Livsmedelsmikrobiologi- innehåll

Relevanta dokument
Kap 2 Kemiska reaktioner vid förskämning av livsmedel

LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI

3. Mikrobiell förskämning av olika typer av livsmedel

Hållbarhetsbaserad indelning av livsmedel. Några livsmedelsrelevanta genus (ur Bergey s Manual)

Desinfektionsmedel: verkningsmekanismer. Desinfektionsmedel (exempel) Perättiksyra. Etylenoxid. Fenoler CH 2 COOOH H 2 C CH 2. Kvart. am.

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT METABOLISM (sid )

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Värmens påverkan på livsmedel. Vad sker vid upphettning av vår mat?

Sterilisering. Desinfektionsmedel. Joniserande. Torrvärme. Ånga. - Djupfilter. - Strålning - Tryck. Endosporer (Bacillus, Clostridium, m.fl.

Användning av kol och energikällor

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Överkänslighet mot Biogena aminer

MAPAX your concept for quality food.

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

d=236

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm,

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Anolytech Disinfection System

Biologi 2. Cellbiologi

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Människokroppen 2 - Mat

Översikt metabolismen

Från vattenprov till analys i laboratoriet snabba och säkra analyser, går det?

Skånemejeriers Fruktyoghurt 0,1 %

Mat Ätit/inte ätit Obeservartioner

Vad krävs för liv? Vad är liv? Allt liv består av celler! Livets uppkomst

Översikt metabolismen

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Kostföreläsning Repetition

Mat & Hälsa Kolhydrater

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Teknisk biologi ENZYMER teknisk användning Per-Olof Larsson, Tillämpad biokemi

Kapitel Var är vi i kursen???

KOMMENTARER TILL KAPITEL 6

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Petter Holme. 8e September, 2008

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Microobiology in anaerobic wastewater treatment

Konservering ur ett historiskt perspektiv

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Lite basalt om enzymer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2

MINICAN Mikrobiologi Sulfatreducerande bakterier

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

Organisk kemi Kolets kemi

Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan. med undantag av genetiskt modifierade organismer (GMM)

30. Undersökning av aminosyror i surkål

VISSA PRODUKTER SOM TILLFÖR PROTEIN ELLER KVÄVE

Prokaryota celler. Bakterier och arkéer

Bioteknik till vardags

Bioraffinaderi Öresund etablering av en pilotanläggning och en Öresundsregional plattform för bioraffinering

MobiOne Kvalitetsförändringar under lagring och transport effekterna av bruten kylkedja på kvalitet och svinn Några blandade reflektioner

SÄKERHETSDATABLAD. Godkänt för användning Godkänt för Laboratorieanvändning Godkänd av Nitor AB HANDELSNAMN ANVÄNDNINGS- OMRÅDE

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT PROTEINER OCH ENZYMER (sid )

Nitor Natur är de perfekta produkterna för bl.a. sommarstället, husvagnen och den egna komposten. Utedasset blir trivsammare, kattlådan

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Måltidsplanering. Hälsoperspektiv. Om du dricker ett glas mjölk till och tar en frukt efter maten så får du med de två sista rutorna också.

KOMMENTARER TILL KAPITEL 6

Sockrets funktionella egenskaper

Sjukvårdsperspektivet

Riskvärdering och prognosmikrobiologi - bra hjälpmedel!

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder

BRUKSANVISNING Vakuumpackare Foodmaster Premium

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser

Läs noga igenom dessa första sidor, eftersom de innehåller viktig information som hjälper dig att lyckas med recepten.

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007

Etanol och biogas ur cellulosarika avfall. Utbildning om Resursåtervinning

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Uppfyller EU-förordning EC 1907/2006 med tillägg DERMASIL PROTEIN

Dieselbakterier Mikroorganismer i dieselbränsle

Namn: Datum: Whisky 1 Whisky 2 Whisky 3

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Fermenteringsvetenskap

Äter jag rätt när jag tränar?

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Lektion nr 6 Mitt mellanmål. Copyright ICA AB 2011.

FÖRORD... 3 INLEDNING...4

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008

Vattenverk i Askersund kommun

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

Transkript:

Livsmedelsmikrobiologi- innehåll Mikrobiell förskämning av livsmedel fysikaliska & kemiska faktorer de kemiska reaktionerna olika livsmedel Patogener infektioner intoxikationer Kontroll av mikrobiell aktivitet värmesterilisering kemisk konservering fermentering av livsmedel Lagstiftning och livsmedelskontroll Naturen är programmerad att recirkulera biologiskt bundet kol och kväve till atmosfären, genom mikrobiell aktivitet CO 2 + N 2 Djur Döda organismer Organisk materia Archae Bakterier Svamp Alger Protozoer Detta utnyttjas vid vattenrening, men det skapar problem i livsmedelshanteringen. Biologisk energi utvinns genom oxidation av reducerade substanser Etanol NAD + S 2- N 2 H 2 O ATP NAD + C red NH 3 S 2- Fe 2+ H 2 O 2 NADH Pyruvat NADH NO 3 - SO 2-4 - 2- ADP CO 2 NO 3 SO 4 Fe 3+ Fermentation Respiration Oxidation av reducerad energikälla Oxiderat co-enzym (t.ex) NAD + är primärt oxidationsmedel men måste re-oxideras genom respiration (areob/anaerob) eller H 2 O 1

