Att leva med bröstcancer

Att leva med bröstcancer En litteraturöversikt Isatou Darboe Elen Isayas Abraham Dokumenttyp: Examensarbete Huvudområde: Omvårdnad GR (C) Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: T6/ VT 2021 Handledare: Sara Gavelin Examinator: Bosse Ek Kurskod/registreringsnummer: OM093G/OM077G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Abstrakt Bakgrund: Bröstcancer är en livshotande sjukdom och den vanligaste cancertypen hos kvinnor samt den främsta dödsorsaken bland kvinnor i hela världen. Att drabbas av bröstcancer kan skapa stort lidande både psykisk och fysisk. De vanligaste behandlingsmetoderna vid bröstcancer är kirurgisk behandling, strålbehandling, kemoterapi och endokrin behandling. Syftet: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt användes. Resultatet från de femton inkluderade vetenskapliga originalartiklar, sexton kvalitativa och en kvantitativa sammanställdes till ett eget resultat. Vid artikelsökning användes databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Utifrån analysen identifierades fyra kategorier och fyra subkategorier: Upplevelser av att leva med förluster, Upplevelser av rädsla och osäkerhet, Upplevelser av stöd (Behov av informationsstöd, Behov av emotionellt stöd, Behov av socialt stöd, Behov av religiöst stöd) och Upplevelser av att hitta mening i livet. Diskussion: Huvudfynden i resultat visade att kvinnor med bröstcancer upplevde sorg över att förlora sitt bröst och hår. De upplevde sexuell dysfunktion och kände sig mindre attraktiva på grund av sina kroppsliga förändringar. Det framkom att kvinnorna upplevde brist på information vilket ledde till ett stort behov av rätt information och stöd. Kvinnorna upplevde känslor av rädsla och osäkerhet. Detta diskuterades ur Aaron Antonovsky teori (KASAM) och andra vetenskapliga artiklar. Slutsats: Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer präglas av både negativa och positiva aspekter. Denna litteraturöversikt kan bidra till att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med bröstcancer. Nyckelord: Bröstcancer, kvinnor, litteraturöversikt, sexualitet, stöd, upplevelser

Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Behandling av bröstcancer... 1 Omvårdnad vid bröstcancer... 2 Teoretisk anknytning... 3 Problemformulering... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Design... 4 Inklusions- och exklusionskriterier... 4 Litteratursökning... 4 Urval, Relevansbedömning och kvalitetsgranskning... 5 Analys... 5 Etiska överväganden... 7 Resultat... 7 Upplevelser av att leva med förluster... 7 Upplevelser av rädsla och osäkerhet... 8 Upplevelser av stöd... 8 Behov av informationsstöd... 8 Behov av emotionellt stöd... 9 Behov av socialt stöd... 10 Behov av religiöst stöd... 10 Upplevelser av att hitta mening i livet... 11 Diskussion... 11 Metoddiskussion... 11 Resultatdiskussion... 14 Slutsats... 17 Referenser... 19 Bilaga 1 Bilaga 2

Introduktion Globalt idag är bröstcancer den vanligaste typen av malignitet hos kvinnor med en ökande överlevnadsgrad. Årligen diagnostiseras ungefär 9700 kvinnor med bröstcancer i Sverige med en femårsöverlevnad på 90 % (Söderman m.fl., 2019). I Sverige har insjuknandet i bröstcancer fördubblats sedan 1960 och dödligheten i bröstcancer har varit konstant under de senaste åren med ungefär 1500 fall per år (Bäcklund m.fl., 2016, s. 347). Bröstcancer är en sjukdom som har en psykisk, fysisk och social påverkan på både den drabbade kvinnan såväl som de närstående. Bakgrund Bröstcancer är en livshotande sjukdom och den vanligaste cancertypen hos kvinnor i hela världen. Bröstcancer är den främsta dödsorsaken bland kvinnor i världen över men genom en tidig upptäck av bröstcancer är möjligheten att bli botad från bröstcancer hög (Harbeck & Gnant, 2017; Akram m.fl., 2017). Övervikt, åldern, högt alkoholintag, sen menopaus, sen graviditet, menstruation i tidig ålder, hormonella faktorer, ärftlighet samt utebliven eller kort amningstid är faktorer som ökar risken för uppkomsten av bröstcancer bland kvinnor (Thorat & Balasubramanian, 2020; Prusty m.fl., 2020; Meade & Dowling, 2012). Vid bröstcancer kan det uppkomma symtom som knöl i bröstet, bröstsmärtor, indragning av bröstvårtan eller huden, trötthet, viktnedgång samt att det kan komma ut brunaktig eller blodig vätska från bröstvårtan (Akram m.fl., 2017). Bröstcancer kan upptäckas genom en självkontroll där kvinnan själv känner knölen i bröstet. Diagnosen ställs genom en så kallad trippeldiagnostik som består av klinisk undersökning där läkaren palpera bröstet och lymfkörtlarna i armhålan, mammografiundersökning samt ett vävnadsprov från knölen som upptäcks. Mammografiundersökning kompletteras med en ultraljudsundersökning för att kunna mäta tumörens storlek och möjliggör bedömning av lymfkörtlarna i armhålan. Undersökningar som MRI (magnetresonanstomografi), datortomografi (CT), kan tillämpas vid diagnostisering av bröstcancer (Meade & Dowling, 2012; Akram m.fl., 2017; Harbeck & Gnant, 2017). Behandling av bröstcancer De vanligaste behandlingsmetoderna vid bröstcancer är kirurgisk behandling, strålbehandling, kemoterapi och endokrin behandling. Bröstcancer behandlas främst med kirurgi. Den kirurgiska behandlingen består av en så kallad bröstbevarande kirurgi där en del av bröstet som tumören sitter och omkringliggande lymfkörtlar opereras bort eller brösttumören opereras bort genom en mastektomi där hela bröstet tas bort. Strålbehandling ges för att förstöra de eventuellt kvarvarande 1

