En hel del frågor till Martin Green handlar om skogshöns, framför allt tjäder som är en vanlig fågel norr om Mälardalen.

Relevanta dokument
Systematiskt kvalitetsarbete

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd

Sammanfattning på lättläst svenska

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Särskilt stöd i grundskolan

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

5. Motion om policy för besvarande av post yttrande Dnr 2015/

Systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinjer för medborgardialog

Vi skall skriva uppsats

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Trygg på arbetsmarknaden?

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Socialstyrelsens författningssamling

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Information om nyheter inom Sevesolagstiftningen

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

FREDA-farlighetsbedömning

Yttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Uppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Granskningsrapport. Brukarrevision. August Barks gata Boendeverksamheten Social resursförvaltning

Datum Motion av Ilona Waldau m fl (alla V) om att erbjuda boendealternativ på dövas villkor i teckenspråkig miljö

Avgifter i skolan. Informationsblad

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Likabehandlingsplan för läsåret

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag

KÄNSLA AV SAMMANHANG. Uppskattad dygnsdos i gr. och preparat (de sista 30 dagarna):

En skola fri från mobbning och kränkningar

Introduktion till Open 2012

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Lathund, procent med bråk, åk 8

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Dialogforum Alby- om förskolan

Jämförelse länder - Seminarium

1. Angående motion om julgran

FINLAND I EUROPA 2008

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Klassen kom tillsammans fram till vilka punkter som vi skulle ta hänsyn till. Dessa var:

EN BÄTTRE KREDITAFFÄR

chefen och konjunkturen

Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88, dnr Ku2015/02481/KL.

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

ÖVNINGSKÖRNINGSOLYCKOR

Barn- och ungdomsfotboll i Hälsingland Så spelar vi 11-mannafotoll

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: (SBSC dok )

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Tränarguide del 1. Mattelek.

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015

Resultat av enkät till assistansberättigade

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Regel 1 - Ökad medvetenhet

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.

Mötesnoteringar från PTS arbetsgruppmöte om 90-serien

Riksantikvarieämbetet

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER HAR DU 730 DAGAR OCH ETT STARKT DRIV DÅ HAR VI EN LEDARROLL TILL DIG

TCO Stockholm. Yttrande över promemorian En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet, U 2014/4873/S

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Repetitivt arbete ska minska

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Samhällsbygnadskontoret Laholm

Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013

LEDNINGSÄGARMODUL. Översikt 1(9)

MBL-förhandling Vad gäller på HP

Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen

Transkript:

Vindvals syntesrapport Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss publicerades 2011 och har fått stort genomslag. Rapporten åberopas av såväl domstolar som sökande vid prövning. Den används av myndigheters handläggare och konsulter inför inventering och tillståndsgivning. Vilken ny kunskap har tillkommit sedan rapporten gavs ut? Här intervjuas Martin Green, huvudförfattare till den del som handlar om fåglar. Jag har fått många frågor. Oftast handlar det om skyddsavstånd till boplats, spelplats eller fågellokal. Det är viktigt att läsa den kringliggande texten för att få en helhetsbild. Det räcker inte att bara använda tabellen. Det står tydligt i rapporten att skyddsavstånden inte är vetenskapligt belagda. De bygger på försiktighetsprincipen och är ursprungligen baserade på rekommendationer från Sveriges Ornitologiska Förening. Men i och med att flera domstolar har hänvisat till rekommendationerna blir de praxis och får en formell betydelse. --Det finns inget vetenskapligt stöd för att vi inte ska bygga vindkraft inom två kilometer från örnbon. Exakt var gränsen hamnar är en kompromiss mellan olika intressen. Grunden för detta ligger i logiken med att ju längre bort, desto mindre risk. En hel del frågor till Martin Green handlar om skogshöns, framför allt tjäder som är en vanlig fågel norr om Mälardalen. Vi vet inte mycket om hur tjädern påverkas av vindkraft, men vi vet att den trivs i uppvuxen skog. Det viktigaste för tjädern är att man låter skogen vara. En och annan tjäder kan kollidera med tornet, men tjädern är talrik. Det skjuts runt 30 000 tjädrar varje år. Låter man skogen vara så opåverkad som möjligt är sannolikheten för negativ påverkan vid vindkraftetablering troligen låg. Jag är kritisk till att man generellt ska ha skyddsavstånd till spelplats för tjäder när det gäller en vindkraftetablering men inte när det gäller andra former av exploatering.

