Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne

Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne Juni 2012 1

Innehållsförteckning Policy för hjälpmedel till personer i Skåne med funktionsnedsättning 3 Utgångspunkter... 3 Policy... 4 Lagar och författningar som reglerar hjälpmedelsverksamheten... 7 Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763)... 7 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)... 7 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28)... 7 Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659)... 7 Patientdatalag (SFS 2008:355)... 7 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring (SOSFS 2008:14)... 8 Lag om medicintekniska produkter (SFS 1993:584)... 8 Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter (LVFS 2003:11)... 8 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården (SOSFS 2008:1)... 8 Lag om patientnämndsverksamhet inom hälso- och sjukvård (SFS 1998:1656)... 8 Lag om offentlig upphandling (SFS 2007:1091)... 8 Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160)... 9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10)... 9 Allmänna riktlinjer... 10 Utgångspunkter och förutsättningar... 10 Ansvarsfördelning... 10 Vem har rätt till hjälpmedel... 11 Vem har rätt att förskriva hjälpmedel... 11 Vad gäller vid förskrivning av hjälpmedel... 12 Användarens ansvar... 14 Korttidslån inmontering utbyte dubbelutrustning uthyrning... 15 Utomlänsförskrivning... 16 Förskrivning vid vistelse i annan kommun än hemkommunen... 17 Särskilda regler för hjälpmedel till utlandssvenskar, utländska medborgare samt asylsökande... 17 Hjälpmedel till asylsökande och flyktingar... 20 Hjälpmedelsansvar på vård- behandlings- och boendeenheter, i skolan, arbetslivet samt fritid... 21 Särskilda hjälpmedel... 23 Rapport av olyckor och tillbud... 23 Klagomål... 23 ISO-koder... 24 2

Policy för hjälpmedel till personer i Skåne med funktionsnedsättning Syftet med detta policydokument är att skapa en gemensam värdegrund för kommunerna i Skåne och för Region Skånes verksamheter som arbetar med hjälpmedel. Det är viktigt att personer med funktionsnedsättning tillförsäkras samma tillgänglighet till hjälpmedel, oavsett var i vårdkedjan de befinner sig. Region Skåne och kommunerna i Skåne har här ett gemensamt åtagande och bör i de lokala samarbetsavtalen verka för att detta mål uppfylls. Policyn utgår från den enskilde individens behov och ska vara vägledande för hur hjälpmedelsförsörjningen ska utvecklas och för hur de resurser som finns tillgängliga bäst ska användas. Policyn ska också bidra till att öka kunskaperna om hjälpmedlens roll i vårdkedjan och i habiliterings-/rehabiliteringsprocessen. Policyn utgår från vetskapen om att en god tillgång på hjälpmedel är en viktig förutsättning för den enskilde individens habiliterings/rehabilitering, vilket också är kostnadseffektivt för samhället. Policyn gäller oavsett driftform. Utgångspunkter Detta policydokument har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen, i vilken rätten till hjälpmedel regleras. I lagens, 3b och 18b tydliggörs landstingens och kommunernas; sjukvårdshuvudmännens; ansvar att tillhandahålla hjälpmedel åt personer med funktionsnedsättning. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska all vård (inklusive tillhandahållande av hjälpmedel) bedrivas så att den uppfyller följande krav: vara av god kvalitet och tillgodose behov av trygghet i vården och behandlingen vara lätt tillgänglig bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Med hjälpmedel avses dels hjälpmedel för att underlätta den dagliga livsföringen, dels hjälpmedel för egen vård och behandling. Följande begränsning gäller dock: Hjälpmedel som inte fordrar medicinsk kompetens för bedömning/utprovning, anpassning eller träning eller som är eller gränsar till konsumentprodukter bekostas av individen. Arbetstekniska hjälpmedel, hjälpmedel för att genomgå yrkesinriktad rehabilitering, pedagogiska hjälpmedel samt förbrukningsartiklar definieras ej som hjälpmedel för den dagliga livsföringen och omfattas därför inte av denna policy. 3

