Stockholmsförsökets effekter på. Lars Burman Tage Jonson. Luftkvalitet & hälsa. Bertil Forsberg Umeå universitet

Relevanta dokument
Mätstrategier & åtgärdsanalyser för uppfyllande av MKN

Luften i Stockholm - Årsrapport 2011

Kartläggning av luftkvailtet

Kv. Stora Frösunda, Solna

Luftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint

HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR

EKOSYSTEM- FRISK LUFT DAGARNA 2015

Dubbdäcksandelar i kommunerna inom Östra Sveriges luftvårdsförbund

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Lilla Essingen, kv Primus

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5:2002. Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med beräknade PM10-halter över miljökvalitetsnormen för dygn

Arninge resecentrum, Täby

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Luften i Sundsvall 2009

Vad är miljökvalitetsnormer och vad har hänt?

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Information om beräkningarna av PM 10 i fyra gaturum i Kristianstad

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2013

E 4 Förbifart Stockholm

SLUSSEN FÖRDJUPNINGS-PM LUFTKVALITET

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen

Beräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell

SLB 5:2013. Luften i Stockholm

Kontrollstrategi för övervakning av luftkvalitén

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

Luftkvalitetsutredning för del av kv. Startboxen vid Järva krog i Solna

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Kv Bredablick, Uppsala

Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

SLB 2:2003. Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 2002

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

Kartläggning av kvävedioxidhalter för utsatta punkter i Malmö år 2006/2008/2012

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Klagomål över brist på åtgärder mot överskridanden av miljökvalitetsnormer på Hornsgatan. Yttrande till miljöförvaltningen.

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet

Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Folkhälsorapport 2015 i sammanfattning. Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer)

Förslag på samverkansområden i Skåne för gemensam kontroll av luftkvalitet

Västlänken en tågtunnel under Göteborg

Avgasemissioner från dieseldrivna arbetsmaskiner i Stockholms län

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Hänsyn har tagits till terrängförhållanden, väghöjder samt befintlig bebyggelse.

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Arbetsgång

Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

SLB 1:2012. Luften i Stockholm

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015

Nationell presentation av emissioner och halter

SLB 2:2006. Stockholmsförsöket EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET OCH HÄLSA

RAPPORT. Luften i Malmö Antagen av miljönämnden Rapportnr 4/2015 ISSN

2 Frisk luft. Indikatornamn/-rubrik. Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Miljöfrågor en del av verksamheten

Hastighetsutvecklingen i Blekinge och Vägverksregion Sydöst

Befolkningsuppföljning

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013

Anne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Omprövning av. Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar (pm10) i Uppsala

Befolkningsförändringar under 2013

Skanska Norra Sköndal. Trafikbullerutredning

Miljöanpassad hastighet på E18

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010

Cykelhjälmsanvändning - arbetspendlare på cykel

Investeringskalkyl för EcoPar

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren

Riksantikvarieämbetets. Miljöredovisning 2015

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Modeller komplement eller ersättning till mätningar?

SÅ PÅVERKAR KALLSTARTER MILJÖN

SUZUKI CNG MILJÖBILAR

Friskare luft STOCKHOLMS LÄN Förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Stockholms län

Innehåll. Luften i och utanför Stockholms trafiktunnlar. Christer Johansson. Ex på vad man gjort i Stockholm

TEOM IVL s filtermetod

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009

Hö$frakturer i Norge en interna2onell, na2onell och Trygge Eldre jämförelse. Finn Nilson, Syed Moniruzzaman, Johanna Gustavsson & Ragnar Andersson

Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010

astma och liknande luftvägsproblem

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

KONTROLL AV LUFTKVALITETEN

Mätning av luftföroreningar på två platser i Lund under perioden till

Transkript:

Lars Burman Tage Jonson Bertil Forsberg Umeå universitet s effekter på Luftkvalitet & hälsa

s mål Antal fordon över innerstadssnittet ska minska med 10-15 % (morgon och eftermiddag) Framkomligheten ska öka Upplevd förbättrad stadsmiljö i innerstaden Utsläppen av koldioxid, partiklar och kväveoxider i innerstaden ska minska Har målet uppfyllts?

Utvärderingen A. Beräkningar 1. Utsläpp 2. Luftkvalitet Miljökvalitetsnormer år 2006 3. Hälsoeffekter Långtidsexponering (försöket permanentas) #* 13 #* 14 #* 19 #* #*7 6 B. Mätprogram #* #* #* 9 #* 10 4 #* 11 2 #* 5 #* 3 #* 1 #* 20 #* 8 #* 15 #* 12 #* 17 #* 16 #* 18

1.Utsläpp Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds emissionsdatabaser, EDB 2006 Emissionsfaktorer vägtrafik år 2006 enligt Vägverket Trafikanalyser av VTI (Statens väg- och transportinstitut) samt Vägverket Konsult. Effekter av utökad busstrafik (bl.a. direktbussar) Jämförelse med/utan under hela år 2006.