Att det finns restriktioner för vindkraft, men inte för skogsbruk där det framför allt skulle behövas, innebär enligt Martin Green, att vi silar mygg och sväljer kameler. Han är också kritisk till antalsgränser som är svåra att omsätta i praktiken. Exempelvis när det gäller skyddsavstånd till tjäderspelplatser, att spel med över fem tuppar ska skyddas. Vid en inventering ena dagen kan man se fyra tjädrar, nästa dag sex. Tjäderspel sker heller inte på en fixerad geografisk punkt utan det handlar snarare om ett lite större område, och de flesta spelplatser är inte kända. Ju längre söder ut desto ovanligare är tjädern. En spelplats i Skåne har därmed ett högre regionalt skyddsvärde än en slumpvis vald tjäderspelplats i norra Sverige. De forskningsresultat som tillkommit sedan syntesrapporten skrevs (2010-2011) har i stort förstärkt stödet för det allmänna innehållet i rapporten när det gäller fåglar, anser Martin Green som därför inte ser något behov av att revidera syntesrapporten just nu. Att nattskärran och andra nattaktiva fåglar som ugglor, inte tas upp närmare i syntesrapporten beror på att utbyggnaden av vindkraft i skog, då rapporten skrevs, inte hade kommit lika långt som den gjort i dag. Därmed saknades kunskap, och frågorna hade då heller inte väckts i någon större omfattning Visst kan man säga att vi behöver mer kunskap om nattskärror och vindkraft vi har ju ingen kunskap alls om detta. Men kunskapsläget bör öka successivt i takt med att kontrollprogram genomförs och utvärderas. En av de viktigare uppgifterna nu, är att ta vara på den kunskap som kommer fram genom kontrollprogrammen. Det vore bra om resultaten från programmen samlades ihop och blev tillgängliga publikt, så att alla intresserade kan se vad som är gjort. Genom att samla resultat exempelvis om tjäder och nattskärra men även om andra arter från flera olika platser, finns en möjlighet att testa resultaten statistiskt och vetenskapligt. Även om det bara handlar om ett fåtal ställen, är den kunskapen bättre än ingen alls, hävdar Martin Green. Detta kräver att myndigheterna sköter kontrollprogrammen på ett bra sätt, och är mer medvetna om vikten av att följa upp och utvärdera dem. Men jag är ganska kritisk till hur det hanteras på sina håll så här långt. En annan förändring på senare år är att verken som byggs ofta är högre. Då ökar risken för fåglar. Fler fåglar förolyckas vid högre (och större) verk. Det är en kunskap, som kommit till efter att rapporten skrevs.