Definitioner enligt Socialstyrelsens termbank Funktionstillstånd: tillstånd hos en persons kroppsfunktioner och kroppsstrukturer samt förmåga till aktivitet och delaktighet. Funktionshinder: begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder är således inte en egenskap hos en person, utan ett uttryck för ett förhållande mellan skadan eller sjukdomen och personens omgivning och hur samhället utformas. Funktionshindrad blir personen först när omgivningens krav överstiger funktionsförmågan. Tillhandahållandet av hjälpmedel måste ställas i relation till de prioriteringar som görs av sjukdomar och skador inom övrig hälso- och sjukvård. Kroniska sjukdomar/skador med omfattande funktionshinder och vård i livets slutskede ska ha hög prioritet. Personer med nersatt förmåga till självbestämmande samt barns behov av hjälpmedel ska särskilt beaktas. (prioriteringspropositionen 1996/97:60) FN:s standardregler och Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, Från patient till medborgare (prop 1999/2000:79) samt Region Skånes handikappolitiska program och de lokala kommunala handlingsplanerna utgör också underlag för hjälpmedelspolicyn. Enligt den nationella handlingsplanen ska samhället utformas så att människor i alla åldrar med funktionshinder blir fullt delaktiga i samhällslivet. FN:s fjärde standardregel tar upp behovet av stöd och service och inbegriper i detta sådana hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättning kan bli oberoende i det dagliga livet och utöva sina rättigheter. Det ska, enligt FN, finnas hjälpmedel och utrustning, personlig assistans och tolkservice som uppfyller de behov som personer med funktionsnedsättning har. Policy De som förskriver hjälpmedel ska verka för att: Personer med funktionsnedsättning får möjlighet till ett så självständigt liv som möjligt Personens möjlighet att leva som icke funktionsnedsatt ska eftersträvas. Hjälpmedlet ska vara individuellt och medicinskt motiverat och ge möjlighet till ett så självständigt 4

liv som möjligt. Hjälpmedel för grundläggande behov ska prioriteras. Personen disponerar hjälpmedlet tills behovet upphör. Hjälpmedel/produkter som är konsumentprodukter bekostas av individen. Personer med funktionsnedsättning får en bedömning ur ett helhetsperspektiv Hjälpmedel ska förskrivas utifrån en helhetssyn med personens totala livssituation som utgångspunkt. Personens ansvarige läkare/behandlare ska beakta behovet av hjälpmedel i den långsiktiga planeringen av rehabiliteringen/habiliteringen. Denna planering ska ske i samråd med individen och en skriftlig plan ska upprättas. Hälso- och sjukvården ansvarar för att hjälpmedelsbehovet beaktas och integreras i verksamheten. Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas god tillgänglighet Väntetid definieras som den tid som förflyter från det ett dokumenterat behov hos personen uppstått till dess personen har ett fungerande hjälpmedel. Verksamheten ska arbeta så att väntetiden för att erhålla ett hjälpmedel blir kort. Personen ska informeras om hur lång tid inträning, anpassning och leverans av hjälpmedlet tar. I Region Skåne gäller en särskild hjälpmedelsgaranti där målet är att brukaren inte ska vänta längre än 60 dagar från förskrivningstillfället till dess att hjälpmedlet är utprovat. Tiden för träning, anpassning och leverans av hjälpmedlet ligger utanför denna tidsgräns eftersom behoven är mycket individuella. Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas en god service Information och utbildning om hjälpmedel är en viktig del av verksamhetens ansvar. Verksamhetens närhet till personen är väsentlig. Personen ska upplysas om öppettider, telefontider, väntetider för erhållande av hjälpmedel och sortiment. Service och reparationer av hjälpmedel som används för dagligt bruk ska ges hög prioritet. Personer med funktionsnedsättning ska möta kvalificerad personal Personens integritet, självbestämmande, inflytande och delaktighet ska vara bärande principer för alla som arbetar med hjälpmedelsfrågor. Kompetensen ska vara hög såväl vad gäller kunskap om funktionsnedsättning som kunskap om hjälpmedel. Berörda verksamheter ska utbilda och fortbilda sina förskrivare så att en hög kompetens bibehålles. En viktig uppgift är också att utveckla och förbättra hjälpmedlen och hjälpmedelsförsörjningen. Det ankommer på förskrivaren att bedöma om hjälpmedel är medicinskt motiverat eller ej. Uppföljning ska göras av förskrivaren för att utvärdera nytta och kostnad. I uppföljningen ligger även att ta ställning till alternativa åtgärder, ompröva behovet och eventu- 5

ellt ta tillbaka hjälpmedel. Förskrivaren ska ge stöd och råd samt utbildning för egenvård. Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas fungerande vårdkedjor Verksamheten ska sträva efter att personen inte ska märka om det är kommun eller landsting som är vårdgivare. Personens behov i hela vårdkedjan ska beaktas och i den samordnade vårdplaneringen ska hjälpmedelsbehovet integreras. 6

