DELGENERALPLAN FÖR STORBACKENS VINDKRAFTPARK

VÖRÅ KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR STORBACKENS VINDKRAFTPARK PLANBESKRIVNING / FCG DESIGN OCH PLANERING AB

PLANBESKRIVNING / Taskinen Satu & Salomaa Kristina Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 2 PLANLÄGGNINGENS OCH BESLUTSPROCESSENS SKEDEN... 1 3 DELTAGANDE OCH SAMARBETE... 2 4 UTREDNINGAR... 3 5 NULÄGE... 4 5.1 Planläggningsområde och beskrivning av näromgivningen... 4 5.1.1 Bebyggelse... 4 5.1.2 Markägoförhållanden... 6 5.1.3 Trafik... 6 5.1.4 Radar- och kommunikation... 6 5.1.5 Elnät... 8 5.2 Planer som berör området... 8 5.2.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen (VAT)... 8 5.2.2 Österbottens landskapsplan... 10 5.2.3 Etapplandskapsplaner... 11 5.2.4 General- och detaljplaner... 12 5.2.5 Byggnadsordning... 13 5.2.6 Övriga planer och beslut... 13 5.3 Naturmiljö... 13 5.3.1 Berggrund och jordmån... 13 5.3.2 Yt- och grundvatten... 14 5.3.3 Flora och värdefulla naturtyper... 14 5.3.4 Fauna... 20 5.3.5 Arter som är hotade och missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor... 21 5.3.6 Fågelbestånd... 22 5.3.7 FINIBA- och IBA-områden... 26 5.3.8 Skyddsområden... 26 5.4 Landskap och kulturmiljö... 27 5.4.1 Allmänt... 27 5.4.2 Nationellt värdefulla landskapsområden... 27 5.4.3 Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009)... 27 5.4.4 Värdefulla byggda miljöer (RKY 1993)... 28 5.4.5 Landskapsområden som är värdefulla på nationell nivå... 29 5.4.6 Landskapsområden som är värdefulla på landskaps- eller regionnivå... 29 5.4.7 Fornlämningar... 30 6 PLAN FÖR VINDKRAFTPARKEN... 31

PLANBESKRIVNING / Taskinen Satu & Salomaa Kristina 6.1 Konstruktionerna i vindkraftparken... 31 6.2 Vindkraftparkens plan i utkastskedet... 32 6.3 Vindkraftparkens plan i förslagsskedet... 33 6.4 Vindkraftparkens plan i godkännandeskedet... 33 7 PROJEKTETS ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT, PLANER OCH PROGRAM... 33 7.1 Vindkraftparker i drift i näromgivningen... 33 7.2 Vindkraftparker som planeras i näromgivningen... 33 8 MÅLSÄTTNINGAR FÖR PLANERINGEN... 34 9 DELGENERALPLANEPROCESSEN SAMT FÖRÄNDRINGAR SOM HAR GJORTS UNDER PROCESSENS GÅNG... 35 9.1 Planläggningen anhängig samt PDB... 35 9.2 Delgeneralplaneutkast... 35 9.3 Delgeneralplaneförslag... 36 9.3.1 Förändringar som har gjorts till planförslaget i förhållande till planutkastet... 36 9.3.2 Planförslag till påseende... 37 9.4 Godkänd delgeneralplan... 37 10 AVGÖRANDEN, BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I DELGENERALPLANEN... 37 10.1 Planens centrala innehåll... 37 10.2 Beteckningar och bestämmelser som berör områdesanvändningen... 38 10.3 Beteckningar och bestämmelser som berör uppförandet av vindkraftparken... 38 10.4 Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo)... 39 10.5 Andra beteckningar och bestämmelser... 39 10.6 Allmänna bestämmelser... 39 11 DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER... 40 11.1 Allmänt om konsekvensbedömning... 40 11.2 Typiska konsekvenser för vindkraftverk... 40 11.3 Bullerkonsekvenser... 40 11.3.1 Riktvärden och metoder... 40 11.3.2 Konsekvenser under byggtiden... 43 11.3.3 Konsekvenser under driftstiden... 43 11.4 Skuggnings- och blinkningskonsekvenser... 50 11.4.1 Riktvärden och metoder... 50 11.4.2 Konsekvenser under driftstiden... 51 11.5 Konsekvenser för berggrund och jordmån... 52 11.6 Konsekvenser för yt- och grundvatten... 53 11.7 Konsekvenser för floran, faunan och skyddsområden... 54 11.7.1 Utgångsdata och metoder... 54 11.7.2 Flora... 55 FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 13, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Kotipaikka Helsinki

PLANBESKRIVNING / Taskinen Satu & Salomaa Kristina 11.7.3 Fauna... 56 11.7.4 Skyddsområden... 57 11.8 Konsekvenser för fågelbeståndet... 58 11.8.1 Häckande fågelbeståndet... 58 11.8.2 Flyttfågelbeståndet... 59 11.9 Konsekvenser för markanvändning, näringar och människors levnadsförhållanden... 60 11.10 Konsekvenser för trafiken... 61 11.11 Konsekvenser för elöverföring... 63 11.12 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön... 64 11.12.1 Synlighetsanalys... 64 11.12.2 Fotomontage... 64 11.12.3 Landskapskonsekvensernas granskningszoner... 65 11.12.4 Konsekvenser för landskap och kulturmiljö... 66 11.12.5 Konsekvenser för fornlämningar... 73 11.13 Konsekvenser för luftövervakningen och flygsäkerheten... 74 11.14 Konsekvenser för kommunikationsförbindelser... 74 11.15 Konsekvenser för säkerheten... 75 11.16 Sammantagna konsekvenser... 75 11.16.1 Buller... 75 11.16.2 Skuggningar och blinkningar... 76 11.16.3 Landskap... 77 11.16.4 Fågelbeståndet... 78 11.16.5 Trafik... 80 11.16.6 Människors levnadsförhållanden... 80 12 DELGENERALPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNING OCH INNEHÅLLSKRAVEN FÖR LANDSKAPSPLANEN OCH GENERALPLANEN... 81 12.1 Planen i förhållanden till de riksomfattande målen för områdesanvändning... 81 12.2 Förhållande till landskapsplanen... 82 12.3 Förhållande till generalplanens krav... 83 12.3.1 Innehållskrav för generalplaner... 83 12.3.2 Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft. 83 12.4 Beaktande av NTM-centralens utlåtande om planutkastet... 84 13 GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN... 86 LITTERATUR... 87

PLANBESKRIVNING / Taskinen Satu & Salomaa Kristina Bilaga 1. Program för deltagande och bedömning (PDB). Bilaga 2. Buller- och skuggmodellering. 2014. Bilaga 3. Fotomontage och synlighetsanalys. 2014. Bilaga 4. Storbackenin tuulivoimapuiston hankealueen arkeologinen inventointi 2013. Kulttuuriympäristöpalvelut Heiskanen & Luoto Oy Bilaga 5. Fladdermusutredningar för Vörå vindkraftparker. FCG 2014, Lilley 2012, Lilley 2013, Lilley & Prokkola 2013. Bilaga 6. Gemensam flyttfågelutredning för Vörås vindkraftsparker, vår- och höstflyttning inom Vörås område bedömning av samkonsekvenser för flyttfåglar, rapport. FCG Design och planering Ab 2014. Bilaga 7. Sammanfattning av enkätsvar, boende och fritidsboende, sociala konsekvenser, rapport. 2014 Bilaga 8. Beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning i ett projekt som gäller vindkraftsparken Storbacken i Vörå kommun. Bilaga 9. Mötesprotokoll från myndighetssamrådet 1.9.2014. Bilaga 10. Erhållna utlåtanden och bemötanden över Storbacken planutkast. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 13, PL 186, 65101 Vaasa Puh. 010 4090, fax 010 409 6999, www.fcg.fi Kotipaikka Helsinki

PLANBESKRIVNING / Taskinen Satu & Salomaa Kristina KONTAKTUPPGIFTER Vörå kommun Vöråvägen 18, 66600 Vörå kontaktperson: Markku Niskala Tel.: 050 552 8051 e-post: markku.niskala@vora.fi Osmovägen 34, PB 950, 00601 Helsingfors kontaktperson: Satu Taskinen Tel.: 044 704 6231 e-post: satu.taskinen@fcg.fi

1 (88) DELGENERALPLAN FÖR STORBACKENS VINDKRAFTPARK 1 INLEDNING SABA Tuulivoima Oy planerar en vindkraftpark som är belägen i Vörå kommuns nordliga del, inom före detta Oravais kommun. Planområdet är beläget cirka 19 km nordost från Vörå kommunscentrum och cirka 2,5 kilometer öster om tätorten Oravais. Planområdets areal är cirka 440 hektar och vindkraftsparken består enligt utkastet av sammanlagt 9 vindkraftverk. De planerade vindkraftverken består av ett 137 meter högt ståltorn, ett maskinrum samt av en trebladig rotor. Rotorbladens diameter är 126 meter och vindkraftverkens maximihöjd är 200 meter. Inom vindkraftsparken byggs en 110 kv elstation, där den effekt som vindkraftverken producerar transformeras till en överföringsspänning på 110 kv. Vindkraftsparken ansluts till den existerande 110 kilovolts (kv) ledningen (Tuovila Kojola) som löper i nordost-sydvästlig riktning väster om planeområdets gräns på under en kilometers avstånd. Förfrågan om behovet av miljökonsekvensförfarande (MKB) har lämnats till NTMcentralen. NTM-centralen har beslutat den 28.5.2013, att ett MKB-förfarande inte behöver utföras (Dnr EPOELY/14/07.04/2013). Motiveringen för beslutet grundar på MBK-lagen som från och med 1.6.2011 inte fodrar en miljökonsekvensbedömning när projektet omfattar mindre än 10 vindkraftverk eller en sammanlagd effekt på under 30 MW. Beslutet innebär att konsekvenserna för projektet kan utvärderas i samband med delgeneralplaneringen. (Bilaga 8) SABA Tuulivoima Oy har anhållit om att få uppgöra delgeneralplan för vindkraftparken i Storbacken och Vörå kommunstyrelse har godkänt anhållan under kommunstyrelsens sammanträde 13.8.2012 212. Målsättningen med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av vindkraftparken. Vindkraftparken består förutom kraftverken även av servicevägar samt jordkablar som knyter samman kraftverken och av en elstation som byggs på området. Via elstationen överförs elen vidare till elnätet. Vid delgeneralplanläggningen av vindkraftparken strävar man till att ta omgivningens särdrag i beaktande. Delgeneralplanen uppgörs så att man på dess grund kan bevilja bygglov för vindkraftverken enligt MBL 77a. Delgeneralplanen uppgörs med rättsverkan och godkänns av Vörå kommunfullmäktige. 2 PLANLÄGGNINGENS OCH BESLUTSPROCESSENS SKEDEN Planläggningen anhängig (april 2013 september 2014) Vörå kommunstyrelse har godkänt programmet för deltagande och bedömning (PDB) för Storbackens vindkraftpark. PDB:n har varit framlagt under tiden 11.9. - 11.10.2013 (bilaga 1). Inledningsskedets myndighetssamråd ordnades 1.9.2014 (bilaga 9). Delgeneralplanens utkastskede (september 2014 januari 2015) Utkastet till delgeneralplanen var till allmänt påseende under tiden 21.10.2014-19.11.2014 om vilket det kungjordes offentligt. Intressenterna och kommuninvånare

2 (88) hade möjlighet att framföra sin åsikt om planeutkastet skriftligen eller muntligen (MBF 30 ). Det erhölls sex (6) st utlåtanden men inga åsikter om planutkastet. Utlåtande erhölls av Södra Österbottens NTM-central, Vörå byggnadsnämnd, Försvarsmaktens huvudstab, Västkusten miljöenhet, Österbottens förbund och Österbottens museum. (Bilaga 10) Delgeneraplanens förslagsskede (februari april 2015) Delgeneralplaneförslaget färdigställs i februari 2015 och behandlas i kommunen 9.2.2015. Vörå kommun lägger planen till påseende under 30 dagar. Planens påseendetid kungörs offentligt och kommunens invånare och intressenter har rätt att lämna in en anmärkning om planförslaget. Anmärkningarna skall levereras i skriftlig form till Vörå kommun innan påseenedetidens utgång. Myndigheternas utlåtande om planförslaget begärs. Delgeneralplanen godkänns (april-juni 2015) Ett andra myndighetssamråd ordnas vid behov efter att responsen från planförslaget har sammanställts. Till de anmärkningar och utlåtanden som inlämnats angående planförslaget ges motiverade svaromål. Innan delgeneralplanen för Storbacken vindkraftpark godkänns av Vörå kommunfullmäktige bör Försvarsmaktens utlåtande om radarkonsekvenser ha erhållits. Försvarsmaktens utlåtande bifogas planmaterialet. Vörå kommunfullmäktige godkänner delgeneralplanen och godkännandebeslutet kungörs officiellt. 3 DELTAGANDE OCH SAMARBETE Enligt markanvändnings- och bygglagen 62 skall Planläggningsförfarandet ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Om planförslaget kan intressenten lämna in en skriftlig anmärkning. Intressenter vars boende, arbete eller övriga förhållanden planen kan påverkas betydligt: De invånare, företag och näringsidkare samt användare av rekreationsområden som finns inom planens konsekvensområde. Markägare och innehavare inom planens konsekvensområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Sammanslutningar som representerar invånare, t.ex. boendeföreningar eller byaråd Sammanslutningar som representerar ett visst intresse eller en viss befolkningsgrupp, t.ex. naturskydds- och jaktföreningar Föreningar som representerar näringsidkare och företag Sammanslutningar som sköter specialuppgifter, t.ex. energi- och vattentjänstverk samt radiofrekvensers användare och operatörer (Oy Herrfors Ab, Suomen Erillisverkot Oy, Meteorologiska institutet, Finavia Oyj, Fingrid Oyj, Fortum Oyj,

3 (88) Digita Ab, Ukkoverkot Oy, TeliaSonera Finland Oyj, Elisa Oyj, DNA Oy, lokala radioentreprenörer, Fartygstrafikservicen Bothnia VTS) Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Vörå kommuns förvaltningsorgan och sakkunniginstanser grannkommuner Södra Österbottens NTM-central (ansvarsområdena för miljö och naturresurser samt trafik och infrastruktur), Österbottens NTM-central, Österbottens förbund, Österbottens räddningsverk, Trafikverket och trafiksäkerhetsverket Trafi, Museiverket, Österbottens museum, Försvarsmakten, Österbottens naturskyddsdistrikt, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Forststyrelsen, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. 4 UTREDNINGAR Som grund för delgeneralplanearbetet har det uppgjorts följande utredningar: Storbackenin tuulipuistohankkeen lepakkoselvitys (Lilley 2013) Storbackenin lepakoiden muutonseuranta (Lilley 2013) Vöyrin tuulivoimahankkeiden lepakkoselvitykset yhteenveto (FCG 2014) Lintujen kevät- ja syysmuuttoselvitys Vöyrin alueella muuttolinnustoon kohdistuvien yhteisvaikutusten arviointi (FCG 2014) Storbötetin, Sandbackan, Storbackenin ja Lålaxin tuulivoimapuistot. Asukaskyselyn yhteenveto (FCG 2014) Storbackenin tuulipuiston hankealueen arkeologinen inventointi 2013. (Kulttuuriympäristöpalvelut Heiskanen & Luoto Oy) Tuulivoimalle soveltuvat alueet Vöyrin kunnassa (FCG 2013) Preliminära layout-planer för vindkraftparken (preliminär placering av vindkraftverken, vägarna och eldistributionskonstruktionerna) (SABA Tuulivoima Oy 2013-2014) Modelleringar för buller- och skuggningseffekter (FCG 2014) Synlighetsanalys (FCG 2014) Fotomontage (FCG 2014) Samlade konsekvenser med Sandbackens och Storbötets vindkraftsparker (FCG 2014) I planläggningen utnyttjas också befintliga utredningar/inventeringar och annat material. Beredningsmaterialet för förslaget till Österbottens etapplandskapsplan II, Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten omfattar bl.a. följande material: Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten Objektbeskrivningar 1-26 Objektbeskrivningar 27-53 Österbottens vindkraft och specialtransporter Konsekvensbedömning Områdesvis konsekvensbedömning Naturabedömning Övriga utredningar och material som gäller området: Österbottens förbund 2010; Österbottens landskapsplan. Södra Österbottens förbund 2005; Södra Österbottens landskapsplan.

