Detaljplanen antogs av Byggnads- och miljönämnden den 28 maj 2014. Beslutet har inte överklagats.

Sid 1 (1) 2014-07-02 Byggnads- och miljönämnden Dnr: 10BMN334 Handläggare: Thobias Nilsson Lagakraftbevis Näringen 3:1 mfl, Näringen Detaljplan för järnvägsspår m.m. samt upphävande av detaljplan Gävle kommun, Gävleborgs län Detaljplanen antogs av Byggnads- och miljönämnden den 28 maj 2014. Beslutet har inte överklagats. Beslutet har vunnit laga kraft den 30 juni 2014. Samhällsbyggnad Gävle Thobias Nilsson tf Planchef Kopia till: Länsstyrelsen Lantmäterimyndigheten i Gävle kommun Gävle kommun Samhällsbyggnad Gävle 801 84 Besök Kyrkogatan 22 Växel 026-17 80 000 Fax 026-10 67 78 gavle.kommun@gavle.se www.gavle.se

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2012-11-05 Antagen i BMN: 2014-05-28 Dnr: 10BMN334 Laga kraft: 2014-06-30 Handläggare: Thobias Nilsson Näringen 3:1 mfl, Näringen Detaljplan för järnvägsspår m.m. samt upphävande av detaljplan Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Samhällsbyggnad Gävle, Fysisk planering, 801 84 Gävle Besöksadress Kyrkogatan 22 Tel 026-17 80 00 (vx) Fax 026-10 67 78 samhallsbyggnad@gavle.se www.gavle.se

Dnr: 10BMN334 Sid 2 (29) PLANBESKRIVNING Planens syfte och huvuddrag I samband med att Trafikverket gör en järnvägsplan för ett nytt spår ut till Gävle hamn gör Gävle kommun en detaljplan som syftar till att beskriva de kommunala frågorna och ställningstaganden kring markanvändningen i området. Viktiga frågor som hanteras i detaljplanen är trafik, ytor för dagvatten och är hur företagen i området påverkas när markanvändningen ändras. Järnvägsplanen och detaljplanen kommer att ha parallella processer för att underlätta för inblandade. Förenligt med 3, 4 och 5 kap MB En behovsbedömning visar att betydande miljöpåverkan kan uppkomma genom den nya järnvägen. För följande faktorer har Trafikverket tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning: uppkomna barriäreffekter påverkan på landskapet risk för påverkan från förorenad mark risk för översvämning risk för påverkan på grundvatten och dagvatten risk för bullerstörningar påverkan på värdefull natur Gävle kommun bedömer att detaljplanen i sig inte kan anses föranleda att det uppstår en betydande miljöpåverkan. Dock utgör den nya järnvägen orsaken till påverkan på miljön kan innebära betydande miljöpåverkan. Det finns hänvisningar i detaljplanen till Trafikverkets miljökonsekvensbeskrivning. Detaljplanen är därmed förenlig med (riksintressena) 3, 4 och (Miljökvalitetsnormerna) 5 kap. MB. Bakgrund Bakgrunden till att ett nytt järnvägsspår dras över Näringen är att tågen som idag går till och från hamnen kan komma direkt ut på huvudnätet utan flera tidskrävande tågvändningar. En stor del av tågen från Gävle hamn ska söderut och måste idag passera flera gånger över det så kallade krysset. Enligt detaljplaneförslaget skulle trafiken underlättas med den föreslagna lösningen.

Dnr: 10BMN334 Sid 3 (29) Riksintressen Väg Strömsbrovägen är riksintresse i sin norra del då den leder till/från ett riksintresse för kommunikation, bangården. Delar av riksintresset för väg ligger inom planområdet. Järnväg Järnvägen till och från hamnen är ett riksintresse, vilket innebär att det har stor betydelse för landet. Riksdagen har beslutat om vilka sträckor som har den statusen. Banverket har gjort en översyn av järnvägens riksintressen. Den nu genomförda översynen innebär att Banverket pekade ut banor och större anläggningar för tågbildning (godstransporter) som bedöms är av riksintresse för kommunikationsändamål, enligt 3 kapitlet 8 miljöbalken (MB). Utpekandet har gjorts för att tillgodose järnvägens anspråk på mark- och vattenområden för kommunikationer fram till år 2030. Områden som är av riksintresse för järnvägens anläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktigt hållbar utveckling.

Dnr: 10BMN334 Sid 4 (29) Natura 2000 Detaljplanen gränsar direkt mot Natura 2000 området. Reglerna för Natura 2000 innebär att ingen verksamhet utanför området får påverka de värden som ska skyddas negativt. Plandata Lägesbestämning Planområdet omfattar en stor del av Näringen som ligger strax norr om centrala Gävle. Areal Planområdet omfattar ett ca 15 hektar stort område. Markägoförhållanden Kommunen äger fastigheten Näringen 3:1. Återstående fastigheter som ingår helt eller delvis i planområdet är i privat ägo. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer ÖP-Gävle stad Planområdet omfattas av den fördjupade översiktsplanen för Gävle stad. Översiktsplanen pekar ut området som strategiskt viktigt och ger följande vägledning: Näringens östra delar har idag blandade små och stora verksamheter. Trafiken matas från Strömsbrovägen och här finns järnvägsspår inne i området med trafikerade spår ut till hamnen. Delar av området ingår i skyddsområde för vattentäkt och har därför olämplig användning. I framtiden kan stora förändringar av

