Ekologisk odling av grönsaker på friland Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker Foto: Göran Jonsson
Jordbearbetning och sådd av grönsaker Text: Sven-Erik Svensson och David Hansson, Institutionen för lantbruksteknik, SLU Alnarp Man sår i dag de flesta grönsaker med precisionssåmaskiner (figur 1). Undantagen är vissa bredsådda kulturer, t.ex. spenat och ärtor, som sås med vanlig såmaskin för spannmål. Figur 2. Tung tiltpackning vid vårplöjning inför sådd av grönsaker. (Sörkvist m.fl., 2000) Figur 1. Precisionssåmaskin med pneumatisk utmatning. (Foto Göran Jonsson) Jordbearbetning inför sådd Grönsaker kräver i de flesta fall en lucker och genomsläpplig jord och därför plöjer de flesta odlarna. En rätt utförd mekanisk ogräsbekämpning på hösten i kombination med höstplöjning resulterar också i en effektiv rotogräsbekämpning, vilket är mycket väsentligt inom ekologisk odling. På lätta jordar bör vårplöjning användas, eftersom risken för kväveutlakning minskar och man får en varmare och därmed mer drivande jord jämfört med om höstplöjning används. Dessutom finns möjligheten att bruka ner organiska gödselmedel på ett effektivt sätt utan markpackningsskador före vårplöjningen. Vårplöjning När vårplöjning tillämpas måste en effektiv ogräsbekämpning ha utförts redan på hösten, om det finns mycket rotogräs på fältet. Det är bra att använda en tung eller medeltung tiltpackare (figur 2 och 3) i samband med vårplöjning, eftersom det av plogen luckrade matjordslagret återpackas på djupet. Detta medför att det går att åstadkomma en fast bearbetningsbotten t.ex. med en harv som fröet kan placeras på, samt att fröets vattenförsörjning ökar genom kapillär upptransport (figur 4). Denna strategi för jordbearbetning fungerar även bra till djuprotade kulturer t.ex. morot, som kräver ett djupt och luckert matjordslager. Figur 3. Frontmonterad tiltpackare av medeltung typ, vid vårplöjning inför sådd av grönsaker. (Sörkvist m.fl., 2000) Figur 4. Vårplöjning i kombination med tiltpackning ger en fast bearbetningsbotten att lägga fröet på. Denna jordbearbetningsstrategi fungerar speciellt bra till djuprotade kulturer som morot, palsternacka och sockerbeta. 3
Höstplöjning Speciellt för småfröiga grönsaker som sås tidigt på våren, t.ex. lök, är det viktigt att plogtiltorna är jämnade redan på hösten. Plogtiltorna kan jämnas med tiltjämnare i samband med höstplöjningen (figur 5 och 6). Ett annat alternativ är att höstharva den höstplöjda tiltan grovt, t.ex. med en såbäddsharv eller med en crosskillvält utrustad med sladdplanka. Bearbetning av plogtiltorna på hösten leder till en jämnare upptorkning av jorden på våren. Detta ger förutsättningar för en bra såbädd som normalt resulterar i en bra uppkomst hos kulturen. Tung tiltpackning behöver ej utföras på hösten, eftersom jorden återpackas under vintern. Krav på såbädden För att precisionssåmaskinen ska kunna fungera tillfredställande och för att fröna ska placeras på rätt nivå i lämplig groningsmiljö, kräver de flesta såmaskinerna att såbädden är fri från: jordkokor, stenar och grövre växtrester. Under senare år har det dock börjat marknadsföras precisionssåmaskiner som är av typen direktsåmaskiner (figur 7). Dessa är tåliga för kvarliggande växtrester på markytan och behöver inte ha en harvad markyta direkt före sådden, men markytan måste vara relativt jämn för att precisionssådden ska fungera bra. Figur 7. Precisionssåmaskin för direktsådd. De dubbla skivbillarna framför såaggregaten tar bort eventuella växtrester och öppnar en såfåra. (Kongskilde). Figur 5. Jämning av plogtilta i samband med höstplöjning Wekea tiltskärare. (Foto Sven-Erik Svensson) Sådjupet bör vara 2 8 cm beroende på kulturens fröstorlek. Fröet, t.ex. lök, spenat eller sockerbeta, placeras på en jämn bearbetningsbotten (figur 8), när en