Mögel & Fukt Arbetssätt och rutiner för identifiering och tillsyn Inomhusmiljö 2019 Erica Bloom, PhD, senior forskare Byggnadsfysik & Innemiljö 18 Mars 2018
Kl 14.20-16.20 Mögel- och fukt arbetssätt och rutiner för identifiering och tillsyn o Vilka krav och riktlinjer kan du som inspektör rikta till byggnader och verksamheter vid fukt- och mögelproblematik? o Så identifierar och bedömer du förekomst av inomhusmiljöproblematik kring fukt och mögel o Undersökningsmetodik och mätinstrument så går du tillväga för att utreda fukt- och mögelskador o Förebyggande arbete och åtgärder för befintliga skador anpassa strategiskt beroende på situation
Egenkontroll - krav enligt Miljöbalken Enligt miljöbalken (1998:808) 26 kap. 19 ska en verksamhetsutövare fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenhet för människors hälsa eller skada på miljön. Verksamhetsutövaren är formellt den som är ansvarig för en verksamhet eller del av en verksamhet som innefattas av miljöbalken. Exempel på verksamhetsutövare kan vara fastighetsägare, rektorer eller den som driver ett bassängbad. Alla verksamhetsutövare som omfattas av miljöbalken omfattas av kraven på egenkontroll enligt 26 kap. 19.
Krav enligt Miljöbalken Allmänna hänsynsreglerna - Bevisbörderegeln Ansvarig ska visa att rätt och tillräckliga åtgärder utförts för att undanröja olägenhet Skälighetsregeln: miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga. Och vad är rimligt?
Olägenehetsbegreppet för vem? Olägenhetsbegreppet: ta hänsyn till personer som är något känsligare än normalt, till exempel allergiker. Ur proposition till MB: Prop, 1997/98:45 del 2 s 109: Bedömningen måste utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet och kan inte enbart baseras på en enskild persons reaktion i det enskilda fallet. Även bedömningen huruvida en störning skall anses vara ringa är beroende av hur människor i allmänhet uppfattar störningen. Liksom enligt hälsoskyddslagen bör dock gälla att hänsyn skall tas till personer som är något känsligare än normalt, t.ex. allergiker.
Allmänna råd från FoHM FoHMFS 2014:14 om fukt och mikroorganismer Kompletterande vägledning finns på webben Bl a utbildningsmaterial från nationellt seminarium om fukt och mikroorgansimer i innemiljö
Undersökningar av fuktproblem Krav på undersökningar enligt 26 kap 22 miljöbalken vid: Synliga fuktskador och fuktfläckar, missfärgningar eller bubblor i mattor och tapeter, mikrobiell, främmande lukt Vid förmodad mikrobiell växt i byggnadskonstruktionen Omfattande kondens på fönstrens insida vid en utetemperatur av ca 5 C eller lägre Om fukttillskottet inomhus, under vinterförhållanden, regelmässigt överstiger 3 g/m3 luft Om luftfuktighetens medelvärde överstiger 7 g vatten/kg torr luft under en längre period under eldningssäsongen, vilket motsvarar ca 45 % relativ luftfuktighet vid 21 C.
Fuktproblem kan vara beroende av ventilationen såklart! Ventilationen bör undersökas Där människor har byggnadsrelaterade hälsobesvär (ofta fuktproblem) Svårdefinierbar lukt (ofta fuktproblem) Vid förhöjda halter av formaldehyd eller andra kemiska ämnen (ofta fuktproblem) Vid skador på golv som kan antas avge hälsofarliga ämnen (fuktproblem) Vid omfattande kondensbildning på fönster vintertid (-5gr) Vid konstaterad allergi mot husdammskvalster (fukt) FoHMFS 2014:18 ventilation
Ventilationen är viktig för fukten MEN en godkänd OVK friskriver inte från problem och man kan inte ventilera bort en fuktskada!