Dnr: 10BMN334 Sid 5 (29) hamnens järnvägsanvändning väntas. Området mellan hamnspåret och Alderholmen bör ha sådana verksamheter som skärmar av buller från järnvägen och inte stör boendet. Området närmast naturreservatet och Strömmavägen bör ha en sådan verksamhet som möjliggör utveckling av Testeboån och eventuellt boende. Området närmast Strömsbrovägen och övriga delar av östra Näringen kan utvecklas med ytterligare verksamheter, kontor, järnvägsanknuten verksamhet och idrott. Program för detaljplan I samband med Banverkets förstudie gjorde Gävle kommun en översiktlig utredning (program för detaljplan) som syftade till att beskriva de kommunala frågorna i området och ge förutsättningar för det kommande planarbetet. Viktiga frågor var hur företagen i området påverkas när markanvändning ändras, hur ska det framtida gång- och cykelvägnät se ut på Näringen, trafikförsörjningen i området, påverkan på dagvattenhantering m.m. Utredningen godkändes av Kommunfullmäktige den 15 februari 2010. Ställningstaganden i programmet: Frågor som behöver förtydligas är exempelvis hur trafikförsörjningen påverkas på Näringen av en framtida utbyggnad. Det är viktigt att trafiksituationen inte försämras väsentligt för någon fastighet och att en framtida spårdragning kan medge övergångar både när det gäller fordonstrafik och gång- och cykel. Spårdragningen kommer också påverka många företag i området och då är det viktigt med samordning när det gäller omlokaliseringar eller hitta lösningar som är godtagbara när det gäller ersättningsmark eller nya infartsvägar.

Dnr: 10BMN334 Sid 6 (29) Gävle kommun ställer sig tveksam till en spårdragning som tangerar Natura 2000-området. Dels blir det påverkan på det värdefulla naturområdet men också att marken på väster sida om Strömmavägen är attraktivt mark i ett omvandlingsperspektiv. Kommunen vill se en optimal järnvägsdragning för området närmast Testeboån. Marken är viktig ur strategisk synvinkel och det är betydelsefullt att användningen inte begränsas av ett nytt järnvägsspår. Järnvägens barriäreffekt ska i så stor utsträckning som möjligt dämpas för att områdets verksamheter ska kunna fortsätta utvecklas även när spåret är byggt. Utifrån dessa synpunkter anser kommunen att ett östligt läge på spåret vore olämpligt.

Dnr: 10BMN334 Sid 7 (29) Detaljplaner, områdesbestämmelser Hela Näringen omfattas av detaljplaner från 1964 och framåt. Den senaste är från 2002 då en cirkulationsplats vid infarten från Strömmavägen vid Ericssons dåvarande fabrik skulle byggas. Flera av planerna som gäller på Näringen är generella med stora byggrätter som ofta inte utnyttjats till fullo. Markvärdet har varit lågt vilket torde ha påverkat utnyttjandegraden. Tidigare hade kommunen för avsikt att ändra flera av planerna som hade blivit ålderdomliga men nu är planområdet till stor del anpassat efter Trafikverkets järnvägsplan. Detaljplanen omfattar stora delar av kvarteren Kölen, Buskskvättan, Spoven och Bogen. Karta med gällande planer Kommunala program och tillväxtfrågor Gävle kommun har flera olika program och styrdokument som påverkar Näringen och järnvägsutbyggnaden till hamnen på olika sätt. I kommunens Vision anges Gävle hamn som en viktigt kommunal angelägenhet.

Dnr: 10BMN334 Sid 8 (29) Gävle hamn är en tillväxtfaktor för kommunen och har prioriteras i kommunens planering, dels med översiktsplaner samt flera detaljplaner. Syftet med programmet är att attraktiviteten för hamnen stärks ytterligare med en ny elektrifierad järnvägsförbindelse. Miljökonsekvensbeskrivning Trafikverket har tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning för järnvägsplanen. Beskrivningen bifogas detaljplanen. För följande faktorer har miljökonsekvensbeskrivning tagits fram: uppkomna barriäreffekter, påverkan på landskapet, riks för påverkan från förorenad mark, risk för översvämning, risk för påverkan på grundvatten och dagvatten, risk för bullerstörningar och påverkan på värdefull natur. Kommunen delar bedömningen av miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad. Kommunen avser inte att själva göra en miljökonsekvensbeskrivning då Trafikverkets MKB bedöms täcka behoven även för detaljplanen. Kommunala beslut i övrigt Byggnads- och miljönämnden beslutade den 1 september 2010 163 att Bygg och Miljö Gävle skulle upprätta detaljplan för aktuellt område. Förutsättningar och förändringar Natur Inom planområdet Inom planområdet finns det inga större naturvärden. Näringen har varit ett industriområde sedan mitt av 1960-talet. Marken är till största del i anspråkstagen med en väldigt låg utnyttjandegrad i många fall. Området öster om Strömmavägen har användningen industri i gällande plan. Med aktuellt förslag föreslås det ändras till användningen Natur med kommunen som huvudman. Inom marken ska det vara möjligt att göra parkering för besökare till naturreservatet samt eventuellt en grillplats. Marken som inte används ska återställas och bli en del av skogen kring Testeboådeltat. I anslutning till planområdet Naturreservat Där Testeboån mynnar ut i Gävlebukten bildas ett delta. Deltat utgör ett kommunalt naturreservat med höga natur- och djurvärden med stora delar ädellövskog. Området är populärt för fågelskådare och fiskare och vid den gamla deponin finns ett fågeltorn.

