Kontrollstrategi för övervakning av luftkvalitén

Transkript

1 Kontrollstrategi för övervakning av luftkvalitén för åren

2 Sida 2 (14)

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Utförda mätningar NO 2 och SO PM Bensen Metaller och Benso(a)pyren Sammanställning av resultatet för utförda mätningar Parametrarna CO och PM 2, CO PM 2, Uppgifter om dominerande utsläppskällor De krav på kontroll som kommunen omfattas av Beskrivning av mätplatsen Mätmetodik Rutiner för rapportering och information Långsiktig mätstrategi Bensen Övriga parametrar Sida 3 (14)

4 Sida 4 (14)

5 1 Bakgrund Varje kommun eller samverkansområde (två eller flera kommuner som gått samman för gemensam övervakning) som kontrollerar luftkvalitén genom mätning eller modellberäkning ska ha en kontrollstrategi. Kontrollstrategin ska omfatta minst två kalenderår och uppdateras årligen. Skellefteå kommun ingår inte i något samverkansområde utan gör sina mätningar självständigt. I nuläget är denna strategi fokuserad på luften i centrala Skellefteå och föroreningar från trafik. Eftersom uppdraget att kontrollera luftkvalitén omfattar hela kommunen kan andra delar av kommunen komma att tas upp i kommande strategier. Till exempel kan det finnas områden i kommunen där det finns problem med föroreningar från vedeldning eller utsläpp från olika industrier. I texten används några förkortningar, MKN, ÖUT och NUT, som behöver förklaras. En miljökvalitetsnorm (MKN) kan vara en gräns som inte får överskridas eller en nivå som inte bör överskridas. Normerna för marknära ozon, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel är nivåerna som inte bör överskridas, så kallade bör-krav. Övriga normer är gränser som inte får överskridas, så kallade ska-krav. Trösklarna (ÖUT och NUT, övre respektive nedre utvärderingströskel) anger olika nivåer som innebär krav på kontinuerliga mätningar, indikativa mätningar, modellberäkningar eller objektiv skattning, se bild 1. Beroende av storlek på kommun eller samverkansområde samt resultat av mätningarna krävs också olika antal mätpunkter. För Skellefteå kommuns del krävs för närvarande en mätpunkt för kvävedioxid och en mätpunkt för partiklar. Krav på kontinuerliga mätningar Krav på kontinuerliga mätningar Krav på indikativa mätningar, modellberäkningar eller objektiv skattning Krav på modellberäkningar eller objektiv skattning MKN, kvalitetsnorm ÖUT, Övre utvärderingströskel NUT, Nedre utvärderingströskel Bild 1. Relationen mellan miljökvalitetsnormen och utvärderingströsklar i en kommun som Skellefteå. Om någon av normerna för partiklar skulle hamna över ÖUT mer än tillfälligt måste vi ha två mätpunkter för partiklar. Normer kan mätas som timmedel, dygnsmedel, årsmedel eller åttatimmarsmedel. En del föroreningar har normer för flera olika medelvärden medan andra föroreningar endast har en typ av medelvärde som norm, se kapitel 5. 2 Utförda mätningar I Skellefteå har det vid olika tillfällen och tidsperioder mätts olika föroreningar i luften. Det som har mätts är kvävedioxid (NO 2 ), marknära ozon (O 3 ), svaveldioxid (SO 2 ), bensen, Sida 5 (14)