4 (88) Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatatjänsten OIVA. Museiverket 2009. Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Vindatlas. Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket). 5 NULÄGE 5.1 Planläggningsområde och beskrivning av näromgivningen Planläggningsområdet befinner sig i Österbotten i norra delen av Vörå kommun cirka 19 km nordost om Vörå centrum och cirka 2,5 km österut från Oravais centrum söder om landsväg 7320 (Jeppovägen-Pensalavägen). Planområdet är sammanlagt cirka 440 ha stort. Mindre tätorter eller bebyggelse i närheten av vindparkområdet är bland andra Kimo, Österby och Pensala. Avståndet från planområdet till kusten är dryga 3,5 km. (Figur 5.1) 5.1.1 Bebyggelse Figur 5.1. Storbacka vindkraftspark är belägen i ett skogsområde öster om Oravais tätort i Vörå kommun. Planläggningsområdet består i huvudsak av obebyggd skogsbruksdominerad mark. Den tätaste bebyggelsen finns i Oravais centrum och mindre bosättningsgrupper finns längs med Jeppovägen norr om planområdet. Ytterligare finns det tätorter söder och sydväst om planområdet längs med Kimovägen (7300). Tätorten Pensala finns nordost om planområdet. Inom en två kilometers radie från vindkraftverken finns det 48 fasta bostäder och fyra fritidsbostäder.

5 (88) Det finns inga fasta bostäder på planområdet för den planerade vindkraftparken. Det bostadshus som ligger som närmast vindkraftsverken finns i England, norr om planområdet. Avståndet från närmsta vindkraftsverk (nr 8) till bostadshuset är över en kilometer. Den huvudsakliga fritidsbebyggelsen ligger vid havsstränderna på cirka 4,5 kilometers avstånd från Storbackens vindkraftpark. Den närmaste fritidsbostaden ligger inom planområdet på cirka 550 meters avstånd från det närmaste planerade kraftverket. Fritidsbostaden anses inte ligga på ett område avsett för fritidsbosättning. (Lantmäteriverkets terrängdatabas 2014). Fritidsbostaden på fastigheten Stigar 559-404-56-0 ägs av Metsämiesten Säätiö och enligt ett utlåtande som har erhållits av stiftelsen är byggnaden i dåligt skick och utan el. Byggnaden är avsedd som jaktstuga och är i användning av lokala jägare. Användningen är sporadisk och infaller dagstid. (Figur 5.2) Vindkraftverken är placerade utanför de områden som angetts som samhällstruktur i YKR-databasen (2010). Figur 5.2. Fasta bostäder och fritidsbostäder i vindkraftverkens näromgivning samt vindkraftverken i förhållande till den nuvarande samhällsstrukturen (YKR10).

6 (88) 5.1.2 Markägoförhållanden 5.1.3 Trafik Planområdet är i huvudsak i privat ägo. SABA Tuulivoima Oy har ingått arrendeavtal med markägarna på området. Trafiknätets stomme i planområdets näromgivning består av riksväg 8 i väst, Jeppovägen i norr och Kimovägen i sydväst och söder. Riksväg 8 (vägen mellan Åbo och Uleåborg) löper i sydvästlig-nordostlig riktning väster om planområdet som närmast på cirka tre kilometers avstånd. Riksväg 8 är en specialtransportled. År 2013 var den genomsnittliga trafikmängden per dygn på riksväg 8 vid närheten av planområdet cirka 5 045 fordon, varav mängden tung trafik var cirka 565 fordon år 2013. Jeppovägen som är en förbindelseväg (7320) löper som närmast på cirka 1,3 km avstånd norr om planområdet. Den genomsnittliga trafikmängden längs Jeppovägen vid planområdet var cirka 614 fordon och 79 tunga fordon per dygn år 2013. Kimovägen som också är en förbindelseväg (7300) är belägen som närmast cirka 1,5 km från planområdet. Den genomsnittliga trafikmänden längs Kimovägen var 838 fordon och 63 tunga fordon per dygn år 2013. 5.1.4 Radar- och kommunikation Konsekvenser för kommunikationsförbindelserna är relativt sällsynta. All radiokommunikation formar en förbindelse mellan sändarantennen och mottagarantennen med elektromagnetiska vågor. Vågen påverkas av alla elledande material såsom metall, jord och vid frågan om större frekvenser också av fuktig luft och skog. Vindkraftverk har i vissa fall konstaterats orsaka störningar i tv-signalen i närheten av kraftverken. Förekomsten av störningar beror bland annat på kraftverkens läge i förhållande till sändarmasten och TV-mottagarna, styrkan och riktningen av sändarens signal samt på terrängens former och på eventuella andra hinder mellan sändaren och mottagaren. Generellt sett är risken för störningar mindre vad gäller digitala sändningar än analoga. Det finns även sätt att förminska möjliga skadliga konsekvenser ifall de uppstår. I fråga om rundradio och tv-mottagning kan antennen förnyas till en mer riktad modell för att undvika reflektioner från vindkraftverkens mast och blad. Ifall det uppstår konsekvenser för kommunikation kan man i extrema fall bygga en ny basstation ifall den enda radioförbindelsen annars skulle löpa genom vindkraftsparken. Radio- och TV- sändarnas positioner har uträtts på basen av Digitas (http://www.digita.fi/kuluttajat/karttapalvelu) och SveaTVs databaser (http://www.anvia.fi/yksityisille/tv/kanavapaketit/kanavapaketit). Enligt Digita Oy:s karttjänst sker TV-signalsändningen i Vörå från Vasa, Kronoby och Lappo maststationer. Inom Storbackens vindkraftpark och dess närhet är man beroende av Lappo stationen eftersom Vasa och Kronoby stationernas täckningsområde inte når över området ifråga. Enligt Svea TVs karttjänst finns det närmaste sändarstationen i Vörå sydost om den planerade vindkraftparken.

7 (88) Figur 5.3. Vasa och Kronoby TV-sändningsstationerna täckningsområde markerat med blå färg över kartan. Storbackens vindkraftspark och dess närhet i Oravais centrum ligger utanför dessa tv-masters täckningsområde. Figur 5.4. SveaTVs TV-sändningsstationernas täckningsområden i Vasa trakten. Den närmaste sändningsstationen ligger sydost om Storbackens vindkraftpark.

8 (88) 5.1.5 Elnät Inom planområdet byggs en elstation via vilken vindkraftsparken ansluts till den existerande 110 kilovolts (kv) ledningen (Tuovila Kojola) som löper i nordostsydvästlig riktning väster om planområdets gräns på under en kilometers avstånd. Kopplingen till den befintliga 110 kv ledningen sker med 110 kv jordkabel längs med en väg som skall förstärkas från elstationen som byggs inom planområdet. (Figur 5.5) Figur 5.5. Vindkraftsparken ansluts preliminärt till den existerande 110 kilovolts (kv) ledningen (Tuovila Kojola) som löper väster om planområdet. 5.2 Planer som berör området 5.2.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen (VAT) De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut 30.11.2000, de justerade målen vann laga kraft 1.3.2009) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För delgeneralplanen för Storbackens vindkraftpark gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning: Fungerande regionstruktur: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft samt landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna.

9 (88) Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas och tillräckliga regionala förutsättningar skall garanteras för (...) försvarets och gränsbevakningens övriga verksamhetsbetingelser. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Allmänt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Särskilt mål: Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser: Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. Särskilt mål: I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar 1 som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. 1 ) Med dessa avses riksomfattande inventeringar av kulturmiljön och naturarvet som myndigheterna genomfört som baserar sig på en tillräckligt övergripande beredning. När detta beslut fattas finns följande inventeringar: landskapsområden som är betydelsefulla för hela landet (Miljöministeriet, miljövårdsavdelningen, betänkande 66/1992), kulturhistoriska miljöer som är betydelsefulla för hela landet (Museiverket, byggnadshistoriska avdelningen, publikation 16, 1993) och förhistoriska skyddsområden som är betydelsefulla för hela landet (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelande 3/1983). Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen skall behovet av skydd för grund- och ytvattnen beaktas, likaså behoven av förbrukning. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning: Allmänt mål: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. Särskilt mål: Vid markanvändningen i omgivningen runt flygplatser bör faktorer som anknyter till säkerheten inom flygtrafiken beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder. Särskilt mål: Vid planeringen skall beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. Särskilt mål: Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk.

10 (88) 5.2.2 Österbottens landskapsplan Österbottens landskapsplan gäller på planområdet (Figur 5.6). Österbottens landskapsplan är fastställd av Miljöministeriet 21.12.2010. I landskapsplanen har betecknats tre områden för vindkraftsverk av vilka två är belägna på havsområden (utanför Sideby och Korsnäs) och en på fastlandet (Bergö). I planområdets nordliga del finns en beteckning för bergtäktsområde (eo-4). På området gäller bygginskränkning enligt 33 markanvändnings- och bygglagen. I Österbottens landskapsplan ligger planområdet till största delen på ett område för utveckling av å- och älvdalarna (ljusbrun linje med beteckningen mk). Med beteckningen anges områden för landsbygdsbebyggelse i å- och älvdalarna, där särskilt sådant boende samt sådan näringsverksamhet och rekreationsverksamhet som faller tillbaka på lantbruket och övriga landsbygdsnäringar, naturen och kulturmiljön samt det fysiska landskapet utvecklas. Väster om planområdet på som närmast cirka 150 meters avstånd har betecknats ett område med turistattraktioner/utvecklingsområde för turism och rekreation (mv-11, Oravais-Kimo). Vid planering och utveckling av turismrelaterade funktioner bör man fästa uppmärksamhet vid områdets särdrag och dra nytta av deras attraktionskraft. Rekreationsområden och -leder bör bilda samverkande nätverk. Byggande för turism och rekreation bör anpassas till miljön. I planbestämmelsen för beteckningen mv-11 (Oravais-Kimo) har anvisats att i områdesplaneringen skall beaktas områdets historia (slagfältet och Kimo Bruk) som en grund. Nordväst om planområdet finns en riktgivande friluftsled. Noggrannare planering och utmärkning av vandringsleder bör ske i samarbete med markägare och myndigheter. Vid planeringen bör miljövärdena beaktas. På landskapsplanen har en kraftledning (z) utmärkts gå i sydvästlig-nordostlig riktning väster om planområdet på cirka en kilometers avstånd. På kraftledningsområden gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Det går en stomvattenledning (V) norr om planområdet. Jeppovägen norr om planområdet har i planen betecknats som förbindelseväg (yt). Det går en cykelled längs med Jeppovägen. Det har betecknats gå en kulturhistoriskt betydande vägsträckning väster om planområdet längs med riksväg 8. Med beteckningen avses den gamla vägsträckningen Strandvägen. Förutom ovan nämnda beteckningar visas nuvarande bebyggda områden i planen.

11 (88) Figur 5.6. Riktgivande placering av planområdet på Österbottens landskapsplan (Österbottens förbund 2010). Storbacka planområde är markerat med röd linje på landskapsplanen. 5.2.3 Etapplandskapsplaner Etapplandskapsplan I I samband med landskapsplanen har uppgjorts etapplandskapsplaner. Miljöministeriet har 4.10.2013 fastställt Etapplandskapsplan I (lokalisering av kommersiell service). I Etapplandskapsplan I, har inga beteckningar angetts planområdet. Etapplandskapsplan II I Etapplandskapsplan II (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten) ligger tyngdpunkten på vindkraft. Målsättningen är att anvisa de lämpligaste områdena för vindkraften för perioden fram till år 2030. Arbetet påbörjades i december 2009. I första skedet uppgjordes ett program för deltagande och bedömning som var till påseende 14.10. 13.11.2009. Förbundet har också gjort tilläggsutredningar och konsekvensbedömningar gällande stora rovfåglar och flyttfåglar. Utredningarna blev färdiga under försommaren 2012. Planutkastet godkändes av landskapsstyrelsen 19.12.2011 och var offentligt framlagt 16.1. 17.2.2012. Utifrån responsen på utkastet gjordes planförslaget som behandlades i landskapsstyrelsen 18.2.2013 och var framlagt 11.3-9.4.2013. Då etapplanförslaget var framlagt anvisades 33 vindkraftsområden på fastlandet. 12/33 områden ur etapplanen granskades i en Naturabedömning i enlighet med naturskyddslagen (färdigställdes 27.7.2013). På basen av utlåtanden och anmärkningar på planförslaget, Naturabedömningen och NTM-centralens utlåtande om Naturabedömningen har

12 (88) landskapsstyrelsen på sitt möte 25.11.2013 bestämt att ta bort tre områden (Sidlandet, Blaxnäs ja Gillermossen) ur planförslaget. Landskapsstyrelsen bestämde även att vindkraftsområden avgränsas ytterom viktiga grundvattenområden. Landskapsstyrelsen behandlade etapplan II under sitt möte 14.4.2014. Landskapsfullmäktige godkände planförslaget under sitt möte 12.5.2014. Etapplanen skickades till miljöministeriet för fastställelse i juni 2014. Enligt den godkända Etapplan II är Storbacka vindkraftsområde inte beläget på de markområden vilka avses som tv-1 eller tv-2 områden som lämpar sig för byggande av vindkraftsparker av regional betydelse (Figur 5.7). En vindkraftpark av regional betydelse består av 10 kraftverk eller fler. Det går en kraftledning i sydvästlig-nordostlig riktning väster om planområdet och invid kraftledningen finns beteckningen en som avser område för energiförsörjning. Figur 5.7. Storbacka planområde (röd linje) i förhållande till Etapplan II (Österbottens förbund 2014). 5.2.4 General- och detaljplaner Det finns inga generalplaner eller generalplaner under planering inom planområdet eller i dess närhet. Närmaste generalplanerade området finns i Oravais tätort, där delgeneralplanen för havsnära byar finns i kraft. Vörå kommunfullmäktige har godkänt planen 18.6.2008. Delgeneralplanen befinner sig som närmast på strax under tre kilometers avstånd från planområdet i Storbacken.

