BILAGA 1 KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPPEN Version 1 VÄSTERÅS STAD
Kartla ggning av ma lgruppens storlek, sammansa ttning och behov Innehåll Målgrupp... 1 Analys av målgruppen... 1 Målgruppens behov... 3 Uppföljning av gjorda insatser utifrån ett målgruppsperspektiv... 3 Dialog med unga... 4 Jämställdhetsperspektiv... 5 Riktlinjer för hållbarhetskrav i upphandlingar... 6 Arbetsmarknaden... 7 Bilaga 1a Bilaga 1b Rapport, målgruppens storlek och sammansättning Tabellbilaga Målgrupp I april 2015 fanns det i Västerås 16 248 personer i åldern 16-24, av dessa är 6 270 i åldern 16-19 år. Åldersgruppen 16-24 år utgör ca 11 % av hela Västerås befolkning. Målgruppen för överenskommelsen definieras som alla unga i åldern 16 till 24 år som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Då personerna kan finnas registrerade på flera ställen samtidigt redovisas antalet i tabellen nedan. Unga som varken arbetar eller studerar 16-24 år 16 19 år UVAS 1 027 (tema unga) 359 (KAA) Inskrivna AF 1 202(mars 2015) 177 (mars 2015) Biståndstagare 294 (mars 2015) Deltidsarbetslösa hos AF 34 (mars 2015) Deltidsanställda hos kommunen 600 (mars 2015) 70(mars 2015) Analys av målgruppen Nedan följer en kort analys av den kartläggning av målgruppen vi tagit fram (se bilaga 1a och 1b). Utbildning är nyckeln till arbete. I Västerås studerar kvinnor i högre grad än män, därav ett lägre antal inskrivna kvinnor på arbetsförmedlingen i målgruppen. Generellt finns en god utbildningsnivå i Västerås men detta behöver stärkas så att än fler har lägst gymnasieutbildning. Andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom loppet av tre år har ökat under de senare åren. 1
Antalet unga som inte fullföljer gymnasiet i kommunen består av två grupper. Den ena gruppen består av de som inte kommer in på gymnasiet på grund av att de saknar behörighet från grundskolan, 230 personer 2015. Att tidigt identifiera denna grupp, redan i åk 8-9, är av största vikt. Detta görs redan idag av enheten Arenan som ansvarar för det kommunala aktivitetsansvaret i Västerås. Föreläsningen arbetsmarknadskunskap (AMK) hålls i dessa årskurser för att bland annat motivera till vidare studier. Den andra gruppen består av de som hoppar av gymnasiet eller lämnar gymnasiet med ofullständiga betyg. Andelen unga som inte fullföljer gymnasiet under en period av 3 år är ca 20 % vilket motsvarar ca 300 elever. Vissa som inte fullföljt inom tre år finns kvar i gymnasieskolan ett fjärde år på grund av byte av program eller annat. Gruppen som lämnar gymnasiet med ofullständiga betyg är ca 150 individer/år. Denna grupp minskar när höstterminen startar då individer som endast saknar vissa delar för att få en gymnasieexamen åtgärdar det då. För den gruppen är det viktigt att aktivt arbeta med att minska avhoppen och sätta in insatser så att de som önskar att komplettera betygen under sommaren/tidig höst får möjlighet till det. Vuxenutbildningscentrum är betydelsefullt för de som fyllt 19 år. Insatser för 16-18 åringar ska ses över inom ramen för överenskommelsen. Alla i åldersgruppen 16-20 ingår i kommunens aktivitetsansvar. Även om individen idag går på gymnasiet kan denne i morgon hoppa av. Rutiner och system ska finnas för att ha en beredskap för eventuella avhopp. I Västerås registreras man som individ om man är mellan 16-20 år och ej går på gymnasiet, hos Arenan, som är den enhet som jobbar med det kommunala aktivitetsansvaret. Arenan rapporterar att det finns en grupp som är svår att få tag på, individerna kan finnas hos arbetsförmedlingen eller uppbära försörjningsstöd men sekretessen försvårar samarbete för att identifiera vad de gör. Vi ser att det är fler med utländsk bakgrund än med svensk som lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg. Där ingår dock nyanlända