Tandhälsan Barn och Ungdom Västmanland 2015 Barn och ungdomar undersökta 2015 Tandvårdsenheten Vårdval
Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2015 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade data under 2015, bildar en grund för återkoppling till alla vårdgivare. Målsättningen är att få fram ett material med möjlighet att följa tandhälsan för att även stimulera till möjliga åtgärder för att skapa en ännu bättre tandhälsa. Tandstatus samlas in årligen från de barn som undersöks av länets tandläkare och tandhygienister vilket ger en uppfattning om tandhälsans utveckling och en ögonblicksbild. Vi som beställer utförandet av tandvårdande insatser kommer att utföra liknande uppföljningar årligen. Resultat. Det är knappt 98 % av 3 åringarna som är kariesfria år 2015. Bland 12 åringarna är cirka 66 % kariesfria. Medelvärdet för antalet kariesskadade och fyllda tänder per barn hos 12 åringen (DFT) är 0,71. Nästan 39 % av länets 19 åringar uppvisade kariesfrihet samt ett DFT värde på 2,1. Uppgifter angående initialkaries d v s mindre angrepp som inte trängt igenom emaljen, tas inte med i sammanställningen. Idag är vi väl medvetna om att genomsnittsvärden inte speglar ojämlikheter i tandhälsan. Genom att göra s.k. SiC beräkningar, där tandhälsans genomsnitt bland den sjukaste tredjedelen av en åldersgrupp och antalet kariesskadade och fyllda tänder (DFT) anges, får vi en bild av tandhälsans fördelning vilket kan jämföras med genomsnittet (DFT) för hela åldersgruppen. I Figur 1 speglar den blåa linjen medelvärdet av antalet kariesskadade och fyllda tänder (DFT) för hela gruppen 12 åringar under åren 2008 2015. Den rödbruna linjen anger genomsnittsvärdet antalet kariesskadade och fyllda tänder (DFT) för gruppen som är den tandsjukaste tredjedelen. De svarta linjerna markerar kalkylerad trend. I diagrammet anges DFT värdet (antalet kariesskadade och fyllda tänder) i y axeln. Figur 1. Medelvärdet karierade fyllda, tänder (DFT) samt SiC värdet hos 12 åringar 2008 2015 2,4 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 Diagramrubrik 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 DFT SiC Linjär (DFT) Linjär (SiC)
När får barnen och ungdomarna nya kariesangrepp? Figur 2 visar vid vilken ålder som nya kariesangrepp har registrerats. Karies på mjölktänderna registreras upp till och med 6 åringar. Från 7 års ålder registreras karies på de permanenta tänderna. Genom att mjölktandskaries inte registreras i 7 års ålder erhålls en två delad kariesbild. Troligen finns kariessjukdomen kvar i mjölktandsbettet hos många av dem som i 7 8 års ålder har registrerats som kariesfria. Figur 2. Medelvärdet antal nya kariesangrepp per ålder 1,2 DS 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Frekvensen av nya kariesangrepp i tonåren stiger till 15 18 års ålder, för att sedan avta. Figur 3. Medelvärdet antal nya kariesangrepp per ålder 2013 2015 DS 2013 2015 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 2013 2014 2015 0,4 0,2 0 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 I figur 3 kan en ökning av antalet nya kariesangrepp ses i gruppen 8 19 år under 2015.
Registreringen av 19 åringarnas tandhälsa ger en samlad bild av tandhälsoinsatser och den tandvård som har erhållits inom barn och ungdomstandvården. Analyser på kommunnivå kan vara av värde för att se om tandhälsan är jämlik över länet. En risk med en sådan redovisning kan vara att underlaget är litet i små kommuner d.v.s. procenttalen redovisas på ett fåtal individer och risk finns att det därmed är snedfördelat. Sjukdomsbilder och vårdåtgärder (DFT) En fortsatt uppföljning på kommunnivå kan göras genom att följa kariessjukdomen med DFT värdet. Stapeln skall vara så låg som möjligt. I dessa figurer anges även konfidensintervall (95 % nivå) vilket ger en möjlighet att få en uppfattning om eventuella skillnader mellan kommunerna. Konfidensintervallet ger oss en uppfattning om säkerheten i värdet. Ett långt streck visar på en stor osäkerhet och återspeglar ofta ett litet antal undersökta. Enkelt utryckt skulle konfidensintervall kunna förklaras med att vara ett mått på den osäkerhet slumpen bidrar med när man skattar bakomliggande populations medelvärde. 3 åringar Bland 3 åringarna kan en säkerställd skillnad ses i antalet karierade och fyllda tänder, DFT, om man jämför Västerås och Köping med Hallstahammar. 3 åringarna i Hallstahammar uppvisar färre antal karierade tänder i jämförelse med Västerås och Köping och skillnaden är statistiskt signifikant (säkerställd). Figur 4. DFT värdet hos 3 åringarna i länets kommuner inkl konfidensintervall
12 åringar och 19 åringar Figur 5. DFT värdet hos 12 åringarna i länets kommuner inkl konfidensintervall Figur 6. DFT värdet hos 19 åringarna i länets kommuner inkl konfidensintervall Trots skillnader i höjd på staplarna hos 12 åringarna kan vi inte se några signifikanta skillnader mellan kommunerna. Hos 19 åringarna kan en säkerställd skillnad ses i antalet karierade och fyllda tänder, DFT, om man jämför Västerås och Hallstahammar med Sala. I Sala har 19 åringen färre fyllda och karierade tänder.