Dnr: 10BMN334 Sid 9 (29) Natura 2000 Natura2000-området Testeboåns delta utgör en del av deltaområdet vid Testeboåns mynning i Inre Fjärden. Det flacka deltaområdet är uppbyggt av svämsediment från Testeboån. Deltats sydöstra fastmarksdel består av en låglänt, öppen våtmark, den så kallade Avasältan. Detta ca 25 ha stora våtmarksområde är det som återstår av tidigare vidsträckta strandnära våtmarker mot Inre Fjärden. Stora delar av deltat har genom åren fyllts ut och ingår nu i Näringens industriområde. Andra delar har använts som kommunal soptipp. Under 1800-talet, när Avasältorna ännu hävdades, och fram till 1950-talet var Testeboåns delta en betydande rastlokal för vadare och andra våtmarksbundna fåglar. Genom igenväxning och utfyllnad har deltats betydelse som rastlokal avtagit, men det är fortfarande en mycket intressant fågelbiotop. Strandskogarna vid Testeboåns utlopp domineras av fuktskogar av klibbal som också är mycket intressanta ur fågelsynpunkt. Även ur botanisk synpunkt är Avasältan av intresse eftersom motsvarande vegetation nu är försvunnen från övriga delar av Inre fjärden och saknar motsvarighet i andra delar av länet. Befintlig bebyggelse Näringen är ett av Gävles industriområden där det har pågått en storskalig industriverksamhet sedan 1960-talet då staden behövde utvinna mer mark i havet. Större delen av området består av utfyllnadsmassor och området har varit stadens deponi mellan 1925 och 1960. Näringen är idag ett område med många olika verksamheter. Det är mestadels mindre företag med inriktning mot transport- och lagerverksamhet. Det finns även en del spridd handel, med byggvaror som fokusområde. Generellt är utnyttjandegraden på Näringen låg och en del fastigheter innehåller endast små skjul. Detaljplanerna från 1960- och 1970 ger generösa byggrätter där så mycket som 50 procent av tomtytan får bebyggas, ofta är inte ens 30 procent utnyttjad idag.

Dnr: 10BMN334 Sid 10 (29) Ny bebyggelse Detaljplanen föreslår inte någon ny bebyggelse dock ges en bredare användning för flera fastigheter där det går att inrikta sig även på kontors- och handelverksamhet. Det är viktigt att Näringen med dess geografiska läge i direkt anslutning till centrala Gävle snyggas till och att utnyttjandegraden av marken höjs. Friytor Näringen är i huvudsak ett industriområde och kommer att fortsätta vara det lång tid framöver. Däremot frigörs ytor för rekreation mot Testeboån när marken mot naturreservatet blir kommunal. Strandskydd Från den 1 juli 2009 ska alla kommuner, enligt förändringar i miljöbalken m.fl. lagar, besluta om dispens och upphävande av strandskydd samt utöva tillsyn över strandskyddets efterlevnad. Planerna för Näringen påbörjades med ett program under 2008 och slutfördes under 2009. Därför räknar kommunen att projektet startade innan den nya lagstiftningen trädde i kraft och kommer därför att behandlas enligt den gamla lagstiftningen. Kommunen kommer att söka strandskyddsdispens hos Länsstyrelsen. På Näringen som till största delen är planlagd är strandskyddet upphävt genom tidigare beslut av Länsstyrelsen. Inom Näringen finns det idag inget skäl att införa något strandskydd. Marken är inom planlagt område avstyckad och ianspråktagen av olika verksamheter. Området avgränsas av gator mot ån och Inre fjärden. Testeboåns delta

Dnr: 10BMN334 Sid 11 (29) Gator och trafik Allmänt Näringen är utformad som ett traditionellt industriområde med raka och breda gator. Huvudmatningen till området sker genom Hamnleden via Strömsbrovägen norrifrån, som idag trafikeras med ca 14 000-18 000 fordon per dygn. Andelen tung trafik är stor eftersom det finns flera företag som sysslar med logistik inom området. Strömsbrovägen är en huvudgata som förbinder staden via Staketgatan med de norra stadsdelarna. Utmed Strömsbrovägen finns det en gång- och cykelväg samt hållplatser för kollektivtrafik. Illustration över planområdet

Dnr: 10BMN334 Sid 12 (29) Järnvägen Planens huvudsyfte är att möjliggöra en ny järnväg ut till Gävle Hamn. Det nya spåret kommer att få en dragning över den norra och mellersta delen av Näringen. Förslaget att dra fram ett nytt spår över Näringen får stora konsekvenser på vägnätet i området. Tidigare var ofta järnvägen mer integrerad i befintliga miljöer med liten påverkan på trafiknätet och befintlig bebyggelse. Men idag är det andra krav som gäller för banradier, lutningar och avstånd till bebyggelse. Nya järnvägsspår skapar ofta stora sår i landskapsbilden som är svår att bygga bort. Förslaget innebär att det blir en planskild korsning med Strömsbrovägen. Siktlinjen längs Strömsbrovägen kommer att brytas med brokonstruktionen över vägen. I Gävle finns flera exempel på detta, bland annat när Ostkustbanan passerar Österbågen på Sörby Urfjäll. Gestaltningsfrågan måste utredas noga och visa den bästa lösningen för att minimera påverkan på den omgivande miljön I den södra delen av Näringen ligger det befintliga järnvägsspåret ut till Gävle hamn. Planering och projektering pågår för att elektrifiera den sträckan. Trafiken på spåret till och från hamnen har ökat genom satsningar på bland annat en ny containerterminal/hamn och samt lossning av flygbränsle till Arlanda flygplats. Strömsbrovägen För att spåren ska kunna passera Strömsbrovägen utan bomanordningar måste en planskild korsning byggas. Strömsbrovägen måste sänkas så att det går att uppnå god standard med höjder, slänter, lutningar på ramper osv. Vägen kommer delvis få en ny sträckning med en svag böj åt öster. Genom att vägen svänger kommer tågbanken högre upp vid mötet med vägen. På så sätt behöver inte vägen sänkas lika kraftigt. Kommunen har som standard att det ska vara minst 5 meter fri höjd och att lutningen på rampen inte överstiger 6 procent. Det är viktigt att tunneln får en bra gestaltning eftersom den kommer att förändra landskapet betydligt. Strömmavägen Strömmavägen behöver förlängas och i aktuellt planförslag ska gatan vara allmän med kommunalt huvudmannaskap. Eftersom Krickvägen, Beckasinvägen och Kanalvägen stängs för motortrafik blir Strömmavägen viktig för fastigheterna i den sydöstra delen av Näringen. Ny gång- och cykelväg behöver byggas utmed Strömmavägen fram till Skansbron. Det finns även förslag på att minska vägbredden för att anlägga svackdiken som kan ta hand om dagvatten.