13 (88) 5.2.5 Byggnadsordning Det finns inte heller detaljplaner eller detaljplaner under planering inom planområdet eller i dess direkta närhet. Närmaste detaljplanerade området är Oravais tätort som är belägen på cirka två kilometers avstånd från planområdet. Vörå kommuns byggnadsordning har godkänts av kommunfullmäktige i Vörå den 13.12.2012 och trätt i kraft 1.2.2013. 5.2.6 Övriga planer och beslut 5.3 Naturmiljö I Österbottens landskapsöversikt 2040 strävas till att entydiga och snabba beslut skall medge planläggning av vindkraftsområden och byggnad av vindkraftverk. Därmed skall tilltron till det egna teknologiska kunnandet i Österbotten stärkas. Enligt landskapsprogrammet 2011 2014 skall investeringar i infrastruktur för vindkraftsteknologins transporter, installation av marina vindkraftverk samt för eldistributions- och transmissionsnät främjas. I enlighet med detta utarbetar Österbottens förbund för närvarande Etapplandskapsplan II för förnybara energiformer och deras placering i Österbotten som har skickats till Miljöministeriet för fastställande. En av målbilderna 2040 i Österbottens landskapsstrategi 2014-17 är att Österbotten är självförsörjande på energi. El- och värmeproduktionen samt trafiken är koldioxidneutrala. För att bli energisjälvförsörjande krävs att landskapets energiproduktion nästan helt grundar sig på förnybara energikällor. Enligt landskapsprogrammet 2014-17 ska målet förverkligas bl.a. genom att främja byggandet av vindkraft och beredskapen att utnyttja vindkraftspotentialen regionalt. 5.3.1 Berggrund och jordmån Berggrund Från Vasaregionen norrut består berggrunden av s.k. Vasagranit (Österbottens förbund 2011). Den dominanta bergarten vid vindkraftparken är enligt Geologiska forskningscentralens (2014a) data granodiorit med inslag av biotit-paragnejs. Jordmån Den vanligaste jordarten som täcker berggrunden i Österbotten är morän. På strandområdena från Oravais till Jakobstadsregionen förekommer spolad moig morän (Österbottens förbund 2011). Jordmånen inom planområdet består av sandmorän med inslag av torv, silt och bergsområden. (Geologiska forskningscentralen 2014b) Sura sulfatjordar förekommer längs med Finlands kust inåt land längs med den linjen som i forna tider uppgjort kusten till Litorina havet. I Österbotten förekommer sura sulfatjordar i huvudsak på områden belägna under 60 m.ö.h (Österbottens förbund 2010). Storbacka planområde är i sin helhet beläget inom denna kustremsa och därför är det möjligt att det förekommer sura sulfatjordar inom planområdet. Utifrån en ungefärlig kartgranskning finns planområdet på ett område där sannolikheten för att det förekommer sura sulfatjordar är mycket liten (GTK 2014, preliminär tolkningskarta 1:250 000).

14 (88) 5.3.2 Yt- och grundvatten Ytvatten Planområdet ligger i sin helhet på Oravaistenjoki huvudavrinningsområde (43). (OIVA 2014). Indelat i mindre avrinningsområden är vindkraftparken huvudsakligen belägen på den nedre delen av Kimo å och de nordostliga delarna av vindkraftparken är belägen på Munsolbäckens avrinningsområde. I de sydostliga delarna av planområdet och på gränsen till planområdet finns det två småvatten som under naturinventeringarna på området konstaterats värdefulla ur naturskyddshänseende. Området har dikats för skogsbrukets behov och det finns inte några bäckar på området. Utanför planområdet i väst rinner Kimo å på ett avstånd av ca 1 km från närmaste planerade vindkraftverk. Ån är översvämningskänslig och varje år förekommer våröversvämningar och sporadiska höstöversvämningar. Effekterna av dessa översvämningar varierar kraftigt. Grundvatten Det finns inga grundvattenområden på Storbacka planområde. Det närmaste grundvattenområdet är Kimo Norra grundvattenområde på över 1,5 kilometers avstånd söder om det närmaste planerade vindkraftverket. Inom planområdet finns inga vattentäkter eller observationsrör för grundvatten (Hertta 2013). 5.3.3 Flora och värdefulla naturtyper Planområdet är beläget i den biogeografiska indelningen vid gränsen av Österbottens kustregions sydboreala vegetationszon och Österbottens mellanboreala vegetationszon (OIVA 2014). Inga hotade eller nära hotade växtarter har observerats i planområdet (UHEX). På grund av skogsbruk är skogen i planområdet huvudsakligen inte i naturtillstånd och därför är de flesta skogsområden i ett så kallat övergångstadium (Figur 5.8). I området finns sålunda i varierande grad kalhyggen, busksnår, ung och något äldre skog. Det finns två outdikade mossområden inom planområdet. Skogar i planområdet är mest unga tallskogar, men det finns också barrskog med granar och blandskog med björkar. Inom planområdet finns det dessutom trädbeväxta bergsområden på ett flertal ställen, speciellt i norr (Langeberget och Loholstret). Vegetationen på området presenteras i figurerna 5.9.-5.13.

15 (88) Figur 5.8. Ortofoto över planområdet för Storbacken.

16 (88) Figur 5.9. Grandominerad blandskog i områdets södra del. Figur 5.10. En monotypisk tallskog i områdets norra delar.

17 (88) Figur 5.11. Bergsområdet Kackorhällorna i de norra delarna av planområdet. Figur 5.12. Det finns även kalhyggen på planområdet.

18 (88) Figur 5.13. Björkdominerad planteringsskog i de norra delarna av planområdet. Vid naturinventeringarna avgränsade man två objekt som skyddas på basen av vattenlagen 11. På de outdikade mossarna Björnkärret (Figur 5.14) och Kackormossträsket (Figur 5.15) finns det två mindre myrdammar som är under en hektar till sin storlek. Objekten utgör goda livsmiljöer för olika arter och tillför mångfald på det annars starkt skogsbrukade planområdet.

19 (88) Figur 5.14. Björnkärret är en outdikat mosse i vars mitt det finns en myrdamm som är skyddad enligt vattenlagen 11. Figur 5.15. På det outdikade mossområdet i Kackormossträsket finns det en liten myrdamm.

20 (88) 5.3.4 Fauna Vanliga djurarter Faunan på planområdet representerar en rätt vanlig fauna för ekonomiskog. På basen av utbredning kan man även anta att det förekommer andra vanliga djurarter på området, t.ex. sorkar, möss och näbbmus, fälthare, mård, hermelin, småvessla, ekorre och grävling. På området för viltcentralen i Österbotten låg tätheten i Vörå cirka 3-3,5 älgar/1 000 hektar (VFFI 2012). Stora rovdjursarter För att klarlägga förekomsten av stora rovdjursarter på området utnyttjade man portalen riistahavainnot.fi som upprätthålls av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (2014a). Portalen baseras på de observationer av rovdjur som har införts i portalen Tassu. I materialet har man inte specificerat noggranna observationsplatser eller mängder, utan observationerna generaliseras till 10 km x 10 km rutor. Materialet är därmed endast riktgivande. Enligt portalen har man i rutan som överlappar planområdet observerat spår av björn hösten 2014 och i rutan till öster har man gjort synobservation av en björn i september 2014. Den närmaste spårobservationen av varg lokaliseras till Jeppo. Figur 5.16. På planområdet förekommer det vanliga skogsarter, på bilden en groda.

21 (88) 5.3.5 Arter som är hotade och missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor Fladdermus Finlands fladdermusbestånd I Finland har 13 fladdermusarter påträffats och de är alla fridlysta med stöd av naturvårdslagen (NVL 29 ). De hör också till de arter som tas upp i bilaga IV (a) till EU:s habitatdirektiv. Det är förbjudet att förstöra och försämra de platser där arterna förökar sig och rastar. Av de fladdermusarter som förekommer i Finland är endast fem allmänna. Den nordligaste utbredningen har den nordiska fladdermusen (Eptesicus nilssonii), som förekommer upp till den 69 breddgraden. Fladdermössen trivs vanligen i småskaliga landskap med gamla byggnader och ihåliga träd som används som daggömmor samt frodiga fångstområden, såsom stränder och strandskogar vid vattendrag (Chiropterologiska föreningen i Finland r.f. 2013). Lokala populationer och områden som används av fladdermöss Lokala fladdermöss på planområdet karterades under två nätter år 2013, 18.7. och 18.8. Inventeringen utfördes till fots och kikare, GPS och ultraljudsinspelare (Wildlife Acoustics EM-3) användes i arbetet. Data som sparades på inspelaren analyserades med hjälp av programmet Wildlife Acoustics Songscope. Det finns en skild rapport på förekomsten av det lokala fladdermusbeståndet inom planområdet (bilaga 5). Enligt inventeringen är Storbacken planområde medelmåttigt med tanke på födo- och viloplatser för fladdermöss. Under karteringen observerade man nordisk fladdermus samt mustaschfladdermus. Den tredje fladdermusarten som är vanlig på dessa breddgrader, vattenfladdermus, påträffades inte på området eftersom det inte finns passande livsmiljöer för arten. Trädbeståndet på området är i huvudsak ganska ungt, gallrad eller ogallrad utdikad tallskog och kalhyggen, som inte erbjuder dagsgömmor eller en rik insektfauna för ett mångsidigt fladdermusbestånd. Det finns inte några byggnader eller andra passande dagsgömmor för fladdermössen förutom några aspar som har lämnats kvar på kalhyggen, vilket betyder att de fladdermöss som jagar på området troligtvis använder gömmor som finns utanför planområdet. Den nordiska fladdermusen använder skogsbilvägar och dess kanter som jaktområden, medan mustaschfladdermusen helst jagar på stigar och andra valvaktiga platser. Man observerade mustaschfladdermus endast på en plats och de andra fladdermössobservationerna var även på enstaka individer. Flyttande fladdermöss En del av fladdermusarterna flyttar på samma sätt som flera fågelarter. Under flytten påträffas fladdermusrater på platser där de normalt under förökningsperioderna inte förekommer. De flyttande fladdermössen flyger på högre höjder än de lokala fladdermössen och därmed är det möjligt att flyttande fladdermöss kolliderar med vindkraftverken. Uppföljning av de flyttande fladdermössen utfördes på planområdet under perioden 15.8.-15.9.2013 (bilaga 5). I Vörå planeras även andra vindkraftparker för vilka man har utrett det flyttande fladdermusbeståndet under åren 2012 och 2013. Av dessa resultat har man uppgjort ett sammandrag (FCG 2014, bilaga 5). Som flyttande fladdermöss räknas arterna stor fladdermus, dvärg-, pipistrell-, troll- och gråskimlig fladdermus. Höstflytten infaller från mitten av augusti till mitten av

22 (88) september. Fladdermössen flyttar högst 50 km per natt och flytten följer ledlinjer, som stränder och åsar. En passivdetektor placerades i de södra delarna av planområdet i för området typisk ekonomiskog. Passivdetektorn Wildlife Acoustics Songmeter SM2BAT+ spelade in sammanlagt 108 minuter observationer. Antalet observationer är relativt lågt och två tredjedelar av materialet är typiskt jaktekolodning för nordisk fladdermus. I materialet kunde man känna igen ett läte för flyttande fladdermus, som tillhörde trollfladdermusen. De övriga observationerna härstammade troligen från mustaschfladdermöss som även påträffades på området under karteringen av det lokala fladdermusbeståndet. Flygekorre Allmänt 5.3.6 Fågelbestånd Uppgifterna om flygekorrens levnadssätt är bristfälliga. Individerna rör sig utanför boet vanligen i skymningen på kvällen och efternatten, och idag bygger taxeringen av flygekorre uteslutande på observationer av spillning. Flygekorrens biotop är grandominerade blandskogar med mångsidig åldersstruktur och inslag av stora aspar. Honornas revir är cirka åtta hektar, hanarnas i medeltal 60 hektar (Jokinen m.fl. 2007, Miljöministeriet 2010). Flygekorren förekommer i huvudsak i södra och mellersta Finland. Utbredningsområdets norra gräns går i Uleåborg-Kuusamotrakten. Exakta uppgifter om antalet individer finns inte. Enligt en undersökning publicerad år 2006 finns det 143 000 flygekorrhonor i Finland (Hanski 2006). Enligt Sulkava m.fl. (2008) ligger det verkliga antalet närmare 50 000. Flygekorrstammen vid den österbottniska kusten är Finlands tätaste (Hanski 2006). Flygekorren har i Finland klassificeras som en sårbar art och enligt naturvårdslagen (NVL 49 ) är det förbjudet att förstöra och försämra platser där flygekorren förökar sig och rastar. Lagen ålägger bl.a. skyldighet att lämna ett tillräckligt trädbestånd omkring flygekorrens bo. Avvikelser från förbuden i det strikta skyddssystemet får endast göras på de grunder som anges i artikel 16 i habitatdirektivet. Tillstånd till avvikelse beviljas i enstaka fall, och den regionala ELY-centralen fattar beslut om tillstånden med stöd av NVL 49 3 mom (Miljöministeriet 2005). Flygekorrens utbredningsområden Tidigare observationer i UHEX-registret finns från år 2004 i de södra delarna av planområdet. I samband med naturkarteringarna som utfördes under 2013 och 2014 karterade man även förekomsten av flygekorre. Inga nya observationer av spillning eller risbon upptäcktes. Inom planområdet finns det endast få möjliga livsmiljöer för flygekorren. Häckande fågelbeståndet Enligt Finlands tredje fågelatlas (Valkama m.fl. 2011) är planområdet huvudsakligen beläget i ruta 702:327, Oravais Kimo, som har 50 kända häckande fågelarter, 39 sannolikt häckande arter och 30 potentiellt häckande arter sammanlagt 119 arter. Planområdets norra del är belägen i ruta 703:327, Nykarleby Pensala, som har 48 kända häckande fågelarter, 23 sannolikt häckande arter och 20 potentiellt häckande

23 (88) arter sammanlagt 91 arter. Atlasrutorna täcker ett betydligt större område än det planerade området för vindkraftsparken. Enligt uppgifter från Ringmärkningsbyrån (Juha Honkala, skriftlig information) finns det inte befintliga bon för fiskgjuse eller havsörn inom 5 km från planområdet. Av de andra skyddsvärda rovfåglarna finns det observationer av ett ormvråksbo 1,7 km sydost om planområdet samt ett boträd för brun kärrhök ca fyra kilometer nordväst om planområdet. Dessutom finns det enligt ringmärkningsbyrån en känd boplats för trana ca två kilometer sydväst om planområdet. Det bör uppmärksammas att ringmärkningsbyråns uppgifter om boplatser troligen inte är helt kompletta, eftersom byråns data långt beror på de lokala rovdjursringmärkarnas aktivitet. Det häckande fågelbeståndet karterades under terrängbesök 23.6.2013 och 4.7.2014. Vid fältundersökningarna observerades sammanlagt 29 olika arter. Det häckande fågelbeståndet består främst av i Finland vanliga och rikligt förekommande skogsfåglar. De observerade fågelarterna, deras antal och möjliga skyddsstatus har presenterats i Tabell 5.1. Tabell 5.1. Arter, skyddsstatus och observerat antal par i karteringarna av det häckande fågelbeståndet i Storbacken. Art Skyddsstatus Observerade par Ärtsångare (Sylvia curruca) 1 Kungsfågel (Regulus regulus) 7 Talltita (Parus montanus) 3 Gulsparv (Emberiza citronella) 1 Trana (Grus grus) dir 1 Större hackspett (Dendrocopos major) 2 Taltrast (Turdus philomelos) 1 Rödstjärt (Phoenicurus phoenicurus) EVA 1 Trädpiplärka (Anthus trivialis) 11 Lövsångare (Phylloscopus trochilus) 12 Spillkråka (Dryocopus martius) dir 1 Bofink (Fringilla coelebs) 10 Buskskvätta (Saxicola rubetra) 1 Törnskata (Lanius collurio) dir 1 Rödvingetrast (Turdus iliacus) 1 Rödhake (Erithacus rubecula) 6 Trädkrypare (Certhia familiaris) 1 Järpe (Bonasa bonasia) dir 1 Duva (Columba palumbus) 5 Blåmes (Parus caeruleus) 2 Talgoxe (Parus major) 1 Kricka (Anas crecca) 2 Knipa (Bucephala clangula) EVA 1 Gransångare (Phylloscopus collybita) 4 Tofsmes (Parus cristatus) 2 Grönsiska (Carduelis spinus) 3

24 (88) Sparvhök (Accipiter nisus) 1 Bläsand (Anas penelope) 1 Bivråk (Pernis apivorus) VU, dir 0-1 Skyddsvärda fågelarter Alla observationer av utrotningshotade arter, arter i fågeldirektivets bilaga I samt av de nationella ansvarsarterna som gjordes vid karteringarna antecknades med GPS. På detta sätt kunde man bilda sig en täckande bild av förekomsten av skyddsvärda arter på området. Vid karteringarna av det häckande fågelbeståndet observerade man endast en utrotningshotad art, bivråken. Fem arter som tagits upp i EU:s fågeldirektivs bilaga I observerades: trana, spillkråka, törnskata, järpe och bivråk. Av de arter som klassas som Finlands ansvarsarter observerades rödstjärt och knipa. Knipparet observerades år 2013 på Kackormossträsket i de sydostliga delarna av planområdet. Bivråken häckar i hela Europa med undantag av Island. I Finland förkommer arten huvudsakligen i de södra och centrala delarna av landet. Artens stam har minskat och enligt den färskaste uppskattningen häckar ca 3 000 par i vårt land. Vid karteringarna gjordes en observation av en flygande individ i de norra delarna av planområdet den 23.6.2013. Vid häckningstiden är arten skygg och det är svårt att finna dess bon. Tranparet observerades på planområdet både 2013 och 2014. År 2014 häckade paret troligen på Kackormossträsket. Järpen förekommer i den boreala växtlighetszonen genom det Eurasiatiska barsskogsbältet från centrala Europa ända till Stilla havet. I Finland förekommer arten i nästan hela landet. Arten föredrar barrskogar och har varit stabilt de senaste tjugo åren. Man uppskattar att det i Finland förekommer över 500 000 par. En sjungande järpe observerades i de centrala delarna av planområdet år 2013. Spillkråkan är en eurasiatisk hackspettart som förekommer i hela Finland förutom i nordliga Lappland. Artens stam har växt sedan 1980-talet och beståndet är nuförtiden 30 000-50 000 par. På planområdet hittade man ett spillkråkerevir. Törnskata förekommer i nästan hela Europa och i västra Asien. I Finland förekommer arten i de södra delarna av landet och stammen består av 50 000-80 000 par. Arten behöver öppen terräng i sitt revir. I de norra delarna av planområdet häckar ett törnskatepar. Arten observerades på samma ställe vid karteringen 2013 och 2014. Rödstjärten är vanlig i hela Finland och dess bestånd uppgår till 500 000-700 000 par. På planområdet observerades en ung rödstjärt (Figur 5.17).

