Bulletinen. Besök från Finland Vägföreningen i Finland söker samarbete REV:s historia KTHrapport

Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 3 2010 Inför valet Partierna svarar på REV:s frågor om enskilda vägar Revisorns roll Så arbetar revisorn Rätt och fel Hur får föreningen använda vägmärken Höstens kurser Dags igen för REV:s kurs för styrelseledamöter Säker trafik Mycket att tänka på för att föreningens väg ska vara trafiksäker Besök från Finland Vägföreningen i Finland söker samarbete REV:s historia KTHrapport berättar REV:s och den enskilda vägens historia Ny jurist Louise Bark presenterar sig 1 Bulletinen Nr 3 2010

Hösttröst Jaha, då var sommaren över för i år. Skulle jag kunna säga och förstöra stämningen redan på första sidan. Men det känns som en ganska dålig start som ny redaktör för Bulletinen. Låt oss i stället förtjust konstatera att än återstår det många sköna och varma kvällar vid grillen, att skogen kryllar av goda svampar och att vinterkläderna får stanna i sin karantän ett bra tag till. För att inte tala om njutningen av att hålla ett pinfärskt nummer av Bulletinen i sina händer, precis som du just nu gör. Nu är jag alltså på plats som ny redaktör för tidningen, och jag ska be att få säga god dag. Mats Karlström är namnet. Jag kommer närmast från några års frilansverksamhet som skribent och webbyggare. Senast vid en tidning i Prag där de uttryckte sin stora förvåning över en regelbundet återkommande tidning som uteslutande behandlar vägar och de frågor som berör dem. För att inte tala om de förbryllade miner som intog deras ansikten när jag tog upp begreppet enskild väg. För dem ett helt okänt begrepp. Men här i Sverige finns de enskilda vägarna. Och jag har mycket att lära om dem. Här på kansliet finns ett enormt kunnande men den absolut största kunskapen finns hos er som har hand om det. Hos er finns vardagsproblemen, hos er är årstider, försäkringsfrågor och olika beslut och lagar en mer eller mindre besvärlig realitet att handskas med. Ni är min stora kunskapsbank om vad som sker och vad ni vill läsa om. Tveka inte att höra av er om stort och smått, mina kontaktuppgifter finns både här i tidningen och på vår webb www.revriks.se. Saxat ut tidningen: Valår I det här numret ägnar vi flera sidor åt att ta reda på var partierna står i frågan om den enskilda vägens framtid. Mycket att känna till för att den enskilda vägen ska göras trafiksäker på rätt sätt. Vi rätar ut frågetecknen. Revisorn är en av föreningens doldisar, men också en av de viktigaste funktionärerna. REV Bulletinen utges av Riksförbundet Enskilda Vägar Adress: Riddargatan 35-37 114 57 STOCKHOLM Telefon: 08-20 27 50 Fax: 08-20 74 78 E-post: kansliet@revriks.se www.revriks.se Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528-1109 REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år. Citera gärna Bulletinen - men ange källan. Ansvarig utgivare: Sven Ivarsson Annonser: Kansliet 08-20 27 50 REV tar inget ansvar för annonsörernas utlovade förpliktelser m m. Kansliet har telefontid: Måndagar 09.30-15.00 Tisdagar, onsdagar, fredagar 09.00-15.00 Torsdagar 09.00-12.00 Lunchstängt 12.00-13.00 På kansliet f inns Maria Sundström, kanslichef 08-20 27 50, 076-239 68 19 Leif Kronkvist, vägingenjör 08-20 27 62, 070-396 95 59 Solweig Hultén, administratör 08-20 27 50 Mats Karlström, redaktör 08-440 24 61 Sture Källgården, lantmätare, fredagar 08-20 27 50 Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50 Valda funktionärer Ordinarie: Sven Ivarsson, ordförande, Kolviks vsf, O län Bengt Nydahl, vice ordf, advokat, Bustamons vsf, Z län Sture Källgården, lantmätare, Evalundsvägens vsf, AB län Mikael Näslund, företagare, Älvåsenvägarnas sff, X län Margareta Vikgren, ekonom, Vidja VF, AB län Kristina Åberg, administratör, Söderåsens sff, AB län Christer Ångström, jurist, Kärrbackastrands sff, S län Suppleanter: Jan Ellström, ingenjör Uno Jakobsson, advokat Jan Johansson, företagare