Dnr: 10BMN334 Sid 13 (29) Krickvägen Krickvägens stängs för trafik vid järnvägen och delar av vägen kommer att användas för dagvattenhantering. Beckasinvägen Beckasinvägen stängs för trafik samt att det anläggs en ny vändplats öster om det nya spåret. Kanalvägen Kanalvägen stängs för motortrafik men en gång- och cykelpassage med bommar och signaler ska anläggas. Gång- och cykel Gång- och cykelvägnätet kommer att påverkas av den nya järnvägen. Gång- och cykelstråket längs Strömsbrovägen måste dras om och läggas i tunnel under spåret. Det innebär också att den norra delen av cykelvägen flyttas till den västra sidan av Strömsbrovägen för att minska konflikten med utfarter. Kanalvägen kommer även fortsättningsvis vara öppen över spåret för gång- och cykeltrafik. I framtiden är det möjligt att anlägga en ny gång- och cykelväg utefter Strömmavägen med fortsättning söderut mot skansbron och Gävle Strand. Illustrerad cykelväg vid Strömmavägen

Dnr: 10BMN334 Sid 14 (29) Karta över på cykelstråk på Näringen Kollektivtrafik Utmed Strömsbrovägen finns det hållplatslägen för kollektivtrafik. Område trafikeras av buss nummer 11 som ingår i stadsbussarnas linjenät. Störningar Bostäder finns inte inom planområdet. Järnvägens tillkommande buller är litet jämfört med biltrafikens buller. Frågan är behandlad i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) som är framtagen för projektet. Halten luftföroreningar är idag helt beroende av fordonstrafiken. De flesta byggnader är anslutna till fjärrvärme. Järnvägen innebär inget tillskott till halten luftföroreningar.

Dnr: 10BMN334 Sid 15 (29) Inom området finns förorenad mark. En särskild utredning med markprover är redovisad från Trafikverket och frågan är behandlad i MKB. Planområdet ligger lågt i förhållande till Testeboåns delta och havet utanför Skansbanken. Det finns risk för översvämning som också redovisas i MKB. I dag finns problem med omhändertagande av dagvatten. Det beror på högt grundvatten i fyllnadsmassorna och att havsvatten går in i området och fyller t.ex. dagvattenledningarna i den södra delen. Befintliga ledningar är fullt utnyttjade. Ingen rening finns för vägdagvattnet inom området. Trafikverket kommer bygga anläggningar för rening och omhändertagande av förorenat dagvatten från vägunderfarten under järnvägen. Anmälan enligt miljöbalken till Bygg & Miljö krävs för rening av dagvatten från Strömsbrovägen innan bygglov kan meddelas. Gävle kommun vill öka storleken på ytor, som inte är hårdgjorda, för att minska belastningen i dagvattensystemet och göra plats för nya dagvattenlösningar. Ytor för sådana anläggningar säkerställs i detaljplanen. Under byggtiden kommer trafikstörningar uppstå eftersom Strömsbrovägen måste stängas av i samband med byggnation av järnvägsviadukten. Trafiken kommer att ledas om på angränsande gator. Teknisk försörjning Området har en väl utbyggd infrastruktur. I det aktuella området finns en stor mängd markförlagda ledningar för el, fjärrvärme och opto, framförallt utefter Strömsbrovägen och i områdets sydöstra del. Ledningskorsning med järnväg kräver speciella och därmed också dyrbara konstruktioner. Fjärrvärme Gävle Energi AB har cirka 15 abonnenter som är anslutna till kulvertnätet i nära anslutning till det planerade spåret. Utefter hela Strömmavägen ligger en relativt grov kulvert med dimension KWH 200/400. Telecom och bredbandskablar Ledningar för kommunikation finns i området och i stor omfattning vid tänkta korsningen av Strömsbrovägen. Ett antal Telecomoperatörer har längs Strömsbrovägen kanalisationsstråk och fiberkabel som matar norra delarna av Sverige vilket är av riksintresse.

Dnr: 10BMN334 Sid 16 (29) Gävle Energi har kommunikationskablar som går till Stigslund, norrut och ett lokalt nät för Näringen som passerar längs Strömsbrovägen. Gävle Energi har även förberett med kanalisation för optokablar på båda sidor av Strömsbrovägen, som ska behållas. Transformatorstationer Inom planområdet finns det tre transformatorstationer. Stationen som heter Avaström behöver flyttas till ett annat läge på grund av det nya järnvägsspåret. Gävle kommun och Gävle Energi AB har ett markavtal som ger bolaget möjlighet att använda allmänplats för att anordna transformatorstationer. Övriga stationer hamnar inom områden som är betecknande med NATUR i plankartan. All kommunikation måste vara i drift under och efter byggnationen av industrispåret och vägtunnel. Kostnader för flytt av ledningar m.m. Kostnader som uppstår i samband med genomförandet av projektet ska bäras av exploatören som i det här fallet är Trafikverket i samarbete med Gävle kommun. Grundvatten Den norra delen av planområdet ligger inom och gränsar till den inre skyddszonen för grundvattentäkt. Den planskilda korsningen mellan järnvägen och Strömsbrovägen kommer att anläggas nära den gränsen.