cancercellerna i bröstområdet samt ges efter bröstbevarande operation för att minska behovet av mastektomier. Kemoterapi (cytostatikabehandling) är en medicinsk behandling som ges för att döda cancercellerna och kan ges före och efter en bröstcanceroperation beroende på patientens tillstånd. Endokrin behandling ges för att minska risken för återfall i bröstcancer (Akram m.fl., 2017; Meade & Dowling, 2012). Omvårdnad vid bröstcancer Omvårdnad vid bröstcancer omfattar informativt, emotionellt samt praktiskt stöd och hjälp. För att kunna ge en god vård och omvårdnad till kvinnor med bröstcancer så krävs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhållningssätt samt ett bra bemötande (Liu m.fl., 2006). Halkett m.fl. (2014) beskriver att när en kvinna diagnostiseras med bröstcancer förändras kvinnans syn på livet och på sig själv och därför är det allra viktigast att sjuksköterskan finns tillgänglig och stödjer patienten under hela behandlingsprocessen. Sjuksköterskan kan med sina kompetenser och genom ett holistiskt synsätt anpassa vården efter varje individ. Arakelian m.fl. (2016) och Ekman m.fl. (2011) beskriver att sjuksköterskans omvårdnadsarbete vid bröstcancer bör utgå ifrån en personcentrerad vård vilket innebär att sjuksköterska sätter fokus på hela människan, det vill säga att se hela personen bakom sin sjukdom. Personcentrerad vård handlar om att se och respektera patienten som en unik individ med unika behov, svagheter, styrkor och rättigheter. Personen ska stå i centrum och vara aktiv involverad i planering och utförandet av sin egen vård. Arakelian m.fl. (2016) beskriver vidare att personcentrerad vård innebär att varje bröstcancerdrabbad kvinna ska ha tillgång till egen kontaktsjuksköterska som är närvarande både känslomässig och fysisk och som vägleder och följer upp patienten genom sin sjukdom för att patienten ska känna sig trygg. Enligt Luck m.fl. (2016) bör sjuksköterska ha ett nära samarbete med patienten och samt ska fungera som en länk mellan patienten och det tvärprofessionella teamet. Brennan m.fl. (2020) och Komatsu m.fl. (2016) betonar att det är viktig för sjuksköterska att visa intresse och vilja att lyssna aktivt på den bröstcancerdrabbade kvinnors egen berättelse om sin sjukdom. Sjuksköterska har ett ansvar och se till att den bröstcancerdrabbade kvinnan får rätt och individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd. Sjuksköterska har ett omvårdnadsansvar att minska lidande, lära ut strategier om hur den drabbade kvinnan kan hantera sin diagnos samt utveckla effektiva åtgärder som möjliggör det för kvinnor med bröstcancer att bibehålla och förbättra sina känslomässiga, sociala och fysiska funktioner under hela sjukdomsförloppet. 2

Teoretisk anknytning Aaron Antonovsky myntade teorin om KASAM känslan av sammanhang, där han beskrev teorin utifrån tre grundkomponenter. De tre grundkomponenter i KASAM är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet handlar om hur individen väljer att uppfatta sig själv och sin omvärld, hanterbarhet utgår ifrån en individs förmåga att kunna hantera sin situation med de resurser som finns tillgängliga och meningsfullhet handlar om att se mening i det hela samt individens känsla av att kunna påverka sina svåra situationer. Risken att känna sig som ett offer minskar när en individ ha en hög grad av hanterbarhet. En hög känsla av meningsfullhet krävs för att en individ ska kunna förstå och hantera påfrestande situationer (Antonovsky, 2005, s. 42-46). Aaron Antonovsky studerade sambandet mellan stress och känslan av sammanhang och hur det påverkar människors liv på olika sätt. Kvinnor som drabbas av bröstcancer kan förlora mening i sina liv och detta kan bero på sjukdomens prognos samt andra faktorer som biverkningar som uppkommer tillföljd av de olika formerna av behandling vid bröstcancer. Antonovsky hävdar att en hög känsla av sammanhang tillsammans med faktorer som information, kunskap, socialt stöd samt copingstrategier resultera i bättre acceptans av sjukdomen såväl som behandling. Enligt Antonovsky bör KASAM inte ses som en speciell copingstrategi utan att KASAM möjliggör för en individ att välja det mest lämpliga copingstrategi för att bemästra sina stressor och hantera sin sjukdom. Individer med högre KASAM betraktas ha större möjlighet att hantera motgångar i livet och för att en person ska uppnå en god hälsa ska hon eller han vara delaktig i ett sammanhang (Cecon m.fl., 2020). Problemformulering Bröstcancer är ett hälsoproblem bland kvinnor i hela världen. Att få ett bröstcancerbesked kan upplevas som en chock och en övergång från hälsa till sjukdom av den drabbade kvinnan. Livet förändras och svårigheter att acceptera bröstcancerdiagnosen och den förändrade livssituationen förekommer (Bäcklund m.fl., 2016, s. 349). Att få ett bröstcancerbesked och leva med bröstcancerdiagnosen kan det innebära upplevelser av känslomässiga, sociala och fysiska utmaningar därför är det viktigt för sjuksköterskan att ha en ökad kunskap och förståelse för bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av att leva med sin sjukdom. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. 3

Metod Design Detta arbete utfördes som en litteraturöversikt. En litteraturöversikt genomförs för att kunna skapa en översiktlig kunskap inom ett visst valt område och det diskuterar och analyserar publicerade studier i det valda området. Litteraturöversikten är ett systematiskt arbete där alla steg i arbetsprocessen redovisas stegvis (Friberg, 2017, s.141 143). Denna litteraturöversikt har en induktiv ansats. En induktiv ansats innebär att ett fenomen undersöks genom att samla in data med hjälp av intervjuer, observationer, ljudinspelningar och sedan analysera den data som har samlats in. Induktiv ansats börjar med specifika observationer i verkligheten och sedan går mot generaliseringar (Polit & Beck, 2017, s. 81). Inklusions- och exklusionskriterier Polit och Beck (2017, s. 250) beskriver att inklusionskriterier definierar vilka kriterier och egenskaper en population i en studie ska ha för att kunna bedömas vara relevanta för studien. Exklusionskriterier definierar de kriterier och egenskaper som den valda populationen inte har. Inklusionskriterierna för denna litteraturöversikt är att artiklarna ska vara vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna ska vara skrivna på engelska och ska svara mot litteraturöversikten syfte. Inkluderade artiklar i resultatet ska vara publicerade mellan år 2010 2021 och ska efter kvalitetsgranskning ha en hög eller medel kvalitet. Samtliga inkluderade artiklar ska vara godkända av etiska kommittéer. Artiklar som beskriver sjuksköterskans eller närståendes upplevelser exkluderades. Artiklar som beskrev manlig bröstcancer exkluderades. Till litteraturöversikten exkluderades artiklar som har sitt fokus på upplevelser av den palliativa vården av bröstcancer. Litteratursökning Litteratursökningen gjordes under januari 2021 i databaserna Cinahl och PubMed. Mesh-termer i PubMed och Cinahl headings i Cinahl tillsammans med fritextord användes vid sökning av samtliga artiklar för att få fram relevant sökord som sedan kombinerades med boolesk operatorn AND för att hitta artiklar som motsvarade arbetes syfte. Sökord som användes i databaserna var följande: Cinahl headings och mesh-term breast cancer som kombinerades med fritextord som women's experiences of, living with. För att avgränsa sökningen i databaserna användes den booleska operatorn AND. Vid sökning i databaserna användes avgränsningar; english language, artiklar som är publicerade mellan år 2010 2021, abstrakt available och female. Peer-review har lagts till som en 4