Bilaga till Policy för hjälpmedel till personer i Skåne med funktionshinder Lagar och författningar som reglerar hjälpmedelsverksamheten Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen utgör grunden för all hälso- och sjukvårdsverksamhet. I lagens 3b och 18b tydliggörs landstingens och kommunernas habiliterings- och rehabiliteringsansvar samt deras ansvar att tillhandahålla hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Föreskrifterna ställer krav på att all verksamhet ska omfattas av system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvalitén i verksamheten, dvs. systematisk egenkontroll. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till tillsynslagen. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) Lagen tydliggör hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter, behörighets- och legitimationsfrågor, vårdgivarens skyldigheter att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete samt Socialstyrelsens tillsyn och vissa straffbestämmelser. Patientdatalag (SFS 2008:355) Patientdatalagen reglerar hur personuppgifter och journalhandlingar ska hanteras inom hälso- och sjukvården. Patientdatalagen innehåller uppgifter om vem som är skyldig att föra journalhandlingar, vad en patientjournal ska innehålla och vilka rättigheter och skyldigheter patienter och sjukvården har rörande patientjournaler. 7

Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring (SOSFS 2008:14) Reglerar journalföring, hur den ska ske och vem som är skyldig att föra journal. Lag om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) Lagen definierar vad som är medicintekniska produkter. Handikapphjälpmedel är sådana produkter. Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter (LVFS 2003:11) Här definieras hur man klassificerar medicintekniska produkter samt kraven för CEmärkning, en form av produktbeskrivning. Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1) Inom hälso- och sjukvården är varje verksamhetschef skyldig att utse en person som har ansvar för medicintekniska produkter och deras säkerhet. Rutiner som gäller dessa produkter måste dokumenteras. Den som förskriver en medicinteknisk produkt, ett hjälpmedel, är skyldig att kontrollera att produkten är lämplig och att brukaren har tillräckliga kunskaper för att kunna använda den på rätt sätt. Lag om patientnämndsverksamhet inom hälso- och sjukvård (SFS 1998:1656) Nämnden har till uppgift att främja kontakterna mellan patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen. Brukaren/patienten kan vända sig till förtroendenämnden om problem uppstår i förhållande till hjälpmedelsverksamheten. Lag om offentlig upphandling (SFS 2007:1091) Lagen anger hälso- och sjukvårdshuvudmannens skyldighet att upphandla produkter och tjänster. 8

Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Lagen anger arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön och tar bl.a. upp att arbetsgivaren har skyldighet att se till att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå risker i arbetet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10) Föreskrifterna handlar om vad som gäller när någon har behov av samordnade resurser av habilitering och rehabilitering. En skriftlig tillämpning av föreskriften finns för Region Skåne och kommunerna i Skåne. Namn på och/eller länk till tillämpningen? 9

Allmänna riktlinjer Utgångspunkter och förutsättningar Hjälpmedelspolicyn utgör värdegrunden för de verksamheter i regionen och kommunerna som arbetar med hjälpmedel. För att få en enhetlig tilllämpning krävs emellertid vissa allmänna riktlinjer. I riktlinjerna regleras såväl regionens/kommunernas som användarnas ansvar och skyldigheter. Riktlinjerna ska i första hand ge vägledning åt personal som arbetar med hjälpmedelsförsörjningen, men de ska också tjäna som en allmän information. Ansvarsfördelning Region Skånes ansvar för hjälpmedel kontra kommunernas ansvar regleras i Överenskommelse om reglering av ansvar och finansiellt gränssnitt mellan kommuner och landsting i Skåne (1997-04-18). En uppdatering av överenskommelsen skedde 2009-12-01. Hjälpmedelsansvaret följer hälsooch sjukvårdsansvaret avseende ortopedtekniska, hörseltekniska och syntekniska hjälpmedel samt vissa definierade medicinska behandlingshjälpmedel. Kommunerna har ansvar för hjälpmedel till personer från och med 20 år med undantag av elektriska rullstolar, drivaggregat, bilanpassningar och vissa kommunikationshjälpmedel, vilka Region Skåne ansvarar för. Region Skåne ansvarar för hjälpmedel till barn och ungdomar upp till 20 år. Varje huvudman Region Skåne och de enskilda kommunerna fastställer själv vilka enskilda produkter som man tillhandahåller inom sitt ansvarsområde. Samtliga kommuner och Region Skåne har beslutat att följa skrivelsen Förslag till förtydligande/förenkling av gränssnittet vad gäller hjälpmedel mellan Skånes kommuner och Region Skåne daterad 2006-04-06. Följande principer gäller: Tillbehör till hjälpmedel Grundprincipen är att tillbehör till hjälpmedel skall bekostas av den huvudman som ansvarar för huvudhjälpmedlet. Det som då uppnås är att bedömning, beställning, fakturering m.m. handhas av den huvudman som ansvarar för huvudhjälpmedlet samt att hela ordinations/förskrivningsprocessen blir smidigare. Undantaget från denna grundprincip är drivaggregat till rullstolar där Region Skåne har ansvaret. Överlåtelse av hjälpmedel 10

