 2014 gravplatser på Torsö kyrkogård och nu under hösten kommer vi att anlägga ett kvarter på Leksbergs kyrkogård. Eftersom sommaren varit rekordvarm och torr har planteringen på Torsö inte utvecklat sig som önskat. Därför kommer vi att få göra kompletteringsplantering där. Gravstenen kan vara en natursten eller en huggen sten, den får vara max 30 x 30 cm och den ska vara liggande. Gravplatsen får smyckas enbart med snittblommor, i de vaser som tillhandahålls av kyrkogårdsförvaltningen, och gravljus. Vintertid får man placera en gravlykta samt en vinterkrans/dekoration per grav. Gravplatsen upplåts med begränsad gravrätt. Begränsningen består i gravan- Östra begravningsplatsen ordningens utseende och beskaffenhet samt gravplatsens utsmyckning och ordnande i övrigt. Gravplatsen upplåts på 25 år, som övriga gravplatser, och man betalar i dagsläget 5 500 kr för skötseln i 25 år. Askgravplats eller urngravplats Vill man ha frihet att smycka graven efter egna önskemål väljer man en urngravplats. Man kanske vill plantera några ljungplantor på hösten och påskliljor för vårblomning, dekorera med en liten ängel eller barnen kanske vill lägga dit fina stenar. Det finns alltid möjlighet att få hjälp med skötseln när man önskar det, skötselavtal kan tecknas per år eller ett avräkningsavtal som räcker i många år. Text & foto: Kerstin Lindberg

IDAS RUTA Kräftsoppa ca 6 port. En magisk stund med oväntad gäst En solig dag satte jag mej på balkongen med en bok efter jobbet. Plötsligt fladdrade det till och en vit duva satte sig på balkongräcket alldeles nära mig. Jag vred försiktigt på huvudet för att inte skrämma den medan jag lät boken sakta sjunka ner i knät. Hej, sa jag lågt. Trevligt att du kommer på besök. Vill du något särskilt? Duvan tittade på mig med huvudet på sned. Solen lyste på hans vita fjäderskrud. Eller om det var hennes kanske. Det finns en del duvor i närheten men aldrig har någon kommit så nära. Och aldrig har jag sett en vit. Kanske den rymt från en trollkarl eftersom den verkade så orädd. Jag ville så gärna fotografera den. Ytterst försiktigt reste jag mig upp. Då fladdrade den iväg. Jag gick i alla fall in och hämtade kameran. Efter en liten stund kom den tillbaks och satte sig på samma ställe. Genom springan i balkongdörren fick jag några foton. Den lågt stående solen ger fjädrarna en guldton. Ett magiskt ögonblick fullt av symboltolkningar. Den helige ande, tröstaren, hjälparen, fred, frihet... Text & foto: Gunilla Cedmar Söker du ett sammanhang där du som vuxen kan samtala och reflektera över livsfrågor och tro? Då kan Katekumenatet vara något för dig! Det vänder sig till vuxna som är nyfikna, som söker och vill växa i tro. Kontakta Solveig Bäckman tel. 0501-39 05 08 eller solveig.backman@svenskakyrkan.se Vi vill ha din anmälan senast den 29 september. 2 morötter 1-2 vitlöksklyftor 1 l vatten 2 buljongtärningar 2 dl crème fraîche 400 g kavli kräftost 1 krm cayennepeppar (kan uteslutas) 1 burk kräftstjärtar Skala och riv morötterna grovt på ett rivjärn. Fräs morötter tillsammans med pressad vitlök i en gryta. Tillsätt vatten + buljong och låt småkoka ca 5 min. Rör ner creme fraiche och ost, låt koka upp och smaka av med cayennepeppar. Soppan kan behöva redas. Lägg till sist i kräftstjärtarna. HöstBladet 2014 17

Växandets magiska kraft nytt antependium Arbetsnamnet för antependiet har varit LIV VÄXT, och tanken om växandets magiska kraft i en god miljö. Det har framställts i gröna och blå nyanser och materialet är av ull och silke. Ullen är obehandlad råull som färgats. Sidenet är ett tussasilke - vildsilke, som finns i ekskogar på Himalayas sydsluttning. Sidenet har målats med pensel för att ge en tanke till vatten och luft för att Leva och Växa. Kärvarna är hämtade från fönstermålningarna i Domkyrkan. Formerna är uppmjukade och broderierna är gjorda på handmålat siden. Antependiets basmönster är taget ur gammalt traditionellt västgötabroderi. Genom att tillåta förändring i struktur, textur, material och färg får broderiformen livskraft. De av broderiformens mönster som använts är hjärtan, blommor 18 HöstBladet 2014 med runda former, mjuka slingor och sicksackmönster. De har kommit att tolkas som det spirande och växande livet och växten passar bra med de blå-grön-gula nyanserna i efterfirningstider. Arbetet har gått till så att jag har designat, valt material, färgat och målat. Tillsammans med tre handplockade kvinnor som arbetar med kyrkokonst har sedan arbetet med antependiet fortskridit. Elizabeth Larsson, en extremt duktig brodös, har gjort alla broderier. Anita Ekström, mycket duktig på handsömnad och montering, har sett till att allt hänger samman. Kristin Svensson behärskar den medeltida tekniken att väva brickband. Hon designar också egna mönster, allt efter behov. Anita, Elizabeth och jag har träffats en gång i veckan och stämt av hur långt vi kommit och tillsammans fört arbetet framåt.när hela antependiet var färdigställt och jag hade färgat in tvåtrådigt ullgarn i ett antal nyanser fick Kristin fria händer att avsluta arbetet i bild och text. Antependiet tjänar också som ett examensarbete i textil konst och godkändes av Karin Lunström och Anna Lindvall vid Umeå universitet. Inger Svensson