avgränsning vid sökning i Cinahl. En artikel har sökts fram genom en sekundärsökning från referenslistor av tidigare litteraturstudier. Sökvägar och avgränsningar redovisas i bilaga 1(tabell 2). Urval, Relevansbedömning och kvalitetsgranskning Urvalsprocessen utfördes i fyra steg. Artiklarnas titlar lästes i urval 1 och svarade titeln på litteraturöversiktens syfte lästes vidare abstraktet på valda artiklarna i andra urvalet. Ansågs artiklarnas titlar och abstrakt relevanta för litteraturöversiktens syfte och inklusionskriterier, skumlästes artiklarna i sin helhet tredje urvalet. Relevanta artiklar kvalitetsgranskades i steg fyra i urvalsprocessen. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2017) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten mall för relevansbedömning användes för att bedöma samtliga artiklarnas relevans. Mallen för bedömning av relevans innehåller frågor som besvaras med ja, nej, oklart eller ej tillämpligt. Frågor handlar om studiepopulationen, undersökt intervention, jämförelseintervention, effektmått samt studielängd. 6 av 12 frågor måste besvaras med ja för att en artikel ska bedömas som relevant för denna litteraturöversikts syfte och ingå i litteraturöversiktens resultat. Kvalitetsgranskning utfördes med hjälp av Fribergs (2017, s. 188) granskningsmall för kvantitativa och kvalitativa studier för att kunna göra en helhetsbedömning samt kunna utföra ett kritiskt resonemang i valet av vilka områden som ska granskas i studien. Kvalitetsgranskningsmallen bestod av 14 frågor och för att artiklarna ska bli inkluderad i resultatet och kunna bedömas som ha en hög kvalitet så krävs det att 12 av 14 frågeställningar är besvarad. Artiklarna som bedöms ha en medelhög kvalitet besvarade 10 av de 14 frågor. Analys Analysarbetet av de kvalitativa artiklarna genomfördes enligt Graneheim & Lundman (2004) kvalitativ innehållsanalys. Artiklarna lästes noggrant av båda författarna ett flertal gånger för att skapa en helhetsbild. Författarna läste artiklarna var för sig och sedan tillsammans med fokus på artiklarnas resultat för att få en djupare förståelse för helheten. Meningsbärande enheter som svarade mot syftet i samtliga kvalitativa artiklar markerades systematiskt med färgpennor och översattes sedan från engelska till svenska med hjälp av engelsk-svenskt lexikon för att få en bättre förståelse och minska risken för feltolkning av artiklarnas innehåll. De långa meningsbärande enheterna kondenserades, texten förkortades genom att de onödiga orden togs bort men samtidigt behöll textens innebörd. De meningsenheterna kondenserade i koder och därefter delades i fyra kategorier: Upplevelser av att leva med förluster, Upplevelser av rädsla och osäkerhet, Upplevelser av stöd och Upplevelser av att hitta mening i livet och fyra subkategorier: Behov av informationsstöd. Behov av emotionellt stöd, 5

Behov av socialt stöd, Behov av religiöst stöd i resultatet utifrån deras likheter och skillnader. Se exempel i tabell 1. Tabell 1: Exempel på innehållsanalys Meningsbärande enhet Kondensering (Inkl. översättning) Kodning Subkategori Kategori Fear of uncertainty permeated the life of all participants (Doumit m.fl., 2010). Lamis, a 50-years old lady, explained her fears of reoccurrence and of being pitied by others: The idea that the disease might come back hits my mind because there are people who get it back. I am afraid to be in pain. In her fears of being pitied by others Lamis said: I am not used to let anyone pity me. I am not used to accept pity (Doumit m.fl. 2010). Deltagarna upplevde känslor av rädsla och osäkerhet. Upplevde rädsla för återfall, rädsla för omgivningens åsikter samt rädsla för smärta. Rädsla och osäkerhet Upplevelser av rädsla och osäkerhet. All women emphasized several losses: loss of a body part in case of mastectomy, loss of a normal life, and loss of hair (Doumit m.fl., 2010). In addition to the hair loss Luma, a 62-years-old lady mentioned: I feel a big loss without a breast. When I lost my breast I felt that I was missing something important (Doumit m.fl., 2010). Kvinnor upplevde sorg på grund av håravfall till följd av kemoterapi och förlust av ett bröst till följd av mastektomi. Upplevde en stor förlust utan bröst. Jag upplevde att jag saknade något viktigt när jag förlorade bröstet. Håravfall bröstförlust Upplevelser att leva med förluster. This also dominated the responses as all the women felt that being diagnosed with breast cancer was equivalent to losing their female sexuality (Gonzaga, 2013). Kvinnor kände att få bröstcancer är lika med att förlora sin kvinnliga sexualitet Kvinnlighet sexualitet All participants reported that they received emotional support from their families (spouse, mother, sister(s), daughter(s), and father) during the diagnosis and treatment of their breast cancer (Cebeci m.fl., 2012). Deltagarna berättade att de hade fått emotionellt stöd från sina familjer från diagnosbesked till behandlingar. Emotionellt stöd från familj. Emotionellt stöd Upplevelser av stöd. 6