6 arsenik (As), kadmium (Kd), nickel (Ni), bly (Pb), polyaromatiska kolväten (PAH) inklusive benso(a)pyren samt partiklar med en diameter mindre än 10 µm (PM 10 ). Förutom ovanstående parametrar så finns även miljökvalitetsnormer för kolmonoxid (CO) och partiklar med en diameter mindre än 2,5 µm (PM 2,5 ). För dessa parametrar har det inte gjorts några mätningar. Nedan redovisas resultatet av de mätningar som gjorts som det finns miljökvalitetsnormer för och där kommunen har ansvaret för kontrollen. 2.1 NO 2 och SO 2 De första mätningarna av NO 2 som utvärderades utifrån miljökvalitetsnormerna (MKN) gjordes 1999/2000. Mätningarna gjordes tvärs över körbanorna på Kanalgatan och visade höga halter. November 2003 november 2004 gjordes ytterligare mätningar utefter Kanalgatan, vilka visade på överskridande av normen (MKN) på ena sträckan. Resultatet rapporterades till Naturvårdsverket togs ett underlag fram för en fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen där kommunen lät beräkna NO 2 -halter i centrala Skellefteå. Beräkningen avsåg 2002 och visade att MKN för årsmedel och 98-percentil för timme överskreds vid E4 genom centrala staden. Vidare överskreds 98-percentil för dygn längs E4, Kanalgatan och Storgatan i centrala staden (98-percentilerna motsvarar nivån för normerna eftersom nivån för normerna får överskridas 2 % av timmarna respektive dygnen). Den första mätningen vid E4 som visade att normen för dygnsvärdet för NO 2 överstegs utfördes Dessförinnan hade korttidsmätningar främst under sommarhalvåret gjorts utefter E4 i centrala Skellefteå. De mätningarna gick inte att utvärdera mot normen, då de utfördes under sommarhalvåret när halterna normalt är lägre. Normens gränsvärden överskeds dock inte. Från år 2006 till våren 2011 mättes NO 2 och SO 2 kontinuerligt vid E4 genom centrala staden. Mätningen skedde på två olika sträckor med en optisk mätmetod. Under den tiden överskreds normen för NO 2 dygnsmedelvärdet två gånger för vardera sträckan. Timmedelvärdet överskreds för båda sträckorna Värdena för SO 2 har legat under NUT med mycket god marginal. Från och med våren 2010 och framåt har NO 2 mätts kontinuerligt med nytt instrument (kemiluminiscensinstrument). NO 2 mättes alltså parallellt med två olika instrument Resultatet av mätningarna innebar att ett åtgärdsprogram för att minska luftföroreningarna togs fram och fastställdes av Länsstyrelsen Programmet gäller för Kanalgatan och Viktoriagatan. Årsmedel har för NO 2 för tre av de senaste fem åren legat mellan NUT och ÖUT och timmedelvärdet mellan ÖUT och MKN. Dygnsmedelvärdet har tangerat eller legat över MKN fyra av fem år, se resultat av mätningarna i tabell PM 10 Partiklar, PM 10, mättes första gången under en månad våren 2003 och våren 2004 vid Kanalgatan. Därefter två månader våren 2006 och våren 2007 vid E4. Resultaten visade att det fanns risk för att normen (MKN) överskreds eller skulle överskridas. Därefter har Sida 6 (14)

7 PM 10 mätts kontinuerligt sedan Årsmedel har legat under NUT, medan dygnsmedelvärdet legat mellan NUT och ÖUT, förutom år 2013 då det låg mellan ÖUT och MKN. 2.3 Bensen Bensen mättes första gången en vecka i januari Mätningarna gjordes på 11 platser mellan Mobacken, Vitbergsvägen, Torsgatan och Södra Anderstorp. Resultaten låg mellan 1,4 och 3,0 µg/m 3 luft. Därefter har bensen mättes under två dygn (17 februari och 7 mars) på tre olika platser (Kanalgatan och två platser utefter E4) under Resultaten av dessa mätningar visade halter mellan 2,1 3,6 µg/m 3 luft. Dessa mätningar gjordes som stickprovsmätningar på uppdrag av Trafikverket och var därför inte tillräckliga för att beräkna som årsmedelvärde. För att kunna beräkna årsmedelvärdet med hjälp av indikativa mätningar krävs minst 14 % tidstäckning jämnt fördelad över året. Normen för årsmedel är 5 µg/m 3 luft, ÖUT ligger på 3,5 µg/m 3 luft och NUT ligger på 2 µg/m 3 luft. 2.4 Metaller och Benso(a)pyren Metallerna nickel, arsenik, kadmium och bly samt benso(a)pyren mättes 2011 genom att filter för åtta veckor från mätinstrumentet skickades för analys. Tyvärr förstördes sex veckors filter i transporten, så vi fick endast svar för två av veckorna. Nya analyser gjordes därför Samtliga analyser visade att alla parametrar hade halter under NUT. 2.5 Sammanställning av resultatet för utförda mätningar Resultatet för mätningar med miljökvalitetsnormer utförda under åren 2010 till och med 2014 finns redovisade i tabell 1, se nedan. Tabell 1. Resultat av mätningar från 2010 till och med 2014, jämfört mot miljökvalitetsnormer (MKN), övre respektive nedre utvärderingströsklar (ÖUT resp. NUT). Haltområde Förorening NO 2, timmedelvärde ÖUT-MKN ÖUT-MKN ÖUT-MKN ÖUT-MKN ÖUT-MKN NO 2, dygnsmedelvärde MKN > MKN > MKN ÖUT-MKN > MKN NO 2, årsmedelvärde < NUT NUT-ÖUT < NUT NUT-ÖUT NUT-ÖUT PM10, NUT-ÖUT NUT-ÖUT ÖUT-MKN NUT-ÖUT dygnsmedelvärde PM10, årsmedelvärde < NUT < NUT < NUT < NUT SO 2, timmedelvärde < NUT SO 2, dygnsmedelvärde < NUT Benso(a)pyren < NUT Arsenik < NUT Kadmium < NUT Nickel < NUT Bly < NUT Sida 7 (14)