Lotta Thisell, företagare Revisorer: Åke T Carlestam Ulf Crona Revisorssuppleanter: Anders Gejke Berndt Wiklander Valberedning: Curt Carleteg, sammankallande Inger Strömberg Bengt Larsson Omslagsfoto: Mats Karlström. Montage: Ulrika Abrahamsson, ImageBox. Foto där inget annat anges: Mats Karlström Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och har som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen. Förbundet bistår medlemsorganisationerna med råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, vägoch lantmäteritekniska frågor, bedriver opinionsbildning och arrangerar utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak med medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett för väghållare heltäckande försäkringspaket. Trevlig läsning Mats Karlström 2 Bulletinen Nr 2 2010

Ur innehållet VÄGHÅLLNING 12 Rätt och fel med vägmärken och farthinder 14 Åtgärder för en säker trafik 12 JURIDIK 16 Revisorns roll hos enskilda väghållare 17 Skönsjungande jur kand hjälper dig med juridiken ÖVRIGA ARTIKLAR 4 Hur ser partierna på de enskilda vägarnas framtid 15 9 Höstens kurser för styrelsemedlemmar 15 Den enskilda vägens historia 16 Bulletinen Nr 3 2010 3

Inför valet 2010 Hur ser partierna på de Valår. Många av oss är tveksamma ända fram till valurnan. Vad vill de olika partierna egentligen? Traditionsenligt har REV ställt tre frågor till de olika riksdagspartierna för att ge väghållarna en bättre bild av var respektive parti står i frågan om enskilda vägar. Samtliga partier har haft vänligheten att besvara våra frågor även denna gång. Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fråga 1: Turism och inhemskt friluftsliv ökar stadigt i Sverige. Det genererar både viktiga inkomster och folkhälsa. Då det enskilda vägnätet i betydligt större utsträckning än det statliga går i landsbygdsmiljöer får det ta emot större delen av trafikökningen, och drabbas därmed hårdare av ökad belastning och slitage. Samtidigt är de enskilda vägarna äldst i landet och därmed också i stort behov av underhåll. Ett underhåll som i dag till stor del sker på ideell basis. Hur vill ditt parti säkerställa att det enskilda vägnätet ska kunna svara upp mot de krav som ställs med den ökande trafiken? Lena Hallengren (S) Självfallet är det avgörande att staten tar sitt ansvar genom en rimlig nivå på statsbidragen (se nedan). Det är vidare viktigt att de många olika aktörer, däribland vägföreningarna, som är en förutsättning för besöksnäringen samverkar på ett bättre sätt när det gäller till exempel underhåll av enskilda vägar. Det är bland annat mot den bakgrunden som de rödgröna redan år 2011 vill avsätta 50 miljoner kr för särskilda satsningar riktade mot besöksnäringen. Insatserna syftar inte minst till att koordinera branschens olika aktörer på olika sätt. Peter Pedersen (V) Det är viktigt att komma ihåg att det primärt är den som äger en väg som också har ansvaret för underhållet. Staten för sina vägar, kommunerna för sina vägar och enskilda ägare för sina vägar. Ägaren har därmed valet att själv bestämma vilken underhållsnivå som anses vara rimlig. Men det som skiljer privata vägar från andra privata saker är att dessa även nyttjas av andra än de som äger vägen. För att kompensera ägarna till enskilda vägar för att andra i samhället nyttjar dessa, har staten ett statsbidrag som betalas ut till underhåll på de enskilda vägarna. Storleken på detta statsbidrag kan alltid diskuteras, men i de rödgrönas förslag till Infrastrukturplan för 2010-2021 finns det avsatt 1 000 miljoner kr per år, dvs totalt 12 miljarder kr. Karin Svensson Smith (MP) I första hand vill vi gå till källan av problemet. I dagsläget ökar slitaget på vägarna på främst grund av att en allt större del av godstransporterna görs med lastbil. Tunga fordon sliter på vägarna och ökar kostnaderna för underhållet. För att komma åt detta problem krävs styrmedel som gör att godstransporterna effektiviseras och i större utsträckning till sjöss eller på spår. Detta är en av anledningarna till att vi i det rödgröna samarbetet föreslår en kilometerskatt för tunga lastbilar, med möjlighet till differentiering exempelvis utifrån trängsel, olyckor, slitage på infrastrukturen, utsläpp av luftföroreningar och buller. 4 Bulletinen Nr 3 2010