Etiska överväganden Samtliga artiklar som används i denna litteraturöversikt var godkända av en etisk kommitté. Deltagarna i samtliga inkluderade artiklarna har fått information om studien och givit sina samtycken att delta i studierna frivilligt. Polit och Beck (2017, s. 140) beskriver att forskarna är skyldiga att informera deltagarna om vad studien handlar om och informera studiedeltagarna om deras rättighet att delta i studien frivilligt samt rätt att avbryta deltagandet när de vill. Informationshantering i detta arbete utfördes systematiskt för att minska risken av feltolkningar, plagiering samt undvika personliga åsikter. Vid bristande språkkunskaper har engelsk-svenskt lexikon använts för att kunna få fram en noggrann översättning av samtliga artiklarnas innehåll (Forsberg & Wengström, 2017, s.59). Resultat Resultatet bygger på femton kvalitativa vetenskapliga artiklar från nio olika länder. Artiklarna beskriver kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Artiklarna sammanställdes till ett resultat och presenteras i kategorier och subkategorier: Upplevelser av att leva med förluster, Upplevelser av rädsla och osäkerhet, Upplevelser av stöd (Behov av informationsstöd, Behov av emotionellt stöd, Behov av socialt stöd, Behov av religiöst stöd) och Upplevelser av att hitta mening i livet. Upplevelser av att leva med förluster Många kvinnor upplevde att håravfall på grund av kemoterapi och förlusten av sina bröst tillföljd av mastektomi som det mest betydande förluster under bröstcancerbehandling. Att förlora ett bröst och tappa håret resulterade i att kvinnor kände osäkerhet i deras sociala relationer. Kvinnorna berättade att de såg förlusten av ett bröst och håravfall som en förlust av kvinnlighet (Doumit m.fl., 2010; Joulaee m.fl., 2012; Cebeci m.fl., 2012; Kringel m.fl., 2014; Mosher m.fl., 2013; Castillo m.fl., 2019). En del kvinnor beskrev att trots att de förväntade sig håravfall så kände de sig ledsna när håret började falla av. De upplevde dessa förluster som mycket svårt, chockerande, upprörande och oroande. Kvinnorna upplevde inte bara förlusten av något viktig i kroppen men också upplevde att de har förlorat sin hälsa (Doumit m.fl., 2010; Joulaee m.fl., 2012; Cebeci m.fl., 2012). Kvinnor ansåg bröst som en viktig kroppsdel och när de förlorade ett bröst upplevde kvinnorna det som en del av lidandet i livet (Liamputtong & Suwankhong, 2016). Kvinnor som behandlas för bröstcancer upplevde sexuell dysfunktion. Kvinnors kroppsuppfattning och de kroppsliga förändringarna påverkade deras sexuella hälsa negativ. De upplevde smärta under sexuell aktivitet och upplevde känslor av minskad sexuell lust samt kände sig mindre attraktiv vilket i sin tur ledde till att de inte hade varit intresserad av sex och inte hade varit sexuellt aktiva. Bröstet betraktas som en symbol av kvinnlighet och en del 7

av kvinnors sexualitet och när det opererades bort upplevde kvinnor att de har förlorat sin sexuella identitet och sin kvinnlighet (Gonzaga, 2013; Mosher m.fl., 2013; Kringel m.fl., 2014). Upplevelser av rädsla och osäkerhet Kvinnorna upplevde känslor av rädsla och osäkerhet. De uttryckte sina känslor av att leva med rädsla för återfall, rädsla för separation från familjemedlemmarna och vänner, rädsla för omgivningens åsikter samt rädsla för smärta. Rädsla för smärta samt rädsla för återfall av bröstcancer ledde till att kvinnorna upplevde sorg (Doumit m.fl., 2010; Castillo m.fl., 2019). En del Kvinnor upplevde omgivningens förändrade syn och åsikter som en börda och detta förhindrade dem från att prata om sina känslor. Kvinnorna berättade att de hade en vilja att fortsätta leva sina liv så normalt som möjligt för att kunna bevisa för sig själva och andra att de kan kämpa mot bröstcancer och fortsätta med livet trots alla rädslor (Doumit m.fl., 2010). Kvinnorna betraktade bröstcancer som en livshotande sjukdom och upplevde ständigt rädsla för döden samt de upplevde att bröstcancer kommer att leda till döden eller förkorta deras liv. De uttryckte en oro för hur döden skulle gå till (Joulaee m.fl., 2012; Doumit m.fl., 2010; Lu m.fl., 2010; Liamputtong & Suwankhong, 2016; Dumrongpanapakorn & Liamputtong, 2017; Gonzaga, 2013 ). Ovissheten om sjukdomen och rädsla inför framtiden resulterade i att kvinnor upplevde osäkerhet. En del kvinnor upplevde osäkerhet i relation till det fysiska funktioner. De beskrev att de inte kan förlita sig på sina tidigare förmågor, att de är för svaga för att klarar av vardagliga aktiviteter (Joulaee mfl., 2012; Doumit m.fl., 2010). Kvinnor uppgav att rädsla för eventuella negativa effekter från bröstcancerbehandling ledde till att de upplevde känsla av osäkerhet mot sjukdomen och dess olika behandlingar (Lu m.fl., 2010). Upplevelser av stöd Behov av informationsstöd Kvinnorna upplevde ett stort behov av att få tillräckligt med information och kunskap för att kunna ha kontrollen över sitt liv och hälsa. Kvinnorna betonade betydelsen av att veta sanningen om deras hälsotillstånd. De upplevde att de behövde mer information från deras behandlande läkare och sjuksköterska om deras hälsotillstånd och om vad som kan förväntas under tiden samt efter bröstcancerbehandling (Doumit m.fl., 2010; Cebeci m.fl., 2012). Resultatet visar att kvinnor upplevde att de inte hade blivit informerade om att göra självkontroll av deras bröst. En del av dessa kvinnor berättade att de inte hade informerats om bröstcancerdiagnosen samt om vad som skulle ske efter mastektomi operation. Kvinnorna uppgav att de hade insamlat information på egen hand från andra patienter. De hade en önskan om att de inte ville att någon annan skulle drabbas av bröstcancer och lida av samma smärta som de har lidit därför kände de ett behov att dela med sig information och 8