som kanske varit i Sverige väldigt kort tid och ännu inte hunnit lära sig svenska språket. Detta kommer att följas inom ramen för överenskommelsen men hanteras i första hand av skolan. I mars 2015 var 349 utrikes födda personer mellan 16-24 år inskrivna hos arbetsförmedlingen. Målgruppen för etableringsuppdraget omfattar nyanlända personer i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern 18-19 år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. I Arbetsförmedlingens verksamhet definieras nyanlända arbetssökande som utrikes födda personer vars vistelsetid i Sverige i normalfallet inte överstiger 36 månader efter erhållet uppehållstillstånd beviljat enligt Utlänningslagen (2005:716) 5 kap. 1, 2, 3, 3a, 4 och 6 eller 12 kap 18 samt 21 och 22 kap. Detta betyder att målgruppen huvudsakligen utgörs av personer födda utanför Norden, EU och EES som invandrat till Sverige, under de första 36 månaderna efter uppehållstillstånd. Bland personer som uppbär försörjningsstöd är arbetslöshet den enskilt största orsaken. Det man kan utläsa är att gruppen är komplex och har behov av insatser på flera områden, det är inte bara ett jobb som saknas. Bland unga inskriva hos arbetsförmedlingen är det fler män än kvinnor, dock inte bland deltidsarbetslösa där kvinnorna är flest. Detta kan bero på att fler kvinnor än män väljer att studera vidare. Deltidsarbeten finns oftast inom kvinnodominerande branscher såsom vård, restaurang, 2
handel. Det ser likadant ut hos kommunen vars timanställda i målgruppen är övervägande kvinnor. De återfinns till största delen inom vikariepoolen för vård, förskola, omsorg. Att vara vikarie kan vara ett första steg in på arbetsmarknaden. Det är få som inte fyllt 18 år som arbetar inom kommunen och utbildning är ett krav. Andelen funktionsnedsatta unga, 16-24 år, inskrivna på arbetsförmedlingen är lägre jämfört med andelen inskrivna funktionsnedsatta i hela åldersgruppen 16-65 år. Det beror på att de unga kan finnas hos försäkringskassan och ha aktivitetsersättning eller att vissa funktionsnedsättningar konstateras högre upp i åldern på grund av långa utredningstider mm. Dessa ungdomar blir ofta kvar länge hos arbetsförmedlingen. Angående gruppen som varken arbetar eller studerar och som vare sig kommun eller arbetsförmedlingen har kontakt med väljer vi att använda oss av temaungas siffror. Ambitionen är att genom överenskommelsen få ett bättre grepp om hela målgruppen på individnivå så långt sekretessen tillåter det. Vi önskar gå från att uppskatta hur det ser ut till att veta. De mellan 16-19 har vi bättre koll på genom det kommunala aktivitetsansvaret, målgruppen 20-24 är svårare att nå. Målgruppens behov Målgruppens behov har vi fångat dels genom att ta del av rapporter och underlag som gjorts inom befintliga insatser, men även genom att genomföra två stycken dialoginsatser med målgruppen via Framtidsverksstad och Ungdomsdialog. Uppföljning av gjorda insatser utifrån ett målgruppsperspektiv Projektet YOU har tagit fram en rapport där man bland annat tagit in deltagarnas åsikter. Flera ungdomar har svarat att de tyckte att det var bra att få information om arbetsmarknaden och om var jobben finns. De vill ha vägledning och stöd på vägen mot studier eller jobb. En ungdom tyckte att tre månader av arbetslöshet var för lång tid innan han fick starta i insatsen. Några ansåg att det var för lite att träffas två gånger i veckan under tre veckor under insatsen. Personalen ser att motivation hos ungdomen är en avgörande faktor för att nå anställningsbarhet. Även de ser att ungdomarna behöver kunskap om arbetsmarknaden, särskilt den lokala, var jobben finns för att kunna göra kloka val av studieinriktning. Kunskap om hur samhället och arbetsmarknaden är uppbyggd och varför man ska jobba. Vad skulle hända i samhället om ingen skulle gå till arbetet? De ser även att ungdomar behöver kunskap om hur en rekryteringsprocess går till. Att ens attityd är viktig och hur man marknadsför sig i sociala medier. Deltagarna i insatsen Ung Resurs svarade 2015 på en enkät. De flesta som svarade tyckte att kombinationen arbete och studier fungerade bra, några tyckte att det var stressigt. 