Ögontentamen HT2 1998 1/24 TENTAMEN I OFTALMOLOGI HT II 1998 Instruktioner: Skrivningen består av 4 fall. I varje fall kommer sjukdomsbild och fakta att tillföras successivt med nya delfrågor. Besvarat ark läggs när det är klart upp och ned på golvet till höger om dig. Tag därefter fram nästa fråga och vänd den rätt. Det är inte tillåtet att ha flera ark framme samtidigt.. Lagt ark ligger. Det är således inte tillåtet att vandra fram och tillbaka i tentamen. Lägg alla sidorna i kuvertet efter skrivningen. Vi hoppas att frågorna känns relevanta för den genomgångna kursen. Lycka till Peter Håkan
Ögontentamen HT2 1998 2/24 Fall 1
Ögontentamen HT2 1998 3/24 Du vikarierar som distriktsläkare i Ängelholm, det är måndag och ute har årets första snö fallit. Till mottagningen kommer Pelle 7 år, han har haft snöbollskrig med klasskamraterna på lunchrasten. Oturligt nog fick Pelle en hård snöboll i vä öga, och vill inte gärna öppna ögat. Han kommer med en remiss från skolsyster. 1p. Vilka frågor vill Du ställa för att bättre bedöma skadans allvarlighetsgrad? 1p Vilka undersökningar bör Du göra på vårdcentralen?
Ögontentamen HT2 1998 4/24 Du vikarierar som distriktsläkare i Ängelholm, det är måndag och ute har årets första snö fallit. Till mottagningen kommer Pelle 7 år, han har haft snöbollskrig med klasskamraterna på lunchrasten. Oturligt nog fick Pelle en hård snöboll i vä öga, och vill inte gärna öppna ögat. Han kommer med en remiss från skolsyster. Pelle säger att det först gjorde väldigt ont, men att det nu endast smärtar om blinkar. Han tycker att det känns som grus i ögat. Han ser inte dubbelt men han upplever synen som sämre på det vänstra ögat. Du vill undersöka ögats yttre med ficklampa och även synen men Pelle har mycket svårt att hålla ögat uppe pga gruskänslan. 1p. Hur kan Du underlätta undersökningen? 1p. Vad har Pelle för synskärpa (missade bokstäver är markerade med )? Hö öga Vä öga
Ögontentamen HT2 1998 5/24 Du vikarierar som distriktsläkare i Ängelholm, det är måndag och ute har årets första snö fallit. Till mottagningen kommer Pelle 7 år, han har haft snöbollskrig med klasskamraterna på lunchrasten. Oturligt nog fick Pelle en hård snöboll i vä öga, och vill inte gärna öppna ögat. Han kommer med en remiss från skolsyster. Pelle säger att det först gjorde väldigt ont, men att det nu endast smärtar om blinkar. Han tycker att det känns som grus i ögat. Han ser inte dubbelt men han upplever synen som sämre på det vänstra ögat. Du vill undersöka ögats yttre med ficklampa och även synen men Pelle har mycket svårt att hålla ögat uppe pga gruskänslan. Du ger Pelle en droppe bedövning i vä öga så att han lättare kan hålla det öppet. På höger öga ser Pelle nedersta raden dvs 1,0 men på vä öga kan han bara se den tredje raden dvs 0,3. Du kan nu också bedöma ögats yttre. Du finner att vä öga har en måttlig blandad injektion, att kornealreflexen är uppsplittrad på vä öga. Båda pupillerna är runda och likstora men Du tycker att vänster pupill reagerar något trögare för ljus. Du kan inte se något blod i främre kammaren. 1p. Vilka biverkningsrisker bör man känna till vad gäller bedövningsdroppar i ögat? 1p. Bör Du färga med Fluorescein i detta läge --- motivera Ditt svar? Ja! Nej! MOTIVERA MOTIVERA