kunskap med andra kvinnor som levde eller börjar leva en liknande upplevelse (Cebeci m.fl., 2012). En del kvinnor upplevde att de har fått information från deras behandlande sjuksköterska, läkare och det tvärprofessionella teamet gällande deras diagnos och vård. Bra informationsstöd från hälso - och sjukvårdspersonal bidrog till att kvinnor med bröstcancer kände delaktighet i sin egen vård vilket i sin tur underlättade beslutfattande process angående deras vård och behandling (Loughery & Woodgate, 2019; Heiney m.fl., 2017). Behov av emotionellt stöd Det framkom att bröstcancer upplevdes som traumatisk, detta ledde till att kvinnor med bröstcancer upplevde känslomässiga reaktioner som osäkerhet, rädsla, stress, förnekelse, sorg, ilska, skuldkänslor, ensamhet, ångest samt hopplöshet (Mosher m.fl., 2013; Liamputtong & Suwankhong, 2016; Lu m.fl., 2010; Castillo m.fl., 2019). Många kvinnor upplevde emotionella påfrestningar tillföljd av chocken när de fick vid bröstcancer diagnosbeskedet (Zhang m.fl., 2018). Kvinnorna upplevde att de har fått emotionellt stöd från sina familjemedlemmar, vänner, sjukvårdspersonal (Cebeci m.fl., 2012; Liamputtong & Suwankhong, 2016; Loughery & Woodgate, 2019) och en del kvinnor upplevde att de har fått emotionellt stöd från sina kollegor och församlingar (Liamputtong & Suwankhong, 2016; Loughery & Woodgate, 2019). Kvinnorna upplevde att familjemedlemmar som deras makar, barn, föräldrar samt vänner har funnit där och gett stöd under hela resan av att leva med bröstcancer (Cebeci m.fl., 2012; Dumrongpanapakorn & Liamputtong, 2017; Zhang m.fl., 2018; Lu m.fl., 2010; Castillo m.fl., 2019). Kvinnorna upplevde att de har fått mest stöd av sina familjemedlemmar under deras bröstcancerbehandling, vilket var den mest stressande tiden för dem. En del kvinnor upplevde att emotionellt stöd från sina barn och andra familjemedlemmarna gav dem styrka, hopp, mening och glädje (Xia m.fl., 2018). Kvinnorna upplevde att genom att använda sig av musik, yoga, meditation, trädgårdsskötsel samt genom att ventilera av sina känslor kunde dem hantera sina komplexa känslor. De upplevde att de ibland behövde gråta och vara ensam för att kunna hantera sina svåra situation och känslor (Loughery & Woodgate, 2019). Många kvinnor berättade att de har upplevt sorg och gråtit över håravfall och bröstförlust och att familjemedlemmarna har varit ett stort stöd under denna period (Cebeci m.fl., 2012). Kvinnan beskrev stödet på följande sätt: My husband, my daughter, my mother supported me while I was sitting and crying in the middle of the night we shared my feelings the whole night, hugged each other and cried together and my husband was very supportive of me he wiped my tears when I was crying... he came and kissed me (Cebeci m.fl., 2012, s. 408). Kvinnor upplevde att de fick emotionellt stöd från sina vänner (Zhang m.fl., 2018; Cebeci m.fl., 2012; Dumrongpanapakorn & Liamputtong, 2017). Kvinnor upplevde att emotionellt stöd från vänner gav 9

tröst och trygghet. Att bli kontaktad av vänner under de svåra tider var uppskattad av kvinnor som lever med bröstcancer. De kände att de kunde prata om sina känslor och tankar om bröstcancer med sina vänner och att detta har hjälpt dem att hantera sin sjukdom bättre. Kvinnorna upplevde att emotionellt stöd från vänner bidrog till att lindra deras negativa emotionella reaktioner (Zhang m.fl., 2018; Dumrongpanapakorn & Liamputtong, 2017). En del kvinnor upplevde brist på emotionellt stöd från deras makar, dessa kvinnor hade förväntningar att deras makar skulle ta hand om dem, stötta och behandla dem väl under deras resa av att leva med bröstcancer (Cebeci m.fl., 2012). Många kvinnor upplevde att det emotionella stödet från sjuksköterskor och andra vårdpersonal i teamet var betydelsefullt eftersom stödet gav dem trygghet samt uppmuntrade dem att fortsätta kämpa för livet och mot bröstcancer (Xia m.fl., 2018). Behov av socialt stöd Kvinnor upplevde de har fått ett bra socialt stöd från sina familjemedlemmar. Familjemedlemmar gav praktiskt stöd i form av att laga mat, ekonomiskt stöd, städning samt tvätta. Kvinnorna upplevde att det socialt stöd de har fått från sina vänner och familjemedlemmar ökade deras välbefinnande och hjälpte dem att minska deras ångest och depression samt ökade deras förmåga att hantera sin sjukdom (Dumrongpanapakorn & Liamputtong, 2017; Zhang m.fl., 2018). Många kvinnor upplevde att de har fått tillräckligt socialt stöd från sjukvårdspersonal. Kvinnor upplevde att socialt stöd från sjukvårdspersonal gav dem styrka. En del kvinnor upplevde brist på socialt stöd från sjukvårdspersonal, detta minskade kvinnornas förmåga att hantera sin sjukdom vilket i sin tur påverkade deras välbefinnande (Dumrongpanapakorn & Liamputtong, 2017). Behov av religiöst stöd Religion var ett bra stöd för många kvinnor med bröstcancer (Dumrongpanapakorn & Liamputtong, 2017; Liamputtong & Suwankhong, 2016; Yan m.fl., 2019). Trots att religion inte kunde bota kvinnornas bröstcancer så gav det dem emotionellt och moraliskt stöd under hela resan av att leva med bröstcancer (Dumrongpanapakorn & Liamputtong, 2017). En del kvinnor upplevde att religion fick dem att känna sig lugna och fridfulla inuti samt bidrog till att minska deras känsla av ensamhet (Lu m.fl., 2010). Många kvinnor upplevde att deras sjukdom var ett religiöst öde, att det är något som Gud hade utsett (Cebecia m.fl., 2012; Dumrongpanapakorn & Liamputtong, 2017; Xia m.fl., 2018). Kvinnorna har funnit styrka och tröst genom deras relation till Gud, detta hjälpte dem att acceptera, hantera samt lära sig leva med bröstcancer. Trots att de flesta kvinnor upplevde ständigt rädsla för döden så har det uppkommit att en del kvinnor upplevde inga rädslor för döden eftersom de såg bröstcancer och döden som något som kommer från den barmhärtige Gud, vars beslut de inte kan vägra (Doumit m.fl., 2010). Kvinnorna trodde att om de var tvungna att dö av sin bröstcancer var det 10