traditionell precisionssåmaskin används. Används en direktprecisionssåmaskin finns ingen harvad bearbetningsbotten utan fröet läggs på rätt djup i fuktig jord. Figur 8. Frön, t.ex. lök eller spenat, placerade på bearbetningsbotten som skapats av en såbäddsharv. Figur 6. Utrustning för jämning av plogtilta i samband med höstplöjning Överum Nivell. (Foto Sven-Erik Svensson) Sådjupet bör även anpassas efter jordens aggregatstruktur en finare aggregatstruktur ger ett effektivare avdunstningsskydd, vilket möjliggör grundare sådd som leder till snabbare uppkomst. En snabb uppkomst minskar risken för etableringsskador genom skorpbildning, förutsatt att man utnyttjar 4
Figur 9. Såaggregat till precisionssåmaskin. (Sörkvist m.fl., 2000) möjligheten att så grundare vid fint bruk. Man bör därför alltid eftersträva en fin aggregatstruktur vid såbäddsberedningen, eftersom det förbättrade avdunstningsskyddet även påverkar det totala antalet uppkomna plantor per hektar. Såbäddens förmåga att motstå slamning och därmed följande skorpbildning ökar i regel om aggregaten i markytan får möjlighet att torka upp och stabiliseras minst en dag från bearbetning och sådd innan regn kommer dvs. så inte slamningsbenägna jordar om man kan förvänta sig regn inom det närmaste dygnet. I områden med försommartorka och hög avdunstning bör sådjupet ökas något (0,5 1 cm) för de kulturer som sås grundast. För att fröna ska kunna läggas på en fuktig bearbetningsbotten utan att täckas av ett allt för tjock lager jord, kan man harva något djupare än normalt i kombination med att låta rensplogarna (figur 9), framför precisionssåaggregaten skrapa bort något mer lös ytjord än normalt. Djup såbädd till rotfrukter, t.ex. morot och palsternacka Morot, palsternacka och andra djuprotade grönsaker kräver en djup lucker såbädd. En sådan kan lätt åstadkommas genom vårplöjning. Om höstplöjning krävs p.g.a. för styv jord, kan den luckra såbädden, som egentligen mer liknar en planteringsbädd, ordnas på våren genom djupluckring med en djupharv eller stubbkultivator ner till ca 25 cm djup och därefter sker harvning till 20 25 cm djup, t.ex. med en rotorharv. Beredning av såbädd För att undvika markpackning vid såbäddsberedningen ska traktorn utrustas med stora däck både fram och bak, samt ha låga lufttryck max 80 kpa = 0,8 bar. Om markytan är ojämn vid såbäddsberedningen kan man med fördel använda en harv med smala sektioner som följer markytans nivåskillnader. Ojämn markyta kan undvikas genom plöjning med växelplog i kombination med tiltjämnare (vid höstplöjning) eller tiltpackare (vid vårplöjning). Höstharvning av plogtiltan kan vara ett annat alternativ om höstplöjning tillämpas. Såbäddsharvar bör ha tät pinndelning, som ger en jämn bearbetningsbotten, och raka pinnar, eftersom dessa inte blandar jorden lika mycket som S-pinnar. Harvarna ska dessutom ha bra markstöd för att hålla ett jämnt arbetsdjup, t.ex. boggi eller bärande ribbvältar. Sladdplanka ska också finnas för att krossa jordkokor och för att jämna till små nivåskillnader. Såbäddsberedning efter vårplöjning På lätta jordar där vårplöjning i kombination med tung eller medeltung tiltpackning tillämpas, kan den vanliga såbäddsharven ofta ersättas med en crosskillvält utrustad med sladdplanka (figur 10). Denna är speciellt bra på stenrika jordar, eftersom den snarare tycker ner sten än drar upp den, som en traditionell harv med pinnar gör. 5