8 3 Parametrarna CO och PM 2,5 De parametrar som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) för som inte mätts i Skellefteå kommun är kolmonoxid (CO) och partiklar med diameter mindre än 2,5 µm (PM 2,5 ). 3.1 CO Normen (MKN) för CO är på 10 mg/m 3 luft som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn. ÖUT ligger på 7 mg/m 3 och NUT ligger på 5 mg/m 3 luft som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn. CO har i Sverige mätts i Stockholm (Sveavägen och Hornsgatan), Malmö och Göteborg. De mätningarna har visat att halterna av CO i Stockholm vid Hornsgatan, i Malmö och i Göteborg har legat som högst på 2,38 mg/m 3 luft mellan åren 2007 till I Stockholm vid Sveavägen har halterna legat över normen (MKN) tre gånger under samma tidsperiod. Som högst låg värdet på 12,44 mg/m 3 luft och 2013 låg värdet på 4,82 respektive 7,4 mg/m 3 luft. Enligt Naturvårdsverket ligger halterna av kolmonoxid i Sverige generellt sett långt under normens nivå. Att jämföra Viktoriagatan i Skellefteå med Sveavägen i Stockholm känns därför inte meningsfullt. Utsläppen av kolmonoxid från både bensin och dieseldrivna fordon har reducerats kraftigt genom användning av katalytisk avgasrening och halterna i utomhusluften har minskat avsevärt sedan 80-talet. Vi har inte sett och ser för närvarande inte behov av att mäta CO i Skellefteå kommun. 3.2 PM 2,5 Årsmedel för PM 10 vid Viktoriagatan har legat på mellan 14,6 17,8 µg/m 3 luft under åren Normalt är andelen PM 2,5 mellan % av PM 10. Det innebär att PM 2,5 kan ligga på uppemot 10,7 µg/m 3 luft som mest vid Viktoriagatan. Normen (MKN) för PM 2,5 ligger på 25 µg/m 3 luft som årsmedelvärde. Det innebär att vi skulle ligga under normen. ÖUT ligger på 17 µg/m 3 luft och NUT på 12 µg/m 3 luft, så även trösklarna klaras med detta sätt att räkna. Vår bedömning är att det räcker att mäta PM Uppgifter om dominerande utsläppskällor Det är i huvudsak trafiken som är källan till luftföroreningar utefter E4 och Kanalgatan i centrala Skellefteå. Det finns ingen industri med utsläpp till luft i centrala Skellefteå och i princip all uppvärmning sker med fjärrvärme. 5 De krav på kontroll som kommunen omfattas av Varje kommun ska kontrollera att följande miljökvalitetsnormer följs inom kommunen: Timmedelvärde, dygnsmedelvärde och årsmedelvärde för kvävedioxid, Timmedelvärde och dygnsmedelvärde för svaveldioxid, Åttatimmarsmedelvärde för kolmonoxid. Årsmedelvärde för bensen. Sida 8 (14)