Ögontentamen HT2 1998 6/24 Du vikarierar som distriktsläkare i Ängelholm, det är måndag och ute har årets första snö fallit. Till mottagningen kommer Pelle 7 år, han har haft snöbollskrig med klasskamraterna på lunchrasten. Oturligt nog fick Pelle en hård snöboll i vä öga, och vill inte gärna öppna ögat. Han kommer med en remiss från skolsyster. Pelle säger att det först gjorde väldigt ont, men att det nu endast smärtar om blinkar. Han tycker att det känns som grus i ögat. Han ser inte dubbelt men han upplever synen som sämre på det vänstra ögat. Du vill undersöka ögats yttre med ficklampa och även synen men Pelle har mycket svårt att hålla ögat uppe pga gruskänslan. Du ger Pelle en droppe bedövning i vä öga så att han lättare kan hålla det öppet. På höger öga ser Pelle nedersta raden dvs 1,0 men på vä öga kan han bara se den tredje raden dvs 0,3. Du kan nu också bedöma ögats yttre. Du finner att vä öga har en måttlig blandad injektion, att kornealreflexen är uppsplittrad på vä öga. Båda pupillerna är runda och likstora men Du tycker att vänster pupill reagerar något trögare för ljus. Du kan inte se något blod i främre kammaren. Du är medveten om att bedövningsmedel hämmar läkningen av kornealepitelskador men Du bedömer det som viktigare att Du kan undersöka ordentligt. Du bestämmer Dig för att remittera patienten till Ögonklinik eftersom Du misstänker kontusionsskada. Därför färgar Du inte med Fluorescein eftersom det kan störa undersökningen på Ögonkliniken genom att ge ljusväg. 1p. Hur snabbt bör Pelle komma till Ögonkliniken? 1p. Om pupillen varit helt normal och Du sett en tydlig erosion hade Du själv kunnat handlägga skadan. Hur?
Ögontentamen HT2 1998 7/24 Fall 2
Ögontentamen HT2 1998 8/24 Du tjänstgör på en barnavårdscentral och träffar där 2 månader gamla Sara. Mamman misstänker att ena ögat skelar ibland. 2p. Vilka frågor ställer Du till mamman för att försöka hitta riskfaktorer för skelning?
Ögontentamen HT2 1998 9/24 Du tjänstgör på en barnavårdscentral och träffar där 2 månader gamla Sara. Mamman misstänker att ena ögat skelar ibland. Du får veta att Sara har en äldre bror --- han är ögonfrisk. Någon skelning finns inte i familjen och inte heller någon allvarlig synnedsättning. Graviditeten var normal och mamman hade inga infektioner, t.ex röda hund. Sara är född i rätt tid och förlossningen var normal och komplikationsfri. Hennes utveckling i övrigt verkar normal. 1p. Någon stor eller uppenbar skelning har mamman inte sett. Vilken kliniks relevans har en eventuell intermittent skelning hos ett 2 månader gammalt barn? 1p. Vilken/vilka undersökningar vill Du göra för att undersöka Sara?
Ögontentamen HT2 1998 10/24 Du tjänstgör på en barnavårdscentral och träffar där 2 månader gamla Sara. Mamman misstänker att ena ögat skelar ibland. Du får veta att Sara har en äldre bror --- han är ögonfrisk. Någon skelning finns inte i familjen och inte heller någon allvarlig synnedsättning. Graviditeten var normal och mamman hade inga infektioner, t.ex röda hund. Sara är född i rätt tid och förlossningen var normal och komplikationsfri. Hennes utveckling i övrigt verkar normal. Du vet att skelning kan vara svårbedömd hos barn upp till 6 månaders ålder där kliniskt oväsentliga konvergensspasmer också är vanliga. Du gör ändå en enkel ögonundersökning genom att undersöka i genomfallande ljus och bedömmer också grovt symmetrin i ljusreflexen på hornhinnorna. Du finner då att den röda reflexen på höger sida är mycket mörk medan den är normal på vänster sida. Någon säker asymmetri i ögonens ställning ser Du inte. 2p. Vilka diagnoser bör Du ha i åtanke vid dessa fynd? 2p. Hur allvarligt är tillståndet (motivera)? 2p. Hur handlägger Du Sara vidare?