Ungdomar som fyller 20 år skall få behålla sina hjälpmedel (dvs kommunen köper över dem), när de överförs från Region Skånes ansvar till kommunens. Region Skåne skall, innan överlåtelse sker, göra en genomgång av ungdomens hjälpmedel så att dessa är aktuella. I de fall kompetens mm inte finns på den kommunala hjälpmedelsenheten skall denna under en övergångsperiod kunna köpas in från Region Skånes hjälpmedelsverksamhet. När det överlåtna hjälpmedlet är uttjänt gäller kommunens regler för fortsatt förskrivning och val av hjälpmedel. Om t ex trehjulig cykel inte finns i det kommunala sortimentet kan en ny sådan inte förskrivas. I de fall ett överlåtet hjälpmedel återlämnas innan det är avskrivet skall möjligheten finnas till återköp av Region Skåne. Förtydligandet finns att läsa i sin helhet på Region Skånes och Kommunförbundet Skånes hemsidor. Vem har rätt till hjälpmedel Person med funktionsnedsättning som är bosatt i Skåne kan vid behov förskrivas hjälpmedel i enlighet med de regler och avgifter som framgår av dessa riktlinjer. För att erhålla ett hjälpmedel krävs en förskrivning av läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut eller annan yrkeskategori som har förskrivningsrätt. Vad beträffar utlandssvenskar, utländska medborgare, asylsökande och utomlänspatienter gäller särskilda regler angående vilka som har rätt till hjälpmedel och vem som svarar för kostnaden. Se speciellt avsnitt i längre fram. Kommunernas hjälpmedelsansvar omfattar endast de som är folkbokförda i kommunen. Vem har rätt att förskriva hjälpmedel Rätten att förskriva hjälpmedel beslutas av respektive region och kommun. Förskrivningsrätt är beviljad för olika yrkesgrupper på grundval av formell kompetens och avser vissa specificerade produktgrupper som framgår av respektive huvudmans hjälpmedelshandbok och lokala riktlinjer. För privata vårdgivare, entreprenörer, bolag osv regleras förskrivningsrätten i avtal med respektive hälso- och sjukvårdshuvudman. 11

Vad gäller vid förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedel är en del av vård och behandling och ska därför dokumenteras i patientjournal. Hjälpmedel ska komplettera eventuella andra åtgärder och får inte bli ett alternativ till aktiv habilitering/rehabilitering. Detta innebär att medicinska, psykologiska, pedagogiska, sociala, tekniska och arbetsinriktade insatser måste samordnas på ett effektivt sätt och att samarbete måste ske mellan olika kompetenser och yrkeskategorier. Förskrivaren ska tillsammans med personen med funktionsnedsättning och/eller närstående utreda det totala hjälpmedelsbehovet, vilka eventuella alternativ till hjälpmedel som finns samt behov av övriga åtgärder, såsom behandling, annan medicinsk åtgärd eller bostadsanpassning. I helhetssynen innefattas även samverkan med andra berörda yrkeskategorier samt kunskap om och insikt i ekonomiska konsekvenser av förskrivningen. göra en bedömning, utifrån personens medicinska, sociala och psykologiska status, av hjälpmedlets funktion och dess möjligheter att i olika situationer kompensera aktuell funktionsnedsättning eller på annat sätt ge stöd och hjälp. I denna bedömning ingår även att göra en riskbedömning för att ta ställning till säkerhetsaspekter och eventuella kontraindikationer. upprätta en individuell skriftlig habiliterings-/rehabiliteringsplan. Av denna ska planerade och beslutade insatser framgå. Vid byte av vårdform ansvarar förskrivaren för att habiliterings- /rehabiliteringsplanen överrapporteras till den nye vårdgivaren (samordnad vårdplanering se: www.skane.se/utskrivningsklar). Förskrivaren ska också ansvara för att personen tränas att använda hjälpmedlet enligt de mål som angivits i den individuella planen. Själva träningen kan utföras enligt fastställd plan av annan än förskrivaren, men det övergripande ansvaret kvarstår hos den senare. speciellt ta hänsyn till personer med flera funktionsnedsättningar, t ex nedsättning av rörelseförmågan och synnedsättning/hörselnedsättning, där varje enskild funktionsnedsättning inte berättigar till hjälpmedel. ansvara för att uppföljning sker. Uppföljningen ska dokumenteras och vid uppföljningen bör också vägas in om ytterligare insatser krävs och om den samlade behovsbedömningen påverkas. ansvara för uppföljning i samband med flyttning av hjälpmedlet. 12