25 (88) Figur 5.17. Rödstjärten är en art som Finland har specialansvar för. På foto en unge som observerades på planområdet. Flyttfåglar Bottniska vikens kustregion är känd som en viktig flyttrutt för fåglarnas vår- och höstflyttning. Uppföljningen av det flyttande fågelbeståndet har uppgjorts sammantaget för flera vindkraftparker som planeras i Vörå-området. Höstflyttningen i Vörå observerades under totalt 17 dagar 26.6.-14.10.2012. Observationspunkterna låg i Munsol och Rauskas. Vårflyttningen observerades under totalt 17 dagar 9.4-10.5.2013 från tre observationsplatser i Lålax, Munsol och Rauskas (norr om Storbötet vindkraftpark). En separat rapport har uppsatts om uppföljningen av flyttande fåglar i Vörå området och om vindkraftprojektens eventuella konsekvenser för flyttfåglar i Vörå (Bilaga 6). Vid fältobservationerna under höstflyttningen iakttogs totalt cirka 26 000 flyttande fåglar av 41 olika arter. Livligast var flytten från mitten av september till början av oktober. Största delen av de fåglar som observerades under uppföljningen av höstflyttningen var småtättingar och trastar (75 %), men också tranor, måsar, ringduvor, kajor och gäss observerades i större mängder. Av de fåglar som observerades under höstflytten flög endast 12 % på kollisionshöjd. (Mäkelä & Rinne 2014) Vid vårflyttningen observerade man nästan 6 000 fåglar och 64 olika fågelarter. Observationerna omfattar närmast observationer av flyttande medelstora och stora fågelarter eftersom små sparvfågelarter såsom finkarnas flytt antecknades inte i omfattande utsträckning på våren. I observationen prioriserades stora arter eftersom vindkraftparkernas inverkan på flyttande mindre sparvfågelarter uppfattas generellt

26 (88) sätt lindriga. Den livligaste säsongen inföll i mars april och i maj var den synliga flyttningen ovanligt liten. De mest frekventa förekomsterna var av sädgås, sångsvan, fiskmås, tofsvipa och duvor. Vid närheten av Storbacken vindkraftpark observerades sammanlagt 1105 st. gäss, 317 st. svanar, 14 st. örnar och 357 st. tranor. Av de fåglar som observerades under vårflytten i Vörå-området flög endast 15 % på kollisionshöjd. (Mäkelä & Rinne 2014) 5.3.7 FINIBA- och IBA-områden 5.3.8 Skyddsområden FINIBA-områdena är viktiga fågelområden i Finland. Områdena har valts ut utifrån kartläggningar som gjorts av Finlands miljöcentral och BirdLife Finland (Leivo m.fl. 2001). FINIBA-projektet är inte ett skyddsprogram, men största delen av FINIBAområdena hör till skyddsprogrammet för fågelvatten eller till förslaget till Natura 2000- nätverket. IBA-områdena, dvs. internationellt viktiga fågelområden, är BirdLife Internationals projekt för att identifiera och skydda viktiga fågelområden. I världen har cirka 10 000 internationellt viktiga fågelområden identifierats. Dessa är viktiga också för den övriga biologiska mångfalden. (Heath & Evans 2000) FINIBA-området Oravaisfjärden är beläget väster om planområdet, dryga 4 kilometer från närmaste planerade kraftverk. Monässundet FINIBA-område finns på över 18 kilometers avstånd i norr och FINIBA- samt IBA-områdena Kvarkens skärgård och Nykarleby skärgård finns på över 20 km avstånd i nordväst. Natura 2000-områden På planområdet finns inga Natura 2000 områden. Inom tio kilometer från den planerade vindkraftparken finns det ett Natura 2000-område, Paljakanneva- Åkantmossen (OIVA 2013). Områdets skydd grundar sig på habitatdirektivet (SCI) och är en koncentrisk mosse. Förutom naturtyperna mosse, atlantiska, kontinentala och boreala områdets skogsbeklädda dyner och de boreala naturskogarna grundar sig skyddsområdet även på fågelarter i fågeldirektivets bilaga I. Dessa är bl.a. blå kärrhök, spillkråka, storlom och orre. Områdets avstånd till närmaste planerade kraftverk är fem kilometer. Naturskyddsområden På planområdet finns inga naturskyddsområden. De närmaste privata skyddsområdena finns i samband med Natura 2000-området Paljakanneva-Åkantmossen 5,5 km sydost om planområdet. Objekt som hör till skyddsprogram Det finns ett objekt som hör till skyddsprogram på under 10 kilometer från planområdet. Objektet Paljakanneva Åkantmossen hör till skyddsprogrammet för myrar och är beläget som närmast på ungefär 5,5 kilometer sydost om planområdet. Objektet består av två delar och dess sammanlagda areal är cirka 878 hektar. Objektet ligger inom Naturaområdet Paljakanneva Åkantmossen. Ett område som tillhör skyddsprogrammet för fågelvatten finns dryga 11 kilometer söderut från vindkraftverken i Kalapääträsk.

27 (88) 5.4 Landskap och kulturmiljö 5.4.1 Allmänt Indelat i landskapsområden ligger planområdet i Österbotten, i Södra Österbottens kustregion (Miljöministeriet 2013a). Karaktäristiskt för Södra Österbottens kustregion är tämligen smala ådalar med odlingsområden, mellan vilka det finns karga moränåsar. Eftersom terrängen är relativt jämn finns det gott om myrar i området och ganska få klippformationer. Södra Österbottens odlingsslätter är de mest vidsträckta i landet. Storbacken planområde är beläget i ett skogsområde öster om Oravais tätort. Landskapet kring planområdet är typiskt Österbottniskt, med omgivande åkerslätter i väst och i norr. Avståndet till Oravaisfjärdens kust är som närmast lite under fyra kilometer. Öster om planområdet finns det ett större skogsområde. Planområdet är en del av ett område för utvecklig av å- och älvdalarna, där sådant boende samt sådan näringsverksamhet och rekreationsverksamhet som faller tillbaka på lantbruket och övriga landsbygdsnäringar, naturen och kulturmiljön samt det fysiska landskapet utvecklas. Inom planområdet är landskapet typiskt för skogsbruksområden, avverkningar och planterade skogar i olika tillväxtskeden bildar varierande öppna och stängda landskapsrum som är i konstant men långsam förändring. 5.4.2 Nationellt värdefulla landskapsområden Det finns inga nationellt värdefulla landskapsområden i den omedelbara närheten av vindkraftsparken. Det närmaste nationellt värdefulla landskapsområdet, Vörå ådal, finns på ca 9 kilometers avstånd i Vörå och Lapuan-Kauhavan Alajoki i Lapua och Kauhava som närmast på över 23 kilometers avstånd. (Miljöministeriet 2013b). En uppdaterande och kompletterande inventering av de nationellt värdefulla landskapsområdena har utförts under 2013-2014. Huvudmålsättningen för de uppdaterande och kompletterande inventeringarna är att granska områdesurvalet, värdeklassificeringen samt avgränsningarna, så att de motsvarar de förnyade mekanismerna för genomföring och styrning av landskapsvård. På basen av inventeringarna uppgörs förslag om nationellt betydande landskapsområde. Områdena revideras och fastställs under 2015. Vid inventeringarna har man utvidgat värdeområdet Kimo ådal norrut. Objektet som föreslås till nationellt värdefullt landskapsområde är som närmast beläget på ett avstånd av 760 m. 5.4.3 Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Inom planområdet eller i dess direkta närhet finns inga värdefulla byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009). Inom 25 kilometer från vindkraftsparken finns 27 objekt som tillhör byggda kulturmiljöer av riksintresse (Tabell 5.2.). Av dessa finns 6 delområden inom 12 km från närmaste vindkraftverk.

28 (88) Tabell 5.2. Byggda kulturmiljöer av riksintresse inom 25 kilometers radie från vindkraftsparken. Objekt Avstånd från kraftverk Kimo bruk och Oravais industrisamhälle. Verksamheten vid Kimo bruk och Oravais industriområden är uppdelad i tre separata enheter längs stränderna vid samma å (Övre hammaren, Nedre hammaren och Oravais industriområde). (Museiverket 2009) 1,2-8,5 km Oravais kyrka och gamla gravgård. Objektet består av två områden, Oravais begravningsplats och Oravais kyrka. Oravais begravningsplats som omges av en stenmur och kantas av träd ligger norr om Oravais kyrka, på det ställe där Oravais första kyrka en gång stod. (Museiverket 2009) 3,5 km Oravais slagfällt och Minnestodsvägen. Minnesstodsvägen är en museiväg som går genom ett odlingsfält, där det avgörande slaget i Oravais ägde rum under Finska kriget. Objektet består av väl bevarat och värdefullt byggnadsbestånd i området. (Museiverket 2009) Bruksherrgårdarna i Österbotten. Tre objekt, Kiitola, Keppo och Juthbacka. Munsala kyrka och prästgård Vörå kyrka och kyrkonejd Stråkbebyggelsen i Voltti by och Mattila bro Skrivars stråkbebyggelse Klemets husgrupp Alahärma kyrkonejd Byabosättningen i Rekipelto Tottesunds ämbetshus Ylihärma kyrkonejd Nykarlebys historiska centrum 3 km 13-23 km 16 km 17 km 17 km 18 km 20 km 20 km 21 km 22 km 23 km 24 km Seminariet och Seminariegatan i Nykarleby 24 km Topelius barndomshem Kuddnäs 25 km 5.4.4 Värdefulla byggda miljöer (RKY 1993) Inom planområdet finns inga värdefulla byggda miljöer (RKY 1993). På 25 kilometers avstånd från vindkraftsparken finns sammanlagt 15 objekt (tabell 5.3). Av dessa finns 4 objekt inom 12 kilometers radie från närmsta kraftverk.

29 (88) Tabell 5.3. Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse inom en 25 kilometers radie från vindkraftsparken. Objekt Oravais slagfält Kimo bruk Kulturmiljön vid Vörå ådal Vakkuri by och kulturmiljö Den äldsta byabebyggelsen i Alahärmä vars stråkbebyggelse har bevarats. Kiitola herrgårds- och industrimiljö Stenbacka by Hanhimäki by och kulturmiljö Munsala kyrkonejd Lapuanjoki kulturmiljö Kyrkonejdens kulturmiljö från Tottesund till Kärklax Ylihärma kyrkonejd och kulturmiljön vid Lapuanjoki Åvists by och gamla stråk Miljön vid Kyrkogatan och Bankgatan Seminarieområdet och byggnaderna vid Seminariegatan De gamla byggnaderna vis Jakobstadsvägen Avstånd från kraftverk 3,5 km 4 km 9 km 10 km 12 km 13 km 15 km 15 km 15 km 19 km 21 km 22 km 25 km 25 km 25 km 5.4.5 Landskapsområden som är värdefulla på nationell nivå Inom planområdet finns inga landskapsområden som är värdefulla på nationell nivå (vma). (Österbottens förbund 2010) Inom 12 km finns landskapsområdena söder om Oravais tätort, Kimo och Vörå ådal. 5.4.6 Landskapsområden som är värdefulla på landskaps- eller regionnivå Inom planområdet finns inga landskapsområden som är värdefulla på landskaps- eller regionnivå (ma). (Österbottens förbund 2010) Inom 12 km avstånd från planområdet finns landskapsområden vid Oravais tätort (4 delområden), Kuckus, Käkiholma, Granudden, Kaitsor och Monå.

30 (88) 5.4.7 Fornlämningar Figur 5.18. Kulturmiljöobjekt inom 12 km från Storbacken vindkraftverk. Fornlämningsregistret Enligt Museiverkets Fornlämningsregister (2013) finns det två kända fornlämningar på planområdet. Objektet Storbacken är beläget i de centrala delarna av planområdet och består av gravrösen. Björnkärret är likväl gravrösen, belägna i de södra delarna av planområdet. Inventeringsresultat Vid den arkeologiska utredningen av planområdet granskade man de befintliga objekten, men fann inte nya fornlämningar. Över den arkeologiska inventeringen har uppgjorts en skild rapport (bilaga 4). (Figur 5.19)

31 (88) Figur 5.19. De befintliga fornlämningarna inom planområdet granskades under inventeringen 2013. 6 PLAN FÖR VINDKRAFTPARKEN 6.1 Konstruktionerna i vindkraftparken Ett vindkraftverk består av ett torn som förankras i fundamentet, en rotor med rotorblad och ett maskinrum. Rotorbladen är tillverkade av kompositmaterial. Vindkraftverkens navhöjd är högst cirka 137 meter och rotorns diameter upp till 126 meter. Rotorbladens längd skulle då vara 63 meter och vindkraftverkets högsta höjd 200 meter. I modeller och utredningar som gjorts i samband med planläggningen har en sannolik kraftverkstyp använts. Kraftverkens enhetseffekt är cirka 3 MW. Kraftverkets torn byggs i sektioner av valsat stål. Tornets nedersta del kan även byggas med prefabricerade betongsektioner. Tornet bultas fast i fundamentet. I byggskedet används lyftkranar när vindkraftverken monteras upp. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas för att hålla för tung trafik. Storleken på områdena som behövs påverkas av kraftverkstypen. Olika tillverkare har olika krav på områden som behövs för lyftningen. I planområdet kan befintliga skogsvägar utnyttjas i någon mån, men man behöver även bygga nya vägar fram till kraftverken. De befintliga vägarnas bärkraft måste delvis förbättras och körbanan breddas för att passa de tunga transporterna och specialtransporterna under byggtiden. Minimibredden på körbanan som krävs för transporten av kraftverkskomponenterna och monteringsutrustningen är cirka 4,5 6 meter och vägområdets totala bred blir då cirka 10-15 meter. Vid brantare kurvor

32 (88) måste skog röjas på ett bredare område än detta för transporten av rotorbladen (kombinationens längd cirka 70 meter). Vindkraftsparkens eldistribution sker via jordkablar som i första hand läggs ner intill vägarna som byggs eller förbättras. Elstationen som byggs inom planområdet kopplas till den existerande 110 kv ledningen Tuovila Kojola som löper väster om planområdet. 6.2 Vindkraftparkens plan i utkastskedet Enligt den plan som utarbetats för vindkraftsparken i Storbacken i Vörå kan nio vindkraftverk placeras på området. Vindparken kommer utöver vindkraftverken att omfatta också en elstation, byggnads- och servicevägar samt jordkablar som förenar alla kraftverken (Figur 6.1). Jordkablarna följer väglinjerna i mån av möjlighet. Vid planeringen av vindkraftverkens placering har uppgifter från vindmätning, naturförhållanden, terrängformer, byggd miljö och fornlämningar i området utnyttjats. Vid planeringen har utredningar och inventeringar som gjorts med tanke på planläggningen utnyttjats liksom också annat befintligt material. Värdefulla objekt i planområdet har lämnats utanför byggandet. Vid placeringen av vindkraftverken har också fästs uppmärksamhet vid minimeringen av buller- och skuggeffekterna. Figur 6.1. Preliminär placering av vindkraftverken och annan infrastruktur som behövs för Storbackens vindkraftpark i Vörå kommun. Den riktgivande placeringen av elstationen har märkts ut med en röd punktbeteckning i de norra delarna av planområdet.