Ögontentamen HT2 1998 11/24 Du tjänstgör på en barnavårdscentral och träffar där 2 månader gamla Sara. Mamman misstänker att ena ögat skelar ibland. Du får veta att Sara har en äldre bror --- han är ögonfrisk. Någon skelning finns inte i familjen och inte heller någon allvarlig synnedsättning. Graviditeten var normal och mamman hade inga infektioner, t.ex röda hund. Sara är född i rätt tid och förlossningen var normal och komplikationsfri. Hennes utveckling i övrigt verkar normal. Du vet att skelning kan vara svårbedömd hos barn upp till 6 månaders ålder där kliniskt oväsentliga konvergensspasmer också är vanliga. Du gör ändå en enkel ögonundersökning genom att undersöka i genomfallande ljus och bedömmer också grovt symmetrin i ljusreflexen på hornhinnorna. Du finner då att den röda reflexen på höger sida är mycket mörk medan den är normal på vänster sida. Någon säker asymmetri i ögonens ställning ser Du inte. Du misstänker kongenital katarakt. Retinoblastom kan dock också ge störning i genomfallande ljus. Du bedömer att tillståndet är mycket allvarligt eftersom djup amblyopi utvecklas snabbt hos barn med kongenital katarakt. Skulle det röra sig om ett retinoblastom, som är en malign tumör måste man även beakta mortalitetsrisken. Därför remitterar Du patienten akut till ögonklinik för vidare bedömning.
Ögontentamen HT2 1998 12/24 Fall 3
Ögontentamen HT2 1998 13/24 Du arbetar som AT-läkare i Trelleborg och är placerad på kirurgkliniken. Du skriver just ut en 42-årig man som genomgått en tarmoperation på grund av Mb Chron. I förbifarten frågar han Dig varför han har börjat se sämre på sista tiden. 2p. Vilka frågor bör Du ställa till patienten för att bättre förstå orsaken till synproblemen? 1p. Vilken/vilka undersökningar vill Du göra?
Ögontentamen HT2 1998 14/24 Du arbetar som AT-läkare i Trelleborg och är placerad på kirurgkliniken. Du skriver just ut en 42-årig man som genomgått en tarmoperation på grund av Mb Chron. I förbifarten frågar han Dig varför han har börjat se sämre på sista tiden. Du får fram att synen på långt håll är normal men han har svårigheter att läsa. Han upplever ingen dimma och tycker heller inte att det finns några fläckar i synfältet. Några plötsliga försämringar har inte förelegat. Du undersöker synskärpan och finner att den är 1.0 på bägge ögonen. 1p. Vilken är den troligaste diagnosen? 2p. Hur handlägger Du det här tillståndet (remiss? råd? annat?)?
Ögontentamen HT2 1998 15/24 Du arbetar som AT-läkare i Trelleborg och är placerad på kirurgkliniken. Du skriver just ut en 42-årig man som genomgått en tarmoperation på grund av Mb Chron. I förbifarten frågar han Dig varför han har börjat se sämre på sista tiden. Du får fram att synen på långt håll är normal men han har svårigheter att läsa. Han upplever ingen dimma och tycker heller inte att det finns några fläckar i synfältet. Några plötsliga försämringar har inte förelegat. Du undersöker synskärpan och finner att den är 1.0 på bägge ögonen. Du bedömer att patienten har presbyopi och rekommenderar patienten att antingen söka optiker eller inhandla läsglasögon i någon butik. Han kan själv prova ut styrkan. Patienten ber Dig nu förklara tillståndet lite närmare och Du bestämmer Dig för att rita upp en skiss av ögat. 2p. Rita en skiss över ögat där relevanta delar för presbyopi finns med! Förklara, gärna med hjälp av figuren, tillståndets natur.