ha kännedom om olika aktuella produkter och deras funktionella egenskaper, anpassningsmöjligheter och kostnader. om ett begagnat likvärdigt hjälpmedel finns, se till att detta alltid i första hand lämnas ut. Hjälpmedlet ska vara rekonditionerat så att det uppfyller tekniska och hygieniska krav. ansvara för att personen och/eller närstående får instruktion i hur hjälpmedlet ska användas och skötas. ansvara för att personen informeras om sitt ansvar (se Användarens ansvar) och de förutsättningar som gäller för att erhålla hjälpmedel. Vid förskrivning av vissa hjälpmedel kompletteras förskrivarens anvisningar med en utprovare. Så kan vara fallet om en förskrivare, t ex en läkare, förskriver ett hjälpmedel och en arbetsterapeut/sjukgymnast är utprovare. Ett sådant tillägg anger att bådas kompetens krävs för att förskrivningen ska leda till en optimal och säker lösning. Expertis inom habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen i Region Skåne kan, inom sitt kompetensområde och på grundval av sin expertkunskap, neka utprovning och/eller utlämning av ett förskrivet hjälpmedel eller kan välja annan produkt som uppfyller önskad funktion. När så sker ska förskrivaren kontaktas. Förskrivning av hjälpmedel utanför sortimentet Om förskrivaren bedömer att en produkt som inte finns i sortimentet är lämpligare ska berörd verksamhetschef/kostnadsansvarig kontaktas för beslut. Om annan beslutsordning finns lokalt så gäller denna. Förskrivaren och personen måste i sådana fall vara medvetna om de konsekvenser som detta innebär, t ex i fråga om servicemöjligheter. Specialanpassning av hjälpmedel Om personens behov inte kan tillgodoses genom val av hjälpmedel eller anpassningar av dessa kan specialanpassning vara ett alternativ. Specialanpassning utförs av personal med särskild kompetens på området. Specialanpassningen kan göras genom att kombinera produkter på ett sätt som tillverkaren/tillverkarna ej avsett, genom att göra förändringar på befintlig produkt, genom tillverkning av ny produkt eller genom att använda ett hjälpmedel på ett sätt som tillverkaren ej avsett. Specialanpassning utförs efter skriftlig anvisning från förskrivare. Förskrivaren ansvarar för den slutgiltiga produkten. 13

Vid specialanpassning av ett hjälpmedel krävs att personen informeras om eventuella risker samt att den som utför specialanpassningen gör en riskanalys. Förskrivaren ska avgöra om nyttan med specialanpassningen är så stor att eventuella risker är acceptabla. Användarens ansvar Allmänt om hjälpmedel Hjälpmedlen ägs av Region Skåne eller respektive kommun och är därför lån. Då behovet upphör ska hjälpmedlen återlämnas till den enhet som lämnat ut dem. Lokala undantag förekommer. Kostnader för eget inköp av hjälpmedel ersätts inte av Region Skåne eller kommunerna i efterhand. Konsumentprodukter, som normalt även används av personer utan funktionsnedsättning, betraktas inte som hjälpmedel om de är tillgängliga i den öppna handeln. Hjälpmedelsanvändaren bekostar själv vissa förbrukningsartiklar som anges i samband med förskrivning. Som förbrukningsartiklar räknas t ex papper, standardbatterier och toner. Elförbrukning, åskskydd, överspänningsskydd, batteribackup och jordfelsbrytare bekostas ej av hälso- och sjukvårdshuvudmannen. Skötsel och reparation Användaren eller personal/anhörig ska följa givna förskrivningsanvisningar och ansvarar för daglig skötsel av hjälpmedlet. Region Skåne eller respektive kommun ansvarar för reparationsservice om inget annat anges. Reparation av hjälpmedel ska beställas genom respektive hjälpmedelsansvarig verksamhet enligt de instruktioner som getts vid förskrivningstillfället. Vid reparation av ett hjälpmedel kan personen under tiden inte alltid få låna ett reservhjälpmedel. Vid vårdslöshet i hanteringen av hjälpmedlet eller om underhållet har misskötts ska personen betala ersättning för de reparationer på hjälpmedel som föranleds av detta. Förkommet/stulet hjälpmedel 14

