Ny järnväg till Gävle Hamn, Program för detaljplan

Transkript

1 Dnr: 09KS293 Rev Godkänd av KF: Sid 1 (24) Handläggare: Thobias Nilsson Ny järnväg till Gävle Hamn, Program för detaljplan Fastigheten Näringen 3:1 mfl, Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK PLANERING Bygg&Miljö Tfn byggmiljo@gavle.se

2 09KS293 Sid 2 (24) Innehållsförteckning Inledning Planprocessen Syfte och bakgrund Programområdet Planförhållande och tidigare ställningstaganden Översiktsplaner Detaljplaner Andra kommunala planer och program Förutsättningar Mark och vattenanvändning Bebyggelsen karaktärsdrag Naturmiljö Strandskydd Geologi Dagvatten Störningar och buller Trafik Tillgänglighet Teknisk försörjning Förslag och framtidsvision Alternativ 0 Alternativ 1 Konsekvensbeskrivning av förslaget Inverkan på miljön Sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Konsekvenser för stadens attraktivitet

3 09KS293 Sid 3 (24) Inledning Banverket och Gävle hamn har startat ett arbete med att undersöka om det är möjligt att bygga ett nytt järnvägsspår över den norra delen av Näringen. Idag är det en komplicerad procedur för tågen att ta sig in och ut till hamnen som innebär att vissa punkter på järnvägen är extremt belastade. Majoriteten av tågen kommer söderifrån och en ny järnvägsdragning skulle innebära att tågen kan gå direkt ut på ostkustbanan utan lokvändningar och belastningen på rangerbangården skulle minska. Planprocessen Syfte och bakgrund I samband med Banverkets förstudie gör Gävle kommun en översiktlig utredning som syftar till att beskriva de kommunala frågorna i området och ge förutsättningar för kommande planarbete. Viktiga frågor är hur företagen i området påverkas när markanvändning ändras, hur ska det framtida gång och cykelvägnät se ut på Näringen, trafikförsörjningen i området, påverkan på dagvattenhantering m.m. I samband med Banverkets järnvägsplan måste kommunen ta fram nya detaljplaner för delar av området. Programområdet Utredningsområdet omfattar större delen av östra Näringen som avgränsas av rangerbangården i väster, det befintliga järnvägsspåret till Gävle hamn i söder och Testeboån i norr och öster. En del av Natura 2000 området och naturreservatet kring Testeboånsdeltat igår i utredningsområdet. Testeboåns mynning vid Näringen

4 09KS293 Sid 4 (24) Planförhållande och andra ställningstaganden Översiktsplaner ÖP-Gävle stad Översiktsplan för Gävle stad pekar ut området som strategiskt viktigt och ger en viss vägledning: Näringens östra delar har idag blandade små och stora verksamheter. Trafiken matas från Strömsbrovägen och här finns järnvägsspår inne i området med trafikerade spår ut till hamnen. Delar av området ingår i skyddsområde för vattentäkt och har därför olämplig användning. I framtiden kan stora förändringar av hamnens järnvägsanvändning väntas. Området mellan hamnspåret och Alderholmen bör ha sådana verksamheter som skärmar av buller från järnvägen och inte stör boendet. Området närmast naturreservatet och Strömmavägen bör ha en sådan verksamhet som möjliggör utveckling av Testeboån och eventuellt boende. Området närmast Strömsbrovägen och övriga delar av östra Näringen kan utvecklas med ytterligare verksamheter, kontor, järnvägsanknuten verksamhet och idrott. Beaktande: All verksamhet inom området måste följa vattenskyddsföreskrifterna och klara buller från järnväg och vägar. Dagvattenhanteringen bör förbättras.