Inför valet 2010 enskilda vägarnas framtid Svaren visar på en ökande förståelse för de frågor som är viktiga, inte bara för den enskilda vägföreningen, utan även för att Sverige måste ha en väl fungerande infrastruktur som understöd till fortsatt samhällsbyggande, hälsa och välstånd. Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Annelie Enochson (KD) Sven Bergström (C) Folkpartiet Jan-Evert Rådhström (M) Öka det statliga bidraget till enskilda vägar. Satsningarna på vägunderhåll, som alliansregeringen inlett, måste fortsätta. Detta gäller även enskilda vägar. Sedan 2006 har de årliga anslagen till underhållet av vägnätet höjts med cirka 30 procent. Fortfarande är vägnätet emellertid eftersatt i alla delar av landet och underhållet måste fortsatt förbättras. Det enskilda vägnätet skall ha ett rejält stöd som står i proportion till trafikmängderna. Centerpartiet har under de senaste åren i regeringsställning drivit på för att säkerställa en väsentligt höjd nivå jämfört med tidigare. Före 2006 behandlades det enskilda vägnätet som ett dragspel i budgeten. I regeringen har Folkpartiet medverkat till att öka anslaget till de enskilda vägarna med 100 miljoner kronor per år från och med 2008 och tre år framåt. Folkpartiet ser gärna mer satsningar på det enskilda vägnätet under nästa mandatperiod. Alliansregeringen har på ett tydligt sätt visat det enskilda vägnätets betydelse genom höjningen av anslagen. Denna inriktning vill vi ska fortsätta. En bra standard på det enskilda vägnätet är viktigt för samhället och landsbygden och staten ska givetvis bidra för att uppnå detta. Sven Bergström Foto: Centerpartiet Jan-Evert Rådhström Foto: Sveriges Riksdag Bulletinen Nr 3 2010 5

Inför valet 2010 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fråga 2: De delar av det enskilda vägnätet som i dag uppbär statsbidrag får i dag ungefär en femtedel av motsvarande bidrag till det statliga vägnätet. Vägföreningar och samfälligheter får ta alltmer ur egen ficka för att kunna underhålla sitt åldrade vägnät. Trots att den nuvarande regeringen uppmärksammat problemet och tillfört medel är det fortfarande en kraftig skillnad. Kommer ditt parti att verka för en ytterligare utjämning av skillnaderna? När det gäller innevarande planperiod fram till år 2021 föreslår vi samma nivå som regeringen vad avser statsbidrag till enskilda vägar. Lena Hallengren Foto: Lena Dahlström Se svar under fråga 1. Peter Pedersen Foto: Sveriges Riksdag Vi har inte diskuterat om man kan använda Landsbygdsprogrammets medel på detta sätt, men rent principiellt har vi inget emot att det kan ges stöd till enskilda vägar om den som ansöker om stödet kan påvisa att det leder till en utveckling av regionen och landsbygden. I åtgärdsplaneringen för perioden 2010-2021 finns 12 miljarder kronor för statligt bidrag till drift och underhåll av de enskilda vägarna. Vi anser i dagsläget att den nivån är tillräcklig för att få en förbättring av det enskilda vägnätet. Efter Riksrevisionens rapportering om brister i Trafikverkets hantering av vägunderhållet anser vi att det finns stor anledning att skapa en större tydlighet och bättre styrning av de medel till vägunderhåll som riktas till det statliga vägnätet. Ifall en sådan genomgång leder till slutsatsen att det behövs en omfördelning av vägunderhållspengarna till förmån för de enskilda vägarna kan vi idag inte ta ställning till. Fråga 3: EU har anslagit 35 miljarder för utveckling av regioner och landsbygd i Sverige, under en 7-årsperiod. Dessa medel, som fördelas av jordbruksverket, används tyvärr inte fullt ut i dag. Kan ditt parti stödja att delar av