85 % av dem som svarade på enkäten tyckte att tiden i Ung Resurs motiverat dem att studera vidare. Flera ansåg att konceptet gett dem inblick i ett yrke och hur det är att arbeta. Några efterlyste fortsatt stöd i att söka arbete när tiden i Ung Resurs tar slut, man tycker att det är svårt att söka jobb själva. En studie (C-uppsats) har gjorts om funktionsnedsattas delaktighet på arbetsmarknaden utifrån ett samarbetsprojekt SAMjobb mellan Västerås Stad, Samhall och arbetsförmedlingen. Åtta deltagare i projektet intervjuades. Resultatet av studien visar på att sådant som hindrar delaktighet på arbetsmarknaden bland annat var avsaknad av stöd men också krav. En sen upptäckt av funktionsnedsättningen upplevs även det hindrande för delaktighet på arbetsmarknaden. Främjande 3
för delaktighet var erhållande av stöd och krav samt att den omgivande miljön är förstående för vad som kan behövas vid en funktionsnedsättning. Flera av respondenterna lyfte också att det för den framtida delaktigheten på arbetsmarknaden är viktigt att försöka utbilda sig vidare. Dialog med unga I Framtidsverkstad fick ungdomar i kommunal sommarjobbspraktik arbeta enligt en modell som leddes av forskare vid SICS Swedish ICT Västerås AB. Ungdomarna arbetade med frågan hur får vi fler unga till arbete?. Ungdomarna i Framtidsverkstaden kom till slutsatsen att det är viktigt att ungdomar går gymnasiet och att de får en examen och att arbetet med att minska avhoppen behöver göras i skolan. De kom fram till att stressen i skolan behöver minska där fler lärare och kuratorer kunde vara en lösning. För att förebygga avhopp skulle informationen från andra insatser och stödfunktioner än skolan kunna utvecklas. Dessa föreslogs besöka skolorna för att berätta om sitt arbete. Information om dem skulle kunna finnas samlade på en hemsida. De kom också fram till att en mellanhand mellan eleverna och andra insatser och stödfunktioner kunde vara bra. Mobbing sågs också som en orsak till avhopp. Här såg de att mer arbete behöver göras i skolan, att kuratorn har en viktig roll, att elevers frånvaro skulle följas upp bättre samt att socialtjänsten skulle behöva kliva in tidigare vid till exempel en orosanmälning. Ungdomsdialog bygger på Västerås stads kontinuerliga arbete med invånardialog enligt fastställda riktlinjer. Ungdomsdialog är en verksamhet som arbetar specifikt med att fånga ungdomars åsikter. En enkät har skickats ut via sms och Facebook. Enkäten fortsätter att ligga ute så att fler kan besvara den. Hittills har det inkommit 17 svar vilket visar att det inte är så enkelt att få ungdomar att svara. Det ungdomarna såg var viktigt i en insats som stöttar ungdomar mot arbete eller studier var bra bemötande, vägledning, hjälp att skriva CV, individuell hjälp, information, visa vilka yrken som finns och stöd. Det de såg var det största hindret för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden var: arbetsgivarnas krav och önskemål angående kompetensens och den egentliga kompetensen hos arbetssökande matchar inte, ungdomar har ingen arbetslivserfarenhet, för dålig utbildning, ovetskap om jobb/utbildningar, lathet och brist på erfarenhet. På frågan hur information kan nå ut bättre angående vilket stöd som finns kring att söka jobb svarar de: personer som kommer och pratar om det i skolan, broschyrer, hemsidor, information i skolan samt att de flesta känner till arbetsförmedlingen så där borde de ha mer information om andra