5 09KS293 Sid 5 (24) Detaljplaner Hela Näringen omfattas av detaljplaner från 1964 och framåt. Den senaste är från 2002 då en cirkulationsplats vid infarten från Strömmavägen vid Ericssons dåvarande fabrik skulle till. Planerna som gäller på Näringen är väldigt generella med stora byggrätter som ofta inte utnyttjas. Markvärdet har varit väldigt lågt vilket torde ha påverkat utnyttjandegraden. Om ett nytt spår ska dras fram över Näringen måste delar av detaljplanerna ändras. Banverket kommer parallellt att göra en järnvägsplan. Det skulle även vara önskvärt att se över planer som har blivit ålderdomliga och inte längre tillämpbara. Gällande detaljplaner på Näringen

6 09KS293 Sid 6 (24) Andra kommunala planer och program Gävle kommun har flera olika program och styrdokument som påverkar Näringen och järnvägsutbyggnaden till hamnen på olika sätt. I kommunens Vision anges Gävle hamn som en viktigt kommunal angelägenhet. Gävle hamn är en tillväxtfaktor för kommunen och har prioriteras i kommunens planering, dels med översiktsplaner samt flera detaljplaner. Syftet med programmet är att attraktiviteten för hamnen stärks ytterligare med en ny elektrifierad järnvägsförbindelse. Mellankommunala frågor Gävle hamn är ett regionalt nav som flera företag runt om i regionen använder som in och utskeppningshamn. En stor investering planeras för ett muddringsarbete som ska förbättra inseglingsrännan till hamnen Förslaget att bygga en ny järnväg skulle betyda mycket för effektiviteten i hamnen och attraktiviteten som knutpunkt skulle öka ytterligare. Gävle Hamn

7 09KS293 Sid 7 (24) Riksintressen Väg Strömsbrovägen är riksintresse i sin norra del då den leder till/från ett riksintresse för kommunikation, bangården. Delar av riksintresset för väg som ligger inom utredningsområdet. Järnväg Järnvägen till och från hamnen är ett riksintresse, vilket innebär att det har stor betydelse för landet. Riksdagen har beslutat om vilka sträckor som har den statusen. Banverket har gjort en översyn av järnvägens riksintressen. Den nu genomförda översynen innebär att Banverket pekar ut banor och större anläggningar för tågbildning (godstransporter) som Banverket bedömer är av riksintresse för kommunikationsändamål, enligt 3 kapitlet 8 miljöbalken (MB). Utpekandet har gjorts för att tillgodose järnvägens anspråk på mark och vattenområden för kommunikationer fram till år Områden som är av riksintresse för järnvägens anläggningar skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktigt hållbar utveckling.

8 09KS293 Sid 8 (24) Natura 2000 För att bevara Europas natur har varje EU land utsett sina mest värdefulla naturområden att ingå som områden i Natura Många av länets Natura 2000 områden är även skyddade som naturreservat. Till varje område finns det en bevarandeplan. Natura2000 området Testeboåns delta utgör en del av deltaområdet vid Testeboåns mynning i Inre Fjärden. Det flacka deltaområdet är uppbyggt av svämsediment från Testeboån. Deltats sydöstra fastmarksdel består av en låglänt, öppen våtmark, den så kallade Avasältan. Detta ca 25 ha stora våtmarksområde är det som återstår av tidigare vidsträckta strandnära våtmarker mot Inre Fjärden. Stora delar av deltat har genom åren fyllts ut och ingår nu i Näringens industriområde. Andra delar har använts som kommunal soptipp. Under 1800 talet, när Avasältorna ännu hävdades, och fram till 1950 talet var Testeboåns delta en betydande rastlokal för vadare och andra våtmarksbundna fåglar. Genom igenväxning och utfyllnad har deltats betydelse som rastlokal avtagit, men det är fortfarande en mycket intressant fågelbiotop. Strandskogarna vid Testeboåns utlopp domineras av fuktskogar av klibbal som också är mycket intressanta ur fågelsynpunkt. Även ur botanisk synpunkt är Avasältan av intresse eftersom motsvarande vegetation nu är försvunnen från övriga delar av Inre fjärden och saknar motsvarighet i andra delar av länet. Vegetationen på sältan domineras på de grunda mestadels torrlagda sedimenten av gräs och lågstarrbälten, högstarrmader och längst ut gles säv. Testeboådeltat