bidraget kommer det enskilda vägnätet till del? Vår uppfattning är att de EU-medel som finns tillgängliga för regional utveckling i större utsträckning bör användas på ett sätt som varaktigt påverkar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, det vill säga att medlen i högre utsträckning används till investeringar i till exempel infrastruktur. Alla åtgärder som leder mot målet måste kunna utnyttjas. Som ett närliggande exempel på vår inställning kan nämnas att det rödgröna vill stimulera utbyggnad av bredband i gles- och landsbygd och tycker att dagens ram på 250 miljoner kr är för låg. Vi vill därför se över möjligheterna att kanalisera en större del av Landsbygdsprogrammets resurser till marknadskompletterande utbyggnad av digital infrastruktur i gles- och landsbygd. Vi är öppna för att diskutera en sådan lösning, men vi har i dagsläget inte tagit ställning. Karin Svensson Smith Foto: Malin Hoelstad 6 Bulletinen Nr 3 2010

Inför valet 2010 Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Ja. De enskilda vägföreningarna gör ett mycket bra jobb som ger mycket väg för pengarna. Som framgår av frågan har regeringen med Centerpartiet, som ansvarigt för infrastrukturfrågorna, sett till att ordentligt höja upp anslaget till enskilda vägar de senaste åren. Anslaget uppgår nu till över en miljard per år och kan behöva ökas på ytterligare för att säkerställa en god vägstandard. Vi ser positivt på att det enskilda vägnätet får mer resurser i framtiden. De enskilda vägarna är en viktig del av det svenska vägnätet, och för oss är det av yttersta vikt att hela vägnätet fungerar. Vi har genom kraftiga anslagsökningar visat att vi på allvar vill förstärka det enskilda vägnätet. Nivån år 2009 var t.ex. 50 procent högre än år 2006. För oss är politiken klar. Det enskilda vägnätet behövs och staten ska stödja verksamheten. Ja. Foto: Sveriges Riksdag Ja. Det är rimligt att se över principerna för hur dessa pengar fördelas och används så att hela beloppet används för att utveckla landsbygden. Om det ligger inom möjligheternas ram ska vi självfallet också använda pengarna för att främja en god väghållning. I den mån EU-medel går att använda för tillväxtskapande regionala infrastruktursatsningar i Sverige är det naturligtvis fullt rimligt att också tillväxtskapande satsningar på det enskilda vägnätet kan komma ifråga. Sverige kan dock inte ensidigt ändra regelverket för de olika programmen, så det får bedömas från fall till fall. Det viktiga är att EUmedlen används effektivt. Är utnyttjandet lågt kan det vara skäl att minska anslagen. Varje medlemsstat bidrar med en andel till EU-budgeten och varje höjning innebär omprioriteringar i den nationella budgeten. Det är bättre för det enskilda vägnätet om medlen kommer direkt från staten än omvägen runt EU. Annelie Enochson Bulletinen Nr 3 2010 7

Inför valet 2010 REV:s ordförande Sven Ivarsson kommenterar partiernas svar Först och främst vill vi rikta ett varmt tack till våra riksdagspartier som tagit sig tid att besvara våra frågor. Det är glädjande att se hur intresset för och kunskapen om våra enskilt skötta men ibland i hög grad offentligt och livligt trafikerade vägar i hög grad ökat under senare år hos politiker. Är det måhända REVs medlemsutveckling till 10 000 organisationer, omfattande en halv miljon fastigheter som har bidragit? Fråga 1: Turism och inhemskt friluftsliv ökar stadigt i Sverige. Det genererar både viktiga inkomster och folkhälsa. Då det enskilda vägnätet i betydligt större utsträckning än det statliga går i landsbygdsmiljöer får det ta emot större delen av trafikökningen, och drabbas därmed hårdare av ökad belastning och slitage. Samtidigt är de enskilda vägarna äldst i landet och därmed också i stort behov av underhåll. Ett underhåll som i dag till stor del sker på ideell basis. Hur vill ditt parti säkerställa att det enskilda vägnätet ska kunna svara upp mot de krav som ställs med den ökande trafiken? Kommentar