projekt och hjälp man kan få. På frågan hur det skulle kunna bli smidigare och lättare att söka jobb svarar många att de inte vet. Andra svar som kommit är: mer information till jobbsökare om vad som finns för jobb, lättare att hitta vad det finns för typ av jobb i olika kategorier, de som har utbildning/ inte utbildning osv., få utöka sitt kontaktnät genom ex prao osv., det är svårt att få ett jobb via internet, du behöver gå ut till olika arbetsplatser för att få en chans så kanske en lista olika företag kan skriva upp sig på för att folk ska veta lite mer om vart de kan gå och lämna in intresse för jobb, tydligare hemsidor, hjälp från skolan, genom att få en kurs eller handledning i hur man söker jobb. Avsikten var också att intervjua unga som inte finns hos AF, kommun eller annan myndighet. Det visade sig vara mycket svårt att få ungdomar att ställa upp på en sådan intervju. I dagsläget hittades en person. Avsikten är att fortsätta söka denna målgrupp för intervju även då överenskommelsen 4
ingåtts. Under intervjun som Ungdomsdialog genomförde framkom att det är viktigt att få välja och bestämma själv. Det var viktigt att någon lyssnar på en och att de som jobbar med att ta emot arbetssökande är intresserade. En mobil anställningsbuss/arbetsförmedling föreslogs. Avsikten är att fortsätta föra en fortlöpande dialog med ungdomar. Jämställdhetsperspektiv Alla ingående parter har i sina styrsystem och i sina uppdrag att beakta jämställdhetsperspektivet. Faktaunderlaget visar en tydlig bild på en arbetsmarknad som är snedfördelad ur ett jämställdhetsperspektiv se figurerna nedan. Inte bara att kvinnor återfinns i vård och omsorg samt handel i högre utsträckning än männen, utan även att männen har en bredare arbetsmarknad, de finns i samtliga grupper av yrken. Det är ungefär lika många män som kvinnor som förvärvsarbetar i åldersgruppen 20-24, i åldersgruppen 16-19 är det fler kvinnor än män som arbetar. 5
Västerås Stad har en jämställdhetspolicy vars övergripande syfte är att skapa förutsättningar för att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Västerås ska bli en jämställd kommun, och ska avskaffa stereotypa könsroller, vilket är avgörande för att uppnå jämställdhet. Kommunen ska vara en pådrivande aktör i jämställdhetsarbetet och främja jämställdhet inom organisationen och i samhället i stort. Arbetsförmedlingen har likaså ett jämställdhetsuppdrag som består av två delar. Dels det arbetsmarknadspolitiska uppdraget vars huvuduppgift är att bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Kvinnor och män ska ha tillgång till förmedlings- och programverksamheten på samma villkor. Det arbetet sker genom strategin jämställdhetsintegrering. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla led av planering, beslutsfattande, utförande och uppföljning av Arbetsförmedlingens verksamhet, eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas i det dagliga arbetet. Dels det personalpolitiska uppdraget som innebär att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete enligt diskrimineringslagen. Samt ge alla medarbetare samma möjligheter oavsett kön. Det interna och det externa jämställdhetsuppdraget regleras i lag, förordning och förarbeten. I målgruppsanalysen framgår det att det genomgående är fler unga män än kvinnor som saknar sysselsättning. Det är även fler unga män som inte uppnår behörighet för nationella program på gymnasiet och det är fler unga män som avbryter sina gymnasiestudier. Inom Arbetsmarknadskunskap arbetar man aktivt med att bryta stereotypa könsmönster vid val av utbildning och yrke. Det finns två befintliga verksamheter som enbart riktas till unga män, Krami och Chance 2 Change. Båda dessa riktas till unga män med kriminell eller socialt destruktiv bakgrund. Inom överenskommelsen kommer vi