Ögontentamen HT2 1998 16/24 Du arbetar som AT-läkare i Trelleborg och är placerad på kirurgkliniken. Du skriver just ut en 42-årig man som genomgått en tarmoperation på grund av Mb Chron. I förbifarten frågar han Dig varför han har börjat se sämre på sista tiden. Du får fram att synen på långt håll är normal men han har svårigheter att läsa. Han upplever ingen dimma och tycker heller inte att det finns några fläckar i synfältet. Några plötsliga försämringar har inte förelegat. Du undersöker synskärpan och finner att den är 1.0 på bägge ögonen. Du bedömer att patienten har presbyopi och rekommenderar patienten att antingen söka optiker eller inhandla läsglasögon i någon butik. Han kan själv prova ut styrkan. Patienten ber Dig nu förklara tillståndet lite närmare och Du bestämmer Dig för att rita upp en skiss av ögat. Patienten blir nöjd med förklaringen och skaffar sig ett par billiga läsglasögon. Efter AT får Du ett ST-block i internmedicin och Du får 6 år senare åter träffa patienten. Återigen klagar han på synnedsättning som kommit senaste tiden (1/2 till 1 år eller så). Nu har han bekymmer att se riktigt klar både på långt håll och på nära håll. Inte heller nu märker han några avgränsade mörka områden i synfältet. 2p. Vilken/vilka undersökningar vill du göra i detta skede?
Ögontentamen HT2 1998 17/24 Du arbetar som AT-läkare i Trelleborg och är placerad på kirurgkliniken. Du skriver just ut en 42-årig man som genomgått en tarmoperation på grund av Mb Chron. I förbifarten frågar han Dig varför han har börjat se sämre på sista tiden. Du får fram att synen på långt håll är normal men han har svårigheter att läsa. Han upplever ingen dimma och tycker heller inte att det finns några fläckar i synfältet. Några plötsliga försämringar har inte förelegat. Du undersöker synskärpan och finner att den är 1.0 på bägge ögonen. Du bedömer att patienten har presbyopi och rekommenderar patienten att antingen söka optiker eller inhandla läsglasögon i någon butik. Han kan själv prova ut styrkan. Patienten ber Dig nu förklara tillståndet lite närmare och Du bestämmer Dig för att rita upp en skiss av ögat. Patienten blir nöjd med förklaringen och skaffar sig ett par billiga läsglasögon. Efter AT får Du ett ST-block i internmedicin och Du får 6 år senare åter träffa patienten. Återigen klagar han på synnedsättning som kommit senaste tiden (1/2 till 1 år eller så). Nu har han bekymmer att se riktigt klar både på långt håll och på nära håll. Inte heller nu märker han några avgränsade mörka områden i synfältet. Du undersöker patienten i genomfallande ljus och gör en synskärpebestämning. I genomfallande ljus finne Du ett mörkt område centralt i pupillen på bägge ögonen. Synskärpan är 0.7 på bägge ögonen. Patienten har inga avståndsglasögon. 1p. Vilken är den troligaste diagnosen? 2p. Kan det finnas någon förklaring till denna diagnos i patientens övriga anamnes? 2p. Hur handlägger Du patienten vidare? 1p. Hur behandlas detta tillstånd?
Ögontentamen HT2 1998 18/24 Du arbetar som AT-läkare i Trelleborg och är placerad på kirurgkliniken. Du skriver just ut en 42-årig man som genomgått en tarmoperation på grund av Mb Chron. I förbifarten frågar han Dig varför han har börjat se sämre på sista tiden. Du får fram att synen på långt håll är normal men han har svårigheter att läsa. Han upplever ingen dimma och tycker heller inte att det finns några fläckar i synfältet. Några plötsliga försämringar har inte förelegat. Du undersöker synskärpan och finner att den är 1.0 på bägge ögonen. Du bedömer att patienten har presbyopi och rekommenderar patienten att antingen söka optiker eller inhandla läsglasögon i någon butik. Han kan själv prova ut styrkan. Patienten ber Dig nu förklara tillståndet lite närmare och Du bestämmer Dig för att rita upp en skiss av ögat. Patienten blir nöjd med förklaringen och skaffar sig ett par billiga läsglasögon. Efter AT får Du ett ST-block i internmedicin och Du får 6 år senare åter träffa patienten. Återigen klagar han på synnedsättning som kommit senaste tiden (1/2 till 1 år eller så). Nu har han bekymmer att se riktigt klar både på långt håll och på nära håll. Inte heller nu märker han några avgränsade mörka områden i synfältet. Du undersöker patienten i genomfallande ljus och gör en synskärpebestämning. I genomfallande ljus finne Du ett mörkt område centralt i pupillen på bägge ögonen. Synskärpan är 0.7 på bägge ögonen. Patienten har inga avståndsglasögon. Du misstänker att patienten har katarakt. Möjligtvis kan den vara orsakad av patientens behandling för sin Mb Chron. Han har under långa perioder medicinerat med Prednisolon. Du skriver en vanlig remiss till Ögonklinik för utredning av synnedsättningen. Patienten undersöks så småningom där och har mycket riktigt bilateral katarakt som möjligtvis är utlöst av kortisonet. Katarakten operaras genom att linskärnan sönderdelas med ultraljud.