till partiernas svar: Vi kan också se, att det statliga engagemanget avseende medfinansiering eller statsbidrag som det tidigare hette verkar tryggat för de närmaste åren. Betydelsen av ett väl fungerande finmaskigt vägnät verkar alla utom Miljöpartiet skriva under på. Vi tolkar MP positivt, att det deras svar aska ses generellt och att avsikten inte är att försöka ersätta våra enskilda vägar med sjötrafik och spår. De planerade insatserna från S avseende extra pengar för att stimulera samverkan är intressanta och ska följas upp av REV. Från alliansen hänvisas till redan gjorda satsningar avseende ökat driftanslag. Vi saknar tyvärr tydliga indikationer, utom kanske från KD och FP, på att det ska satsas på åtgärder avseende det eftersatta underhållet, för bland annat broar. Fråga 2: De delar av det enskilda vägnätet som i dag uppbär statsbidrag får i dag ungefär en femtedel av motsvarande bidrag till det statliga vägnätet. Vägföreningar och samfälligheter får ta alltmer ur egen ficka för att kunna underhålla sitt åldrade vägnät. Trots att den nuvarande regeringen uppmärksammat problemet och tillfört medel är det fortfarande en kraftig skillnad. Kommer ditt parti att verka för en ytterligare utjämning av skillnaderna? Kommentar till partiernas svar: Vi kan konstatera att samtliga partier anser att fördelningen mellan anslagna medel i stort sett är acceptabel. Det innebär att våra krav på ett återförande till Bidragsförordningens nivåer inte ska prioriteras och att fördelningen i dag, som innebar att en fjärdedel av vägnätet får bidrag under det att tre fjärdedelar blir utan anses acceptabel. REV har försökt få gehör för en förutsättningslös översyn om huruvida det inte borde bekräftas att det fortfarande är förenligt med dagens nationella mål att i stort sett samma väghållare får dela på bidragsmedlen nu som för 60 år sen? Fråga 3: EU har anslagit 35 miljarder för utveckling av regioner och landsbygd i Sverige, under en 7-årsperiod. Dessa medel, som fördelas av jordbruksverket, används tyvärr inte fullt ut i dag. Kan ditt parti stödja att delar av bidraget kommer det enskilda vägnätet till del? Kommentar till partiernas svar: Svaren ger dessvärre stöd för våra erfarenheter vad gäller landsbygdsprogrammet; beslutsfattarna vet inte vad det innehåller och känner inte till regelverken för medlens användning (med viss reservation för S). Dagens regelverk innebär att länsstyrelserna kan budgetera för och lämna statsbidrag till omprövningsförrättningar genom lantmäteriet för att uppdatera/modernisera anläggningsbeslut och stadgar för de enskilda vägorganisationerna. Åren går och förhållandena förändras men det tar emot för styrelserna att göra extra uttaxeringar av medlemmarna för uppgradering av det regelverk som beslutats av myndigheterna även om det gått många år. Flera länsstyrelser har inte budgeterat eller budgeterat otillräckligt och från REV ifrågasätter vi om denna fråga inte borde hanteras som nationellt projekt, som inte skulle behöva konkurrera med olika lokala Leader projekt till exempel. Vi har också bett om ytterligare intervjukommentarer från Åsa Torstensson och Lena Hallengren. Dessvärre har de inte haft tid att avsätta för detta. Från REV önskar vi partierna Lycka Till i valet! Vi ses i Trafikutskottet! Sven Ivarsson Checklista när vindkraftverk anläggs vid den enskilda vägen, nu klar Checklistan vi aviserade i nummer 2-2010 är klar och finns att hämta på vår hemsida. Den är ett avsedd som ett stöd till våra medlemmar, bland annat vid medverkan i planeringen, för att avgöra när det krävs förrättning och för att avgöra vem som har har rätt att teckna avtal på ömse sidor. Även Lantmäteriet och LRF har medverkat i framtagandet av checklistan. 8 Bulletinen Nr 3 2010