Summary of microbial reactions Lactic acid Glucose Ethanol Lactate Pyruvate Acetaldehyde Ethanol Oxaloacetate AcetylCoA Formate AcetylCoA + CO 2 +H 2 Succinate Propionate Acetoin Butandiol AcetacetylCoA Acetate Acetate Ethanol H 2 CO 2 Mixed acid Butandiol Butyrate Butanol Acetone 2-propanol Propionic acid Butyric acid/ Aceton-butanol Faktorer som begränsar livsmedels hållbarhet 1. Fysikaliska 2. Kemiska 3. Mikrobiella Uttorkning Endogen metabolism Oxidation Hydrolys Förskämning Bakteriemängder på/i livsmedel (typvärden) Kött f. slakt 0 (primärflora) Kött efter slakt 10 3 cm -2 (kontaminationsflora) Fiskskinn 10 3-4 cm -2 (primärflora) Äggskal 10 3 cm -2 (kontminationsflora) Växtytor 10 3 cm -2 (primärflora) Mjölk i juver 0 (primärflora) Mjölk e. mjölkning 10 3-4 ml -1 (kontaminationsflora) Förskämningsflora 10 7-8 cm -2 ( ml -1 ) 2

Mikroflorans utveckling på kyllagrat kött (griskotlettrad) log celler/cm 2 Lukt!! 10 8 10 7 20 C 8 C 4 C 10 C 0 C 10 3 Hållbarheten av ett livsmedel bestäms av Temperaturen Vattenaktiviteten ph Syrehalt och syretillförsel Tillgängliga kol/energi-källor Strukturen Kemiska inhibitorer Vattenaktiviteten selekterar fram mikrofloran Pseudomonas 0.97 Mjölk.kött,fisk: aw>0.99 E. coli 0.96 Korv,7%salt Clostridium 0.95 Bacillus 0.93 Lactobacillus 0.93 Streptococcus 0.93 Lactococcus 0.93 Micrococcus 0.93 Skinka, 12% salt Staphylococcus 0.86 Sylt, 50% socker Jäst 0.85 Mögelsvampar 0.80 Sill, 20% salt Halofila bakterier 0.75 Marmelad Xerofila mögel 0.65 Säd, 10% vatten Osmofil jäst 0.6 Torkad frukt 3

Influence of water activity on relative reaction rates in food Rel. reaction rate Lipid oxidation Lipase protease Molds Yeast Bacteria 0 0.2 0.4 0.6 0.8 1 Water activity Water vapor sorption isotherms 40 Water % 30 20 10 Fruit Starch Meat Cellulose 0 0 0.3 0.6 0.9 Water activity Livsmedels ph och mikrobiell tillväxt Ägg 9.5 Räkor 7 Fisk 7-6 Majs 7-6 Mjölk 6.5 Melon 6.5 Smör 6.2 Kött 5.1-6.4 Ostron 6-5 Ost 5.9 Kål 5.5 Potatis 5.3 Filmjölk 4.5 Tomater 4.2 Yoghurt 3.9 Äpple 3 Citron 2 Bakterier Mögel Jäst 4

Antimikrobiella substanser i livsmedel Lingon: Vitlök/lök Oregano m.fl bensoesyra allicin (diallylthiosulfinsyra) eteriska oljor Mikrobiellt producerade ( antibiotika och bacteriociner ) Lactococcus lactis nisin Lactobacillus acidophilus acidocin B Lactobacillus reuterii reuterin Lactoperoxidassystemet inaktiverar transportproteiner i cellmembranet genom oxidation av SH-grupper O 2 oxidas katalas thiocyanat H 2 O 2 SCN - LP H 2 O OSCN - hypothiocyanat HO-S-protein HS-protein Mjölksyrabakterier: Katalas-negativa NADH-OSCN- oxidoreduktas-positiva Corum sensing som strategi för patogenes pectinas AHL Växtcellen bildar antimikrobiella substanser då den skadas av pektinaset. Erwinia carotovora utsöndrar AHL (N-acyl-homoserine lactone)som vid hög koncentration ( cellmängd) inducerar pektinaset. Anfallet börjar alltså först när många anfallare bildats. 5

Mikrobiella reaktioner i livsmedel Nedbrytning av N-föreningar - Oxidativ deaminering - Förruttnelse Nedbrytning av fett Härskning Nedbrytning av kolhydrater Surning Slembildning - Hydrolytisk härskning - Oxidativ härskning - Organiska syror - Polysackarider Toxinbildning Matförgiftning Nedbrytning av N-föreningar 1. Oxidativ deaminering deaminas aa + O 2 2. Proteolys protein proteas peptidas peptider aminosyror 3. Förruttnelse aa anaerob metabolism 4. Reduktion av trimetylaminoxid (TMAO) TMAOreduktas TMAO TMA NH 3 + organisk syra aminer org. syror S-föreningar indol Dekarboxylering av aminosyror Lys H 2 N - CH - COOH (CH 2 ) 4 NH 2 CO 2 cadaverin Orn H 2 N - CH - COOH (CH 3 ) 3 NH 2 CO 2 putrecin His H 2 N - CH - COOH CH 2 CO 2 histamin HN N 6

Härskning Hydrolytisk Oxidativ Autohydrolys Lipolys Autooxidation Lipoxydaskatalys ß-oxidation enzymatisk mikrobiell FFA + glycerol aldehyder + (metyl) ketoner Autooxidativ härskning Aldehyder + ketoner ROOH R* Ljus / Fe 2+ O 2 ROO* R-H De viktigaste jäsningstyperna Alkohol- EtOH + CO 2 Mjölksyra- homofermentativ: heterofermentativ HLac HLac + Hac + EtOH + CO 2 Propionsyra- HProp + Hac + CO 2 Blandad-syra- 2,3-butandiol- HLac + Hac + EtOH + CO 2 H 2 + HForm CO2 + EtOH + butandiol + HForm + H 2 Smörsyra- HBut + HAc + CO2 + H 2 7