Figur 10. Hydraulisk hopfällbar vält, som kan utrustas med olika typer av ringar t.ex. crosskill, cambridge eller knaster. (Crosskillringar till vänster.) (Sörkvist m.fl., 2000) Figur 11. Såbäddsharv med två bärande ribbvältar och en utjämnande ribbvält bak, sladdplanka och lodräta harvpinnar. Uppdelningen i sektioner ger följsamhet gentemot markytan. Alla sektioner belastas lika av ett hydrauliskt viktfördelningssystem. Harven är speciellt lämpad för såbäddsberedning på våren, på höstplöjda och höstjämnade fält, inför sådd av t.ex. lök, spenat eller sockerbeta. (Sörkvist m.fl., 2000) Såbäddsberedning efter höstplöjning Figur 11 visar en såbäddsharv som är speciellt lämplig för beredning av såbäddar till småfröiga grönsaker och sockerbetor på höstplöjda och höstjämnade fält. Med denna typ av såbäddsharv kan man på de flesta jordar normalt få en fullgod såbädd efter 2 överfarter. Bäddfräs alt. rotorharv till upphöjd såbädd Önskas en extra djup och lucker såbädd, t.ex. till rotfrukter, kan upphöjda bäddar användas. En upphöjd såbädd kan åstadkommas med en bäddfräs (figur 12) eller med hjälp av en rotorkultivator alternativt en rotorharv med integrerad bäddformare (figur 13). Bädden läggs genom att bearbeta den tiltpackade jorden efter vårplöjning, alternativt den på våren djupluckrade jorden efter höstplöjning. Figur 12. Bäddfräs i kombination med pneumatisk precisionssåmaskin för sådd av t.ex. rotfrukter. (Foto: Johan Ascard) 6
ogräs bekämpas med termisk bekämpning eller genom ogräsharvning före kulturväxtens uppkomst. För att termisk ogräsbekämpning alternativt ogräsharvning ska fungera bra, krävs att markytan är fri från jordkokor och sten. Dessa metoder ställer således krav både på jordbearbetningen före sådden och på själva sådden så att markytan i raden är fri från sten och kokor, så att ogräsen inte kan skydda sig bakom sådana hinder vid flamning, ångning eller ogräsharvning. Figur 13. Rotorkultivator med integrerad bäddformare. Markörerna används för att få rätt avstånd mellan kördragen. (Foto Göran Jonsson) Eftersom den upphöjda såbädden blir mycket lucker genom dessa förfaringssätt, kan upptorkningen av bädden bli för snabb och för kraftig. Detta betyder att tillgång till bevattning är nödvändigt vid bäddodling. Visar det sig att bädden torkat ut för mycket, är det på vissa jordar bättre att vattna före sådden än efter sådden, för att undvika skorpbildning. Odling på upphöjd bädd innebär att jordtemperaturen stiger snabbare än på plan mark. Det tjockare matjordslagret får en större porvolym och en större vattenhållande kapacitet, vilket gynnar rotutvecklingen. Packningskänsliga kulturer, t.ex. rotfrukter, är särskilt lämpliga att odla på upphöjd bädd. Falsk såbädd Tillämpas ogräsbekämpningsmetoden falsk såbädd är det optimalt om markytan är tilljämnad redan på hösten, så att man genom en grund harvning, på våren, t.ex. med en såbäddsharv får ogräsfröna att gro. När ogräsen börjar spira, efter 1-2 veckor beroende på vädret, harvas de upp med såbäddsharven, samtidigt som såbädden slutförs inför sådden. Därefter utförs själva precisionssådden, antingen omgående eller som fördröjd sådd. Fördröjd sådd Tillämpas ogräsbekämpningsmetoden fördröjd sådd väntar man medvetet med sådden ett antal dagar, 5 10 dagar beroende på kultur och väder, efter det att såbädden färdigställts. Genom detta förfarande ger man ogräset ett försprång i uppkomsttid gentemot kulturväxten. På så sätt kan ett större antal Sådd Normalt ska grönsaker sås i en någorlunda varm jord. Undantag från denna regel är t.ex. lök, som kan sås i kallare jord under förutsättning att jorden reder sig. Precisionssådden kan med fördel kombineras med radmyllning av pelleterad gödsel eller flytande gödsel. Traktorn kan vara utrustad med dubbelmonterade radodlingshjul, som går i gångarna mellan såraderna för att minimera markpackningen. Alternativt kan den vara utrustad med stora däck med mycket låga lufttryck, max 50 kpa = 0,5 bar, vilket medför att packningen sker mer ytligt och inte så mycket på djupet i marken. Precisionssåmaskiner Precisionssådd sker oftast till ett s.k. färdigt bestånd, men inom ekologisk odling även till ett bestånd för gallring. Antalet sådda frö per meter beror på