Fuktskador hur vanligt? 36 % av alla svenska bostäder har fukt eller mögelskador som påverkar inomhusmiljön. Källa; Boverket, God bebyggd miljö förslag till nytt delmål för fukt och mögel 2011 40% av skolor och förskolor har någon form av fuktskada Källa Energimyndigheten,STIL2 2007
Och byggfusk då? 230 till 330 miljarder kr beräknas det kosta om vi ska åtgärda alla identifierade skador och tillgodose underhållsbehovet i det svenska byggbeståndet. Källa: Boverket 2009; Så mår våra hus 83 till 111 miljarder kr ÅRLIGEN bedöms fel, brister & skador i byggsektorn kosta fastighetsekonomiskt (interna och externa åtgärdskostnader, ineffektiv resursanvändning samt indirekta följdeffekter). Samhällsekonomiska bedömningar ej inkluderade. Källa: Boverket rapport 2018:36; Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn
Fukt- och mögelskador Från illa till värre.? Ett förändrat klimat påverkar Luftfuktighet Skyfall Havsnivån Vattenflöden
Hur vanligt är det med hälsobesvär från inomhusmiljön? 1,4 miljoner svenskar av befolkningen upplever att de har hälsoproblem som de kopplar till innemiljön. Källa: Miljöhälsorapporten 2017 20 procent uppger besvär i bostad, skola, arbete Källa: Miljöhälsoenkäten 2015 8 miljarder kr ÅRLIGEN skulle hälsoproblem, som är orsakade av allvarliga fukt och mögelskador, kosta det svenska samhället baserat på beräkningar för det finska samhället. Källa: Revisionsutskottets betänkande, Fukt- och mögelproblem i byggnader, 1/2013 rd
Hälsoeffekter som förknippas med Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa mental trötthet, koncentrationssvårigheter huvudvärk, illamående, yrsel...irritation i ögon irritation i övre luftvägarna, ofta förekommande infektioner...snuva...hosta, bronkit...pip i bröstet, andnöd... 1 utveckling av och förvärrade astmatiska symptom...allergisymptom försämring av eksem, hudrodnad, klåda, hudutslag störning på grund av otrevliga lukter Knuten till specifik byggnad! Arbetsdagarna blir mindre effektiva och sjukfrånvaron ökar 14 Fisk et al, Indoor Air, 2007 Fisk et al, Environ Health, 2010 Mendell et al, Environ Health Persp, 2011 1 Quansah et al, PLOS One, 2012 Kanchongkittiphon et al, Environ Health Persp, 2015 WHO Institute of Medicine AV FoHM
Klagomålsärende hos miljökontoret frågor till fastighetsägaren Har fastighetsägaren besökt bostaden? När började klagomålen? Har andra klagat tidigare? Har några brister konstaterats? Har något hänt med byggnaden? Finns riskkonstruktioner i byggnaden? Gamla fuktskador? Typ av ventilationssystem, flöden? Har fastighetsägaren vidtagit åtgärder?
Vid misstanke om innemiljöproblem - kommunikationsstrategi Arbetsgivare, fastighetsägare, skyddsombud och anställda kan utforma en handlingsplan. Stöd finns hos Arbetsmiljöverket! https://www.av.se/globalassets/filer/inomhusmiljo/inomhusmiljobyggnadsrelaterade-halsobesvar-stod-for-handlingsplan.pdf
Utredningsmetodik, vi skiljer på innemiljöutredningar och fuktskadeutredningar För innemiljöutredningar finns SWESIAQ-modellen För fuktskadeutredningar handlar utredningen främst om skadeorsak, omfattningen av skadan samt åtgärdsförslag med eventuell uppföljning Hur man utför sin fuktskadeutredning varierar
SWESIAQ-modellen - en arbetsmodell för lyckade innemiljöutredningar Bilder: SWESIAQ, Anders Lundin, Linda Hägerhed Engman m.fl.
