Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan
Naturskyddsföreningen är: En ideell folkrörelse Politiskt och religiöst obunden 192 000 medlemmar i landet 6 000 i Dalarna Våra tre ben: naturkänsla konsumentmakt opinionsbildning Kansliet 2
Sakområden 1. Mat- och jordbruk 2. Handla Miljövänligt 3. Kemikalier 4. Skog 5. Klimat 6. Rovdjur 7. Naturguidning 8. Barn, familj & skola Kansliet 3
Biobränslen delas ofta in i fem grupper efter sitt ursprung Trädbränslen träd o avverkningsrester som grenar och toppar samt stubbar, men också spån, rivningsvirke med mera. Över hälften av bioenergin fås ur trädbränslen. Avlutar, rester från pappermassatillverkning, eldas vid massaverken och är det näst största biobränslet i Sverige. Åkerbränslen som energiskog, halm, energigräs, spannmål och oljeväxter för drivmedelstillverkning samt vall. Avfall, främst matrester och livsmedelsavfall, kan brännas eller rötas till biogas. Torv, borde inte få räknas som biobränsle Kansliet 4
Miljöfördelar? Produktion av biobränslen i Sverige kräver ett ökat uttag av träd och trädrester från skogarna odling av olika växter som effektivt kan användas som bränsle. Dessa åtgärder påverkar livsmiljöer för djur och växter, landskapets utseende, användning av gödning, markens kemi och fysiska egenskaper. klimatet Kansliet 5
Ökat uttag av biobränsle ger konflikter med andra miljömål Levande skogar: Viktiga faktorer för att nå miljökvalitetsmålet är bl a framtida efterfrågan på skogsråvara och skogsprodukter Ett rikt växt och djurliv: Viktiga faktorer som påverkar möjligheterna att nå miljömålet är överutnyttjandet av den biologiska mångfalden, negativa förändringar i livsmiljöerna och införseln av främmande arter. Levande sjöar o vattendrag; Hänsynen från de areella näringarna,särskilt jord- och skogsbruket, måste öka, Myllrande våtmarker: Hänsynen till våtmarkerna måste öka, främst inom skogsbruket. Ett rikt odlingslandskap hotas av monokulturer, gödsling Ingen övergödning Begränsad klimatpåverkan Kansliet 6
Biobränsleuttag från skogen Hot mot biologiska mångfalden Hot mot sociala o kulturella värden Ökade koldioxidutsläpp Stubbrytning Kansliet 7
Hot mot biologisk mångfald Hårdare tryck mot skogen för att få bränsle Mängden död ved minskar Stubbrytning o grot. Skräpskog. Skog av dålig kvalitet som tidigare inte lönat sig att avverka, Kansliet 8
Död ved en bristvara Att samla in mer avverkningsrester som stubbar, grenar och toppar minskar mängden död ved i skogarna, något som redan idag är en bristvara. Den döda veden är viktig för en lång rad insekter, svampar, mossor och lavar. Det är främst grov död ved som behövs för många arter och 70 procent av den grova veden idag är stubbar. Det är därför viktigt att låta grova stubbar och grenar bli kvar på hyggena. Vid ökat uttag av GROT blir också arter som är känsliga för torka lidande. Kansliet 9
Klimateffekter Att bryta stubbar i svensk skog i stor omfattning ger en kolskuld är negativt från klimatsynpunkt under de närmaste 30 åren. Delar av det stora kolförrådet avgår till atmosfären vid avverkning. Det tar lång tid, ca 100 år, för en ny skogsgeneration att binda motsvarande mängd kol. Kansliet 10
Bra miljöval -biobränsle Utvinning och produktion av bränsle och värmeenergi ska ske på ett sätt som inte väsentligt reducerar möjligheten till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Bränslet får inte komma från skogar med höga naturvärden Bränslet får inte härstamma från genmodifierade organismer, GMO. Det måste finnas system för att spåra biobränslens ursprung. www.bramiljoval.se Kansliet 11
Naturskyddsföreningens förslag Inga biobränslen från skogar med höga naturvärden Lämna kvar grov, död ved Ingen stubbrytning och försiktighet med grotuttag Enbart askåterföring från skogsbränslen löses upp långsamt, för att bla skydda mossor o lavar. Uppköpare: Kolla var veden kommer ifrån Välj virke efter bra miljövals kriterier. Kansliet 12
Naturskyddsföreningens förslag Planera odlingen av åkerbränslen, energiskog och vall, för att öka variationen i landskapet och stärka den biologiska mångfalden samt minska behovet av gödning Bryt ingen torv! Det är inget biobränsle. Brytningen bör upphöra både på grund av de biologiska värdena hos opåverkade mossar och det frisläppande av kol som sker till atmosfären vid all brytning och förbränning av torv. Kansliet 13
Energieffektivisering är allra viktigast Kansliet 14
www.naturskyddsforeningen.se