För hjälpmedel som förkommer eller blir stulna är personen ersättningsskyldig och bör därför i samband med förskrivning se över sitt försäkringsskydd. Hemförsäkring täcker i vissa fall kostnader för förlorat eller skadat hjälpmedel. Eventuella tillkommande försäkringskostnader svarar personen själv för. Flyttning Vid flyttning till annat landsting/region eller annan kommun ska kontakt tas med den enhet som lämnat ut hjälpmedlet för överenskommelse om vad som gäller i det enskilda fallet. Det kan vara praktiskt att individuellt anpassat hjälpmedel får tas med. Principiellt gäller att hjälpmedel ska erbjudas mottagande landsting/region och kommun. Transport vid flyttning ersätts inte av hälso- och sjukvårdshuvudmannen. Resa utomlands Kostnader som uppkommer i samband med att hjälpmedlet transporteras till eller från utlandet ersätts inte av hälso- och sjukvårdshuvudmannen. Då service, reparation, anpassning eller dylikt krävs vid vistelse i utlandet ansvarar personen för att ta hjälpmedlet till ansvarig verksamhet hos hälso- och sjukvårdshuvudmannen för åtgärd. Service, reparation, anpassning eller dylikt gjorda i utlandet ersätts inte av hälso- och sjukvårdshuvudmannen. Korttidslån inmontering utbyte dubbelutrustning uthyrning Korttidslån Hjälpmedel kan i vissa fall vid behov lånas för kortvarigt bruk. Med kortvarigt bruk menas en tidsperiod på högst 3 månader. Korttidslån förskrivs enligt anvisningarna i regelverket. Inmontering eller fastsättning Om ett hjälpmedel kräver inmontering eller fastsättning ska förskrivaren se till att detta blir utfört. Fastighetsägaren måste ge tillstånd till montering av hjälpmedel i bostaden. 15

Omkostnader vid nedmontering i samband med flyttning eller renovering ersätts inte t.ex. lagning av hål i vägg eller tak, ommålning m.m. Utbyte av hjälpmedel Lokala riktlinjer förekommer Utbyte till annat hjälpmedel kan ske då en förändring i personens hjälpmedelsbehov har skett. En ny behovsbedömning krävs. Utbyte till annat hjälpmedel kan ske då befintligt hjälpmedel bedöms som utslitet. Ett hjälpmedel kan ersättas med annan modell om detta ytterligare väsentligt kompenserar funktionsnedsättningen. En ny behovsbedömning krävs. Dubbelutrustning Generellt rekommenderas ingen dubbelutrustning, men om synnerliga skäl finns kan dubblett förskrivas. Så kan t ex vara fallet om en person har dubbelt boende och hjälpmedlet inte går att flytta eller när det gäller vissa skolhjälpmedel. Beslut fattas enligt lokala riktlinjer utifrån funktionella och tekniska bedömningar. Hälso- och sjukvårdshuvudmannen lämnar inte ut hjälpmedel till fritidsboende. Uthyrning Kommunerna rekommenderas att hyra ut hjälpmedel enligt särskilda rutiner till personer som vistas i en kommun men är bosatt i en annan. Utomlänsförskrivning (gäller endast Region Skåne) Rik- och regionavtalet gäller för person med funktionsnedsättning som inte är bosatt i Skåne. Hjälpmedel till utomlänspatienter ska förskrivas i samråd med personens hemlandsting om kostnaden beräknas överstiga 10 000 kronor. Dock bör, oberoende av beloppets storlek, hemlandstinget alltid kontaktas innan förskrivning sker, för uppföljning av hjälpmedlen. Om hjälpmedlet kräver någon form av installation eller måste anpassas till personens bostadsförhållanden eller den vardagliga miljön i övrigt ska det 16

förskrivas och betalas av personens hemlandsting. I sådant fall äger personens hemlandsting hjälpmedlet. Ersättning enligt riksavtalet/regionavtalet beräknas enligt det belopp som motsvarar kostnaden för inköp och individuell anpassning, fraktkostnad och andra kostnader som direkt kan hänföras till hjälpmedlet. Förskrivning vid vistelse i annan kommun än hemkommunen Vid förskrivning av hjälpmedel till personer som vistas i annan kommunen än hemkommunen ska kontakt tas med personens hemkommun. Det är hemkommunen som enligt hälso- och sjukvårdslagen har kostnadsansvaret för hjälpmedlet. Särskilda regler för hjälpmedel till utlandssvenskar, utländska medborgare samt asylsökande (dessa avtal gäller endast regioner/landsting) Hjälpmedel till utlandssvenskar vid akut sjukdom/nödvändig vård under tillfällig vistelse i Skåne Svensk medborgare bosatt i EU/EES-stat och som omfattas av EU/EES avtal har rätt till subventionerad medicinsk vård och hjälpmedel som är direkt kopplat till nödvändig vård (inkl akut vård) i samband med sjukdom eller skada som uppkommit under vistelsen här i landet. Nödvändig vård (inkl akut vård) innefattar också vård som orsakas av kronisk sjukdom. Utifrån ett medicinskt underlag bedömer förskrivaren om det föreligger nödvändig vård inklusive hjälpmedelsbehov eller om förskrivning av hjälpmedel kan vänta tills patienten/brukaren kommer tillbaka till sitt hemland. Dessa svenska medborgare skall kunna visa upp sitt EU-kort eller ett provisoriskt intyg utfärdat av myndighet i deras arbets- eller bosättningsland, som styrker rätten att få nödvändig vård och hjälpmedel i Sverige. För svenska medborgare bosatt i Nordiska länder krävs inget EU-kort, däremot uppvisande av ID-handling samt personens fullständiga adress i hemlandet. Utlandssvenskar bosatta i konventionsländer har samma förmåner som ovan efter uppvisat pass eller intyg. Konventionsländer med avseende hjälpmedel är för närvarande Algeriet, Australien samt för studerande och arbetande från delstaten Québec i Kanada. Den berörda personen betalar samma patientavgift som bosatta inom Region Skåne och innefattas därmed även av högkostnadsskyddet i hälso- och sjukvårdslagen. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med kopia på ID-handling eller pass samt i förekommande fall kopia på EU-kort (fram och baksida) eller intyg till Försäkringskassan. 17