deras religiöst öde (Dumrongpanapakorn & Liamputtong, 2017; Yan m.fl., 2019; Castillo m.fl., 2019; Xia m.fl., 2018). En del kvinnor upplevde att religiöst stöd gav dem ett annat perspektiv på deras liv i form av tacksamhet för familjen, vänner och det liv de har haft före bröstcancer samt att bröstcancer har gett dem chans att komma nära Gud (Loughery & Woodgate, 2019; Castillo m.fl., 2019). Med stöd av religion kunde dessa kvinnor hantera sin sjukdom, bröstförlusten samt sina tankar kring döden. Religiös tro och stöd stärkte kvinnor med bröstcancer välbefinnande och relation till Gud. Kvinnorna påstod att förlora ett bröst är trots allt bättre än att förlora ens livs, detta hjälpte kvinnorna att acceptera sin förlust bättre och gå vidare med livet (Liamputtong & Suwankhong, 2016). Upplevelser av att hitta mening i livet Att leva för sina barn gav kvinnorna styrka och vilja att leva vidare och kämpa mot bröstcancer. Kvinnorna berättade att tanken på deras barn gav dem hopp och mening i livet trots deras bröstcancerdiagnos. Viljan att leva för sina barn hjälpte kvinnorna att vara starka och acceptera deras sjukdom (Liamputtong & Suwankhong, 2016). Kvinnorna uppgav att genom att ha en bra relation med andra människor omkring sig och genom att anpassa sig till livet med bröstcancer gjorde att de kunde uppleva meningsfullhet i livet. Kvinnorna upplevde att de kunde finna mening i livet genom att fortsätta kämpa och slåss mot bröstcancer, detta enligt dem stärkte deras förmåga att anpassa sig till det nuvarande livet. Stödet från familjemedlemmarna upplevs som den viktigaste källan till att hitta mening i livet för vissa kvinnor som levde med bröstcancer. En del kvinnor uttryckte en förståelse för hur viktigt det är att leva ett hälsosamt och fridfullt liv trots deras sjukdom. Kvinnor har funnit en mening i sitt liv genom att leva ett hälsosamt och fridfullt liv (Xia m.fl., 2018). Diskussion Metoddiskussion En litteraturöversikt med induktiv ansats har använts för att kunna beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Denna litteraturöversikt bygger på resultat av femton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Anledning till att litteraturöversikten är baserade på bara kvalitativa artiklar är att kvalitativ metod bedöms mer passande för att svara på litteraturöversiktens syfte vilket ökade arbetets trovärdighet då kvalitativa artiklar bidrar till att skapa en fördjupad förståelse för ett valt fenomen i relation till patienternas subjektiva upplevelser, erfarenheter, förväntningar samt hur patienters behov kan mötas (Friberg, 2017, s. 107). Denna litteraturöversikts trovärdighet kommer att diskuteras utifrån nedan angivna kriterier: giltighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet samt överförbarhet. Giltighet handlar om hur stor sanning finns det i studieresultatet som har redovisats i förhållande till 11

hur väl det insamlade data har analyserat och tolkas samt hur väl stämmer resultatet med litteraturöversiktens syfte (Polit & Beck, 2017, s. 559). Pålitlighet innebär hur tillförlitligt data är i över tid och om resultat av en undersökning är reproducerbart i liknande situationer med liknande deltagare. För att kunna uppnå pålitlighet i denna litteraturöversikt utfördes en väl beskrivning av hur urval, söktermer, datainsamling och hur analysen av de insamlade data har genomförts under metoddelen vilket stärkte trovärdighet av litteraturöversiktens resultat (Polit & Beck, 2017, s. 559; Henricson, 2012, s. 474). Bekräftelsebarhet handlar om objektivitet och neutralitet i en studie, med detta menas att studieresultatet ska avspegla studiedeltagarnas röster och inte forskaren/forskarnas perspektiv. Litteraturöversiktens bekräftelsebarhet uppnåddes genom noggrann dataanalys. Artiklarnas innehåll bearbetas noggrant av båda författarna med hjälp av innehållsanalys samt författarna förhöll sig neutralt under hela analysprocessen, det vill säga att författarna till denna litteraturöversikt inte har förvrängt resultat av det insamlade data med egen förståelse vid tolkning av data. Meningsbärande enheter som svarade mot syftet i artiklarna markerades och sedan översattes från engelska till svenska med hjälp av engelsk-svenskt lexikon för att få en bättre förståelse samt minska risken för feltolkning av artiklarnas innehåll. Bekräftelsebarhet och trovärdighet av litteraturöversiktens resultat förstärktes genom att använda tydliga referenser samt originalcitat ur kvinnornas egna berättelser av hur det är att leva med bröstcancer (Polit & Beck, 2017, s. 559 560; Graneheim & Lundman, 2004). Överförbarhet handlar om i vilket omfattning ett resultat av en studie kan överföras till andra situationer eller grupper samt kontext. Trovärdighet, pålitlighet och bekräftelsebarhet krävs för att kunna bedöma överförbarheten av studieresultaten. Överförbarhet i litteraturöversikten uppnåddes genom att författarna utförde en noggrann beskrivning av metoden utifrån urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning, inklusions- och exklusionskriterier samt välskriven dataanalys vilket stärkte litteraturöversiktens tillförlighet och trovärdighet (Wallengren & Henricson, 2012, s. 488; Polit & Beck, 2017, s. 560). En induktiv ansats innebär att ett fenomen undersöks genom att samla in data med hjälp av intervjuer, observationer, ljudinspelningar och sedan analysera den data som har samlats in. Induktiv ansats börjar med specifika observationer i verkligheten och sedan går mot generaliseringar (Polit & Beck, 2017, s. 81). Induktivt tillvägagångssätt ses som en styrka för litteraturöversikten då de insamlade data från de olika artiklarna kunde analyseras och sedan dra slutsatser från kvinnors levda upplevelser av att bröstcancer. Författarna till denna litteraturöversikt har inte använt sig av studier med kvantitativa och mixade metoder vilket kan ses som en svaghet för denna litteraturöversikt. Borglin (2012, s. 273) beskriver att fördelarna med mixad metod i en studie är att mixad metod är komplementär, praktiskt och att den förstärker trovärdigheten samt att den bidrar till stegvis ökning 12

av kunskap. Polit och Beck (2017, s. 578) beskriver att validiteten av ett resultat kan förbättras genom användning av både kvalitativa och kvantitativa data. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Mesh-termer i PubMed och Cinahl headings i Cinahl användes vid sökning av samtliga artiklar för att få fram relevant sökord. En meshterm och en cinahl heading har hittat och författarna till denna litteraturöversikt upplevde att fler mesh-termer och cinahl headings hade kunnat leda till ett brett resultat. Databaserna Cinahl och PubMed användes då Cinahl består av vetenskapliga artiklar inom omvårdnad och PubMed innehåller artiklar som är inriktad på båda omvårdnad och medicin. Användning av dessa databaser i denna litteraturöversikt bidrog till att få en ökad och bredare sökning vilket anses vara en styrka i detta arbete. Polit och Beck (2017, s. 115) beskriver att tillämpning av elektronisk sökning i databaser är en viktig metod för att få fram referenser och att för sjuksköterskor är databaser Cinahl och PubMed speciellt användbara för att få tillgång till många journalartiklar. För att förstärka denna litteraturöversikts tillförlighet och pålitligheten samt för att hitta artiklar som motsvarade litteraturöversiktens syfte användes sökord som breast cancer som sedan kombinerades med fritexter som women's experiences of och living with. Samma sökord användes vid sökning i båda databaserna vilket anses som både en fördel och en nackdel för denna litteraturöversikt. Fördelen är att sökningen gav ungefär samma resultat i alla utvalda artiklar vilket ökade trovärdigheten av litteraturöversiktens resultat, trots det så upplevde författarna till denna litteraturöversikt att användning av samma sökord begränsade arbetets resultat då det framkom dubbletter, det vill säga att det har framkommit samma artiklar i PubMed som har redan hittats i träfflistan i Cinahl. I litteraturöversikten användes boolesk operatorn AND med syftet till att avgränsa sökningen i databaserna. Polit och Beck (2017, s. 91) beskriver att booleska operatorer används för att utöka eller begränsa en sökning och att till exempel när sökorden women AND breast cancer används vid en sökning skulle programvaran endast hämta data som innehåller information om båda sökorden. I litteraturöversikten inkluderades artiklar från Turkiet, Iran, Kina, Kanada, Libanon, Thailand, Taiwan, Uganda och USA, detta ökade trovärdighet av litteröversiktens resultat då de olika artiklarna har funnit liknande resultat om kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Sverige är ett mångkulturellt samhälle därför ses användning av artiklar från olika länder som en styrka då det kan öka förståelse för kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer i Sverige. De inklusionskriterier som användes var att artiklarna ska vara publicerade mellan år 2010 2021, detta för att författarna vill använda sig av aktuella forskning. Till litteraturöversikten exkluderades artiklar som har sitt fokus på upplevelser av den palliativa vården av bröstcancer samt artiklar som 13