9 09KS293 Sid 9 (24) Strandskydd Från den 1 juli 2009 ska alla kommuner, enligt förändringar i miljöbalken m.fl. lagar, besluta om dispens och upphävande av strandskydd samt utöva tillsyn över strandskyddets efterlevnad. På Näringen som till största delen är planlagd är strandskyddet upphävt genom tidigare beslut av Länsstyrelsen. I och med de nya bestämmelserna är det kommunen som ska göra den prövningen. När strandskyddet upphävs ska särskilda skäll anges. Inom Näringen finns det idag inget skäl att införa något strandskydd. Marken är inom planlagt område avstyckad och ianspråktagen av olika verksamheter. Området avgränsas av gator mot ån och Inre fjärden. Kommunen arbetar i dagsläget med att köpa in en fastighet mot Testeboån där det idag sker uppläggning av massor. I kommande planläggning ska fastigheten planläggas som PARK för att komma till rätta med problem i dagvattensystemet. Inom området ska det anläggas dammar med oljeavskiljare som ska samla upp dagvattnet och fördröja det innan det rinner ut i Testeboån. Ett nytt gångstråk ska anläggas i samband med detta. Strandskyddet föreslås återinträda inom aktuellt området när planläggning sker. Testeboån vid Näringen

10 09KS293 Sid 10 (24) Förutsättningar Mark och vattenanvändning Näringen är ett av Gävles industriområden där det har pågått en storskalig industriverksamhet sedan 1960 talet då staden behövde utvinna mer mark i havet. Större delen av området är utfyllnadsmassor och området har varit stadens sopptipp mellan 1925 och Näringen är idag ett område med många olika verksamheter. Det är mestadels mindre företag med inriktning mot transport och lagerverksamhet. Det finns även en del spridd handel, med byggvaror som fokusområde byggde Fastpartner AB ett nytt höglager i den södra delen av området. Generellt är utnyttjandegraden på Näringen låg och en del fastigheter innehåller endast små skjul. Detaljplanerna från 1960 och 1970 ger generösa byggrätter där så mycket som 50 procent av tomtytan får bebyggas, ofta är inte ens 30 procent utnyttjad idag. Översiktsbild på Näringen Bebyggelsen karaktärsdrag Bebyggelsen på Näringen består av lägre byggnader som högst är 3 våningar. På en del fastigheter står det temporära byggnader och plåtskjul, men det finns dock en del byggnader som är uppförda i tegel med högre kvalitet. Bland annat KF:s gamla lager i den norra delen och Gävle Energi kontorskomplex i den södra delen. Höglagret som byggdes 2007 är modernistisk byggnad som utmärker sig i området dels med den relativt höga byggnadshöjden men också med de gråa fasaderna.

11 09KS293 Sid 11 (24) Naturmiljö Natura 2000 och naturreservat kring Testeboådeltat ingår delvis i utredningsområdet. Geologi De geologiska förutsättningarna på Näringen är bristfälligt kända och måste utredas ytterligare. Gävle Valboåsen når havet under Näringen. Åsen är överlagrad av lera och svämsediment. Området består till stora delar av avfalls och fyllningsmassor. En geologisk utredning måste genomföras för området som berörs av spårdragningen. Detta kommer banverket att bekosta inom ramen för sitt projekt. Området påverkas av såväl höga grundvattennivåer som höga vattenstånd i Inre fjärden. Vattenskyddsområdet Området för utredningen ligger utanför skyddszonen för vattentäkt men gränsar direkt mot den primära skyddszonen. Dagvatten Befintligt dagvattensystem är utbyggt i hela planområdet. Tre olika ledningsnät mynnar obehandlat i Testeboån. Dagvattnet innehåller höga halter av metaller, PAH och olika oljeprodukter. Det pågår planering för rening av Näringens dagvatten genom bland annat uppehållsdammar. Kommunala medel finns avsatta för åtgärden. Anläggningen kommer i så fall att ligga inom planområdet och gränsa mot naturreservatet. Förorenad mark Under åren 1925 till 1960 fanns en hushållsdeponi i området. Marken runt den är utfylld med i huvudsak rivningsmassor från bostadsaneringarna som gjordes under talen. Deponin är inventerad och klassad enligt Metodik för Inventering av Förorenade Områden, så kallad MIFO klassad. Näringen är klassad till riskklass 1 med stor risk för spridning av föroreningar till grundvattnet. Grundvattenströmmen går från nordväst mot sydost och grundvatten rinner ut i Testeboån. Alla fastigheter där verksamhet har bedrivits eller bedrivs idag har inventerats. En klassificering i fas 1 har visat vilka verksamheter som har bedrivits genom åren och hur dessa kan ha påverkat marklagren med föroreningar. Inga markprover har tagits eller analyserats. Spridningsförutsättningarna bedöms som vara måttliga till mycket stora. Inom planområdet är

