Yrkesutbildning - åt vem, för vad? Anders Nilsson Lunds Universitet Ekonomisk-historiska institutionen Konferens: Arbetslivet i dåtid, nutid och framtid Centrum för yrkeskunnande och Västra Götalandsregionen Göteborg 26 november 2013
Yrkesutbildning - ett medel att bekämpa ungdomsarbetslöshet? Tydliga samband mellan utbildning och arbetslöshet 14 (OECD Education at a Glance 2013) 12 10 8 6 Comp Sec gen Sec voc Ter basic Ter adv 4 2 0
Yrkesutbildning - ett medel att bekämpa ungdomsarbetslöshet? Sambandet är tydligt mellan utbildning och arbetslöshet varför så stort fokus på yrkesutbildning? Rekrytering Anknytning till arbetslivet
Yrkesutbildning - ett medel att bekämpa ungdomsarbetslöshet? Olika sätt att bedriva yrkesutbildning
Varför så starkt fokus på lärlingsutbildning? Lärlingssystem störst i Almedalen Den fråga som fick störst genomslag i Almedalen var införande av ett fungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem i gymnasieskolan. Lärlingsutbildning nämndes i nästan alla tal som partiledarna höll. (Folkbladet 2013-07-23 )
1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Varför så starkt fokus på lärlingsutbildning? Ungdomsarbetslösheten i Danmark och Sverige Konventionellt mått Relativ ungdomsarbetslöshet 30 6 25 5 20 4 15 10 Danmark Sverige 3 2 Danmark Sverige 5 1 0 0
Varför är det så svårt att etablera lärlingsutbildning?
System för övervakning och kontroll Lärlingsländerna speciell lagstiftning sent 1800-tal till tidigt 1900-tal övervakning av partsgemensamma organ garanterar utbildning under lärlingstiden certifiering av lärlingsyrken Den svenska modellen kollektivavtal från omkring 1900 avvisade förslag till lagstiftning vid flera tillfällen svagare rättskraft dåligt samarbete mellan parterna under mellankrigstiden
Lärlingsutbildning under 1940- och 1950-talen Utbildning av yrkesarbetare sker bäst och billigast på arbetsplatserna Arbetsmarknadens Yrkesråd 1944 Saltsjöbadsavtalet 1938 hade skapat nya förutsättningar
Lärlingsutbildning under 1940- och 1950-talen LO, SAF och staten ville ha lärlingsutbildning Ungdomar var inte särskilt intresserade 45000 40000 35000 30000 25000 Lärlingar 20000 Lärlingar 15000 10000 5000 0 1920 1940 1950
Lärlingsutbildning under 1940- och 1950-talen Skicklighetspremien var inte särskilt hög förrän i slutet av 40-talet Lätt att få jobb även utan yrkesutbildning 1,35 1,3 1,25 1,2 Relative wage 1,15 1,1 1,05
En ny modell för yrkesutbildning skolförlagd yrkesutbildning Grundläggande utbildning är samhällets uppgift, inte företagens - 1963 års yrkesutbildningsberedning 1971 års gymnasieskola yrkesutbildning en del av gymnasiestadiet Korta utbildningar (2 år) Breda utbildningar riktade mot en sektor på arbetsmarknaden, inte ett specifikt yrke Helt skolförlagd Kontakter med arbetslivet upphörde
Skolförlagd yrkesutbildning i förhållande till arbetsmarknaden Kort men bred skolförlagd yrkesutbildning komplementärt till det fordistiska produktionssättet. Relativt enkla, standardiserade arbetsuppgifter En arbetare kan lätt ersättas men en annan Kort inlärningskurva för många arbetsuppgifter Rationellt för näringslivet att lägga utbildningskostnaderna på samhället
1963 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 Skolförlagd yrkesutbildning i förhållande till arbetsmarknaden Så länge ungdomsarbetslösheten var låg var den bristande kontakten med arbetslivet under utbildningen inte något stort problem men några år in på 1970- talet förändrades bilden (arbetslöshet 20-24 år; källa Håkansson 2011) 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Arb löshet enl äldre def Arb löshet enl nya def
Modifieringar av den skolförlagda yrkesutbildningen Vi kan inte ha kvar yrkesutbildningen nästan helt i skolan och vi kan inte ta tillbaka den helt till företagen heller - SAF-tidningen nr 26 1986 ÖGY förlängd utbildning till tre år för att skapa utrymme för mer praktik treåriga yrkesprogram i gymnasieskolan från 1992 Ett annat spår utbildning på lärlingsplatser
Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) Under snart tjugo år har problemen med den arbetsplatsförlagda utbildningen varit ungefär likadana - Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken (Skolinspektionen 2011) APU ett obligatoriskt inslag på yrkesprogrammen - Korta inblickar snarare än gedigen erfarenhet - Verksamheten styrd av kurs- och läroplaner - Konjunkturkänsligt
Pågående tudelning av arbetsmarknaden? Högt utbildade specialister med en global arbetsmarknad Enkla servicejobb på hemmamarknaden industriprodukter på den internationella marknaden outsourcing på gång
Svenska företag flyttar tusentals jobb förlorade (SvD 4 oktober 2013)
Om arbetsmarknaden ser ut så, vilken yrkesutbildning behövs då? den frågan lämnar jag öppen för diskussion!