beskriver sjuksköterskans eller närståendes upplevelser då den inte svarade mot litteraturöversiktens syfte. Resultatdiskussion Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Huvudfynden i resultat visade att kvinnor med bröstcancer upplevde sorg över att förlora sitt bröst och hår. Det visade också att dessa kvinnor är i stort behov av stöd från sina närstående samt sjukvårdspersonal. Kvinnor upplevde sexuell dysfunktion och kände sig mindre attraktiva på grund av sina kroppsliga förändringar. Det framkom att kvinnorna upplevde brist på information vilket ledde till ett stort behov av rätt information och stöd. Kvinnorna upplevde känslor av rädsla och osäkerhet. I resultatet framkom det att många av kvinnorna upplevde sorg när de att förlorade sitt bröst och hår. Kvinnorna upplevde att de har förlorat sin identitet som en kvinna när håret började falla av på grund av kemoterapi samt när de förlorade ett bröst tillföljd av mastektomi. Detta är i enlighet med en studie av Browall m.fl. (2006) och Wilmoth (2001) som beskrev att förlust av ett bröst och håravfall på grund av bröstcancerbehandlingar påverkade kvinnornas identitet, de upplevde känsla av minskad kvinnlighet. I resultatet framkom att kvinnor upplevde sexuell dysfunktion och att deras kroppsuppfattning och de kroppsliga förändringarna påverkade deras sexuella hälsa negativ. Kvinnor kände sig mindre attraktiva vilket resulterade i minskad sexuell lust och aktivitet. Bröstet betraktas som en symbol av kvinnlighet och en del av kvinnors sexualitet och när det opererades bort upplevde kvinnor att de har förlorat sin sexuella identitet och sin kvinnlighet. Detta styrks av Ljungman m.fl. (2018), redovisade liknande resultat där kvinnor upplevde sexuella problem i samband med bröstcancersjukdom och behandlingar. Kvinnor upplevde sämre kroppsuppfattning vilket påverkade deras sexualitet negativ. De upplevde minskat sexuellt lust och intresse. Resultatet stärks av en kvantitativ studie av Fallbjörk m.fl. (2017), där forskarna fann att kvinnorna upplevde en minskad känsla av sexuell attraktivitet. Kvinnorna berättade att de inte kände sig bekväma under sexuella aktiviteter då de inte ville visa sig nakna för sina partner speciellt om partnern är ny samt att de upplevde att deras partners sexuell intresse för dem har minskat. I enlighet med resultatet från en studie av Lai m.fl. (2019), denna litteraturöversikts resultat visade att kvinnor upplevde rädsla och osäkerhet. Kvinnorna upplevde rädsla för döden, rädsla för återfall, rädsla för separation från familjemedlemmarna och vänner. Ovissheten om sjukdomen och rädsla inför framtiden resulterade i att kvinnor upplevde osäkerhet. En del kvinnor upplevde osäkerhet i 14

relation till det fysiska funktioner. Browall m.fl. (2006) beskrev liknande upplevelser av kvinnor med bröstcancer där de upplevde osäkerhet, konstant rädsla och oro för sjukdomen och vad som kommer att hända i framtiden. Resultatet visade att information stödet från sjukvårdspersonal upplevdes både positiv och negativt. Kvinnor upplevde brist på information, stöd och kunskap från sjukvårdspersonal. Kvinnorna upplevde att de inte har fått tillräcklig information för att kunna förstå och hanterar sin sjukdom samt kunna ha kontroll över sitt liv och hälsa. De upplevde att de behövde mer information från deras behandlande läkare och sjuksköterska om deras hälsotillstånd och om vad som kan förväntas under tiden samt efter bröstcancerbehandling. Detta bekräftas av Nakashima m.fl. (2012) som beskriver att kvinnorna hade negativa upplevelser av informationsstöd. Kvinnorna upplevde brist på information om sjukdomen och att de har själv lagt tid på att söka den information som behövs. I resultat framkom det att en del kvinnor upplevde att de har fått information från sjuksköterska och det tvärprofessionella teamet gällande deras diagnos och vård. Det framkom även att bra information från hälso - och sjukvårdspersonal bidrog till att kvinnor med bröstcancer kände delaktighet i sin egen vård vilket i sin tur underlättade beslutfattande angående deras vård och behandling. Resultatet bekräftas av Halkett m.fl. (2006); Arora m.fl. (2007) och Drageset m.fl. (2016) där kvinnor upplevde att har fått tillräckligt bra information. De upplevde att de har fått rätt information om bröstcancer, behandlingar samt eventuella biverkningar och att detta gjorde det möjligt för dem att förstå och hantera sin sjukdom bättre. Kvinnorna upplevde att informationen och stödet som sjuksköterska gav ledde till att de kunde känna sig välinformerad. Kvåle och Synnes(2013) beskriver att hälso- och sjukvårdspersonal ska stödja och stärka bröstcancerdrabbade kvinnors begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Sjuksköterska tillsammans med det tvärprofessionella teamet kan stärka kvinnornas begriplighet genom att ge god information samt lindring av de fysiska och psykiska lidande kan främja deras hanterbarhet. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2017) är sjuksköterskan skyldig att se till att varje enskild patient får rätt och tillräcklig samt individuellt anpassad information. Resultatet visade att kvinnor har upplevt känslor som osäkerhet, rädsla, stress, förnekelse, sorg, ilska, skuldkänslor, ensamhet, ångest samt hopplöshet. Många kvinnor blev chockad när de fick besked om att de har drabbats av bröstcancer. Kvinnorna upplevde att emotionella stödet från familjemedlemmarna, vänner har gett dem styrka att kunna hantera sin sjukdom och sina känslor. Detta kan koppla till Antonovskys (2005, s. 42) begrepp hanterbarhet som handlar om individens förmåga att kunna hantera sin situation med de resurser som finns tillgängliga. Antonovskys beskrev att individer med högre KASAM har bättre förmåga och förutsättningar att hantera motgångar i livet. 15