12 09KS293 Sid 12 (24) risken för spridning av föroreningar i marken mycket stor till måttlig. Det är fyllnadsmassorna som gör risken för spridning mycket stor. I sedimenten utanför utloppen av dagvattenledningarna finns föroreningar. Halten föroreningar är högre i det södra delområdet än i det norra. Föroreningarna består av metaller och PAH. Halten metaller kan påverka överlevanden av känsliga arter i sedimenten. Spridning till fisk som lever av makrofauna bedöms vara begränsad. Ingen hälsorisk vid konsumtion av fisk bedöms föreligga. Risk för översvämning Närheten till Testeboån och havet gör området känsligt för höga flöden i ån och högt vattenstånd i Inre fjärden. Redan idag finns problem med havsvatten i dagvattenledningarna vid viss väderlek. Om det blivande järnvägsspåret byggs på en bank kan den komma att utgöra ett skydd för klimatrelaterade översvämningar i framtiden. Risken för översvämningar kommer att tydligt redovisas när det exakta läget av järnvägen är klarlagt. Störningar Vibrationer Varken vibrationsstörningar från tunga fordon/befintlig järnväg eller förekomst av vibrationskänslig mark är utrett. Buller Buller från fordonstrafik på väg finns beräknat i en utredning från Den visar att området i sin västra del påverkas av trafikbuller. Inga bostäder finns eller kommer att finnas i den nya planen. Buller från befintlig järnväg finns redovisat i utredningen Bullerstörningar påverkar föreslaget planområde i den västra och södra delen. Luftföroreningar Den stora delen av luftföroreningarna kommer från fordonstrafiken. Ingen verksamhet i området har några större eller mätbara utsläpp till luft. Inga bostäder finns längs Strömsbrovägen där halterna är högre. Halterna i utomhusluften beräknas ligga i intervallet < 27µg/m³ utomhusluft för partiklar som medelvärde 36 e värsta dygnet och µg/m³ för kvävedioxider det 8 onde värsta dygnet. Halterna är högre närmast Strömsbrovägen och där µg/m³ utomhusluft för partiklar och µg/m³ utomhusluft för kvävedioxider. Det kan anses som normala värden för ett industriområde som alstrar tung trafik. Människor vistas inte stadigvarande längs Strömsbrovägen.

13 09KS293 Sid 13 (24) Farligt gods På Strömsbrovägen förekommer transporter av farligt gods bland annat då leverans sker av bensin och oljeprodukter till bensinstationerna i området. På det nya järnvägsspåret kommer farligt gods att transporteras. Järnvägsspåret Transporter av miljöfarliga varor och farligt gods sker idag på befintligt järnvägsspår. På det nya spåret kommer det också att transporteras sådana varor. I kommande utredningar kommer en riskanalys visa risken för olyckor med farligt gods. Även risken för explosion och genom en sådan olycka förorening av markytor och påverkan på grundvatten, dagvatten och havet. Utredningen ska också belysa risken för skador på människor och byggnader i området.