Utlandssvenskar bosatt utanför EU/EES-land eller utanför Norden, i övriga länder med vilka Sverige saknar konvention, betalar utlandssvensken de verkliga kostnaderna för hjälpmedel i Sverige. Landstinget kan begära tillbaka förskrivna hjälpmedel senast när brukaren lämnar länet. Hjälpmedel till utlandssvenskar vid planerad vård Svenska medborgare, bosatt inom EU/EES-stat och som omfattas av EU/EES-avtal är hänvisade att söka planerad vård i sitt arbets- eller bosättningsland. Men utlandssvensk som kan styrka med hjälp av ett intyg, S2 eller E112, från myndighet i bosättningslandet kan få planerad vård i Sverige. Vårdlandstinget debiterar Försäkringskassan eventuella hjälpmedelskostnader under vistelsen i Sverige enligt lokala rutiner. Om man som svensk medborgare bor och är försäkrad i ett annat land kan man normalt inte ta med sig hjälpmedel till arbets- eller bosättningslandet. Undantag kan göras om förskrivaren tillsammans med kostnadsansvarig kommer överens därom. Transporter av hjälpmedel till utlandet ersätts inte av hälso- och sjukvårdshuvudmannen. Hjälpmedel som kräver fast installation eller som kräver fortlöpande service ska inte förskrivas till utlandssvensk för användning utomlands. Hjälpmedel för icke-akuta behov ska sökas i bosättningslandet. Pensionärer med svensk pension och som är bosatt i annan EU/EES-stat eller Schweiz Pensionärer med svensk pension som är bosatta i ett annat EU-land och som reser till Sverige har rätt till all vård till vanlig patientavgift. Det krävs uppvisande av legitimation och EU-kortet, samt Intyg om rätt till vårdformer i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Kostnaden för denna vård debiteras Försäkringskassan. Hjälpmedel till utländska medborgare vid akut sjukdom/nödvändig vård under tillfällig vistelse i Skåne Medborgare från EU/EES-land eller Schweiz och konventionsländer (avseende hjälpmedel är det för närvarande Algeriet, Australien och delstaten Québec i Kanada) som tillfälligt vistas i Sverige har rätt till subventionerad medicinsk vård vid akut sjukdom/nödvändig vård och hjälpmedel som är direkt kopplad till detta. Akut sjukdom/nödvändig vård innefattar också vård som orsakas av kronisk sjukdom. Utifrån ett medicinskt underlag bedömer förskrivaren om det föreligger nödvändig vård inklusive hjälpmedelsbehov eller om förskrivning av hjälpmedel kan vänta tills patienten/brukaren kommer tillbaka till sitt hemland. För att styrka sin rätt till nödvändig vård skall personer från EU/EES-land eller Schweiz visa upp ett individuellt EU-kort eller ett provisoriskt intyg 18