Ögontentamen HT2 1998 19/24 Fall 4
Ögontentamen HT2 1998 20/24 Du tjänstgör som AT-läkare på vårdcentralen i Storuman. En Januarimorgon söker fru Asplund, 68 år, på vårdcentralens öppna mottagning. Hon har vaknat tidigt på morgonen med kraftig värk i höger öga, synförsämring och tårflöde. 2p Talar någon/några av ovanstående anamnestiska uppgifter för allvarlig ögonåkomma? Vilken/vilka? 2p Vilka frågor ställer du för att komplettera anamnesen?
Ögontentamen HT2 1998 21/24 Du tjänstgör som AT-läkare på vårdcentralen i Storuman. En Januarimorgon söker fru Asplund, 68, på vårdcentralens öppna mottagning. Hon har vaknat tidigt på morgonen med kraftig värk i höger öga, synförsämring och tårflöde. Fru Asplund berättar att hon inte haft några ögonbesvär tidigare, men att hon haft glasögon så länge hon kan minnas. Kanske har synen försämrats något sista åren men inte på något betydande sätt. Hon har mycket sällan huvudvärk och känner sig frisk. Hon nämner också att hon inte ätit någon frukost då hon mår illa och att hon såg "glorior" kring gatlyktorna på vägen till vårdcentralen. 2p Vilken/vilka undersökningar bör Du göra? 2p. Vilka statusfynd letar Du särskilt efter?
Ögontentamen HT2 1998 22/24 Du tjänstgör som AT-läkare på vårdcentralen i Storuman. En Januarimorgon söker fru Asplund, 68, på vårdcentralens öppna mottagning. Hon har vaknat tidigt på morgonen med kraftig värk i höger öga, synförsämring och tårflöde. Fru Asplund berättar att hon inte haft några ögonbesvär tidigare, men att hon haft glasögon så länge hon kan minnas. Kanske har synen försämrats något sista åren men inte på något betydande sätt. Hon har mycket sällan huvudvärk och känner sig frisk. Hon nämner också att hon inte ätit någon frukost då hon mår illa och att hon såg "glorior" kring gatlyktorna på vägen till vårdcentralen. Du kontrollerar visus: Hö: fingerräkning 1 m, Vä: 0,8 eget glas. Glasögonen ser tjocka ut och Fru Asplund säger att hon har +5,0 som korrektion på båda ögonen. Hö öga är kraftigt kärlinjicerat med slingriga lite vida kärl, kornea är "rökig" med uppsplittrad reflex. Pupillen reagerar dåligt på ljuset från ficklampan och den är medelvid. Vä öga är blekt och retlöst med klar kornea och rund normalrörlig pupill. Vid palpation känns hö öga hårt jämfört med vänster. 1p Vilken är den troligaste diagnosen? 3p Beskriv hur du handlägger denna patient vidare --- även ev behandling på vårdcentralen och hur den verkar? 1p Beskriv med hjälp av en skiss var kammarvattnet bildas hur det cirkulerar och var det kommer ut ur ögat?