Dnr: 10BMN334 Sid 17 (29) Administrativa frågor Genomförandetiden är 10 år och gäller från det datum då detaljplanen vinner laga kraft. Upphävande av detaljplan I samband med att den aktuella planen vinner laga kraft upphävs delar av den gamla planen från 1968. Området som upphävs redovisas som separat område i plankartan. Området som upphävs är planlagt som natur eller vattenområde och omfattas och omfattas av Natura 2000. Syftet med att upphäva delar av detaljplanen är att skapa tydlighet kring vilken lagstiftning som styr markanvändningen. För reservatet och Natura 2000 finns det föreskrifter som reglerar markanvändningen samt hur överträdelser ska hanteras. Konsekvenser Konsekvenser beskriv mer utförligt i den miljökonsekvensbeskrivningen som finns framtagen för järnvägsplanen. Frågorna hanteras i ett separat dokument. Förorenade massor Vid anläggandet av järnvägen kommer vissa förorenade massor att grävas bort och lämnas som avfall. Det innebär en viss sanering av förorenade massor där järnvägsbanken ska byggas. Mer detaljerad provtagning utförd av Trafikverket kommer att visa vilket omhändertagande som är mest lämpligt. Dagvatten Idag finns stora problem med dagvattenhantering på Näringen. Några av problemen är högt grundvatten i fyllnadsmassorna, djupt liggande befintliga ledningar som fylls med havsvatten, liten kapacitet i befintliga ledningar, förorenat dagvatten med höga halter metaller och oljerester som påverkar Testeboån och få lämpliga platser för nya renings- och fördröjningsanläggningar. Trafikverket kommer att anlägga reningsanläggningar för dagvatten från den del av Strömsbrovägen, som kommer att ligga under järnvägen. Kommunen frigör flera ytor med vegetation för att kunna förbättra dagvattensituationen och minska påverkan i området och på Testeboåns vatten.

Dnr: 10BMN334 Sid 18 (29) Risk för översvämning Stora delar av planområdet ligger lågt i förhållande till medelvattennivån i havet. Nedbrytning av hushållsavfall i deponin som stängdes 1960 pågår och innebär att marken även fortsättningsvis kommer att sjunka. Vid höga flöden i Testeboån samtidigt med en vädersituation där det är höga havsnivåer och ostliga vindar finns risk att delar av järnvägsbanken översvämmas. Transport av farligt gods På det nya spåret kommer en stor del av järnvägstrafiken bestå av transporer av flygbränsle till Arlanda. I framtiden kan även andra typer av farligt gods komma att transporteras på spåret. Den maximala hastigheten kommer att vara 40 km/timme. Utformningen av järnvägen med planskild korsning vid Strömsbrovägen minskar risken för att en olycka uppstår. Landskapsbild Idag präglas området av stora byggnader, stora asfaltytor, breda vägar och enkla lyktstolpar. Det saknas större träd och gröna ytor inom området. Det finns ingen enhetlighet i bebyggelsen. Järnvägen kommer att påverka landskapsbilden ytterligare genom sin bank och nya elstolpar som bär upp kontaktledningen. Järnvägens kommer även att bilda en tydlig barriär på Näringen, där den östra delen bara kommer att trafikmatas genom Strömmavägen. Gång- och cykeltrafiken kommer att kunna ta sig igenom en port i Kanalgatans förlängning. Längs järnvägen finns möjligheter att skapa gröna ytor som också kan tjänstgöra som fördröjning av dagvatten från exempelvis. tak. Barriär Tre existerande gator kommer att stängas av för biltrafik (Kanalvägen, Beckasinvägen och Krickvägen). För att säkerställa åtkomst till den östra delen av Näringen förlängs Strömmavägen och övergår till kommunalt huvudmannaskap. Vändplaner mot järnvägen eller inne på större fastigheter kommer att anläggas. Någon gata kommer att omvandlas till grönyta för dagvattenhantering. För några verksamheter innebär det längre transportvägar inom området än idag. Ny gångoch cykelväg kommer att anläggas i Kanalgatan och en övergång över järnvägen. Detta förbättrar framkomligheten på Näringen för gående och cyklister mot dagens förhållanden. Natur Detaljplanen kommer att innebära att ytan närmast Natura 2000- området övergår från industriell verksamhet med upplag till naturmark. I framtiden kommer ytan att användas som park och eventuellt p-plats för besökare till naturreserva-

Dnr: 10BMN334 Sid 19 (29) tet. Det kan även vara lämpligt att anlägga en stig för att öka tillgängligheten. Risken för negativ påverkan på Natura 2000-området minskar genom åtgärden. Den gröna ytan längs järnvägen kommer att ge möjligheter till ökad biologisk mångfald inne i industriområdet och minska mängden föroreningar som når Testeboåns vattenmiljöer. Trafiksäkerhet När en del av gång- och cykelvägen flyttas till den västra sidan av Strömsbrovägen behöver ett nytt övergångsställe anordnas vid korsningen med Krickvägen. Den ska utformas enligt kommunens säkerhetskrav med god belysning med bra sikt förhållande. Gång- och cykelvägen ska belysas så att den känns trygg under dygnets mörka tider. Tillgänglighet Tillgängligheten bedöms inte försämras inom området för cyklister och fotgängare. Stadsbussar kommer även fortsättningsvis att gå längs Strömsbrovägen, ev behöver hållplatslägen ses över. Däremot kommer det bli något längre transportvägar till vissa företag i samband med att några gator stängs av. Trygghet Gång- och cykelvägen längs Strömsbrovägen är en viktig förbindelselänk mellan Strömsbro och centrala Gävle. I samband med att järnvägen anläggs över Strömsbrovägen behöver både bil och gc-trafikanter ledas under järnvägen i tunnel. Tunnlar kan upplevas otrygga men med dagens kunskap och arbetsmetodik kommer detta hanteras i samband med projekteringen. Näringen är ett industriområde vilket gör att området inte är befolkat under dygnets alla timmar vilket kan upplevas otryggt. Genom att hålla ihop huvudstråket för bil med gc-väg gör det att olika trafikantgrupper kan skapa kontakt med varandra och uppnå en ökad trygghet.