Å andra sidan producerar högre verk mer el. Så i relation till den mängd el som produceras, blir dödligheten för fåglar lägre. De senaste åren har det tagits fram olika tekniska lösningar för att upptäcka fåglar och stoppa verken när en rovfågel kommer i närheten. Men det är problematiskt att kunna stoppa och starta verken snabbt och effektivt, utan ökat slitage. Sätter man gränsen för exempelvis 200 meter, tar det inte många sekunder för en örn att flyga den sträckan. Alternativet är ett längre avstånd, men då får verken stå stilla större delen av tiden, om det är mycket örn i området. Artskyddsförordningen (ASF), som säger att det är förbjudet att avsiktligt döda eller skada fåglar är omdiskuterad i vindkraftsammanhang. EU:s habitatdirektiv och fågeldirektiv, som är grunden till artskyddsförordningen, tolkas förmodligen hårdare i Sverige än i andra länder, just i vindkraftssammanhang. Vissa verksamheter jordbruk och skogsbruk är automatiskt undantagna. Det är konstigt att artskyddsförordningen åberopas när det gäller vindkraft, medan skogsbruket har ett frikort. Om syftet är bästa möjliga fågelskydd så är detta helt ologiskt. Martin Green har tidigare kritiserat artskyddsförordningen varför skriva en lag, som är omöjligt att använda såsom den är skriven? Ett annat problem ligger inte i själva förordningen, utan i det sätt som man har försökt omsätta den i praktiken. ASF är generell (den gäller alla arter), men i handboken för ASF har man publicerat en lista på arter som man bör ta extra hänsyn till, det vill säga applicera artskyddsförordningen på. Denna lista består av rödlistade arter (Svenska rödlistan), arter i Fågeldirektivets bilaga 1 samt arter, som haft en hög minskningstakt under en viss tidsperiod. Problemet här är att endast Fågeldirektivets bilaga 1 är fast, eller har varit det så här långt. Övriga listor är föränderliga. Rödlistan uppdateras vart femte år och arter kommer och går i denna. Minskning kan förbytas i ökning inom några få år. Att då använda en fast lista när verkligheten hela tiden förändras blir bara fel och opraktiskt. Idag finns en lista som skrevs 2009. Sedan dess har en ny Rödlista publicerats, ännu en ny kommer 2015, och många fågeltrender har förändrats. I just vindkraftsammanhang bör man givetvis bry sig mest om de arter som antingen är verkligt hotade, eller som löper störst risk att påverkas av vindkraft. Martin Greens personliga uppfattning är att vi ägnar för mycket energi och resurser åt enstaka dödsfall för enskilda arter, och för lite åt att skydda själva livsmiljöerna.

-Det behövs en helhetssyn. Ta kungsörnen vill vi skydda och bevara kungsörnsstammen, då ska vi skydda de miljöer där kungsörnen trivs. En vanlig synpunkt från projektörer är bristen på enhetlighet i de krav som ställs. Är det möjligt eller önskvärt att få till likvärdiga kravnivåer på inventeringar? -Jag förstår till fullo att det är irriterande att kraven inte är desamma överallt. Jag tycker nog ändå att genom både syntesrapporten och inte minst det kunskapsstöd, som vi bidragit med till myndigheterna, exempelvis genom Vindvals forskarträffar med länsstyrelserna, har vi fått ökad kunskap. I dag är därför förutsättningarna bättre för att kunna omsätta kunskaperna i mer likformade krav. Man kan dock ha i åtanke att det är människor som fattar beslut och människor lyssnar givetvis på många olika informationskällor. Därmed kommer det alltid att finnas skiljaktigheter i beslut av olika Miljöprövningsdelegationer och domstolar. Detta, så länge samhället inte bestämmer sig för att det ska vara likvärdiga krav överallt. Hur länge är en inventering aktuell? Det är svårt att dra en bestämd gräns, när det hela tiden sker förändringar i miljön. Har det bara gått tre år, finns det ingen anledning att göra en helt ny inventering, men kanske när fem år har gått. På den internationella konferensen CWE2013 höll du en workshop om kontrollprogram för fåglar. Du ställde frågan talar vi för mycket om vindkraft? Vad menade du med det? Vindkraften har ett oförtjänt dåligt rykte när det gäller fåglar. Det är mycket som påverkar fåglar på ett negativt sätt, men i debatten är det ofta bara vindkraften som lyfts fram. Om det är fåglarna man vill skydda, så är det den samlade påverkan som borde vara intressant från alla typer av exploatering. Text: Kajsa Olsson (2014) FAKTARUTA om försiktighetsprincipen: Tre principer ska vara vägledande för användningen av försiktighetsprincipen [KOM (2000)] en så fullständig vetenskaplig bedömning som möjligt, och fastställande, så långt det går, av graden av vetenskaplig osäkerhet; en bedömning av risken och möjliga konsekvenser av att inte vidta åtgärder;

att alla berörda parter deltar i studien av försiktighetsåtgärderna, så snart resultaten från den vetenskapliga bedömningen och/eller riskbedömningen finns tillgängliga.