VÅRFINA VÄGAR När våren kommer efter en lång och kall vinter, upptäcker man allt för ofta att vägarna blivit slitna, ibland till och med ofarbara. Vi erbjuder allt ifrån enkelt underhåll av grusvägar till olika typer av asfaltbeläggningar skräddarsydda efter vägens behov. Vi hanterar stora och små jobb med samma noggrannhet. Vår erfarenhet och kunskap gör att vi kan bygga och underhålla grus vägar med dammbindning, samt beläggning med olika typer av asfalt. Förutom själva vägen erbjuder vi vägservicetjänster såsom dikning, dikesrensning och trumbyten. Vi besiktar även broar och reparerar eller sätter in nya vägräcken. Du hittar oss över hela landet. Läs gärna mer om oss på vår webbplats. www.ncc.se/roads Utbildning för styrelseledamöter i vägorganisationer Nu börjar åter REV:s, Lantmäteriets och Trafikverkets gemensamma kurser runt om i landet. Kom och lär dig mer om väg- och trafiktekniska frågor, lagar och förordningar, förvaltningsfrågor, statsbidragsfrågor och mycket mer. Platserna går åt snabbt så anmäl dig så snart du kan. Kursavgiften är 575:-/deltagare. Kursdokumentation och enklare förtäring ingår. Mer information finns på www.revriks.se. Anmäl dig via hemsidan, på e-post kansliet@revriks.se eller på telefon 08-20 27 50. Ange antal personer, eventuellt medlemsnummer, föreningsnamn och fakturaadress. Ort Datum Malå 5 oktober Dorotea 6 oktober Vänersborg 18 oktober Karlstad 19 oktober Rimforsa 19 oktober Örebro 20 oktober Tierp 26 oktober Stockholm 27 oktober Ljungby 2 november Västervik 3 november Östersund 9 november Ängelholm 9 november Sveg 10 november Tomelilla 10 november Bulletinen Nr 3 2010 9

REV NYTT Finska vägföreningen på besök I mitten av augusti gästades REV:s kansli av vår finska systerorganisation Vägföreningen i Finland (Suomen Tieyhdistys). Det är en anrik släkting som kom på visit. Redan 1917 bildades föreningen och den är därmed troligen en av de äldsta vägorganisationerna i världen. En stor uppgift för Vägföreningen i Finland är att bedriva opinionsbildning och lobbyverksamhet för sina medlemmars frågor, på samma sätt som REV gör det i Sverige. Det som främst skiljer föreningarna åt är medlemsprofilen. REV:s medlemskår består uteslutande av föreningar som förvaltar en enskild väg medan Vägföreningen i Finland även har industrier, transportföretag, advokatbyråer och många andra organisationer som medlemmar. Dessutom är föreningens arbetsområde inte, som i Sverige, avgränsat till enskilda vägar. Det stämmer, säger Jaakko Rahja, VD på Vägföreningen i Finland. Våra frågeställningar spänner över hela infrastrukturen eftersom vi har medlemmar med så skiftande intressen. En kommun prioriterar inte samma frågor som ett åkeri till exempel. Föreningens besök på REV var fyllt av aktiviteter. Efter en inledande förmiddag med diskussioner och föredragningar från Trafikverket, Lantmäteriet och regeringskansliet ägnades eftermiddagen åt besök hos två vägsamfälligheter med mycket olika förutsättningar. De två föreningar som besöktes var Gustavsbergs vägförening och Beatelunds samfällighetsförening. I synnerhet den förstnämna väckte stort intresse eftersom den mer påminner om ett mindre samhälle med asfalterade vägar, trottoarer och tät villa- och flerfamiljshusbebyggelse. I Finland är enskilda vägar av det slaget mer eller mindre obefintliga. Ingen tid att förspilla. Agneta Ericsson från Lantmäteriet berättade om möjligheterna till EU-stöd, i bussen på väg mot Gustavsberg mycket intressant. Jag ser fram emot att fördjupa vårt samarbete. Vi har mycket att lära av varandra. Text: Mats Karlström Jaakko Rahja i samspråk med kassören i Beatelunds samfällighetsförening, Eva Bergström Besöket har gett oss väldigt mycket, konstaterar Jaakko. Bland annat är den avgiftsmodell som tillämpas i Sverige 10 Bulletinen Nr 3 2010

Vi sköter om din enskilda väg. På Svevia har vi lång erfarenhet av att sköta om vägar. Vi bygger och sköter om vägar och infrastruktur både i stort och smått, från norr till söder. Det finns många åtgärder som kan förbättra vägen och med vår kunskap kan vi hjälpa dig att sänka underhållskostnaden på lång sikt. Välkommen att kontakta oss för rådgivning och kostnadsförslag. Du hittar oss på svevia.se. Bulletinen Nr 2 2010 11 Alltid på väg