Skillnad i arbetssätt Innemiljöutredning Utgå från brukarna Kan, men behöver inte ha med byggnaden att göra Snabb hantering viktig, ta tag i frågorna när de kommer Mät inte i blindo, ha en tydlig plan för utredningen Åtgärda i steg Kontrollera resultatet Fuktskadeutredning Utgå från byggnaden Leta efter områden som är, eller har varit fuktiga Kontrollera riskkonstruktioner Kan fuktskadan ha medfört påverkan på innemiljön? Utred skadeorsaken Åtgärda och kontrollera
Vad behöver man för kompetens för att utföra skadeutredningar? Kunskap om konstruktioner, byggnadsmaterial och mätutrustning Hantera mätutrustning Kunskap om kalibrering och mätosäkerhet Förmåga att känna och känna igen avvikande lukter Förmåga att uttrycka sig i tal och skrift Kunskap om fukt, fuktskador och dess konsekvenser m m, listan kan göras lång
Kunskapskrav på utredare Fuktsakkunnig Byggdoktor Lång erfarenhet Ta referenser! Ett laboratorium kan inte dra slutsatser om en byggnadsteknisk skada!
RISE Utredningsmetodik fuktskador Steg 1 - översiktlig inventering Fuktindikering Fuktmätning Okulär kontrol Avvikande lukter Eventuell kontroll av tryckbild Info från fastighetsägare och brukare
RISE Utredningsmetodik fuktskador Steg 2 - fördjupad undersökning Lokala friläggningar Fuktmätningar Okulär kontroll Provtagning för mikrobiell analys Avvikande lukt
Fuktskador kan påverka innemiljön negativt Mögel och bakterier på invändiga ytor Kemisk nedbrytning av spackel och lim Mögel och bakterier inne i konstruktionerna
Var kommer fukten ifrån?
Fukttransport DIFFUSION fukt vandrar från hög ånghalt (högt ångtryck) till lägre. Relativt små fuktmängder genom konstruktioner. Viktig mekanism för uttorkning. Drivkraft: skillnad i ånghalt. KONVEKTION luft som rör sig bär med sig fukt. Om luftströmmen kyls kan stora mängder fukt kondensera. Drivkraft: skillnad i lufttryck. KAPILLÄRSUGNING i ett poröst material kan vatten sugas från blött område till torrare så länge som vattenfasen är kontinuerlig. Drivkraft: skillnad i vatteninnehåll.
Fukt i luft Luftens förmåga att innehålla fukt påverkas av lufttemperaturen Varm luft kan innehålla mer fukt än kall luft Vid en viss temperatur finns det ett maximalt fuktinnehåll som luften kan ha. Kyls fuktmättad luft kondenserar fukt ut.
Konsekvenser av fukt Fuktskador uppstår när material utsätts för fukt - i större mängd än vad materialet tål - under längre tid än vad materialet tål Detta kan leda till: Materialnedbrytning Missfärgning Mikrobiologisk tillväxt Korrosion Rörelser Med mera
Olika material tål olika mycket fukt Material Typ av påverkan Kritiskt värde Betong Nedbrytning Tål hög fuktighet under lång tid Lättbetong Korrosion av armering Hög fuktighet under några år PVC-matta Nedbrytning 85-90 % RF Golvlim, vattenlösligt Förtvålning 85-90 % RF Gipsskiva med papp Påväxt av mögel 85 % RF Trämaterial Påväxt av mögel 75-80 % RF Damm och skräp Påväxt av mögel 75-80 % RF Observera att mögel även kan etableras på ytor och i porer i betong och lättbetong
Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om fuktkvoten (FK) i ett material är 12 eller 28 %.
Vad är en mikrobiell skada? Aktiv påväxt av mikrober på byggnadsmaterial Intorkad påväxt av mikrober Rötsvampar Lukt är en olägenhet! Men...inte alltid mikrobiell! Mikrobiell skada luktar inte alltid! OBS! Normal variation/ mängd/ förekomst
Vad är mikroorganismer o Typ o Hälsoeffekter Bakterier (ex E. coli, Legionella, Salmonella) Toxiner -beståndsdelar, ex endotoxin - metaboliter, ex botulinum Svamp - jäst & mögel (ex Candida, Aspergillus) Toxiner Infektion (mikrob koloniserar kroppen) Exponering via luftvägar, hud, intag (mikrob eller metabolit ger toxisk effekt) Ex på toxiska effekter -beståndsdelar, ex glukan -metaboliter, ex aflatoxin Virus (ex Influensa, hepatit, HIV) (Parasiter, amöbor, prioner) o Cytotoxiska, immunotoxiska, nefrotoxiska, neurotoxiska etc. Även immunomodulerande. 32
Oftast ser man inte mögel med blotta ögat Detta är det vanligaste utseendet -det syns ingenting! Om påväxten är synlig eller inte har INGEN betydelse för påverkan på innemiljön!