Resultat Utsläpp Minskning innerstad ton/år % år 2006: Kväveoxider, NOx 45-8,5 Kolmonoxid, CO 670-14 Partiklar, PM10 tot 21-13 slitagepartiklar 19-13 avgaspartiklar 1,8-12 Kolväten, VOC 110-14 bensen 3,4-14 Koldioxid, CO 2 38 000-13 Målet har klarats Innerstaden 8-14 % Stockholms stad 3-5 % Storstockholm 1-3 % 35*35 km

2.Luftkvalitet Halter av partiklar (PM10, avgaspart. ), kväveoxider (NO X, NO 2 ) Meteorologiska databaser, vädret 1990-2004 i Stockholm Spridningsmodeller (Airviro-SMHI) Förändrade årsmedelvärden år 2006 med/utan

Luftkvalitet Kväveoxider, NOx ca 1 % ca ökning 1 % ökning Mätpunkt Södermalm takhöjdsnivå, Förändringar 20 µg/m i 3 ca takhöjdsnivå 6 % förbättring för innerstaden! Gatunivå 5-10 % förbättring

Luftkvalitet - Partiklar, PM10 ca 1 % ökning Mätpunkt Södermalm takhöjdsnivå, 18 µg/m 3 ca 2 % förbättring Gatunivå 4-8 % förbättring

Luftkvalitet - Avgaspartiklar ca 5-6 % förbättring (takhöjdsnivå innerstaden) Gatunivå 5-10 % förbättring

3. Miljökvalitetsnormer MKN - Nationella föreskrifter (EG-direktiv) Partiklar, PM10 ska klaras fr om 1 jan 2005 Kvävedioxid, NO 2 ska klaras fr om 1 jan 2006 PM10 överskrids på innerstadsgator/infartsleder Hornsgatan 0 5 10 Kilometer 2004-03-01 0 1 2 Kilometer 2004-03-01

Ex Hornsgatan µg/m3 60 ÅR 50 oförändrat ca 5 % PM10 40 30 MKN 20 10 42 42 40 0 År 2005 År 2006 utan År 2006 med µg/m3 120 100 DYGN oförändrat ca 5 % 80 Dygnsnormen klaras inte! 60 40 20 0 82 År 2005 82 År 2006 utan 78 År 2006 med

Ex Hornsgatan µg/m3 60 50 ca 5 % ÅR ca 4 % NO 2 40 30 20 50 48 46 10 0 År 2005 År 2006 utan År 2006 med Normerna klaras inte! µg/m3 120 100 80 60 40 20 DYGN ca 4 % ca 3 % 83 80 77 0 År 2005 År 2006 utan År 2006 med

Mätresultat - Totala halter (jan april) Halterna påverkas av: Emissionerna (trafikflöden, fordonsparkens utv.) Meteorologin Intransporten Vägbanornas tillstånd Halkbekämpn. Dammbindning Halt (ug/m3) 140 120 100 80 60 40 20 0 Medelvärde Sveavägen-Hornsgatan NOx NO2 PM10 118 110 108 104 Lägre vindhast 64 54 54 44 46 45 Mkt nederbörd 51 37 2003 2004 2005 2006 År (OBS endast januari - april för varje år)

Obs! Utsläppsminskningar får genomslag på längre sikt (t ex om försöket permanentas)

Förväntade hälsoeffekter genom skillnad i exponering HIA - Etablerad metodik att tillämpa data om samband och exponering på frekvens (WHO) Konsistenta samband mellan avgashalt i boendemiljön och dödlighet (överlevnad) Holland, Nya Zeeland, Frankrike: 12, 13, 14 % ökning per 10 ug/m3 NO2 Norge (Oslo) 8 % ökad dödlighet per 10 ug/m3 NOx

Exponering & hälsokonsekvenser Befolkning (SCB), bostadsadress, 2003 Exponering med 100 meters upplösning ER-samband för NOx (avgaser) och dödlighet Annan hälsopåverkan förekommer med är mindre väl kvantifierad (sjuklighet)

Halterna har minskat År 2006 utan År 2006 med Skillnad NOx (innerstaden) 8,41 7,60 0,81 (10 %) PM10 (innerstaden) 2,76 2,55 0,21 (7,6 %) PMavgas (innerstaden) 0,21 0,19 0,022 (10 %) Jämfört med totala halterna är det små förändringar: Exempelvis på Södermalm (taknivå): NOx: -1,1 ug/m3 motsvarar knappt 6% minskning PM10: -0,3 ug/m3 motsvarar knappt 2% minskning

Beräknade effekter på dödligheten Befolkningsviktad minskning av NOx halten Minskning med 0,81 ug/m3 i innerstaden 350 000 boende Ca 20 25 färre förtida dödsfall per år Storsthlm: 0,23 ug/m3 => totalt 25 30 färre dödsfall per år