9 Dygnsmedelvärde och årsmedelvärde för partiklar PM 10 samt årsmedelvärde för PM 2,5. Årsmedelvärde för bens(a)pyren. Årsmedelvärde för metallerna arsenik, kadmium, nickel och bly. Kontrollen ska ske genom mätning, beräkning eller skattning, genom analys samt genom redovisning och rapportering. Om tidigare mätningar eller beräkningar av luftkvaliteten under en representativ tidsrymd visar att värdet för en genomsnittsperiod 1. överstiger MKN eller ÖUT, ska kontrollen ske genom kontinuerlig mätning som kan kompletteras med indikativ mätning eller beräkning, 2. ligger mellan NUT och ÖUT, ska kontrollen ske genom kontinuerlig mätning, indikativ mätning, modellberäkning eller objektiv skattning (gäller för kommun som utför kontroll utan att ingå i samverkansområde). 3. ligger under NUT, får kontrollen ske genom enbart modellberäkning eller objektiv skattning. För de mätningar som gjorts visas bedömning samt vilka krav som finns fortsättningsvis i tabell 2, se nedan. För kolmonoxid och PM 2,5 har det aldrig gjorts någon inledande kartläggning, som vi kan utgå ifrån. Tabell 2. Bedömning av mätresultat för olika mätparameterar samt krav på kontroll. Förorening Bedömning Krav (för kommun med mellan invånare) NO 2, timmedelvärde ÖUT-MKN Kontinuerlig mätning vid en mätpunkt NO 2, dygnsmedelvärde > MKN Kontinuerlig mätning vid en mätpunkt NO 2, årsmedelvärde NUT-ÖUT Indikativ mätning, modellberäkning eller objektiv skattning i stället för kontinuerlig mätning vid en mätpunkt PM10, dygnsmedelvärde NUT-ÖUT Kombination av mätning vid en mätpunkt och beräkning PM10, årsmedelvärde < NUT Modellberäkning eller objektiv skattning Bens(a)pyren < NUT Modellberäkning eller objektiv skattning Arsenik < NUT Modellberäkning eller objektiv skattning Kadmium < NUT Modellberäkning eller objektiv skattning Nickel < NUT Modellberäkning eller objektiv skattning Bly < NUT Modellberäkning eller objektiv skattning 6 Beskrivning av mätplatsen Kommunen har en mätplats på Viktoriagatan/E4 genom centrala Skellefteå, se bild 2. Mätningen sker i gaturum med dubbla körbanor. Södergående körbana närmast mätplatsen är 7 meter bred (två körfält), norrgående körbana är ca 9,5 meter bred (två körfält och ett Sida 9 (14)

10 körfält för svängande trafik). Mellan söder- och norrgående körbanor finns en grönyta med gräs och träd som är 9 meter bred. Det är tvåvåningsbyggnader på bägge sidor om vägen, 6-7 meter höga. Skyltad hastighet är 50 km/timme, men på grund av flera trafikljus på ganska kort sträcka är medelhastigheten lägre än 50 km/timme. Uppskattad trafikvolym som årsdygnstrafik (ÅDT) är ca fordon och andelen tung trafik är 7,1 %. Koordinater för mätvagnen är N samt E (SWEREF99 TM). Mätplatsen bedöms för närvarande vara den mest lämpliga för mätning vid E4. Det är den plats som har förhållandevis mest trafik där människor utsätts för luftföroreningar. Det är ca 60 meter till närmaste större korsning som ligger norr om mätplatsen. Ca 30 meter söder om mätplatsen finns ett gång- och cykelstråk som korsar Viktoriagatan, där många gångtrafikanter och cyklister färdas dagligen. Bild 2. Mätvagnens placering. 7 Mätmetodik För mätningar av kväveoxider används ett kemiluminiscensinstrument (Eco Physics CLD 700 AL) sedan För mätning av partiklar används ett instrument som samlar partiklar på ett filter som sedan mäts med hjälp av en betastrålningsmetod (SM200). Båda dessa instrument ägs av kommunen och vår avsikt är att fortsätta mäta med dessa instrument. Idag finns instrumenten i en mobil mätvagn som står uppställd på Viktoriagatan sedan nio år tillbaka. Mätvagnen har ett tillfälligt bygglov som säger att den får stå där fram till sommaren För närvarande har vi en äldre programvara från OPSIS, EnviMan, för att kunna ta ut rapporter med mätdata, analysera data och göra spridningsberäkningar. Dock är Sida 10 (14)