Dessutom stärks resultatet av Williams m.fl. (2014) som beskriver att kvinnorna upplevde emotionella påfrestningar tillföljd av diagnosbesked och bröstcancerbehandlingar samt att kvinnor har erhållit emotionellt stöd från sina familjer och vänner. I resultatet framkom det att en del kvinnor upplevde brist på emotionellt stöd från sina män och andra familjemedlemmar. Detta bekräftas av en studie av Henderson m.fl. (2003) där kvinnor uttryckte en avsaknad av emotionellt stöd. De upplevde att deras familjemedlemmar inte alltid varit stödjande. Resultatet visade att kvinnor upplevde att de har fått emotionellt stöd av sjuksköterskor och att detta hjälpte dem känna sig trygga och hantera sin sjukdom samt gav dem styrkan att fortsätta kämpa för livet och mot bröstcancer. Resultatet är i enlighet med det som Arakelian m.fl. (2016) beskriver i sin studie att personcentrerad vård innebär att varje bröstcancerdrabbad kvinna ska ha tillgång till egen kontaktsjuksköterska som stödjer patienten i de känslomässiga utmaningar samt som vägleder och följer upp patienten genom sin sjukdom för att patienten ska känna sig trygg. Det har framkommit i resultatet att en del kvinnor upplevde brist på socialt stöd från sjukvårdspersonal, detta minskade kvinnornas förmåga att hantera sin sjukdom vilket i sin tur påverkade deras välbefinnande Detta bekräftas av Drageset m.fl. (2016) där kvinnor upplevde avsaknad av socialt stöd från sjukvårdspersonal och att detta påverkade deras välbefinnande negativt. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde att de fick socialt stöd från sina familjemedlemmar och vänner. Familjemedlemmar gav stöd i form av att laga mat, städning och tvätta. Kvinnorna upplevde att socialt stöd från vänner och familjen minskade deras ångest och depression vilket i sin tur ökade deras välbefinnande och förmåga att hantera sin bröstcancer. Detta styrks av Henderson m.fl. (2003) där kvinnor upplevde att de har fått socialt stöd från sin omgivning. De upplevde att socialt stöd från deras vänner, man och barn hjälpte dem att hantera sin sjukdom samt att stödet gav en känsla av tröst under behandlingstiden. Resultatet visade att religion var ett bra stöd för många kvinnor med bröstcancer. Kvinnor upplevde att religion fick dem att känna sig lugna och fridfulla inuti vilket bidrog till att minska deras känsla av ensamhet. Kvinnor upplevde att deras sjukdom var ett religiöst öde. Kvinnorna har funnit styrka och tröst genom deras relation till Gud, detta hjälpte dem att acceptera, hantera samt lära sig leva med bröstcancer. Detta bekräftas av Lagman m.fl. (2014) att en del kvinnor upplevde att de fick vägledning genom sin religion och fann tröst i att känna Guds närvaro. Kvinnor hittade styrka i att be till Gud vilket resulterade i att de hittade en inre frid i sig själva och detta i sin tur ledde till att kvinnor kunde hantera sin sjukdom bättre. Kvinnor förlitade sig på att Gud hade en plan för dem och ansåg bröstcancer som prövning av deras tro. I resultatet framkom att en del kvinnor upplevde att 16

religiöst stöd gav dem ett annat perspektiv på deras liv i form av tacksamhet för familjen, vänner och det liv de har haft före bröstcancer samt att bröstcancer har gett dem chans att komma nära Gud. I en studie av Schreiber m.fl. (2015) framkom det att med hjälp av religion kunde kvinnor gå vidare med sitt nya liv och skapa nya prioriteringar i sina liv som var då att familj och vänner blev viktigare än någonsin. I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde att deras barn gav dem hopp och mening i livet. Att leva för sina barn gav kvinnorna styrka och vilja att leva. Kvinnorna upplevde att de kunde finna mening i livet genom att fortsätta kämpa och slåss mot bröstcancer, detta enligt dem stärkte deras förmåga att anpassa sig till det nuvarande livet. Stödet från familjemedlemmarna upplevs som den viktigaste källan till att hitta mening i livet för vissa kvinnor som levde med bröstcancer. En studie av Henderson m.fl. (2003) styrker detta då det framkom liknande resultat i deras studie där kvinnor upplevde att de har funnit mening i livet genom att ha en vilja att leva för sig själva, sina barn andra familjemedlemmar. Meningsfullhet handlar om att se mening i det hela samt individens känsla av att kunna påverka sina svåra situationer. En hög känsla av meningsfullhet krävs för att en individ ska kunna förstå och hantera påfrestande situationer (Antonovsky, 2005, s. 42 46). Genom att lyssna på de drabbade kvinnors egna berättelser om vad som ger dem mening i livet kan deras meningsfullhet stödjas (Kvåle & Synnes, 2013). Slutsats Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer präglas av både negativa och positiva aspekter. Resultatet i denna litteraturöversikt visar att kvinnor som lever med bröstcancer upplever förluster, rädsla och osäkerhet. De kroppsliga förändringarna tillföljd av bröstcancerbehandlingar hade negativ påverkan på kvinnornas sexuella hälsa. Kvinnorna upplevde sexuell dysfunktion och kände sig mindre attraktiva. Det visade också att kvinnor är i stort behov av stöd från sina familjemedlemmar, vänner, sjukvårdspersonal och kollegor. Det har även framkommit att de flesta kvinnor upplevt brist på stöd från sjukvårdspersonal trots att behovet visade sig vara stort. Bröstcancer förändrar hela kvinnans livssituation och syn på sig själv och därför är det allra viktigast att sjuksköterskan finns tillgänglig och stödjer den drabbade under hela sjukdomsförloppet. Denna litteraturöversikt kan bidra till att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med bröstcancer. Det finns många studier kring kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer dock behövs det mer forskning och förbättring om hur sjuksköterskor kan förmedla emotionellt och informativt stöd till kvinnor med bröstcancer för att kunna främja deras välbefinnande samt för att underlätta för kvinnor att leva och hantera sin sjukdom. 17