Ögontentamen HT2 1998 23/24 Du tjänstgör som AT-läkare på vårdcentralen i Storuman. En Januarimorgon söker fru Asplund, 68, på vårdcentralens öppna mottagning. Hon har vaknat tidigt på morgonen med kraftig värk i höger öga, synförsämring och tårflöde. Fru Asplund berättar att hon inte haft några ögonbesvär tidigare, men att hon haft glasögon så länge hon kan minnas. Kanske har synen försämrats något sista åren men inte på något betydande sätt. Hon har mycket sällan huvudvärk och känner sig frisk. Hon nämner också att hon inte ätit någon frukost då hon mår illa och att hon såg "glorior" kring gatlyktorna på vägen till vårdcentralen. Du kontrollerar visus: Hö: fingerräkning 1 m, Vä: 0,8 eget glas. Glasögonen ser tjocka ut och Fru Asplund säger att hon har +5,0 som korrektion på båda ögonen. Hö öga är kraftigt kärlinjicerat med slingriga lite vida kärl, kornea är "rökig" med uppsplittrad reflex. Pupillen reagerar dåligt på ljuset från ficklampan och den är medelvid. Vä öga är blekt och retlöst med klar kornea och rund normalrörlig pupill. Vid palpation känns hö öga hårt jämfört med vänster. Du är tämligen övertygad om att Greta Asplund drabbats av ett akutglaukom. Greta skall därför remitteras akut till närmaste ögonklinik för behandling. Du ringer till Ögonkliniken i Umeå 20 mil bort och talar med jourhavande för att få råd angående eventuell initial behandling. Du får rådet att ge en tablett eller kapsel Diamox 500 mg. Diamox minskar kammarvattenproduktionen som sker i corpus ciliare. Kammarvattnet tar sig därefter genom pupillen och ut genom kammarvinkelns trabekelverk. På Ögonkliniken får patienten även pilokarpindroppar för att förminska pupillen. Efter att trycket stabiliserats görs en iridotomi med laser. 1p. Hur verkar en laseriridotomi? 1p. Vilka tänkbara orsaker kan ha bidragit till att patienten fick ett akutglaukom?
Ögontentamen HT2 1998 24/24 Du tjänstgör som AT-läkare på vårdcentralen i Storuman. En Januarimorgon söker fru Asplund, 68, på vårdcentralens öppna mottagning. Hon har vaknat tidigt på morgonen med kraftig värk i höger öga, synförsämring och tårflöde. Fru Asplund berättar att hon inte haft några ögonbesvär tidigare, men att hon haft glasögon så länge hon kan minnas. Kanske har synen försämrats något sista åren men inte på något betydande sätt. Hon har mycket sällan huvudvärk och känner sig frisk. Hon nämner också att hon inte ätit någon frukost då hon mår illa och att hon såg "glorior" kring gatlyktorna på vägen till vårdcentralen. Du kontrollerar visus: Hö: fingerräkning 1 m, Vä: 0,8 eget glas. Glasögonen ser tjocka ut och Fru Asplund säger att hon har +5,0 som korrektion på båda ögonen. Hö öga är kraftigt kärlinjicerat med slingriga lite vida kärl, kornea är "rökig" med uppsplittrad reflex. Pupillen reagerar dåligt på ljuset från ficklampan och den är medelvid. Vä öga är blekt och retlöst med klar kornea och rund normalrörlig pupill. Vid palpation känns hö öga hårt jämfört med vänster. Du är tämligen övertygad om att Greta Asplund drabbats av ett akutglaukom. Greta skall därför remitteras akut till närmaste ögonklinik för behandling. Du ringer till Ögonkliniken i Umeå 20 mil bort och talar med jourhavande för att få råd angående eventuell initial behandling. Du får rådet att ge en tablett eller kapsel Diamox 500 mg. Diamox minskar kammarvattenproduktionen som sker i corpus ciliare. Kammarvattnet tar sig därefter genom pupillen och ut genom kammarvinkelns trabekelverk. På Ögonkliniken får patienten även pilokarpindroppar för att förminska pupillen. Efter att trycket stabiliserats görs en iridotomi med laser. Laseriritomin medför att kammarvattnet ej behöver ta sig genom pupillen där ett visst flödesmotstånd föreligger sannolikt pga lätt katarakt. Detta är sannolikt också orsaken till att hon sertt sämre sista åren. Kraftig hyperopi innebär att ögat är kort och detta medför att kammarvinkeln rent anatomiskt kan vara trängre. SLUT