Dnr: 10BMN334 Sid 20 (29) GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanen skickas ut på samråd hösten 2011 för att kunna ställas ut hösten 2012. Detaljplanen beräknas kunna antas våren 2013. Byggstart är fortfarande oklar med beräknas tidigast kunna starta 2013/2014. Genomförandetid Planens genomförandetid är 10 år beräknat från datumet när planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Avtal Mellan Gävle kommun och Trafikverket finns ett översiktligt samarbetsavtal som reglerar kostnader för projektet. Ett genomförandeavtal mellan Trafikverket och Gävle kommun ska skrivas inom kort. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning mm Allmänt Med fastighetsbildning avses bl.a. ändring av fastigheters gränser (fastighetsreglering), nybildning av fastigheter (t.ex. avstyckning), inrättande av gemensamhetsanläggningar, upplåtelse och upphävande av servitut och ledningsrätter. Fastighetsbildningsåtgärder inom Gävle kommuns gränser prövas i en lantmäteriförrättning som handläggs av Lantmäterimyndigheten i Gävle kommun. Trafikverket och Gävle kommun ansöker och bekostar lantmäteriförrättningarna. Allmänt Detaljplanen innebär att flera olika fastighetsbildningsåtgärder måste genomföras. Detaljplanen och järnvägsplanen skiljer sig delvis i avgränsningen. Skillnaderna beror på att det finns kommunala frågor som ska lösas utanför Trafikverkets spårprojekt.

Dnr: 10BMN334 Sid 21 (29) En mer detaljerad beskrivning över vilka konsekvenser, främst fastighetsrättsliga konsekvenser, detaljplanen och järnvägsplanen medför för respektive berörd fastighet finns under rubriken Fastighetskonsekvenser nedan. Järnvägsplanen Den mark som behövs för järnvägsändamål (T 1 ) överförs genom fastighetsreglering till någon av Trafikverkets intilliggande fastigheter, exempelvis Näringen 4:1. Detaljplanen Den mark som i detaljplanen är redovisad som allmän platsmark (HUVUDGA- TA, LOKALGATA OCH NATUR) överförs genom fastighetsreglering till någon av kommunens intilliggande fastigheter, exempelvis Näringen 3:1. Den mark som i detaljplanen är redovisad som kvartersmark (J, G, H), för annat än järnvägsändamål, har intilliggande fastigheter möjlighet att köpa och genom fastighetsreglering överföra till den egna fastigheten. Detaljplanen föranleder att några servitut inom området, för bl.a. utfarter, måste upphävas eftersom utfartsmöjligheten inte finns kvar. Servitut för gc-väg över järnvägen på Kanalvägen behöver bildas. För den del av järnvägen som kommer att gå på bro över Strömsbrovägen tillskapas ett servitut alternativt ett 3Dutrymme. Södra delen av Strömmavägen har i gällande plan legat som ett område där man ska bilda gemensamhetsanläggning för gatan och bedriva drift och underhåll i privat regi. Någon gemensamhetsanläggning har aldrig bildats, däremot ett par utfartsservitut. Marken är fortfarande en del av kommunens fastighet Näringen 3:1. För att få till bra in- och utfarter till alla fastigheter inom området är gatan nu utlagd som lokalgata och ska därmed ägas och skötas av kommunen. Befintliga utfartsservitut upphävs. För utfarter som blir gemensamma för fler fastigheter bör gemensamhetsanläggningar bildas. Eftersom del av Krickvägen enligt detaljplanen blir kvartersmark, bör de allmänna ledningar som går där tryggas med ledningsrätt.

Dnr: 10BMN334 Sid 22 (29) Servitut Trafikverket behöver trädsäkringsservitut i naturområdena som gränsar till järnvägsområdet. Fastighetsplan/tomtindelning Inom området berörs sju fastigheter (Näringen 8:3, 10:1, 14:9, 15:2, 15:3, 15:6 och 21:2) av fem olika tomtindelningar, med aktnummer 2180-8916, 2180-9294, 2180-9441, 2180-10507, 2180-9388. Dessa upphör att gälla när detaljplanen vinner laga kraft. Ekonomiska frågor Planekonomi Detaljplanen föranleder flera olika kostnader. Gävle kommun ansvarar för byggandet av gator och iordningställande av allmän plats. Det ligger också på kommunen att anlägga och sköta driften på dagvattendammar som tillkommer i området. Inlösen, ersättning Detaljplan Allmänt Detaljplanen och järnvägsplanen innebär tillsammans att flera fastigheter inom området kommer att beröras av markintrång eller inlösen av hel fastighet. Detaljplan Den mark som i planen är utlagd som allmän platsmark (HUVUDGATA, LO- KALGATA OCH NATUR) har Gävle kommun, i sin roll som huvudman, rätt att lösa in mot fastighetsägarens vilja men även en skyldighet att lösa in om fastighetsägaren begär detta, enligt plan- och bygglagen. Denna mark ska i huvudsak användas för att komma tillrätta med dagvattenproblemet och trafiksituationen på Näringen. Förhandlingar med fastighetsägare gällande markfrågor som inte har med järnvägsbygget att göra sköts av Tekniska kontoret i Gävle kommun. Kommunen har för avsikt att köpa in fastigheten Näringen 22:3 och del av fastigheten Näringen 22:2 (det östra skiftet). Marken ligger i anslutning till Natura-2000-område och naturreservat och är i detaljplanen är utlagd som allmän platsmark. Fastigheterna Näringen 15:2 och 16:5 är till största delen utlagd som allmän platsmark som ska nyttjas för kommunal dagvattenhantering, dessa kommer inlösas av Gävle kommun eller Trafikverket.