från socialförsäkringsinstitution i det land där han/hon är bosatt. Saknas detta kan kostnadsansvarig enhet begära att personen betalar hjälpmedelskostnaden (inkl. moms) kontant eller mot faktura. Den vårdsökande bör i dessa fall underrättas om möjligheten att få ersättning för sina utlägg från sin socialförsäkringsinstitution i sitt hemland. Från de Nordiska länderna krävs endast ID-handling samt att de uppger fullständig adress i hemlandet. Personer från länder där Sverige har särskilda överenskommelser, s.k. konventioner om sjukvårdsförmåner, ska personen kunna styrka att vederbörande är bosatt i ett sådant land med sitt pass eller försäkringsintyg. Vid förskrivning av hjälpmedel skickar kostnadsansvarig enhet en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med kopia på EU-kort (fram och baksidan)/ pass / intyg eller vid förekommande fall ID-handling till Försäkringskassan i Gotland som har det nationella ansvaret för hantering av denna typ av ärenden. Förskrivning av hjälpmedel görs utifrån gällande regler inom Region Skåne. Patienten/brukaren från EU/EES-land, Norden och konventionsländer betalar till landstinget samma patientavgifter som personer bosatta i Region Skåne för nödvändig vård. Personen omfattas därmed också av högkostnadsskyddet i hälso- och sjukvårdslagen. Den resterande kostnaden för hjälpmedlet debiteras Försäkringskassan. Förskrivna hjälpmedel kan begäras tillbaka när brukaren lämnar landet. För övriga utländska medborgare där det saknas sjukvårdsavtal med Sverige faktureras patienten/brukaren själv hela vårdkostnaden. Detta gäller för såväl akut som planerad vård. Se även Vård av personer från andra länder, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Hjälpmedel till utländska medborgare vid planerad vård Patienten kan få subventionerad planerad vård om de uppvisar intyg styrker sådan vård i Sverige. Patienten/brukarens försäkringskassa i hemlandet skall med intyg S2 eller E 112 styrka att det finns tillstånd för vård i Sverige. En del av vården kan också innefatta förskrivning/utlåning av hjälpmedel under vistelsen i Sverige. Regionen debiterar Försäkringskassan för kostnaden för vården, inklusive hjälpmedel. Dessa hjälpmedel kan man normalt inte ta med sig till hemlandet. Undantag kan göras om förskrivaren tillsammans med kostnadsansvarig kommer överens om det. Planerad vård (även hjälpmedel) som inte är styrkt med intyg ska patienten betala hela vårdkostnaden för. Se även Vård av personer från andra länder, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. 19

Utländska medborgare som arbetar i Sverige Om en person bor i ett EU/EES-land eller Schweiz och arbetar i Sverige har denna samt familjemedlem till sådan (make/maka och barn upp till 18 år) rätt till hjälpmedel på samma sätt som om personen var bosatt i landstinget och betalar samma patientavgift. Personen ska vara inskriven i den svenska Försäkringskassan vilket ska kunna styrkas med intyg Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/ESSland eller Schweiz eller ett av arbetsgivaren utfärdat giltigt svenskt arbetsgivarintyg. Även personer bosatta i Norden har rätt till hjälpmedel som ovan mot uppvisande av ID-handling samt fullständig hemadress i bosättningslandet. Förutsatt att personen är försäkrad i ett nordiskt land. Försäkringskassan bekostar dessa hjälpmedel. Om en person som arbetat i Sverige slutar sin anställning och flyttar tillbaka till sitt hemland är det huvudmannen som avgör om hjälpmedlet får behållas. Utländska medborgare som arbetar i Sverige och som kommer från andra länder än EU/EES och konventionsländer utan att vara inskrivna i Försäkringskassan i Sverige betalar själv hela vårdkostnaden samt hjälpmedel. Rätt till vård i Sverige för den som studerar i ett annat EU/EES-land och Schweiz Personer, bosatta i Sverige, som lämnar landet för att genomgå en studiestödsberättigad utbildning i ett annat EU/EES-land eller Schweiz och som avregistrerar sig från folkbokföringen samtidigt som de omfattas av svensk socialförsäkring har tillgång till nödvändig och planerad vård i Sverige till svensk patientavgift. Med studerande jämställs personer som har utbildningsbidrag för doktorander. Denna personkrets ska vid vårdtillfället för vårdgivaren visa upp Intyg om rätt till vård i Sverige för personer som studerar i ett annat EU/EES-land eller Schweiz som utfärdas av svensk Försäkringskassa. När det gäller personer som studerar i ett annat nordiskt land och är folkbokförd i det landet räcker det med legitimation och att hemadressen i bosättningslandet uppges vid vårdtillfället. Kostnaden för tillhandahållen vård, efter avdrag för patientavgift, ska faktureras Försäkringskassan tillsammans med kopia av intyget. Hjälpmedel till asylsökande och flyktingar (dessa avtal gäller endast regioner/landsting) Gäller även för papperslösa (inkl gömda flyktingar) enligt beslut av Regionfullmäktige i Skåne. För dessa gäller samma regler som för asylsökande. Definition av asylsökande: Asylsökande är en person som ansökt om asyl men ännu ej fått ett lagakraftvunnet beslut av Migrationsverket. 20