14 09KS293 Sid 14 (24) Trafik Näringen är utformad som ett traditionellt industriområde med raka och breda gator. Huvudmatningen till området sker genom Hamnleden via Strömsbrovägen norrifrån, som idag trafikeras med ca fordon per dygn. Andelen tung trafik är stor eftersom det finns flera företag som sysslar med logistik inom området. Strömsbrovägen är en huvudgata som förbinder staden via Staketgatsleden med de norra stadsdelarna. Utmed Strömsbrovägen finns det en gång och cykelväg samt hållplatser för kollektivtrafik. Tåg I den södra delen av utredningsområdet ligger det befintliga järnvägsspåret ut till Gävle hamn. Planering och projektering pågår för att elektrifiera den sträckan. Trafiken på spåret till och från hamnen har ökat genom satsningar på bland annat en ny containerterminal/hamn och samt lossning av flygbränsle till Arlanda flygplats. Tillgänglighet Tillgängligheten till området är klart begränsad av den tunga trafiken och verksamheterna på Näringen. Utmed Strömsbrovägen finns det en gång och cykelväg samt hållplatslägen för kollektivtrafik. Område trafikeras av buss nummer 3 som igår i stomlinjenätet i Gävle.

15 09KS293 Sid 15 (24) Teknisk försörjning Området har en väl utbyggd infrastruktur. I det aktuella området finns en stor mängd markförlagda ledningar för el, fjärrvärme och opto, framförallt utefter Strömsbrovägen och i områdets sydöstra del. Ledningskorsning med järnväg kräver speciella och därmed också dyrbara konstruktioner. Fjärrvärme C:a 15 abonnenter är anslutna till kulvertnätet i nära anslutning till planerade spår. Utefter hela Strömmavägen ligger en relativt grov kulvert med dimension KWH 200/400. Telecom och bredbandskablar Ledningar för kommunikation finns i området och i stor omfattning vid tänkta korsningen av Strömsbrovägen. Ett antal Telecom operatörer har längs Strömsbrovägen kanalisationsstråk och fiberkabel som matar Norra delarna av Sverige detta är av riksintresse. Gävle Energi har kommunikationskablar som går till Stigslund, norrut och ett lokaltnät för Näringen som passerar längs Strömsbrovägen. Gävle Energi har väl förberett med kanalisation för optokablar på båda sidor Strömsbrovägen, som skall behållas. All kommunikation måste vara i drift under och efter byggnationen av industrispåret och vägtunnel. Livsnerven vad det gäller kommunikation till Norra Sverige passerar här.

16 09KS293 Sid 16 (24) Förslag och framtidsvision Alternativ 0 Alternativ noll innebär att det inte blir någon eller lite förändring på Näringen. Markpriserna skulle kunna innebära att verksamheterna på sikt byter karaktär men det är osäkert. Dagvattenprojektet vid Testeboån ska genomföras oavsett om ett nytt järnvägsspår kommer till. Får inte hamnen något nytt spår kan det på sikt innebära att fler transporter måste gå med lastbil eller att den positiva utvecklingen stannar av. Det kan också innebära att kapacitetsbristen på ostkustbanan förvärras. Detta har betydelse för trafiken till och från hela Norrland. Alternativ 1 Huvudalternativet innebär att ett nytt järnvägsspår dras över Näringen. Detta skulle innebära att tågen som idag går från hamnen kan komma direkt ut på huvudnätet utan flera tidskrävande tågvändningar och så vidare. Idag måste ett tåg passera flera gånger över det så kallade krysset för att ta sig ut på exempelvis ostkustbanan. Programkartan med förslag till förändringar finns lägst bak i utredningen. Ny järnväg I dagsläget finns det ingen fastslagen sträckning där järnvägen ska dras fram. Banverket arbetar med en förstudie och i den pekas endast ett större markområde ut där det är möjligt att dra fram ett nytt spår. Efter att förstudien är beslutad kan arbetet med en järnvägsplan starta. Befintliga verksamheter inom spårkorridoren Det nya spårområdet kommer att påverka befintliga verksamheter på Näringen. Byggnader kommer att behöva rivas där spårområdet går igenom pågående verksamheter. Tillfartsvägar kan även behöva flyttas eller justeras. Fastigheter som endast berörs av den nya spårkorridoren i mindre utsträckning kommer att regleras i en lantmäteriförrättning. I de fall den pågående verksamheten inte kan fortsätta på den kvarvarande delen av fastigheten, kan nya lägen erbjudas. Hur stor del av Näringsområdet som berörs går inte att säga förrän spårområdet är klarlagt och man kan se hur de blivande nivåerna på spår och gator, påverkar fastigheterna.