33 (88) 6.3 Vindkraftparkens plan i förslagsskedet Inga förändringar har gjorts i vindkraftparkens plan i förhållande till planutkastet. Vindkraftparken består i planförslagsskedet av nio kraftverk med tillhörande nätverk av servicevägar och intern elöverföring. Den riktgivande placeringen av elstationen är belägen i de norra delarna av planområdet. 6.4 Vindkraftparkens plan i godkännandeskedet Kompletteras under processens gång. 7 PROJEKTETS ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT, PLANER OCH PROGRAM 7.1 Vindkraftparker i drift i näromgivningen Inom en radie på cirka 20 kilometer från planområdet finns endast ett mindre äldre vindkraftverk i drift vars effekt är 135 kw och navhöjden cirka 40 meter. Vindkraftverket ifråga ligger norr om Storbacken på cirka 3,5 kilometers avstånd. De närmaste moderna vindkraftverken i drift finns i Vasa och Jakobstad båda på över 50 kilometers avstånd från den planerade vindkraftparken. (Finska Vindkraftföreningen r.f. 2014a) 7.2 Vindkraftparker som planeras i näromgivningen Flera vindkraftsparker planeras i Österbotten. Planeringsskedena i projekten är i olika stadier. Enligt Finska Vindkraftföreningen r.f. (2014b), Svevind Oy Ab, Prokon Wind Energy Finland Oy och Saba Tuulivoima Oy planeras det sex vindkraftprojekt inom en radie på cirka 20 kilometer från Storbacken vindkraftspark (Tabell 7.1 & Figur 7.1). Tabell 7.1. Vindkraftsparker som planeras inom en 20 km radie från vindkraftsparken. Namn Projektägare Antal kraftverk Totala effekt (MW) Sandbacken Storbötet Jeppo Svevind Oy Ab Prokon Wind Energy Finland Oy Prokon Wind Energy Finland Oy 4 st Vörå + 10 st Nykarleby Avstånd till närmaste kraftverk 50 2,5 km 7-31 21-93 4 km 2 6 9 km Kröpuln OX2 9 36-54 14 km Lålax Lotlax Prokon Wind Energy Finland Oy Prokon Wind Energy Finland Oy 4 12 16 km 3 9 18 km

34 (88) Figur 7.1. Vindkraftsparker som planeras i närheten av Storbacken vindkraftspark. Områden för vindkraft i Österbottens förbunds etapplandskapsplan II (vindkraft) presenteras med rosa. Utöver dessa projekt finns det enligt lokala kontakter också andra projektutvecklare i regionen. Än så länge är dock placeringen av och mer ingående uppgifter om dessa projekt inte kända. 8 MÅLSÄTTNINGAR FÖR PLANERINGEN Målsättningen med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av Storbackens vindkraftpark i Vörå kommun. Man strävar till att ta naturomständigheterna samt bevarandet av fornlämningar på området i beaktande under planläggningen. Målsättningen med vindkraftparken är i sin tur att främja de klimatpolitiska mål Finland har bundit sig till. Finlands mål är att höja den mängd energi som produceras med vindkraft från nuvarande 458 MW till 2 500 MW fram till år 2020. (VTT 2014) Dessutom tillhör planens målsättningar att ta i beaktande möjliga andra behov för områdesanvändningen samt de målsättningar som uppstår under planeprocessens gång.

35 (88) 9 DELGENERALPLANEPROCESSEN SAMT FÖRÄNDRINGAR SOM HAR GJORTS UNDER PROCESSENS GÅNG 9.1 Planläggningen anhängig samt PDB SABA Tuulivoima Oy har anhållit om att få uppgöra delgeneralplan för vindkraftparken i Storbacken och Vörå kommunstyrelse har godkänt anhållan under kommunstyrelsens sammanträde 13.8.2012 212. Vörå kommunstyrelse har godkänt programmet för deltagande och bedömning (PDB) för Storbackens vindkraftpark. PDB:n har varit framlagt under tiden 11.9. - 11.10.2013. Inledningsskedets myndighetssamråd ordnades 1.9.2014. 9.2 Delgeneralplaneutkast Utkastet för delgeneralplanen godkändes av Vörå kommunstyrelse 13.10.2014 och planutkastet var till påseende 21.10.2014-19.11.2014. Ett infomöte för allmänheten ordnades 6.11.2014. Sammanlagt erhölls 6 utlåtanden men inga åsikter angående planutkastet. Utlåtande över planutkastet gavs av Södra Österbottens NTM-central, Vörå byggnadsnämnd, Försvarsmaktens huvudstab, Västkustens miljöenhet, Österbottens förbund och Österbottens museum. Utlåtandenas huvudpunkter samt bemötanden finns i bilaga 10. Figur 9.1. Planutkastet för Storbacken vindkraftpark har varit till påseende 21.10.- 19.11.2014.

36 (88) 9.3 Delgeneralplaneförslag 9.3.1 Förändringar som har gjorts till planförslaget i förhållande till planutkastet Om planutkastet erhölls sammanlagt sex stycken utlåtanden. På basen av utlåtanden har följande förändringar gjorts i planförslaget: PLANUTKAST Tv-rutorna för kraftverken har förminskats för att förhindra att kraftverken kan flyttas närmare bosättning eller pälsfarm. Tv-rutorna för kraftverken har förminskats för att förhindra att kraftverken kan flyttas närmare bosättning, pälsfarm eller fornminnesobjekt. Tv-rutorna för kraftverken har förminskats för att förhindra att kraftverken kan flyttas närmare bosättning eller pälsfarm. De allmänna bestämmelserna har utökats med en anvisning om att vindkraftverken inte får orsaka buller- eller skuggningar som överskrider ikraftvarande rikt- eller planeringsriktvärden: Vindkraftverken bör ej orsaka buller som överskrider ikraftvarande rikt- eller planeringsriktvärden. Vindkraftverken bör ej heller orsaka blinkningar eller skuggningar som överskrider ikraftvarande rekommendations- eller riktvärden.

37 (88) Miljöministeriet har under början av år 2015 gjort en linjedragning angående bestämmelsen om att vindkraftverkens konstruktioner skall rivas efter att driften upphört. Bestämmelsen bör inte finnas med ens som informativ. Därmed har bestämmelsen tagits bort ur planförslaget: När vindkraftverken har tagits ur bruk ska deras delar ovan jord rivas inom en rimlig tid som fastställts av byggnadstillsynen. Figur 9.2. Planförslag för Storbackens vindkraftpark. 9.3.2 Planförslag till påseende Delgeneralplaneförslaget behandlas på Vörå kommunstyrelses sammanträde 9.2.2015. Förslaget sätts till påseende i februari-mars 2015. Andra myndighetssamrådet ordas vid behov efter att responsen från planförslaget har erhållits. 9.4 Godkänd delgeneralplan Kompletteras under processens gång. 10 AVGÖRANDEN, BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I DELGENERALPLANEN 10.1 Planens centrala innehåll Planen har utarbetats med den preliminära planeringen, utredningarna och programmet för deltagande och bedömning som grund. De centrala bestämmelserna i generalplanen

38 (88) är anvisningarna för byggandet av vindkraftparken. Ytterligare har områdets naturvärden och kulturmiljö beaktats. Planen har utarbetats som sådan generalplan med rättsverkningar som avses i 77 a i markanvändnings- och bygglagen. Delgeneralplanen kan i enlighet med generalplanen användas som grund för att bevilja bygglov för vindkraftverken på områden som anvisats för dem (tv-1 -områden). Planområdets yta är cirka 440 hektar. Generalplanen möjliggör att bygga 9 vindkraftverk på Storbackens planområde i Vörå kommun. Vindkraftverkens totala höjd får inte överskrida 215 meter. Planbestämmelsen lämnar på ett ändamålsenligt sätt utrymme för valet av kraftverkstyp. I delgeneralplanen anvisas även servicevägarnas och jordkablarnas placering samt elstationen. I planeringen av vägnätet har man strävat till att utnyttja det befintliga vägnätet i mån av möjlighet. 10.2 Beteckningar och bestämmelser som berör områdesanvändningen JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE. Området är huvudsakligen reserverat för skogsbruk. Vindkraftverk får placeras på områden som anvisats särskilt för dem samt servicevägar och tekniska nätverk i anslutning till dem. På området tillåts byggande som anknyter till jord- och skogsbruk. OMRÅDE FÖR ENERGIFÖRSÖRJNING. På området får placeras elstationens fällt och en arbetsbyggnad på högst 400 v-m². 10.3 Beteckningar och bestämmelser som berör uppförandet av vindkraftparken OMRÅDE FÖR VINDKRAFTVERK. Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera ett vindkraftverk. Vindkraftverkets totala höjd får vara högst 215 meter. RIKTGIVANDE PLACERING AV VINDKRAFTVERK. RIKTGIVANDE DRAGNING AV NY JORDKABEL. Jordkablarna ska i första hand placeras längs servicevägarna. RIKTGIVANDE DRAGNING AV NY VÄG. Med beteckningen anvisas nya servicevägar för vindkraftverken.

39 (88) 10.4 Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo) Värdefulla naturtyper enligt 11 vattenlagen har betecknats med luo-1 i planen: Björnkärret Kackormossträsket 10.5 Andra beteckningar och bestämmelser OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VIKTIGT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD. Området är en speciellt värdefull livsmiljö enligt 11 vattenlagen. Vid planeringen bör områdets skyddsvärden beaktas samt bevarandet garanteras. DELGENERALPLANENS GRÄNS. KOMMUNGRÄNS. OMRÅDESGRÄNS. NAMN PÅ KOMMUN. BEFINTLIG VÄG / VÄG SOM SKA FÖRBÄTTRAS FORNLÄMNINGSOMRÅDE (1,2). Fornlämningsområden har betecknats som sm i planen: sm (1): Storbacken, gravrösen. sm (2): Björnkärret, gravrösen. På området finns en fast fornlämning som är fredad med stöd av lagen om fornminnen (295/1963). Det är enligt fornminneslagen förbjudet att utgräva, överhölja eller på annat sätt rubba området. Museiverket / museimyndigheterna ska konsulteras med anledning av åtgärder i området. 10.6 Allmänna bestämmelser Generalplan kan användas som grund för beviljandet av byggrätt i områden för vindkraftverk (tv-1 områden). Denna generalplan är uppgjord med rättsverkan enligt markandvändnings- och bygglagen (MBL 77a ). På områden för vindkraftverk som anvisas i delgeneralplanen kan sammanlagt placeras 9 vindkraftverk jämte den byggnadsrätt de kräver. Elöverföringen inom vindkraftparken ska genomföras med jordkablar.

40 (88) Före uppförandet av vart och ett av kraftverken ska ett flyghindertillstånd i enlighet med 165 i luftfartslagen erhållas. Innan beviljandet av bygglov måste projektet godkännas av Försvaret. Vindkraftverken bör ej orsaka buller som överskrider ikraftvarande rikt- eller planeringsriktvärden. Vindkraftverken bör ej heller orsaka blinkningar eller skuggningar som överskrider ikraftvarande rekommendations- eller riktvärden. 11 DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER 11.1 Allmänt om konsekvensbedömning Konsekvensbedömningen för delgeneralplanen för Storbacken vindkraftpark i Vörå kommun baserar sig på det utredningsmaterial som har utförts i samband med projektets tekniska planering och planläggningsprocess. I denna planbeskrivning presenteras projektets centrala konsekvenser. 11.2 Typiska konsekvenser för vindkraftverk Typiskt för vindkraftverkens miljökonsekvenser är de visuella konsekvenserna i landskapet, för fåglarna samt ljudet som driften medför. Också byggandet av kraftverken orsakar tillfälliga konsekvenser när fundamenten byggs och konstruktionerna monteras. Konsekvenserna är tidsmässigt kortvariga och orsakas främst av ljud från maskinerna och trafiken. Konsekvenserna som nedläggningen av kraftverken medför är jämförbara med byggskedet. 11.3 Bullerkonsekvenser 11.3.1 Riktvärden och metoder Bullermodelleringarna samt beräkningarna av det lågfrekventa bullret för Storbacken vindkraftpark har uppgjorts i enlighet med Miljöministeriets direktiv (2/2014). Utgångsbullernivån för det modellerade kraftverket Vestas V126 är 107,5 db(a). För att säkerställa att inga hälsoeffekter uppkommer till följd av ett vindkraftprojekt har social- och hälsovårdsministeriet rekommenderat att det utförs noggranna bullermodelleringar för området inom två kilometer från vindkraftverken (Keinänen & Pekkola 2014). De genomsnittliga ljudnivåerna vid bostäder jämförs med de planeringsvärden miljöförvaltningens anvisningar för vindkraft anger (Miljöministeriet 2012) eller senare anvisningar om så finns tillgängliga. Om bullret från vindkraftverken innehåller tonala, smalbandiga eller impulsartade komponenter eller om det är tydligt amplitudmodulerat, ska man enligt anvisningarna tillägga fem decibel till modelleringsresultatet innan man jämför det med planeringsriktvärdet. Eftersom riktvärdet redan innehåller buller som är karaktäristiskt för vindkraftverk, ska ovan nämnda ljudkaraktäristika vara ovanligt kraftiga från vindkraftverk för att det ska vara nödvändigt att tillägga fem decibel till modelleringsresultatets ljudstyrka. Tabell 11.1. Planeringsriktvärden för buller för vindkraftsprojekt enligt miljöministeriets anvisningar 2012 (MM 4/2012). Planeringsriktvärden för utomhusbuller vid utbyggnad av vindkraft Utomhus L Aeq kl. 7 22 L Aeq kl. 22 7