utmatningsanordningens hastighet i förhållande till körhastigheten. Utmatningsanordningens hastighet ställs in med en växellåda som drivs av såmaskinens drivhjul. Det finns precisionssåmaskiner med mekanisk eller pneumatisk utmatning. Från samma precisionssåaggregat kan man hos vissa fabrikat (t.ex. Stanhay) så enkelrad, dubbelrad eller trippelrad (figur 14). Dubbelrad, dvs. två sårader tätt tillsammans i ett 5 7 cm brett band, används t.ex. vid sådd av lök. Trippelrad, dvs. tre sårader tätt tillsammans i ett 5 10 cm brett band, används t.ex. vid sådd av morot. På andra fabrikat av precisionssåmaskiner är en bred såbill, 5 8 cm bred, ett alternativ till dubbelrespektive trippelrad när man vill fördela fröna i en bredare sårad. Ekoodlare brukar dock tvista om fördelen av att använda breda sårader i sin odling, med tanke på det stora behovet av manuell ogräsbekämpning. Avkastningen ökar normalt vid användning av breda sårader, i t.ex. lök- och morotsodlingar, om ogräsen kan kontrolleras på ett effektivt sätt. Figur 14. Såbill för enkelrad, dubbelrad och trippelrad. (Stanhay, RJ-Maskiner, Bjuv) 7
Fröformen bestämmer valet av precisionssåmaskin Vid val av precisionssåmaskin ska man utgå från fröernas såegenskaper, som form, storlek, ytjämnhet, pelletering etc. Två flexibla alternativ, som kan användas till sådd av olika slags kulturer, är t.ex. precisionssåmaskiner med pneumatisk utmatning alternativ skedutmatning. Stora mängder restfrö i precisionssåmaskinen kan bli dyrt Det är viktigt att använda en precisionssåmaskin som kan så ut större delen av frömängden i såmaskinens fröhus. Annars får man en stor mängd restfrö. Detta kan belasta ekonomin hårt om fröet är dyrt och inte går att lagra till nästa säsong. Såmaskiner med bandutmatning för naket och pelleterat frö Maskiner med bandutmatning är användbara både för nakna och pelleterade fröer, genom att perforerade band med olika slags hål enkelt kan byts ut. Hålens storlek och form måste anpassas till fröstorleken och fröformen. Band med olika typer av hål kan stansas ut allt efter fröstorlek och fröform. Jämna släta frö upp till en längd av ca 15 mm kan sås med denna utmatningsprincip. När utmatningsbandet roterar inne i fröbehållaren fylls de utstansade hålen, med ett frö i varje hål. Bandet roterar vidare från fröbehållaren över en utbytbar fröhusbotten mot såbillen där fröna faller ner i såfåran. Såaggregat med bandutmatning behöver en liten frömängd i fröbehållaren för att fungera tillfredsställande (figur 15). Antalet sådda frö per meter beror på bandets hastighet i förhållande till körhastigheten. Bandets hastighet ställs in med en växellåda som drivs av såmaskinens drivhjul. A. fröhus, matarhus B. nivåreglage för frömängd i fröhuset C. perforerat band av gummi D. drivhjul E. fröhusbotten F. fröutsläppspunkt Figur 15. Såaggregat med utmatning genom perforerat band. (Stanhay, RJ-Maskiner, Bjuv) Såmaskiner med cellhjulsutmatning för pelleterat frö Maskiner med cellhjulsutmatning används främst till pelleterat frö. När cellhjulet roterar inne i fröbehållaren fylls cellerna/hålen med ett frö i varje cell. Cellhjulet roterar vidare från fröbehållaren ner till såbillen där fröna faller ner i såfåran. Såaggregat med cellhjulsutmatning behöver en relativt liten frömängd i fröbehållaren för att fungera tillfredsställande (figur 16). Figur 16. Såaggregat med utmatning genom cellhjul. Antalet sådda frö per meter beror på cellhjulets hastighet i förhållande till körhastigheten. Cellhjulens hastighet ställs in med en växellåda som drivs av såmaskinens drivhjul. Det finns även såmaskiner där cellhjulen drivs av små elektriska motorer, med inställbart varvtal för varje cellhjul. Detta medför att plantavståndet enkelt kan regleras, t.ex. efter jordartsvariationer inom fältet, av traktorföraren från hytten eller mer