VÄGHÅLLNING Rätt och fel med vägmärken Visste ni att det inte är tillåtet för enskilda vägägare att besluta om hastighetsbegränsningar på den egna vägen? Eller att förbjuda parkering. Däremot går det för sig att helt stänga av vägen för motordriven trafik. Radikalt, men inte direkt den bästa lösningen för att hålla ordning på trafiken. Men vad är egentligen tillåtet och hur ska vägägaren göra för att det ska bli rätt från början? Leif Kronkvist på REV:s kansli förklarar. Till att börja med ska vägmärken naturligtvis sättas upp så att de blir väl synliga. Det normala är att ett vägmärke placeras på vägens högra kant. (Avstånd från vägkant och höjd över körbanan kan ni läsa om i EVA-REV under avsnitt Trafikfrågor.) Den som rubbar eller på något sätt ändrar ett vägmärke måste återställa märket i ursprungligt skick. Har man ingen möjlighet till detta måste polismyndighet eller väghållare kontaktas. Normalt beslutas trafikregler genom en Lokal Trafikföreskrift (LTF). När det gäller enskilda vägar beslutar vägens ägare, om trafik med motordrivet fordon ska tillåtas. Ni har dock inte rätt att förbjuda parkering eller hastighetsbegränsa er väg. För dessa beslut krävs det ett så kallat myndighetsbeslut. Beroende på var er väg är belägen så är det antingen kommunen eller Länsstyrelsen som är den beslutande instansen. Som vägens ägare kan ni besluta om förbud för trafik med motordrivna fordon eller visst slag av sådana. Det kan till exempel gälla fordon med viss största bredd, längd eller vikt. Har ni statsbidrag för er väg är det bra att samråda med Trafikverket innan ni utför inskränkningar, eftersom ändringar kan påverka statsbidraget. Vissa föreskrifter meddelas från beslutande myndighet utan vägägarens medgivande, exempel på detta är hastighetsbegränsning, stopp och väjningsplikt. Farthinder som alternativ till skyltar? REV får många frågor om farthinder. Får vi sätta upp farthinder på vår väg och vad gäller då? Vad är lämpligt att använda för vår väg? Vilka effekter får vi av farthindren? Vilken typ bör vi välja? Hur ska vi märka ut dem? Hur kommer det att fungera när bussar i linjetrafik passerar vår väg? Jag brukar rekommendera att frågan om farthinder hanteras av stämman, via en motion från medlemmarna. Styrelsen får då tid att fördjupa sig i frågan, utreda och ta fram kostnadsuppgifter och därefter redovisa för och nackdelar med farthindren. Fartgupp är den mest effektiva metoden att dämpa fordonens hastigheter. Normalt utförs guppen av asfalt med en längd av cirka 3,6 meter med en cirkulär överyta, höjden bör inte överstiga 10 cm. Det så kallade wattska guppet håller dessa mått. Avståndet mellan varje gupp bör vara 60 till 80 meter, för att få en varaktig hastighetsdämpande effekt. Vill man som väghållare ha ett farthinder av mer tillfällig art kan olika typer av gummigupp bli ett alternativ. Ibland förekommer också att väghållaren placerar ut blomlådor på körbanan för att begränsa bredden på vägen. Avsmalning av körbanan med hjälp av kantsten och markeringsskärmar är ännu en variant. Denna åtgärd kräver dock relativt omfattande trafik i båda riktningar för att få en hasighetsdämpande effekt. När bussen kommer Har ni buss i linjetrafik på er väg är det viktigt att ni också kontaktar trafikhuvudmannen/trafikutövaren och rådgör med dem om lämpliga farthinder. Det har visat sig att bussförarnas hälsa har påverkats negativt av felaktigt byggda gupp. Därför vill jag understryka vikten 12 Bulletinen Nr 3 2010