41 (88) Områden som används för boende, områden som används för fritidsboende i tätorter, rekreationsområden 45 db 40 db Områden utanför tätorter som används för fritidsboende, campingområden, naturskyddsområden* 40 db 35 db Övriga områden (t.ex. industriområden) tillämpas inte tillämpas inte *Nattvärdet tillämpas inte för naturskyddsområden som i allmänhet inte används för vistelse eller naturobservationer under natten. Tabell 11.2. Lågfrekventa ljudets riktvärden i bostäder inomhus (SHM 2003). Ters, Hz 20 25 31,5 40 50 63 80 100 125 160 200 Medelljudnivå L Zeq,1h, db 74 64 56 49 44 42 40 38 36 34 32 Om man på basen av de utförda bullermodelleringarna kan anta att ljudnivåerna inte underskrider givna riktvärden för buller, skall man enligt Miljöministeriets anvisningar (2/2014 Modellering av buller fån vindkraftverk) göra en mer noggrann modellering före miljö- eller byggnadstillstånd kan ges för vindkraftverken. Bullret från vindkraftverkens driftstid har modellerats med programmet WindPRO 2.9 enligt standarden ISO 9613-2. I bullerkalkylen beaktades det totala antalet kraftverk, placeringen, navhöjden, rotorns diameter och den hypotetiska ljudnivån från vindkraftverket. I modelleringen användes som kraftverkets utgångsbullernivå enligt kraftverksleverantörerna uppgifter, som vindens hastighet 8 meter per sekund, som lufttemperatur 15 C, som lufttryck 101,325 kpa och som luftens relativa fuktighet 70 %. I modelleringen gjordes inga amplitudmodulationer och utgångsljudet antogs sprida sig i alla riktningar. Resultatet av modelleringen har åskådliggjorts med en karta över spridningen. Kartan visar kurvor för spridningen av bullrets medelljudnivå (35, 40 och 45 db(a)) (Figur 11.1). I modelleringen har också ljudnivåerna i bullerkänsliga objekt i omgivningen kring vindkraftverket räknats ut separat. Det bör beaktas att modelleringen inte tar i beaktande bakgrundsljud, som t.ex. vindar, trafikljud etc. Bullerberäkningarna har rapporterats enligt miljöförvaltningens anvisning 2/2014: Tabell 11.3. Modelleringsprogram och vindkraftverkets ljudeffektnivåer samt bullrets särdrag. UPPGIFTER OM MODELLERINGSPROGRAMMET Modelleringsprogram och version: WindPRO version 2.9.269 Modelleringsmetod: ISO 9613-2 VINDKRAFTVERKETS (VINDKRAFTVERKENS) UPPGIFTER Vindkraftverkets tillverkare: Vestas Typ: V126-3.3 Serienummer: - Nominell effekt: 3,3 MW Navhöjd: 137 m Rotordiameter: 126 m Torntyp: hybrid Möjligheter att påverka vindkraftverkets bullerutsläpp under drift och åtgärdens inverkan på bullret Reglering av bladvinkeln Rotationshastighet Annat, vad

42 (88) Ja - db Ja - db Noise mode justering: Level 0 Level 4 Nej Nej Noise mode, källjud: 107,5 101,0 db(a) AKUSTIKA DATA/BERÄKNINGENS UTGÅNGSDATA Ljuddatan grundar sig på den generiska data som erhållits via Windcat/WindPRO. Per oktav [Hz], db(a) Per 1/3 oktav [Hz], db(lin) - unweighted 31,5-20 117,2 200 104,7 2000 93,0 63 89,1 25 115,9 250 103,3 2500 91,5 125 96,1 31,5 114,5 315 102,4 3150 90,0 250 99,5 40 113,2 400 101,5 4000 88,4 500 102,1 50 111,9 500 100,5 5000 86,0 1000 101,9 63 110,5 630 99,4 6300 83,5 2000 99,0 80 109,5 800 98,3 8000 81,0 4000 94,2 100 108,5 1000 97,1 10000 78,6 8000 84,7 125 107,4 1250 95,8 12500 76,1 107,5 db(a) 160 106,1 1600 94,4 16000 73,6 Mätning och observationer av bullrets särdrag: Smalbandighet / Tonalitet Impulsartad Betydande pulsering (amplitudimodulation) Annat, Vad?: +2 db tillägg (markytans höjd >60m) Ja nej Ja nej Ja nej Ja nej Tabell 11.4. Använda modelleringsparametrar i ISO-9613-2 beräkningarna samt objekt som utsätts för buller. AKUSTIKA DATA/BERÄKNINGENS UTGÅNGSDATA Beräkningshöjd ISO 9613-2: 4,0 m Relativ fuktighet Beräkningsrutans storlek [m m] 25x25 m Temperatur 70 % Annat, vad och varför: ISO 9613-2: 15 C Annat, vad och varför: Terrängmodellens källa och noggrannhet Terrängmodellens källa: LMV terrängdatabas Vågrät upplösning: 1,0 Lodrät upplösning: 0,5 Beaktande av absorption och reflektion vid mark- och vattenytan, använda faktorer ISO 9613-2 0,4 OBS Atmosfärens stabilitet i beräkningen/meteorologisk korrigering Neutral, (0): Neutral Annat, vad och varför: Beaktande av väderförhållandena; vindriktning och hastighet som används i beräkningen Vindens riktning: 0-360 Vindens hastighet: 8 m/s Kraftverksljudets riktningsverkan och dämpning Fri rymd: Ja Annat, vad och varför: Invånare och objekt som utsätts för buller > 35 db(a), lkm (utan bullerbekämpning/kraftverksstyrning)

43 (88) Bostäder: 10 st Fritidsbostäder: 2 st Vård- och läroinrättningar: 0 st Bullerspridning i rekreations- och naturskyddsområden Rekreationsområden: 0 st Naturskyddsområden: 0 st Vindkraftverkens lågfrekventa buller (20-200 Hz) beräknades utgående från det valda vindkraftverkets käll-ljuds angivna oktavband omvandlat till tredjedelsoktavband. Därefter modellerades den lågfrekventa ljudspridningen till det bostadshus där ISO 9613-2 modellen påvisade den högsta bullernivån. Omvandlingen och modelleringen gjordes med ett Excel baserat program utvecklad av, Ing. Mauno Aho. Bullermodelleringens resultat samt beräkningarna av det lågfrekventa ljudet presenteras i bilaga 2. 11.3.2 Konsekvenser under byggtiden Konsekvenserna av buller under byggandet av vindkraftparken är lokala och tämligen kortvariga och bedöms inte orsaka någon betydande olägenhet med tanke på bosättning. Mest konsekvenser av buller under anläggningstiden uppstår i bostads- och fritidsbyggnaderna närmast de planerade vindkraftverken. Under anläggningen av vindkraftsparken kan bosättningen i Oravais samt de enskilda bostäderna som är belägna i närheten av vindkraftparken utsättas för måttliga bullerkonsekvenser på grund av de ökade tunga transporterna. Konsekvensen bedöms dock vara kortvarig och reversibel eftersom transporterna upphör efter anläggningstiden. 11.3.3 Konsekvenser under driftstiden Enligt Lantmäteriverkets databas finns det en fritidsbostad vid Björnmossvägen 210 som är belägen inom området där bullernivåerna överskrider 45 db(a) (Tabell 11.5). Fritidsbostaden ägs av Metsämiesten säätiö och enligt utlåtande är byggnaden en jaktstuga i sporadisk dagsanvändning av lokala jägare. Vid den noggrannare modelleringen för buller utomhus har bullernivån vid objektet beräknats till 45,5 db(a). Eftersom byggnaden är en jaktstuga och inte i boendeanvändning bedöms miljöministeriets riktvärden för vindkraftbuller inte överskridas. I övrigt finns det inga fasta bostäder inom bullerområdet där ljudnivån överskrider 40 db(a) och inte heller fritidsbostadsområden i bullerområden där ljudnivån överskrider 35 db(a). Vid Kullas, söder om vindkraftparken, finns en fritidsbostad som är belägen precis inom bullerområdet 35 db(a). Fritidsbostaden är dock inte belägen på ett område för fritidsbosättning, vilket innebär att man för bostaden i fråga tillämpar riktvärdet för fast bosättning. Bullernivån har modellerats till 35,2 db(a) vid objektet i fråga och den är belägen i motsatt riktning från den härskande vindriktningen. Miljöministeriets planeringsriktvärden för vindkraftbuller överskrids inte vid objektet och på grund av dess läge är det även högst troligt att bullernivån kommer att förbli under 35 db(a). Pälsfarmen är belägen i bullerområdet 40-45 db(a). Det finns inga riktvärden för buller som kan tillämpas på pälsfarmer, men farmen är belägen på ett avstånd på över 700 m i enlighet med Profurs utlåtande.

44 (88) Figur 11.1. Bullrets utbredningsmodellering för Storbacken vindkraftpark. Tabell 11.5. Antalet objekt i de olika bullerzonerna. Bullermodelleringarna har utförts med kraftverk vars utgångsbullernivå är 107,5 db(a). Utomhusbuller 35 db(a) 40 db(a) 45 db(a) Fasta bostäder 10 st 0 st 0 st Fritidsbostäder som är belägna inom områden som har planlagts för fritidsboende 0 st 0 st 0 st Övriga fritidsbostäder 1 st 0 st 0 st Jaktstuga 1 st 1 st 1 st Campingområden, naturskyddsområden 0 st 0 st 0 st Byggnadernas bygglovsuppgifter utreddes noggrannare i förslagskedet. Enligt Vörå kommun är de flesta fasta bostäderna äldre bondhus som är i fritidsbostadsanvändning. Fritidsbostaden på planområdet är en jaktstuga och bostadshuset Hollola i Masugnsområdet har brunnit upp 2010. VÖRÅ BYGGLOV Bygglov RNo Användingsändamål Planområdet: 946-425-56-0 Jaktstuga (enligt Vörå kommun har jaktstugan inte bygglov)

45 (88) Masugnsområdet: 946-425-4-53 Fristående fritidsbyggnad 946-425-4-50 Bostadshus 946-425-60-6 Samlingslokal för Flyktingvännerna rf 946-425-13-52 (2 byggnader) Norra byggnaden: Boende för asylsökande Södra byggnaden: Brunnit upp 2010 Kimo: 946-424-13-6 (fritidsbostad) Fristående fritidsbyggnad 946-424-13-7 Fast bostad England: 946-435-3-63 Fristående fritidsbyggnad 946-435-3-12 Fristående fritidsbyggnad 946-435-3-45 Fristående fritidsbyggnad 946-435-3-51 Fristående fritidsbyggnad Eftersom det inte i detta skede kan definieras hur väl dessa bostäder är isolerade har man beräknat det lågfrekventa ljudet till en punkt som är belägen utanför huset och även jämfört detta värde med de riktvärden som gäller inomhus. Det lågfrekventa ljudet inomhus har därefter räknats ut genom att använda en standardvägg enligt den danska förordningen Bekendtgørelse om støj fra vindmøller BEK nr 1284, 15.12.2011. Dessa resultat jämförs med Social- och hälsovårdsministeriets riktvärden för boendehälsa samt hörseltröskeln. I Tabell 11.6 har man sammanställt beräkningarna och jämfört dem till riktvärde och hörseltröskel. Social- och hälsovårdsministeriets riktvärde har även jämförts med den lågfrekventa ljudnivån som har beräknats till utanför bostaden. Ifall riktvärdet överskrids eller underskrids kan man läsa från den mittersta kolumnen i tabellen. Vid alla objekt underskrids Social- och hälsovårdsministeriets riktvärden för boendehälsa. Det lågfrekventa ljudet är troligen hörbart i jaktstugan som är belägen på planområdet och inom 45 db(a) bullerområdet. Vid pälsfarmen överskrider det lågfrekventa ljudet utomhus de riktvärden som SHM har fastställt för bostäder inomhus. Riktvärdet gäller dock inte anläggningar för djur och det finns inte tillgänglig forskning om hur pälsdjur uppfattar det lågfrekventa ljudet från vindkraftverk, varpå man inte kan bedöma konsekvenserna av lågfrekvent ljud för pälsdjuren. Det lågfrekventa ljudet kan möjligtvis vara hörbart inomhus i bostad G. Det finns stora skillnader i hur väl byggnaderna isolerar de lågrekventa ljuden, men det är mycket troligt att riktvärden för buller inomhus underskrids vid alla objekt och vid alla terser. Den isoleringsstandard som har använts vid beräkningarna anger en isolering som i allmänhet är mindre än en normal yttervägg i Finland.

46 (88) Tabell 11.6. De mest hörbara terserna utom- och inomhus jämfört med SHM-riktvärden för boendehälsa och hörbarhet inomhus. Bokstäverna anger modellerat bostad i bilaga 2. Byggnad Ljudnivå ute Ljudnivå inne Hörbarhet inne L eq,1h - riktvärde inne Hz L eq,1h - riktvärde inne Hz L eq,1h - hörseltrö skel A Bostad Kimoängsvägen 39 4,7 100-8,9 50-1,0 200 B Bostad Masuunintie 109 5,4 100-8,1 50-0,2 200 C Sommarstuga Björnmossvägen 210 (jaktstuga) 12,2 100-1,6 50 7,2 200 D Fritidsbostad Kullastået 80 4,4 100-9,1 50-1,3 200 E Pälsfarm 10,8 100-3,0 50 5,7 200 F Bostad Kullastået 86 4,1 100-9,4 50-1,6 200 G Bostad Englandsvägen 159 7,0 100-6,6 50 1,7 200 H Bostad Jepuantie 309 4,0 100-9,5 50-1,8 200 Hz Bostad A: Riktvärden överskrids inte.

47 (88) Bostad B: Riktvärden överskrids inte. Bostad C: Riktvärden överskrids inte. Lågfrekvent ljud kan vara hörbart i byggnaden. Enligt utlåtande är byggnaden en jaktstuga.

48 (88) Bostad D: Riktvärden överskrids inte. Pälsfarm, E: Riktvärden för lågfrekvent buller har inte fastställts för djuranläggningar.

49 (88) Bostad F: Riktvärden överskrids inte. Bostad G: Riktvärden överskrids inte. Det lågfrekventa ljudet kan vara hörbart inomhus.