automatiskt t.ex. via GPS-navigering. Såmaskiner med pneumatisk utmatning för naket frö Maskiner med pneumatisk utmatning är speciellt lämpade för nakna fröer. Frö sugs fast mot hål på en skiva (figur 17), eftersom det är ett undertryck/vakuum på baksidan av skivan. Skivan roterar, från fröbehållaren ner mot såbillen, med fröna fastsugna mot hålen. När skivan kommer ner till såbillen släpper vakuumet på baksidan av skivan, varvid fröet faller ner i såfåran. Såaggregat med pneumatisk utmatning behöver en relativt liten frömängd i fröbehållaren för att fungera tillfredsställande. Antalet sådda frö per meter beror på skivans hastighet i förhållande till körhastigheten samt antalet frö som sugs fast per hål. Utmatningsprincipen kan användas för sådd av frö i olika storlekar och olika former. Man måste dock välja rätt typ av såaggregat och skivor avpassade till fröslaget, för att få ett bra såresultat. 8
högre växtnäringsupptagning och därmed bättre utnyttjande av gödseln. Detta kan ge en högre skörd vid samma gödselnivå eller en bibehållen skörd vid en lägre gödselnivå, jämfört med bredspridning. Vidare ökar odlingssäkerheten med radmyllning. Gödselbillarna kan antingen vara raka och smala, alternativt vara av skivbillstyp för att inte störa såbädden. I sidled ska gödselbillen sitta ca 5 cm från såbillen. Gödselplaceringen bör helst vara några centimeter djupare än såbotten. Figur 17. Såaggregat med pneumatisk utmatning. Såmaskiner med skedhjulsutmatning för naket frö Maskiner med skedhjulsutmatning är användbara för många olika slags nakna fröer, genom att skedhjul med olika stora skedar och olika form enkelt kan byts ut. När skedhjulet roterar inne i fröbehållaren fylls skedarna med ett eller ett antal frö, beroende på vald skedstorlek i förhållande till fröstorleken. När skedhjulet roterat upp mot sitt högsta läge vippar skeden och släpper fröet i en tratt, vilken styr fröet ner till såbillen och såfåran. Såaggregat med skedhjulsutmatning behöver en relativt stor frömängd i fröbehållaren för att fungera tillfredsställande (figur 18). Antalet sådda frö per meter beror på skedhjulets hastighet i förhållande till körhastigheten samt antalet frö i varje sked. Utrustning för radmyllning av flytande och pelleterad gödsel Vid radmyllning av pelleterad gödsel kan gödselmedlet blåsas, från en frontmonterad behållare på traktorn, med en fläkt till precisionssåmaskinens gödselbillar. Gödselbillarna placeras normalt direkt framför såbillarna. Ett annat alternativ är att bygga ihop en fallspridare för pelleterad gödsel med en precisionssåmaskin (figur 19). Figur 19. Radmyllning av pelleterad gödsel i samband med precisionssådd. (Foto Göran Jonsson) Figur 18. Såaggregat med skedutmatning. Vid användandet av flytande gödselmedel används oftast en frontmonterad tank på traktorn. Gödselmedlet pumpas med t.ex. en hydrauldriven pump och via en flödesmätare levereras gödseln till billarna som är placerade direkt framför såaggregatet. Generellt bör avståndet mellan gödselbill och såbill i längsled inte överstiga 50 cm för att avståndet mellan gödselsträngen och såraden inte ska bli för litet, när man sår svängda rader. Nackdelarna med radmyllning är extra kostnader för utrustningen och den ökade tidsåtgången vid sådden för fyllning av gödselbehållaren. Radmyllning av gödsel Intresset för att radmylla gödsel i samband med precisionssådd har ökat under de senaste åren. Radmyllning kan ske antingen med pelleterad gödsel eller med flytande gödsel. Radmyllning ger Litteratur Sörkvist S, Helleberg B, Malmström L & Neuman L (2000). Jordbrukets fältmaskiner. Natur och kultur/lts förlag. 9
Broschyren är en del i kurspärmen Ekologisk odling av grönsaker på friland 2003. Produktionen har bekostats gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@sjv.se Webbplats: www.sjv.se P7:17