Dnr: 10BMN334 Sid 23 (29) Järnvägsplan En fastställd järnvägsplan ger Trafikverket, i sin roll som järnvägsbyggare, en rätt (och skyldighet) att lösa mark som behövs för järnvägsändamål, enligt lagen om byggande av järnväg. Av järnvägsplanen framgår vilka markområden som behövs permanent (T 1 i detalplanen) och vilka som bara behövs tillfälligt (se järnvägsplanen). Den mark som behövs permanent för järnvägen tas ofta i anspråk med äganderätt och överförs genom fastighetsreglering till en fastighet som ägs av Trafikverket. Järnvägsbyggaren ges även rätt att, efter beslut av länsstyrelsen, tillfälligt ta i anspråk mark som behövs under byggskedet. De åtgärder som krävs för att genomföra järnvägsplanen, exempelvis inlösen av hela eller delar av fastigheter sköts av Trafikverkets markförhandlare i samarbete med kommunens representanter. Utgångspunkten är att markåtkomsten så långt som möjligt ska ske genom förhandling och frivilliga avtal. Oavsett om Trafikverket och fastighetsägaren uppnår frivillig överenskommelse eller inte så måste en ansökan om fastighetsbildning lämnas in till lantmäterimyndigheten. Trafikverket har för avsikt att köpa in de fastigheter som, enligt järnvägsplanen, inte bedöms bli lämplig för sitt ändamål (obrukbara) pga. järnvägsbygget. Troligtvis blir detta fastigheterna Näringen 8:9, 10:7 och 15:3. Marken kommer därefter att regleras till en fastighet med det ändamål detaljplanen anger; allmän platsmark, kvartersmark eller järnvägsfastighet.

Dnr: 10BMN334 Sid 24 (29) Fastighetskonsekvenser Nedan beskrivs kortfattat detaljplanens och järnvägsplanens konsekvenser, främst fastighetsrättsliga konsekvenser, för den enskilda fastigheten. Beskrivningen är gjord i enlighet med förslag till detaljplan och järnvägsplan och innebär inget ställningstagande från lantmäterimyndighetens sida. Fastighet Näringen 3:1 Näringen 3:2 Näringen 4:1 Näringen 8:3 Näringen 8:8 Näringen 8:9 Näringen 10:1 Näringen 10:2 Konsekvenser av detaljplanen och järnvägsplanen Kommunägd gatufastighet. Avstår mark till järnvägsfastigheten men erhåller även mark (allmän platsmark). 3D-utrymme eller servitut till förmån för Näringen 4:1 (järnvägsbron). Avstår mark i östra delen av fastigheten, vid rondellen, till allmän platsmarks-fastighet (gata). Kommer eventuellt ingå i en gemensamhetsanläggning tillsammans med Näringen 20:4 och 8:8 för gemensam infart. Trafikverkets fastighet. Erhåller mark för järnvägsändamål. Förmånsservitut för uppsamlingsdamm för dagvatten bildas. Belastande servitut för gc-väg bildas. Förmånsservitut eller 3D-utrymme bildas för järnvägsbron. Ingen ändring från gällande detaljplan. Del av fastigheten är reglerad i detaljplanen för att upphäva en hel gammal plan. Har möjlighet att köpa till kvartersmark (J) mot Strömsbrovägen för infart. Kommer ingå i en gemensamhetsanläggning tillsammans med Näringen 20:4 och eventuellt Näringen 3:2 för gemensam infart. Belastande servitut för vattenledning berörs ej. Hela fastigheten (mark och byggnader) löses in. Marken regleras till järnvägsfastighet och allmän platsmarks-fastighet. Kommunägd fastighet. Tomträtt. Avstår mark i nordvästra delen av fastigheten till allmän platsmarks-fastighet (gata). Belastande servitut för utfart till förmån för Näringen 10:2 upphävs troligtvis. Utfartsmöjligheten mot Strömsbrovägen tas bort. Utfart sker mot Krickvägen. Avstår mark i västra delen av fastigheten till järnvägsfastighet och till allmän platsmarks-fastighet (gata+naturmark). Har möjlighet att köpa till kvartersmark (JG) i norra delen av fastigheten, mot järnvägsfastigheten.

Dnr: 10BMN334 Sid 25 (29) Näringen 10:3 Näringen 10:4 Näringen 10:7 Näringen 14:9 Näringen 15:2 Belastande servitut för gc-väg upphävs och förmånsservitut för utfart på Näringen 10:1 upphävs troligtvis. Belastande servitut för utfart till förmån för Näringen 10:3 upphävs eventuellt, beror på om det nyttjas eller inte. Utfartsmöjligheten mot Strömsbrovägen tas bort. Utfart sker mot Krickvägen. Eventuellt bildas gemensamhetsanläggning för gemensam utfart med Näringen 10:3. Byggrätten kan påverkas. Kommunägd fastighet. Förmånsservitut för utfart över Näringen 10:2 upphävs eventuellt, beror på om det nyttjas eller inte. Eventuellt bildas gemensamhetsanläggning för gemensam utfart med Näringen 10:3. Avstår mark i södra delen av fastigheten till järnvägsfastighet och allmän platsmarks-fastighet (naturmark). Byggnader måste rivas. Har i likhet med Näringen 22:2 möjlighet att köpa till kvartersmark (J) i sydöstra delen av fastigheten (del av Krickvägen). I vägen ligger allmänna ledningar för vilka ledningsrätter bör bildas. Eventuellt bildas gemensamhetsanläggning för Krickvägen (enskild väg). Utfartsmöjligheten mot Strömsbrovägen tas bort. Utfart sker mot Strömmavägen alternativt mot Krickvägen (enskild väg). Belastande servitut för utfart till förmån för Näringen 10:7 upphävs. Byggrätten kan påverkas. Hela fastigheten (mark och byggnader) löses in. Marken regleras till järnvägsfastighet och allmän platsmarks-fastighet. Förmånsservitut för utfart över Näringen 10:4 upphävs. Avstår mark, i nordöstra delen av fastigheten till järnvägsfastighet och allmän platsmarks-fastighet (gata). En byggnad måste rivas. Byggrätten kan påverkas. Hela fastigheten (mark och byggnader) löses in. Marken regleras till järnvägsfastighet och allmän platsmarks-fastighet.