17 09KS293 Sid 17 (24) Utveckling av Näringen Kommunen har under våren 2009 fastställt den nya Översiktsplanen för staden. I den pekas Näringen ut som ett viktigt område för stadens utbyggnad och är angivet som ett strategiskt område. Det innebär att den norra delen av Näringen har stora kvaliteter som borde tas tillvara på och öppnas upp för allmänheten att röra sig i. På sikt vill kommunen att inriktningen på Näringen förändras från tung och transportintensiv industri till mer kontorsverksamheter och att marken utnyttjas på ett bättre sätt. Kommunen har dock begränsat inflytande på den utvecklingen, eftersom det inte finns några ekonomiska resurser avsatta för att driva en offensiv fastighetsutveckling med inlösen osv. Därför är Kommunen beroende av att fastighetsägarna själva kan se de värden som finns i området och driva utvecklingen på Näringen. På sikt bör plansituationen ses över och begränsa användningen mot verksamheter som inte är störande för omgivningen. Område som enligt utredningen bör säkras för en framtida användning för verksamheter/kontor.

18 09KS293 Sid 18 (24) Trafik Förslaget att dra fram ett nytt spår över Näringen får stora konsekvenser på vägnätet i området. Tidigare var ofta järnvägen mer integrerad i befintliga miljöer med liten påverkan på trafiknätet och befintlig bebyggelse. Men idag är det andra krav som gäller för banradier, lutningar och avstånd till bebyggelse som gäller. Nya järnvägsspår skapar ofta stora sår i landskapsbilden som är svårt att bygga bort. Förslaget innebär att det blir en planskild korsning med Strömsbrovägen. Siktlinjen längs Strömsbrovägen kommer att brytas med brokonstruktionen över vägen. I Gävle finns flera exempel på detta, bland annat när Ostkustbanan passerar Österbågen på Sörby Urfjäll. Gestaltningsfrågan måste utredas noga och visa den bästa lösningen för att minimera påverkan på den omgivande miljön. Den nya korsningen kommer att ta mark i anspråk för olika fundament och slänter. Det kommer ett betyda att flera utfarten mot Strömsbrovägen måste stängas. Strömbrovägen bör ha en bredd av min 8,0 m och en maxlutning på 6%. Frihöjden under järnvägstunnel bör vara min 5.0 m. GC väg efter Strömbrovägen har en bredd av 3.0m och bör ha en maxlutning 5%. Frihöjden för GCvägen bör vara min 3.0m Ny järnvägsbro Krickvägen Gång och cykelväg Strömsbrovägen Strömmavägen Möjlig sektion för Strömsbrovägen. GC väg Ramper Järnvägsbro Slänter

19 09KS293 Sid 19 (24) Beteckning till Programkartan 1A. Järnvägskorridor Järnvägskorridoren innehåller flera olika spårdragningar. 1B. Befintlig järnväg Den befintliga järnvägssträckan från rangerbangården elektrifieras. 2. Planskild korsning vid Strömsbrovägen För att spåren ska kunna passera Strömsbrovägen utan bomanordningar måste en planskild korsning byggas. Strömsbrovägen måste sänkas sa att det går att uppnå god standard med höjder, slänter, lutningar på ramper osv. Kommunen har som standard att det ska vara minst 5 meter fri höjd och att lutningen på rampen inte överstiger 6 procent. Det är viktigt att tunneln får en bra gestaltning eftersom den kommer att förändra landskapet betydligt. Tunnelns utformning ska studeras vidare i samband med detalj och järnvägsplan. 3. Fastighet som berörs av spårkorridor Fastigheter som är gulmarkerade berörs av spårkorridoren delvis eller helt. I samband med järnvägsplan kommer det framgå vilka fastigheter som slutligen blir berörda. 4. Strategiskt område i Översiktsplan Gävle stad Värdefullt område för kommunen som på sikt kan omvandlas till mindre transportkrävande verksamheter, exempelvis kontor. Anknytningen till ån och naturreservatet bidrar till att skapa ett attraktivt område. 5. Ny park med dagvattendammar Kommunen driver ett projekt att bygga dagvattendammar för att minska påfrestningen på Testeboån. Fastigheten ska köpas in av kommunen och en ny detaljplan ska släcka ut den befintliga byggrätten. Strandskydd föreslås återinträdda. Parken blir ett attraktivt inslag i området. Ett nytt gångstråk ska anläggas längs stranden förbi dammarna. 6A. Krickvägen Ny väg/gc väg Beroende var den nya järnvägen placeras behövs en förbindelse i Krickvägen. Kommer spåret byggas i ett västligt läge, måste det byggas en plankorsning med bommar. Hamnar spåret i ett östligt läge kan det räcka med en oövervakad gång och cykelövergång.