50 (88) Bostad H: Riktvärden överskrids inte. Vindkraftparken begränsar bostads- och semesterbyggandet i vindparksområdet och dess omedelbara närhet då sådan byggnation inte kan placeras på ett område där riktvärdena för buller överskrids. Bullernivåerna på vindparksområdet medför inga hälsorisker för dem som exempelvis idkar friluftsliv eller jakt i området. Bullret från vindkraftverken hindrar inte att området används, men enligt bedömningen kan områdets rekreationsvärde försämras på grund av bullret. Ifall man upplever buller från vindkraftverken som störande är individuellt. 11.4 Skuggnings- och blinkningskonsekvenser 11.4.1 Riktvärden och metoder I Finland har myndigheterna inte utfärdat några allmänna bestämmelser om den maximala varaktigheten av skuggbildningen som orsakas av vindkraftverk eller om grunderna för bedömningen av skuggbildningen. I Miljöministeriets anvisningar för planering av vindkraftsutbyggnad föreslås att man använder sig av de rekommendationer som andra länder har gett om begränsning av blinkeffekter (Miljöministeriet 2012). En rekommendation som ursprungligen kommer från Tyskland (förordningen WEA- Schattenwurf-Hinweise) innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse, vilken omfattas av bostads- och fritidshus med tillhörande tomter, inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga åtta timmar per år och 30 minuter om dagen. Skuggningseffekterna från vindkraftverken modellerades med programmet WindPRO. Modelleringen utgick från den så kallade verkliga situationen (real case). Modelleringen

51 (88) beaktar inte den täckande effekten från växtligheten, men däremot beaktar den höjdskillnaderna i terrängen. Som utgångsdata för solskensmängderna användes de månatliga solskensmängder som mätts i samband med långtids-uppföljningen vid väderstationen i Umeå i Sverige. Resultaten från skuggmodelleringen åskådliggörs med en karta. Skuggningseffektens omfattning (1, 8 och 20 timmar i året) framgår av kartan (Figur 11.2). I modelleringen har också effekterna för känsliga objekt i omgivningen kring vindkraftparken räknats ut separat. Skuggningsmodelleringens resultat presenteras i bilaga 2. 11.4.2 Konsekvenser under driftstiden Det finns en jaktstuga som är belägen inom skuggningsområdet som överskrider 20 skuggningstimmar per år (Tabell 11.7). För jaktstugan beräknas skuggningar inträffa under perioden september-april och i huvudsak under dagstid mellan kl. 10-18. Eftersom jaktstugan inte är i boendeanvändning bedöms skuggningskonsekvenserna inte bli betydande. I övrigt finns det 13 fasta bostäder och en fritidsbostad för vilka det kan uppkomma skuggtimmar (Tabell 11.8). För dessa överskrids dock inte riktvärdet 8 h/a. För dessa bostäder uppstår det möjligen lindriga skuggningskonsekvenser. Till pälsfarmen väster om vindkraftparken har man beräknat skuggtimmarna till dryga 23 h/a. Modelleringen beaktar inte befintlig skog, vilket innebär att skuggningskonsekvenserna i verkligheten är ännu lindrigare. Tabell 11.7. Antalet bostäder belägna inom skuggningsområdena 20 h/a och 8 h/a i modelleringen för Storbacken vindkraftpark. Skuggning real case 8 h/a 20 h/a Fasta bostäder 0 st 0 st Fritidsbostäder 0 st 0 st Jaktstuga 1 st 1 st

52 (88) Figur 11.2. Skuggningsmodellering för Storbacken vindkraftpark. Tabell 11.8. Modellerade skuggtimmar per år till närliggande objekt real case, no forest. Bostad Modellerade skuggtimmar (real case, no forest) A Bostad Kimoängsvägen 39 1:08 B Bostad Masuunintie 109 2:49 C Sommarstuga Björnmossväge 210 (Jaktstuga) 32:15 D Fritidsbostad Kullastået 80 5:43 E Pälsfarm 23:05 F Bostad Kullastået 86 0:00 G Bostad Englandsvägen 159 7:25 H Bostad Jepuantie 309 1:26 Liksom buller är skuggning ett fenomen som kan upplevas störande trots att angivna riktvärden troligen underskrids. Ifall konsekvenserna av skuggbildning för bostäderna och fritidsbostäderna upplevs störande kan konsekvenserna lindras genom att köra ner enskilda kraftverk för den tid kraftverken kastar störande skuggor så att fenomenet inte upplevs som oskäligt störande. 11.5 Konsekvenser för berggrund och jordmån Vindkraftparkens konsekvenser för jord- och berggrunden anses vara små.

53 (88) På vindparksområdet finns inga värdefulla eller skyddade bergsområden eller objekt vars jordmån bör skyddas, vilka skulle kunna utsättas för konsekvenser. Ifall byggnadsingrepp för vindkraftparken görs på områden med sura sulfatjordar, kan det leda till att det via oxidering frigörs surhet och metaller till jordmånen och vattendragen från de svavelhaltiga sulfidsedimenten som förekommer naturligt i jordmånen. Det kan ha en negativ konsekvens för jordmånen och ytvattnets kvalitet. På grund av planområdets läge och markytans höjdnivå är det möjligt att det finns sura sulfatjordar på planområdet. Alla kraftverken, kabeldiken och servicevägarna är belägna på områden där sannolikheten för sura sulfatjordar har utvärderats vara mycket liten. Sura sulfatjordar är lera, mjäla eller finmo och innehåller ofta även gyttja och deras geotekniska egenskaper är ofta svaga (Geologiska forskningscentralen 2014c). Eftersom det inte finns forskningsdata om förekomsten av sulfatjordar på områdena som ska byggas, kan man inte exakt bedöma de eventuella konsekvenserna i form av försurning av jordmånen eller ytvattnet som beror på sulfatjordarna. Risken för försurning på grund av sulfatjordar bedöms dock vara osannolikt. 11.6 Konsekvenser för yt- och grundvatten Vindkraftparkens konsekvenser för ytvattnet anses vara små. Ytvattnen i vindkraftsparken utsätts för konsekvenser endast under anläggningen av kraftverken, vägarna och elstationen. Under byggåtgärderna avlägsnas ytjorden, vilket kan öka avrinningen och sedimentbelastningen i vattendragen och därför anses konsekvenserna vara direkta. Konsekvensen av den eventuellt ökade sedimentbelastningen är dock mycket kortvarig vid varje kraftverk och orsakar ingen permanent skada. Arealen på de ogenomträngliga ytorna som orsakas av byggandet (vindkraftverk och uppställningsytor) så liten i förhållande till avrinningsområdena (under 1 %), att projektet inte bedöms ha betydande konsekvenser för ytvattnets totala mängd som absorberas i marken. På planområdet samt i den omedelbara närheten av planområdet finns det två småvatten som enligt naturinventeringarna bedömts vara lokalt värdefulla och som skyddas på basen av vattenlagen 11. Den omgivande marken har för bägge objektens del dikats. Kraftverk nr 9, som är beläget längst söderut på planområdet, finns på ett avstånd av 130 m från närmaste objektet. Vindkraftparkens konstruktioner bedöms vara belägna på ett tillräckligt avstånd och de bedöms inte orsaka sådana förändringar i ytvattenförhållandena som skulle kunna inverka på vattenhushållningen för småvattnet eller för mossen som omger objektet. Det är även möjligt att bygga dikestrummor i samband med servicevägarna för att garantera att ytvattnets strömningsriktningar inte förändras. Det andra objektet som skyddas ligger på cirka 400 meters avstånd från det närmaste planerade kraftverket. Anläggningen av vindkraftparken bedöms inte orsaka konsekvenser för de värdefulla naturtyperna på området. Enligt nuvarande kännedom finns det inga brunnar inom området. Det finns inga grundvattenområden inom planområdet. Vindkraftparken bedöms inte medföra konsekvenser för grundvattenområdena. Den östra servicevägen löper på en kort sträcka över bildningsområdet för Pensalkangans grundvattenområde. Vid den noggrannare planeringen av vägens förbättring bör man beakta grundvattenområdet. Överskottsmassor bör inte lagras på grundvattenområdet.

54 (88) 11.7 Konsekvenser för floran, faunan och skyddsområden 11.7.1 Utgångsdata och metoder Utgångsdata om floran i planområdet samlas in från Corine, miljöförvaltningens databas över arter samt genom att granska planområdets topografi och andra egenskaper med hjälp av grundkartor och flygbilder. Växtligheten och naturtyperna inventerades 23.6.2013 och 4.7.2014 i terrängen. Med stöd av bakgrundsuppgifterna och analysen av kart- och flygbilderna inriktades inventeringen på utvalda objekt samt på områdena för vindkraftsverken. Vid terränginventeringarna koncentrerar man sig på att lokalisera följande objekt som är betydande för naturens mångfald: Naturtyper som ska skyddas med stöd av naturvårdslagen (NVL 29 ) Viktiga livsmiljöer i enlighet med skogslagen (SkogsL 10 ) Naturtyper i enlighet med vattenlagen (VattenL 11 ) Förekomsten av arter som åtnjuter särskilt skydd (NVL 47, NVF 21 ) Övriga förekomster av värdefulla arter (hotade och regionalt betydande) Regionalt och lokalt representativa naturobjekt (bl.a. naturtyper i traditionsmiljöer, objekt med gammal skog, geologiskt värdefulla formationer, skogar i naturtillstånd och odikade myrmarker) De värdefullaste naturobjekten enligt klassificering av hotade naturtyper Värdefulla livsmiljöer för fåglar och viltarter Utifrån inventeringen av växtligheten och naturtyperna uppgjordes en beskrivning av växtligheten i området. Växtarterna beskrivs mer ingående för de objekt som betyder mest för naturens mångfald. Den person som utförde terränginventeringen är kompetent att observera alla naturtyper, växtarter, djurarter och häckande fågelarter, vilket innebär att den sammantagna satsningen på terrängarbetet ger det mest heltäckande underlaget som kan användas vid bedömningen. Vid konsekvensbedömningen bedöms huruvida projektet försämrar bevarandet av värdefulla växtlighets- och naturobjekt i planområdet eller i dess närhet. Utgångsdata om djurbeståndet i planområdet har samlats in bland annat från miljöförvaltningens databas över arter. Observationer av storvilt i området har utretts från databanken Tassu, med den noggrannhet som de presenteras på riistahavainnot.fiwebbsidorna (Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet 2014a). Djuren på området observerades vid de terrängbesök som gjordes i anslutning till fågel-, flygekorre-, fladdermus- och växtinventeringarna. Flygekorren inventerades i samband med växtligheten och naturtyperna (23.6.2013 och 4.7.2014). Vid terränginventeringarna strävade man efter att kartlägga bl.a. följande objekt: Arter som upptagits i bilaga IV (a) till habitatdirektivet (bl.a. flygekorre och fladdermöss) och deras biotoper Hotade arter och deras biotoper Viktiga flyttleder och ekologiska förbindelser Förekomsten av fladdermöss inom planområdet karterades 18.7. och 18.8.2013. Inventeringen utfördes till fots och kikare, GPS och ultraljudsinspelare (Wildlife

55 (88) Acoustics EM-3) användes i arbetet. Data som sparades på inspelaren analyserades med hjälp av programmet Wildlife Acoustics Songscope. Det finns en skild rapport på förekomsten av det lokala fladdermusbeståndet inom planområdet (Lilley 2013, bilaga 5). Fladdermöss som flyttar genom planområdet karterades 15.8.-15.9.2013 med en passivdetektor som placerades i planområdets sydliga del. Det har uppgjorts en skild rapport för de flyttande fladdermössen (Lilley 2013, bilaga 5). I Vörå planeras även andra vindkraftparker för vilka man har utrett det flyttande fladdermusbeståndet under åren 2012 och 2013. Av dessa resultat har man uppgjort ett sammandrag (FCG 2014, bilaga 5). I utredningarna fästes speciell uppmärksamhet vid arter som är upptagna i EU:s habitatdirektiv. Habitatdirektivets allmänna mål är att uppnå och upprätthålla ett gynnsamt bevarande för utrotningshotade arter. 11.7.2 Flora Naturmiljön på det område som krävs för att bygga vindkraftverken blir byggd miljö. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas för att hålla för tung trafik. Utöver områdena där vindkraftverken byggs förändras naturmiljön också genom att behövliga vägar byggs. Delvis kan emellertid också befintliga vägar utnyttjas. Resultaten av naturinventeringarna har beaktats i planeringen av vindkraftparken och man har inte placerat kraftverk på områden som är värdefulla ur naturskyddssynvinkel. Enligt bedömning orsakar inte heller vindkraftparkens konstruktioner sådana förändringar som skulle inverka på vattenhushållningen i de myrdammar som har avgränsats i enlighet med vattenlagen 11 (Figur 11.3). Konsekvenserna för vegetationen är små.

56 (88) 11.7.3 Fauna Figur 11.3. Värdefulla naturtyper på planområdet är två myrdammar i de södra delarna av planområdet. Vanliga djurarter Konsekvenserna för regionalt typiskt förekommande djurarter bedöms vara små, eftersom den livsmiljö som går förlorad är typiskt förekommande i regionen och till ytan väldigt liten. Olägenheterna som uppstår vid byggandet av vindkraftparken och människornas ökade verksamhet leder troligtvis till att de stora rovdjuren undviker området. Djuren kommer sannolikt att vänja sig vid det ljud som uppstår från vindkraftverken och övriga störande effekter och det är möjligt att djuren återvänder till området när anläggningsskedet har avslutats. Man kan utgå ifrån att djurarterna i området redan i någon mån har anpassat sig till de förändringar i livsmiljön som härrör från skogsbruket. Enligt uppskattning kommer den konsekvens i form av splittring av skogsområdena som åtföljs av vindkraftsparken endast obetydligt att förstärka de konsekvenser som skogsbruket redan har medfört. Förändringarna är mycket lokala och begränsar sig närmast till byggplatsernas omedelbara närhet. Omfattande utredningar som har gjorts i Europa tyder dessutom på att vindkraftverk med tillhörande förbindelsevägar inte nämnvärt påverkar ekologiska korridorer (Rydell m.fl. 2012).

57 (88) Arterna i habitatdirektivet Fladdermus Konsekvenserna för de lokala fladdermössen bedöms vara små. Storbacken med dess ekonomiskogar och kalhyggen utgör inte ett betydande vilo-, födo- eller förökningsområde för fladdermössen. Från området fattas gamla hålträd, byggnader och skyddade skogsvägar samt vattendrag som skulle erbjuda goda insektbestånd. Därmed är partätheten och mångsidigheten av fladdermössbeståndet lågt. Det är dock möjligt att breddningen av befintliga vägar och stigar inverkar på mustaschfladdermössens jaktomständigheter, eftersom dessa påträffades endast på de mest skyddade stigarna. Enligt karteringen av de flyttande fladdermössen kan man konstatera att planområdet inte är betydande som flyttområde. På egentliga flyttrutter skulle antalet observationer av de flyttande fladdermössen vara betydligt högre än den enda observationen som gjordes av trollfladdermus. De nordiska fladdermöss vars läten bandades in är troligen lokala fladdermöss, eftersom det inte heller förekom toppar i aktiviteten, vilket det skulle ha förekommit ifall individerna var flyttande. Konsekvenserna för det flyttande fladdermusbeståndet är lindriga. Karteringen av de lokala och flyttande fladdermössen stöder varandra i slutsatsen att området inte är betydande för varken lokala eller flyttande fladdermöss. Flygekorre I samband med naturkarteringarna observerade man inte tecken på flygekorren. På planområdet finns det få områden som skulle kunna utgöra passande livsmiljöer för flygekorren. Vid layoutplaneringen av vindkraftparken har man dessutom strävat till att placera kraftverken på typiska områden för ekonomiskogar, som t.ex. kalhyggen. Vindkraftparken bedöms orsaka endast mycket små möjliga konsekvenser för flygekorren, eftersom anläggningen inte inverkar på teoretiskt möjliga livsmiljöer och förökningsområden. Åkergroda 11.7.4 Skyddsområden Inga åkergrodor påträffades i planområdet och anläggningen av vindkraftparken medför inga direkta eller indirekta konsekvenser för eventuell förekomst av åkergroda, eftersom byggnationer inte placeras på ett område som kunde tänkas vara en potentiell livsmiljö för arten. Utifrån befintliga uppgifter förstör eller försämrar inte realiseringen av projektet åkergrodans fortplantnings- eller rastområden. Väster om planområdet finns FINIBA-området Oravaisfjärden. Området är beläget på ett avstånd av 4 kilometer. De arter som förekommer på FINIBA-området är huvudsakligen arter som är bundna vid skärgården och inte förväntas röra sig på området för vindkraftparken. Silltrutar och gråtrutar som är kriteriearter för området har troligen födo-områden på åkrarna norr om planområdet. Fåglarnas huvudflygrutter mellan födoområdena och Oravaisfjärden följer odlingsfälten norr om planområdet. Vindkraftsparken bedöms inte orsaka betydande kollisions- eller hinderskonsekvenser för sill- eller gråtrutarna. FINIBA-området ligger långt ifrån planområdet för vindkraftsparken och områdets häckande fågelbestånd bedöms inte vara utsatta för några signifikanta störningar under vindkraftsparkens bygg- eller driftsperiod.