att följa jämställdhetsaspekterna och särskilt följa upp dessa utifrån stadens policy och arbetsförmedlingens uppdrag. Riktlinjer för hållbarhetskrav i upphandlingar Enligt Inköps- och upphandlingspolicyn för Västerås stad med helägda bolag, som uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för upphandling i koncernen Västerås Stad, ska miljökrav samt sociala och etiska krav, krav som gemensamt brukar betecknas hållbarhetskrav, beaktas i upphandlingar, i syfte att verka för en hållbar utveckling. Enligt policyn ska det när det är lämpligt ställas krav på att anbudsgivare vid kontraktets genomförande ska anställa arbetslösa, särskilt långtidsarbetslösa, andra personer som är särskilt missgynnade på arbetsmarknaden, t.ex. personer med funktionsnedsättning samt andra grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, såsom ungdomar, eller anordna utbildning för dessa. Vid bedömningen om sådana krav ska ställas ska en avvägning göras utifrån vad som upphandlas och marknadens möjligheter att uppfylla kravet samt hur ställda krav påverkar potentiella anbudsgivares förmåga att leverera eller utföra de varor, tjänster eller entreprenader som upphandlingen avser. 6
Arbetsmarknaden Enligt arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos för Västmanland som kom ut i juni 2015 ser vi att en ökande andel av de inskrivna arbetslösa bedöms stå långt från arbetsmarknaden. Till dessa räknas högst förgymnasialt utbildade, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, utomeuropeiskt födda samt arbetslösa i åldrarna 55-64 år. Gemensamt för dessa grupper är att de oftare än andra hamnar i arbetslöshet samt att de löper större risk att hamna i långa arbetslöshetstider. I april 2015 hade 4 100 personer, eller 36 procent av de inskrivna arbetslösa, högst en förgymnasial utbildning. Jämfört med andelen för riket på 32 procent är detta en hög siffra som succesivt växer. Kravet på en gymnasial utbildning har kommit att bli ett allt vanligare grundkrav på arbetsmarknaden varför personer med kortare utbildning möter en kärvare arbetsmarknad. Bland de utomeuropeiskt födda saknar varannan inskriven arbetslös, eller 51 procent, en gymnasial utbildning. Initialt saknar även dessa personer ofta färdigheter i svenska språket samt ett kontaktnät på arbetsmarknaden. En majoritet av de som lämnat arbetslösheten under 2014 har varit arbetslösa i högst 6 månader. Det betyder att arbetslösa med lägre tider utan arbete inte har gynnats av den förbättrade arbetsmarknaden i samma utsträckning som andra, samt att andelen inskrivna med längre arbetslöshetstider har ökat. I april uppgick andelen inskrivna arbetslösa med längre arbetslöshetstider än 24 månader till 22 procent vilket är innebär en liten ökning sedan hösten 2014. Både befolkningen och arbetskraften ökar i länet vilket beror på en ökad invandring. Initialt medför det att arbetslösheten inte spås minska i samma takt som tidigare, men på sikt är det positivt för länets utveckling och tillväxtpotential. I vårens intervjuundersökningar framkom att nära hälften av arbetsställena hos de offentliga arbetsgivarna har upplevt arbetskraftsbrist i samband med rekrytering. Det är ett problem som de senaste åren har förvärrats i takt med att personalbehoven har ökat. Enligt arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos för Västmanland som kom ut i juni 2015 så bedöms en ökande andel av de inskrivna arbetslösa stå långt från arbetsmarknaden. Till dessa räknas personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, samt utomeuropeiskt födda. Enligt faktaunderlaget finns de flesta arbetande ungdomar anställda hos arbetsgivare i storleksklassen 20-49 anställda. Av de nästan 6500 anställda i åldern 18-24 har drygt 4000 en anställning hos en arbetsgivare i storleksklassen 1-50 anställda. 7