Kariessjukdomens aktivitet (DS) Antalet nya kariesskadade tandytor i genomsnitt per barn årligen (DS värdet), är ett aktivitetsmått för antalet nya kariesangrepp. 12 åringar Figur 7. DS värdet hos 12 åringarna i länets kommuner inkl konfidensintervall 19 åringar Figur 8. DS värdet hos 19 åringarna i länets kommuner inkl konfidensintervall Det finns signifikanta skillnader mellan kommunerna hos både 12 och 19 åringarna. 12 åringarna i Hallstahammar uppvisade signifikant fler karierade ytor i jämförelse med Surahammar, Norberg, Västerås och Sala. Hos 19 åringarna så förelåg signifikant fler karierade ytor i Västerås jämfört med Kungsör, Sala och Köping.
Vid jämförelse för att se på antalet approximala kariesskador, DFS A (tandyta gränsande mot annan tandyta), finns det säkerställda skillnader mellan kommunerna. 19 åringar i Västerås är i ett signifikant sämre läge, d.v.s. mer kariesaktivitet, i jämförelse med Sala och Köping. Figur 9. DFS A värdet hos 19 åringarna i länets kommuner inkl konfidensintervall En signifikant skillnad mellan kommunerna angående approximalskador kan även ses hos 12 åringarna i Västerås och Sala i jämförelse med Norberg Figur 10. DFS A värdet hos 12 åringarna i länets kommuner inkl konfidensintervall Könskillnader i tandhälsa hos barn och unga. Vid en jämförelse av könsskillnader, visar 19 åringarna som lämnar barn och ungdomstandvården inga skillnader i länet. Vid 11 års ålder är andelen kariesfria pojkar 71,09 % jämfört med flickor i samma åldersgrupp 70,15 %. Det är en skillnad som
består upp till och med 17 års ålder, men vid 18 år jämnas skillnaden i andel kariesfria ut. Både pojkar och flickor får alltfler kariesangrepp även approximalt. Denna skillnad i unga tonåren mellan könen utjämnas för att i 19 års ålder vara nästan likadant för alla kariesmått. Sammanfattande reflektioner Det finns inte riktigt valida data för att över tid följa barn och ungdomarnas tandhälsa i Västmanland, men tidigare insamlade uppgifter gör att man i stora drag ändå kan uttala sig om att en allt bättre tandhälsa kan ses. Det är en utveckling som stämmer väl överens med nationella uppgifter. Figur 11 nedan visar på trenden för tandhälsoutvecklingen avseende kariesfrihet under åren 2008 2015. Som tidigare nämnts bör trendlinjerna(svarta linjerna) tolkas med försiktighet. Vi kan dock tolka in att den positiva trenden ser ut att kvarstå bland 19 åringar och vi kan följa samt analysera utvecklingen för de yngre barnen. Tandhälsan i Västmanland förefaller vara bra hos de flesta, dock inte hos alla. Figur 11 Trender kariesfrihet för 3,6,12 och 19 åringen 2008 1015 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 3 år 6 år 12 år 19 år Linjär (3 år) Linjär (6 år) Linjär (12 år) Linjär (19 år) 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Sammanställningen ska ses som ett underlag för kommande och fortsatta diskussioner angående barnens tandhälsa i Västmanland samt även visa på möjligheten att följa tandhälsan. Det är väl känt att tandhälsan påverkas av många faktorer. Rapporten ger en bas för vidare diskussioner angående möjliga insatser till en bra tandhälsa i Västmanland. Det är i barnaåren som grunden för en framtida tandhälsa läggs och de barn som lämnar barn och ungdomstandvården med en god tandhälsa har stora chanser att behålla den genom livet. Att barn redan i 3 års ålder har kariesskador är ur tandhälsosynpunkt stor risk för ogynnsam tandhälsoutveckling upp i åldern. Av diagrammet i figur 12 kan vi se att antalet 3 åringar med kariesskador minskade under 2015 men utvecklingen måste fortsätta följas.
Figur 12 Andel barn i 3 års ålder som har kariesskador 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 För att skapa möjligheter till adekvata insatser och behandling samt att identifiera dessa barn innan kariessjukdomen ger manifesta skador, krävs en fortsatt utveckling av samverkan mellan barnhälsovård och tandvård. Information om munhälsans betydelse ges idag till barn i förskoleklass och 6:e klass i alla kommuner. Syftet är att stimulera fler sinnen för att skapa en ändrad inställning och attityd till munnens betydelse för hela människans hälsa. Målet är att på sikt få en ännu bättre tandhälsa.