VÄGHÅLLNING och farthinder av rätt utformade gupp när ni har busstrafik på er väg. Kontakta gärna REVs kansli för ytterligare upplysningar. Som enskilda väghållare behöver ni normalt inte några myndighetsbeslut för att anlägga gupp eller farthinder. Det räcker med att samråda med Trafikverket och kommunens trafikingenjörer, som förhoppningsvis kan delge er sina erfarenheter av farthinder. Farthinder ska skyltas När väl farthindren är på plats måste de märkas ut på ett sådant sätt att trafikanterna varnas i tid. Vägmärket E11 (rekommenderad lägre hastighet) anger vägsträcka eller område där särskilda åtgärder vidtagits eller där förhållandena är sådana att det inte är lämpligt att färdas med högre hastighet än den tillåtna. Den rekommenderade lägre hastigheten anges på märket (Vägmärkesförordningen VMF 2kap). Alternativet är vägmärke A9, varning för farthinder. Farthindren kompletteras med vägmärke X3, markeringsskärm för sidohinder, farthinder m m. Text: Leif Kronkvist REV-fakta Vägmärkesförordningen reglerar regler för vägmärken och Trafikförordningen reglerar bestämmelser om trafik på väg och i terräng. Vägmärken indelas i varningsmärken, förbudsmärken, påbudsmärken och upplysningsmärken. Vanliga vägmärken på enskild väg: C2 Förbud med trafik med fordon, innebär att förbudet gäller trafik i båda riktningar med fordon av alla slag. Uppsättning kräver beslut av kommunal trafiknämnd. C3 Förbud mot trafik med annat motordrivet fordon än moped klass 2. Beslut om uppsättning tas av enskild väghållare. Får inte sättas upp på väg med statsbidrag. C20 Begränsad bruttovikt på fordon. Väghållaren fattar beslut om uppsättning. C23 Begränsat axeltryck. Väghållaren beslutar om uppsättning. E11 rekommenderad lägre hastighet. Märket innebär att åtgärder har vidtagits exempelvis i form av gupp vilket innebär att det inte är lämpligt att hålla en högre hastighet. Enskild vägvisare som sätts upp vid enskild vägs anslutning till allmän väg sätts upp och underhålls av väghållningsmyndigheten. Bulletinen Nr 3 2010 13

VÄGHÅLLNING Som väghållare har du ett ansvar för att din väg är säker, både för de som färdas på den och de som på annat sätt vistas i vägens närhet. Eftersatt underhåll är i första hand en fara för den som riskerar drabbas av det, med person- eller fordonsskador. Men även du som väghållare kan råka illa ut om vägen är trafikfarlig. Åtgärder för en säker trafik Det sägs ofta att hastigheten är en av de största orsakerna till olyckor och hur svåra följderna blir av dem. Men även eftersatt underhåll kan ställa till med en hel del bekymmer. Att hastighetsbegränsa med skyltning eller farthinder är både kostbart och besvärligt. Du kan läsa mer om det på annan plats i tidningen. Dessutom har föreningen inget ansvar för att se till att bilisterna håller rådande hastighet. Däremot finns ett ansvar för att vägen är trafiksäker. Bulletinen påminner här om några enkla åtgärder för att hålla vägområdet i bra skick. Besiktiga vägen regelbundet. Återkommande inspektioner gör att ni upptäcker slaghål och andra skador innan de orsakar skador. Upptäcks någon skada i beläggningen så bör man skyndsamt åtgärda skadan. Märk ut skadan med varningsmärke eller annan anordning som varnar trafikan- ten, i väntan på reparation. Att grusvägen dammbinds och formas till är naturligtvis åtgärder som krävs för en god trafiksäkerhet. Håll vägområdet rent från vegetation. Genomför årliga röjningar av sly, gärna tidigt på sommaren medan slyet är färskt. Maskinröjning gör arbetet mer effektivt och mindre tidsödande. Vad många glömmer är att det är minst lika viktigt att röjningen även görs på höjden, upp till 4,6 meter över körbanans hela bredd. Ploga och halkbekämpa. Det är vinterväghållningens viktigaste göromål, viktiga för både framkomlighet och trafiksäkerhet. Se till att nivåerna för vinterunderhållet slås fast på er föreningsstämma och inte blir en överenskommelse som görs upp vid brevlådorna, när någon tycker det behövs. Text: Leif Kronkvist Kostnadsfri rådgivning i vägjuridik till REVs medlemmar Särskild inriktning mot: fastighetsrätt, vägjuridik, miljöskador, boutredningar och arvsrätt. Bengt Nydahl, Uno Jakobsson Line Zandén Louise Bark Riddargatan 35-37 114 57 Stockholm Tel 08-723 15 00 info@lindhes.se www.lindhes.se i samarbete med REV sedan 1968 14 Bulletinen Nr 3 2010