11 programvaran gammal och alla moduler fungerar inte i vårt operativsystem. T.ex. fungerar inte den modul som används för att göra spridningsberäkningar. Däremot fungerar modulen för att få ut olika typer av rapporter. Vi har också en fungerande modul som genererar en bild för vardera mängden partiklar och kvävedioxider, vilka kan länkas till kommunens hemsida för att publicera mätresultat i realtid. 8 Rutiner för rapportering och information Varje år senast 31 mars rapporteras mätdata för föregående år till Svenska institutet (IVL). Mätdata för året sammanställs även i en rapport tillsammans med väderdata som samlas från den egna väderstationen samt trafikdata från Trafikverket. Rapporten publiceras på kommunens hemsida. Kommunerna ska kostnadsfritt genom internet eller på annat lämpligt sätt informera allmänheten eller andra som är berörda eller har intresse, om koncentrationerna av de föroreningar som mäts. Informationen ska uppdateras varje dag. Om det är möjligt ska informationen uppdateras en gång i timmen. För att uppfylla informationskravet har kommunen köpt in programvara för att publicera mätdata i realtid på hemsidan. Programvaran är installerad och ska tas i drift under För NO 2 kommer halterna att visas för de tre senaste dygnen i ett linjediagram. Uppdatering kommer att ske varje timme. PM 10 visas i ett stapeldiagram för de sju senaste dygnen. Uppdatering kommer att ske en gång per dygn. Bakgrundsfärgen i diagrammen visar om koncentrationen är låg, måttlig eller hög. 9 Långsiktig mätstrategi Hittills har mätningarna vid E4 inte visat att luftkvalitén blivit bättre. En viktig åtgärd för att förbättra luftkvalitén är att flytta E4 utanför centrala Skellefteå. Flytt av E4 finns inte med i den nationella planen för transportsystemet Vi får därför räkna med en fortsättning av mätningarna vid E4 fram till sommaren Därefter måste mätvagnen flyttas till annan plats på grund av att fortsatt tillfälligt bygglov inte kan ges för ytterligare tid. I alla fall det sista året bör mätning ske parallellt med ny plats så att mätvärden kan jämföras. NO 2 och PM 10 kommer alltså att mätas kontinuerligt framöver. 9.1 Bensen IVL, Svenska institutet har 2014 för Naturvårdsverkets räkning gjort en analys avseende utvärdering av luften i Sverige utifrån kraven i EU:s luftkvalitetsdirektiv. Sverige delas in i sex zoner där Norra Sverige från Gävleborg och Dalarnas län upp till och med Norrbottens län motsvarar zon 1. Enligt rapporten bedöms haltnivåerna för bensen ligga under NUT i hela zon 1. Då vi i dagsläget inte har möjlighet att göra några beräkningar eller objektiva skattningar (underlag saknas) planeras indikativa mätningar under 2016, genom åtta veckors mätning fördelat jämt över året. Detta motiveras av att de få värden som tidigare mätts ligger över NUT och även delvis över ÖUT. Sida 11 (14)

12 Mätningen kan göras med diffusionsprovtagare som är en godkänd metod för indikativa mätningar. Kostnaden ligger för närvarande på kr/provtagare exklusive moms. Det behövs en provtagare per vecka. 9.2 Övriga parametrar För parametrarna SO 2, CO, PM 2,5, metaller samt benso(a)pyren bedömer vi att vi för närvarande inte behöver göra några mätningar. Sida 12 (14)

13 Sida 13 (14)

14 Skellefteå kommun, samhällsbyggnad, och Hälsa Ulla Bro