20 09KS293 Sid 20 (24) 6B. Gamla järnvägsspåret, norra delen Ny väg När det nya spåret byggs ska det gamla spåret på Näringen rivas upp. Marken kan användas för en ny väg. Det skulle kunna förbättra tillgängligheten till fastigheter som får ett försämrat läge i och med det nya spåret. 6C. Strömmavägen Ny gc väg Ny gång och cykelväg behöver byggas utmed Strömmavägen fram till Skansbron. 6D. Beckasinvägen Ny väg/gc väg Någon förbindelse bör vara kvar i Beckasinvägens sträckning. Beroende på det nya spårets läge handlar det om antingen en bilväg med bomanordningar eller en enkel övergång för gång och cykeltrafik. 6E. Gamla järnvägsspåret, södra delen Ny gc väg När det gamla spåret på Näringen rivs upp kan det i framtiden vara möjligt med en förbindelse till Öster och Alderholmen. 7. Befintliga verksamheter som inte berörs av spårkorridoren Verksamheter som är markerade med rosa i kartan torde inte beröras av ett framtida järnvägsspår över Näringen. Där fortsätter gällande markanvändning som tidigare men kommunen kan dock behöva se över planläget 8. Naturreservat Testeboådeltat Inga förändringar föreslås i Naturreservatet.

21 09KS293 Sid 21 (24) Konsekvensbeskrivning av förslaget Inverkan på miljön Påverkan på naturmiljön genom ny järnvägsdragning Om ett nytt spår hamnar i den östra delen av spårkorridoren kan Testeboåns vatten eller de värden som är skyddade genom naturreservatet och Natura 2000 området påverkas negativt. Påverkan på grundvatten genom ny järnvägsdragning Grundvattnet är redan idag påverkat av deponerat material. En utredning ska visa om grundvattnet kan påverkas av den nya järnvägen Påverkan på dagvattennätet från ny järnvägsdragning är inte känd och måste utredas i senare skeden av projektet. Påverkan på det nya järnvägsspåret av höga havsnivåer Redan idag påverkar höga havsnivåer området. Det måste tydligt visas att åtgärder kan vidtas för att minska negativ påverkan genom kommande klimatförändringar t.ex. höjd medelvattennivå i Bottenhavet. Påverkan på förorenad mark genom ny järnvägsdragning Banverket har angett att pålning troligen kommer att ske vid anläggningen av järnvägsspåret. Hur den påverkar föroreningarna i marken måste utredas. Påverkan genom störningar från ett nytt järnvägsspår Halten luftföroreningar påverkas inte av järnvägsdragningen men kan påverkas av nya verksamheter som flyttar till området. Vibrationer och buller från den nya järnvägen kan påverka arbetsplatser närmast spåren. Skyddszoner kring spåret kan innebära att mark som idag används för verksamheter inte kan användas i framtiden. En elektrifiering av befintligt spår påverkar området positivt, eftersom disellok kommer att sluta användas på sträckan. Transporter av farligt gods på den nya järnvägen behöver utredas och ett obebyggt område närmast järnvägen behöver finnas som skydd mot byggnader som innehåller arbetsplatser. Nätägare har omfattande kabel och kanaliseringsstråk genom området. Utredning krävs som visar hur dessa påverkas samt hur de kan flyttas om så behövs. Fastighetsägare med verksamheter utanför planområdet kan komma att påverkas både under byggtiden och när spåren är i drift genom att framkomligheten på gator och gång och cykelvägar ändras.