Siden - en sällsam historia En dag för ca 5000 år sedan gick kejsarinnan av Kina på promenad i sin trädgård. Då fick hon i solskenet se hur en silkeslarv spann in sig i en glänsande tråd. Hon gav sin tjänare i uppdrag att tillverka klädnad av den solskimrande tråden. När tråden skapats till kläder av människohand fick de bara användas av kejsaren och hans familj. Silkets ursprung och förädling var en strängt bevakad hemlighet vars avslöjande var belagt med dödsstraff. I över 1000 år bevakade de sin hemlighet tills den en dag blev avslöjad och spridd över världen av två spioner. Legenden säger att två män förklädda till tibetanska munkar vandrade över gränsen med silkesfjärilsägg i ihåliga vandringsstavar. Då, liksom nu, blev larvens kokong sakta upplöst i hett vatten och den fina tråden upplindas med mycket stor försiktighet. Man snor sedan ihop ett litet knippe på 5-7 trådar till ett garn. Från Kina exporterades siden till den gamla världens alla furstar och kungliga hov. Längs sidenvägarna mot söder och väster drog kamelkaravaner med den dyrbara lasten, farofyllda resor som tog mellan sex och åtta år! De långa handelsvägarna slutade i Syriens hamnstäder, där sidenet lastades om på båtar till Grekland och det Romerska riket. Då det Romerska riket stod på höjden av sin makt var Kinas export av siden som störst. Men varken kejsaren i Rom eller Ali Baba och hans rövare kunde ana hur sidenet blev till. Man trodde då att siden växte på träd. Det finns olika slags silke. De två vanligaste är mullbärssilke - en mjuk och glän- sande tråd vars larv lever på mullbärsträdens blad - och tussasilket, vildsilket, som lever i ekskogar på Himalayas sydsluttningar. Detta silke är grövre och mera ojämnt. Tillverkningen av vildsilke ger fattiga bönder i Pakistan och Indien en livsnödvändig extrainkomst och ger dem möjlighet att bo kvar i sin hembygd. Nu för tiden odlas silke nästan bara i utvecklingsländer och förädlas i industrivärlden, dock inte i Sverige. Därför är sidenet tullfritt hos oss, som en slags passiv U-hjälp. Modern teknik och moderna kommunikationer utgör orsaken till att siden idag inte enbart är en dyr lyxvara. Man kan köpa siden för mellan 60 till 2 900 kr per meter! Den lilla larven spinner in sig i en tråd bestående av protein och ett limämne. Den lägger tråden runt sig i formen av en åtta, alltid i solstrålarnas riktning. Detta tar flera dygn och en kokong innehåller sedan 3-4 km tråd! En meter silkesfiber kan sträckas 15 cm utan att brista. Silke är smutsavvisande och lättvättat och kan för det mesta tvättas i maskin. Idag behandlas siden nästan aldrig med temklorid (förtyngning) men förr användes metoden för att göra tyget tyngre då det såldes efter vikt. Siden är flamsäkert och kan ta upp fuktighet till 30 % av sin vikt utan att kännas vått. Det reglerar temperaturen och har en organisk uppbyggnad som står den mänskliga huden nära. Därför använde man silke i långa tider för att sy ihop operationssår. Ingen kemist har ännu lyckats kopiera äkta silke! Sidenet är ett beskyddande hölje för naturens mest ömtåliga och allra mest storslagna förvandling: larvens förvandling till fjäril. HöstBladet 2014 Inger Svensson Foto: varldens-djur.se 19

korsordet Skicka in ditt korsord, namn och telefonnummer till Svenska kyrkan i Mariestad, Box 2, 542 21 Mariestad och märk kuvertet Korsord. Den 1 oktober drar vi en vinnare som vinner en valfri present från bokbordet i Domkyrkan. Vi gratulerar också vinnaren av Sommarbladets korsord, Margareta Thorstrand, Mariestad. Diakoni Orgelmusik med lunchbaguette är att visa omsorg om medmänniskan och är ett uppdrag för oss alla. Vill du ingå i ett meningsfullt sammanhang och ha en uppgift i den diakonala verksamheten? Välkommen att höra av dig till oss! Camilla J Ivarsson 390507, Solveig Bäckman 390508 Karin Berg 390509 Onsdagar kl. 12.15-12.45 i Domkyrkan start 10/9 20 HöstBladet 2014