Livscykel för mögelsvampar Sporer i luften Sporer sedimenterar Sporer gror, hyfer växer ut En sporbärande struktur, frukt-kropp, bildas Hyfer bildar ett mycel
Penicillium spp. MÖGEL Alternaria alternata Stachybotrys chartarum Trichoderma spp. Chaetomium spp.
Mögelpåväxt bakom gammal invändig isolering
Mögelpåväxten ser olika ut Här finns också mögel!
Mögelväxt syns inte alltid
Olika metoders för och nackdelar beskrivs här!
Sammanfattningsvis Vad säger analysen...och vad säger den inte! Det finns ingen optimal mätmetod!
Direktmikroskopering Den enda metoden som konstaterar skada Andra metoder påvisar endast förekomst Mikroskopering i 40x förstoring (Stereolupp) Mikroskopering i 400-500x förstoring (Faskontrast)
Bedömning av påväxt grundat på analys i mikroskop Klass Beskrivning 0 Det finns ingen påväxt på ytan 1 Liten, eller mycket spridd, påväxt 2 Svagt, utspridd, gles påväxt 3 Fläckvis kraftig påväxt 4 Hela ytan med kraftig påväxt 5 Hela ytan är mer eller mindre täckt av sammanvuxen påväxt
Ett exempel från verkligheten En bostadsrätt 2017 Tidigare lokalt läckage vid en rörkoppling Åtgärder utförs av flera fuktkonsulter Boende klagar fortfarande på avvikande lukt under lång tid Boende får ingen hjälp av försäkringsbolag, fuktkonsult eller sin förening Boende misstänker att skadan inte har sanerats på rätt sätt
Resultat Utredningen tar ca 5 minuter att utföra Synliga missfärgningar som bedöms vara mikrobiell påväxt kan konstateras på baksida spånskiva i innervägg Kraftig mikrobiell lukt i aktuellt rum (sovrum) samt även avvikande lukt i angränsande hall.
Hur kunde det bli såhär? Okunskap? Ovilja? Fusk? Ingen förståelse för de boende? En korrekt skadeutredning borde utförts direkt av kunnig och oberoende konsult
1:100000 Foto: RISE Foto: CDC/ Harvard University Foto: Sarefo - Eget arbete, CC BY- SA 3.0, wikidepia Foto: Erica Bloom entomart
En förbättrad innemiljö Bra förutsättningar - en väl fungerande byggnad Ha rätt material på rätt plats, välj material med omsorg Ombesörj god ventilation, stabil temp och lagom RF Obs! Glöm ej akustik och ljus Åtgärder skall utföras i (rimlig) tid Bra förutsättningar en medveten verksamhet Underhåll av byggnaden hjälps åt att hålla koll! Begränsa eller ta höjd för fukttillskott från aktiviteter inomhus Goda städrutiner undvik ex damm, använd inte för mycket vatten Sätt förebyggande innemiljöarbete på dagordningen. Skapa rutiner! Inför en praxis för det dagliga arbetet! Bygg ett organisatoriskt minne!
Hur hanterar man skadat material? Ta bort/ isolera/ byt ut allt angripet material!
Hur hanterar man utrymmena efter sanering?.kontaminerat bohag? Emissioner från byggmaterial & mikrober DAMM!!! (partiklar)
Tips!
Erica Bloom erica.bloom@ri.se +46 10 516 54 83 Built Environment Building Technology Research Institutes of Sweden AB 010-516 50 00 info@ri.se ri.se Besöksadress: Lindholmspiren 7 A, 417 56 Göteborg Postadress: Box 857, 501 15 Borås