22 09KS293 Sid 22 (24) Sociala konsekvenser De sociala konsekvenserna påverkas i en liten omfattning av föreslagen förändring. Näringen är ett industriområde med stora vägar och tunga fordon så det är inte en trevlig miljö att vistas i. Skulle däremot de föreslagna åtgärderna inom gång och cykelnätet genomföras skulle det få positiva sociala konsekvenser i området. Näringen är idag ett område där mindre företag kan etablera sig och ett nytt järnvägsspår innebär att den möjligheten minskar. Det är viktigt att Gävle kommun ser till att det finns nya sådana områden i anslutning till staden. Ekonomiska konsekvenser Flera utredningar/program krävs i samband med fortsatt planarbete. Banverket bekostar utredningarna. Konsekvenser för stadens attraktivitet Gävle hamn är betydelsefull för Gävle och regionen, därför är det viktigt att det finns förutsättningar för fortsatt utveckling. Nytt järnvägsspår betyder mycket i den utvecklingen. Det är viktigt att kommunen agerar i fastighetsfrågan och hjälper till att hitta lämplig ersättningsmark. Kommunen har under flera år arbetat med att ha en planberedskap för byggklar mark för verksamheter, bland annat i Ersboområdet. Ersbo är ett särskilt fördelaktigt område när det gäller logistik med goda vägförbindelser och med närliggande anslutning till E4:an.

23 09KS293 Sid 23 (24) Sammanfattning av kommunala intressen Den översiktliga utredningen för Näringen möjliggör flera olika spårdragningar, i det här skedet är det svårt att ha en tydlig uppfattning hur påverkan på området kommer att bli. Det finns flera viktiga kommunala frågor som måste fortsätta att utredas innan det finns förutsättningar för ställningstaganden. Frågor som behöver förtydligas är exempelvis hur trafikförsörjningen påverkas på Näringen av en framtida utbyggnad. Det är viktigt att trafiksituationen inte försämras väsentligt för någon fastighet och att en framtida spårdragning kan medge övergångar både när det gäller fordonstrafik och gång och cykel. Spårdragningen kommer också påverka många företag i området och då är det viktigt med samordning när det gäller omlokaliseringar eller hitta lösningar som är godtagbara när det gäller ersättningsmark eller nya infartsvägar. Gävle kommun ställer sig tveksam till en spårdragning som tangerar Natura 2000 området. Dels blir det påverkan på det värdefulla naturområdet men också att marken på väster sida om Strömmavägen är attraktivt mark i ett omvandlingsperspektiv. Kommunen vill se en optimal järnvägsdragning för området närmast Testeboån. Marken är viktig ur strategisk synvinkel och det är betydelsefullt att användningen inte begränsas av ett nytt järnvägsspår. Järnvägens barriäreffekt ska i så stor utsträckning som möjligt dämpas för att områdets verksamheter ska kunna fortsätta utvecklas även när spåret är byggt. Utifrån dessa synpunkter anser kommunen att ett östligt läge på spåret vore olämpligt. Utredningar I samband med framtagandet av detaljplan kommer ett antal olika utredningar att tas fram. Nedan följer en lista med olika området som måste utredas vidare. Miljökonsekvensbeskrivning Trafik Dagvatten Hydrologi Farligt gods Buller och vibrationer Gestaltningsprogram

24 09KS293 Sid 24 (24) Fortsatt handläggning Den översiktliga utredningen skickas ut på samråd under ca 4 veckors tid. Därefter sammanställs inkomna synpunkter och eventuella redigeringar görs innan godkännande i kommunfullmäktige. Den översiktliga utredningen ska fungera som ett program för detaljplan och efter antagande kan detaljplan upprättas. Revideringar Utredningen reviderades efter samråd enligt kommentarer i samrådsredogörelsen. Medverkande tjänstemän Maria Höjer, Miljöutredare, Bygg & Miljö Claes Göran Nilsson, Miljöinspektör, Bygg & Miljö Claes Mårtensson, Projektör, Tekniska Kontoret Anders Blomgren, Exploateringsingenjör, Tekniska Kontoret Bygg & Miljö Gävle , Reviderad Elisabet Jonsson Bygg & Miljöchef Thobias Nilsson Planingenjör