Dnr: 10BMN334 Sid 26 (29) Näringen 15:3 Näringen 15:6 Näringen 16:5 Näringen 16:6 Näringen 20:4 Näringen 21:1 Näringen 21:2 Näringen 21:4 Näringen 22:2 västra skiftet Hela fastigheten (mark och byggnader) löses in. Marken regleras till järnvägsfastighet och allmän platsmarks-fastighet. Avstår mark i sydvästra delen av fastigheten till järnvägsfastighet. Utfartsmöjligheten mot Kanalvägen tas bort. Utfart sker mot Beckasinvägen (återvändsgata). Hela fastigheten (mark och byggnader) löses in. Marken regleras till järnvägsfastighet och allmän platsmarks-fastighet. Avstår mark i nordöstra delen av fastigheten till järnvägsfastighet och allmän platsmarks-fastighet (naturmark). Byggnader måste rivas. Byggrätten kan påverkas. Avstår mark i sydöstra delen av fastigheten till järnvägsfastighet. Har möjlighet att köpa till kvartersmark (J) mot Strömsbrovägen för infart. Infarten måste flyttas och fastigheten kommer ingå i en gemensamhetsanläggning tillsammans med Näringen 20:4 och eventuellt Näringen 3:2 för gemensam infart. Avstår mark i nordöstra delen av fastigheten till järnvägsfastighet. Utfartsmöjligheten mot Krickvägen tas bort. Utfart sker mot Trutvägen. Avstår mark i östra delen av fastigheten till järnvägsfastighet. Byggnad måste rivas. Byggrätten påverkas. Avstår mark i östra delen av fastigheten till järnvägsfastighet. Har möjlighet att köpa till kvartersmark (J) i nordvästra och sydvästra delen av fastigheten. Har i likhet med Näringen 10:4 möjlighet att köpa till kvartersmark (J) i norra delen av fastigheten (del av Krickvägen). I vägen ligger allmänna ledningar för vilka ledningsrätter bör bildas. Eventuellt bildas gemensamhetsanläggning för Krickvägen (enskild väg). Utfart sker mot Beckasinvägen (återvändsgata) eller Ström-

Dnr: 10BMN334 Sid 27 (29) Näringen 22:2 östra skiftet Näringen 22:3 Näringen 23:1 Näringen 25:1 Näringen 25:2 mavägen (allmän väg) eller alternativt mot Krickvägen (enskild väg). Avstår mark i den sydöstra delen av fastigheten till allmän platsmarks-fastighet (gata). Byggnad måste rivas alternativt flyttas. Hela skiftet (mark och byggnader) löses in. Marken regleras till allmän platsmarks-fastighet. Förmånsservitut för utfart över Näringen 3:1 upphävs. Hela fastigheten (mark och byggnader) löses in. Marken regleras till allmän platsmarks-fastighet. Förmånsservitut för utfart över Näringen 3:1 upphävs. Belastande servitut för transformatorstation tas eventuellt bort pga. att det blir kommunägd mark. Kommunägd fastighet. Ingen ändring från gällande detaljplan. Ingen ändring från gällande detaljplan. Del av fastigheten är reglerad i detaljplanen för att upphäva detaljplan som överlappar med naturreservat. Belastande servitut för va-ledning mm berörs ej. Ingen ändring från gällande detaljplan. Del av fastigheten är reglerad i detaljplanen för att upphäva en hel gammal plan. Belastande servitut för va-ledning mm berörs ej.

Dnr: 10BMN334 Sid 28 (29) Tekniska frågor Dokumentation och kontroll Byggnation av spår I samband med byggnation av spåret åläggs byggherren att övervaka att inte vibrationer från pålning- och andra vibrationsskapande arbeten förorsakar skador på omgivningen. Byggherren ska därför att innan byggstart upprätta en riskanalys med avseende på vibrationer. Riskanalysen ska behandla omfattning av nödvändiga kontrollåtgärder såsom syneförrättning och vibrationsmätning. I normala förhållanden besiktigas och vibrationsmäts byggnader inom en zon på 50 meter vid pålning, dock kan det bli aktuellt att besikta hus utanför den zonen. WSP Samhällsbyggnad i Gävle har på uppdrag av Trafikverket utfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning inför planerad järnvägsanslutning från Gävle godsbangård till Gävle hamn, via Näringens industriområde. Undersökningen inkluderar området där ny järnväg planeras. Schaktning av jord och pumpning av vatten kommer att bli aktuellt i samband med entreprenadarbetet. Syftet med undersökningen var därför att få en uppfattning om föroreningar förekommer i området och i så fall i vilka halter. Påverkan Testeboån Under byggtiden kommer Trafikverket övervaka Testeboån så att det inte sker någon påverkan på Naturreservatet och Natura 2000 området. Genomförandet av övervakningen finns beskrivet i den MKB som Trafikverket har gjort för projektet. Dagvatten Se påverkan på Testeboån och MKB.

Dnr: 10BMN334 Sid 29 (29) Medverkande tjänstemän Vid planens framtagande har följande tjänstemän från Bygg & Miljö Gävle och Tekniska kontoret deltagit: Maria Höjer, Miljöutredare Anders Blomgren, Mark- och exploateringsingenjör Gösta Nordkvist, Trafikingenjör Per Enqvist, Projekteringsingenjör Karin Linjer, Lantmätare (genomförandefrågor) Flera tjänstemän på Trafikverket har också medverkat och bidragit till planens framtagande. Samhällsbyggnad Gävle Thobias Nilsson tf Planchef