58 (88) Planområdet är beläget på så långt avstånd från Naturaområdet Paljakanneva- Åkantmossen att etableringen av vindkraftsparken inte anses förändra vattenbalansen på Naturaområdets tillrinningsområde och inga konsekvenser bedöms uppstå för naturtyper eller växtarter som anges i skyddsgrunderna för Naturaområdet. Den planerade vindkraftparken ligger även så långt från de närmaste privata naturskyddsområdena och skyddsprogrammen att projektet inte bedöms ha konsekvenser för områdenas skyddsgrunder. 11.8 Konsekvenser för fågelbeståndet 11.8.1 Häckande fågelbeståndet Utifrån utredningen av det häckande fågelbeståndet består det häckande beståndet främst av i Finland vanliga och rikligt förekommande skogsfåglar. Byggnationen av vindkraftparken kommer att medföra att cirka 1 hektar mark röjs per vindkraftverk. Den genomsnittliga partätheten för i området bedöms vara 160-180 par/km 2, vilket motsvarar den genomsnittliga tätheten i motsvarande ekonomiskogsområden. De områden som man ämnar ta i bruk för vindkraftparkens konstruktioner anses inte vara värdefulla biotoper. Sparvfågelbeståndet, till vilket konsekvenserna huvudsakligen riktas, är vanliga i Finland och allmänna sparvfåglar har en god förmåga och möjlighet att finna nya häckningsområden i motsvarande livsmiljöer. Vid planeringen av vindkraftparken har man strävat till att avgränsa de områden som kan anses vara viktiga livsmiljöer för det häckande fågelbeståndet. Vid anläggning av vindkraftparken kan den ökade andelen mänsklig aktivitet på området temporärt inverka på de häckande fåglarnas häckningssuccé. Konsekvenserna som orsakas av vindkraftparkens anläggning kan liknas vid motsvarande konsekvenser som uppstår av skogsbruket. Då man i samband med skogsvården gallrar och avverkar skog måste de häckande fåglarna finna nya livsmiljöer. Man kan anta att vindkraftparkens splittrande effekt är mindre och även orsakar mindre konsekvenser för sammanhållna livsmiljöer än kalhyggena, eftersom arealen för ett kraftverks konstruktioner är mindre än ett kalhygge. Vid anläggningen av vindkraftparken utnyttjar man även det befintliga nätverket av skogsvägar för att minimera de konsekvenser som uppstår för det häckande fågelbeståndet. Konsekvenserna som orsakas för fåglarnas livsmiljöer är bestående för den tid som vindkraftparken är i drift. Kollision med vindkraftverkens rotorblad resulterar oftast i den kolliderade fågelns död. Planområdets läge, fågelbeståndets storlek samt artbeståndet inverkar på fåglarnas kollisionsrisk. Konsekvenserna är störst för de arter som är långlivade, förökar sig långsamt och vars artbestånd är litet, som till exempel havsörnen. Det häckande fågelbeståndet bedöms inte vara utsatt eller känsligt för kollisioner med vindkraftverkens rotorblad. På planområdet observerade man inte förekomster av tjäder. Av de andra skogshönsfåglarna observerade man järpe vid karteringarna. Vindkraftsprojektet bedöms inte medföra några betydande konsekvenser arten. Havsörnarnas och andra rovfåglarnas huvudsakliga födoområden och häckningsområden ligger jämförelsevis långt ifrån planområdet och därför kan enskilda individers rörelser på området betraktas som ganska tillfälliga och kollisioner med vindkraftverken som osannolika.

59 (88) Konsekvenserna av vindkraftprojektet bedöms förbli små för det häckande fågelbeståndet i Storbacken. 11.8.2 Flyttfågelbeståndet Storbacken vindkraftpark bildar ett ca 1,3 km brett hinder för flyttfågelrutterna som löper i nord-sydlig riktning. Därmed bör flyttfåglarna flyga runt den planerade vindkraftsparken antingen på den västra eller östra sidan om de inte vill flyga över eller mellan kraftverken. Mellan Bottenhavets kust och vindkraftsparken sparas en fyra kilometer bred zon, som fåglarna fortfarande kan använda som flyttningsrutt. Att kringgå vindkraftverken leder på sin höjd till några extra kilometers flygning och en extra energiåtgång som inte torde vara värd att nämna i relation till den upp till tusentals kilometer långa flyttningen. Enligt en systematisk uppföljning som utförts i Tyskland under åren 1989-2010 är dagsrovfåglar och måsfåglar de som är mest benägna att kollidera med vindkraftverkens roterande rotorblad. Gäss och svanar kolliderade mer sällan, dock kolliderade även de regelbundet. Tranor kolliderade ytterst sällan. Under tidsperioden fann man sammanlagt 447 döda rovfåglar, men endast två tranor (Dürr 2010 i Rydell et al. 2012). I fråga om den planerade vindkraftsparken går viktiga flyttstråk för många arter förbi planområdet genom skärgården och över havsområdena. Flytten för t.ex. sjöänder, alfågel, sjöorre, lomfåglar, storskarvar, vadare och måsar koncentreras klart väster om planområdet. Svanarnas och tranornas huvudflytt riktas troligen även till planområdets västra sida, speciellt vid rådande västliga vindar. De åkerområden som finns väster och nordost om planområdet styr till viss del de större fågelarterna bl.a. tranor, gäss, svanar och havsörnar. Helhetsmässigt bedöms projektets hindereffekt för dessa arter vara försumbar eller låg. Flyttstråken för flera av de arter som bedöms ha störst risk för kollisioner med vindkraftverk sprider ut sig över hela Vörå-området i en bred front, vilket innebär att konsekvenserna för det flyttande fågelbeståndet inte koncentreras till något visst område. Storbacken är beläget på ett skogsområde som inte har sådana ledlinjer som skulle styra flytten via området. Åkerområdet norr och nordost om planområdet fungerar som ett födo-område för bl.a. gäss. Eftersom de planerade vindkraftverken klart är belägna söder om den huvudsakliga födosökningsrutten, bedöms projektet inte utgöra ett betydande hinder för grågässens, svanarnas och måsfåglarnas förflyttning mellan födo-områden och övernattningsområden på havet. Att en fågel flyger genom de roterande rotorbladen på ett vindkraftverk innebär inte i sig dödlig utgång, utan de flesta fåglar klarar sig oskadda. Då vindkraftsparken byggs kommer den sannolikt i någon mån att öka vuxendödligheten bland de arter som flyttar via vindkraftsparket. Enligt en svensk litteratursammanfattning är det observerade antalet fågelkollisioner i Europa och Nordamerika i genomsnitt 2,3 fåglar per kraftverk och år (Rydell m.fl. 2012). Uppskattningsvis antas högst 21 fåglar per år kollidera med kraftverken (9 kraftverk). Observeras bör att detta värde gäller alla fågelrörelser på området under året, inte bara flyttande fåglar. Enligt en allmän uppskattning är största delen av de fåglar som kolliderar med vindkraftverken vanliga lokalt häckande fåglar som rör sig i närheten av kraftverken under en längre tid än flyttfåglarna som passerar via området två gånger om året.

60 (88) Konsekvenserna för flyttfågelbeståndet av vindkraftsparken i Storbacken bedöms vara obetydliga och sannolikt medför vindkraftverken inga betydande konsekvenser för populationen av någon fågelart som flyttar i närheten av området. Den barriäreffekt som härrör från en vindkraftspark med nio vindkraftverk bedöms inte heller nämnvärt påverka fåglarnas flyttstråk i Österbotten. 11.9 Konsekvenser för markanvändning, näringar och människors levnadsförhållanden Projektet strider inte mot de riksomfattande målen för områdesanvändningen. I enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen utnyttjar projektet bland annat förnybara energikällor och vindkraftverken har placerats i grupper med flera kraftverk. Således är konsekvenserna positiva. Inget särskilt användningsändamål och inga sådana planbestämmelser har angetts för vindkraftparksområdet i landskapsplanen att den ändrade markanvändningen som projektet medför skulle strida mot landskapsplanen. I Österbottens landskapsplan ligger planområdet till största delen på ett område som hör till utveckling av å- och älvdalarna. Den planerade vindkraftparken kan fortsättningsvis fortsätta användas för rekreation, skogsbruk och jakt. I närheten av planområdet har man även anvisat ett mv-11-område, i enlighet med vilket man skall beakta områdets historia, speciellt Oravais slagfält och Kimo bruk. Vindkraftparken utgör enligt bedömning inte sådana konsekvenser för landskapet som skulle försvaga dessa värdeobjekts status. Storbacken vindkraftpark är inte belägen i ett område som anvisats för vindkraftsproduktion i etapplandskapsplan II (vindkraft). Med tv-beteckningarna anvisas i etapplandskapsplanen markområden som lämpar sig för byggande av flera vindkraftverk eller vindkraftparker med regional betydelse. Storbacken vindkraftpark klassas inte som en vindkraftpark av regional betydelse, eftersom man i etapplan II har definierat en regional vindkraftpark som tio kraftverk eller fler. Dock har man vid planläggningen av Storbacken vindkraftpark i enlighet med etapplandskapsplanens bestämmelser för områden tv-1 och tv-2 fäst uppmärksamhet vid och bedömt konsekvenserna för boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt förutsättningarna för primärnäring och marktäkt. Området kan även i fortsättningen användas för rekreation, skogs- och jordbruk. Vindkraftparken kopplas till den existerande 110 kv ledningen Toby Kojola som har betecknats både i etapplandskapsplanen och i landskapsplanen. Delgeneralplanen står inte i strid med etapplandskapsplan II. Etapplandskapsplan II har ännu inte fastställts av miljöministeriet. Projektet står inte i konflikt med andra planer eller planläggning som gäller området eller dess närområden. Då vindkraftparken är i drift begränsar det boende- och fritidsboende i närheten av vindkraftverken. Anledningen till detta är bullret från vindkraftverken, vilken kommer att överstiga miljöministeriets anvisningar i den omedelbara närheten av kraftverken. Miljöministeriets anvisning är 40 db för bostäder och 35 db för fritidsbostadsområden. Inom planområdet finns inga general- eller detaljplaner. I vindparksområdet finns det inte heller kända markanvändningsplaner som inte är fastställda och för vilka projektet kunde medföra negativa konsekvenser. Vindkraftparken planeras på ett område som lämpar sig för verksamheten och grundar sig till stor del på befintlig infrastruktur. Samhällsstrukturen splittras inte, eftersom inga nya bostads-, arbetsplats- eller serviceområden måste byggas för projektet. Planområdet är obyggt och huvudsakligen skogsbruksområde och förverkligandet av

61 (88) vindkraftparken utgör inga hinder för skogsbruksverksamheten med undantag av områden för själva vindkraftverken och servicevägarna. Det trädbestånd som ska fällas för att få rum för konstruktionerna är litet i förhållande till hela vindkraftområdet. Projektet bedöms medföra endast små konsekvenser för bedrivandet av skogs- och jordbruket i området. Utgångspunkten är att vindkraftparken inte ska inhägnas. Vindkraftparken hindrar inte att man rör sig på området eller använder det för rekreation som jakt och friluftsliv. Byggandet av vindkraftparken ändrar dock på områdets karaktär. De som rör sig i området kan uppleva att vindkraftverken stör rekreationsbruket. Konsekvenserna för rekreationen och trivseln som kraftverken hör samman med personliga erfarenheter och känslor. Planens konsekvenser för sysselsättningen och regionalekonomin anses vara positiva. Vindkraftverken har en sysselsättande effekt särskilt under byggskedet. Under drifttiden sysselsätter projektet närmast service- och övervakningspersonal. Det finns inga pälsfarmer inom planområdet. Den närmaste pälsfarmen finns på ett avstånd av som minst 790 m väster om planområdet. Finlands Pälsdjursuppfödares Förbunds (FPF) rf har rekommenderat (29.10.2013) ett minimiavstånd, som beroende på kraftverkets storlek bör vara minst 700 800 meter. Enlig förslaget kan eventuella skadliga effekter av buller, isslungning och andra miljökonsekvenser elimineras genom att multiplicera den teoretiska iskastformen ((HH+RD)*1,5) med två, där HH står för rotornavets höjd från markytan och RD för rotorns diameter. Med konsekvenser för levnadsförhållandena och trivseln avses konsekvenser som riktar sig mot människor, olika samfälligheter och samhället och som ger upphov till förändringar i människornas dagliga liv och i trivseln i boendemiljön (s.k. sociala konsekvenser). Konsekvenserna av projektet kan rikta sig direkt mot människors levnadsförhållanden och trivsel, men de kan också rikta sig mot till exempel naturen och landskapet och på så sätt påverka människorna indirekt. Närboendes åsikter om Storbacken vindkraftpark har samlats in via en invånarenkät. Enkäten riktades till 1 200 närboende i områdena för vindkraftparkerna Sandbacka, Storbacken, Storbötet och Lålax. Sammanlagt svarade 222 personer. Området användes huvudsakligen till bärplockning, vistelse i naturen och till jakt. Av de som svarade var 20 % av den åsikten att vindkraftparken inverkar negativt eller mycket negativt på boendetrivseln i området, medan 37 % ansåg att projektet skulle inverka positivt. 27 % svarade att vindkraftparken inte kommer att ha någon inverkan och 17 % kunde inte svara. Positiva konsekvenser av vindkraftparken bedömde svarspersonerna att skulle uppstå för sysselsättningen och ekonomin, medan de negativa konsekvenserna ansågs vara inverkan på tystnaden, landskapet och områdets status som bostads- eller fritidsbostadsområde. Aktörer som vindkraftparken bedömdes ha positiva konsekvenser för var skogsbrukarna och andra näringsidkare i området, medan de negativa konsekvenserna bedömdes uppstå för boende och naturintresserade. Svarspersonerna tyckte att det var positivt med förnybar energi, nya arbetstillfällen samt skatteintäkter, medan de ökade bullernivåerna och förändringarna i landskapet ansågs vara projektets dåliga sidor. Nästan 40 % var helt av samma åsikt att Storbacken vindkraftpark borde genomföras. (Bilaga 7) 11.10 Konsekvenser för trafiken Vindkraftparkens konsekvenser för trafiken och trafiksäkerheten är mest betydande under anläggningstiden och gäller närmaste anslutningar och allmänna vägar i omgivningen. Specialtransporterna medför dock längs hela sin rutt betydande men

62 (88) kortvariga och förbigående olägenheter för trafiken. De olägenheter som specialtransporterna orsakar vägtrafiken är mycket beroende av transportrutten och tidpunkten. Tunga transporterna till planområdet sker via riksväg 8 samt via Jeppovägen (7320). Öster om Storbackens vindkraftpark finns området Björkbacka 3 som finns medtaget i Etapplandskapsplan II och därmed även i utredningen Österbottens vindkraft och specialtransporter, som utfördes i samband med arbetet för etapplandskapsplanen. I utredningen tas Jeppovägen och närliggande privata vägar upp som transportleder. Den västra infartsvägen till planområdet kan ske via Jeppovägen (7320) och Masugnsvägen. Den östra infartsvägen kommer troligen att ske längs med Kangvägen. Det löper en del luftkablar över Jeppovägen och vägen löper över Kimo å via en liten bro. Vidare förbättringar av vägar och korsningar samt bärighet av bron kommer att undersökas närmare då planeringen framskrider. När planerna preciseras kommer den projektansvarige att vara i kontakt med Birkalands NTM-central med tanke på trafikkonsekvenserna. Både riksväg 8 och förbindelsevägen har enligt bedömning kapacitet att ta emot den ökade trafiken. Trafikökningen på riksväg 8 är så måttlig att dess konsekvenser för trafikfunktionerna och säkerheten är ringa. Trafikvolymerna i korsningarna för de lokala vägar som går till planområdet bedöms så små att de inte beräknas ha några betydande konsekvenser för trafikens funktionalitet i korsningarna. Då den tunga trafiken och specialtransporterna tar av från riksvägen mot Jeppovägen samt från Jeppovägen till de mindre vägarna kommer dock trafiken att tillfälligt bli osmidigare, då de större fordonen saktar in och svänger. De slutliga transportlederna bestäms bl.a. enligt från vilken hamn vindkraftverkens komponenter transporteras till planområdet och varifrån det byggmaterial som behövs för projektet transporteras. De olägenheter som upplevs genom den tunga trafiken på vägarna i näromgivningarna som används av projektet (trafiksäkerhet, buller och damm) ökar under byggtiden, trots att de totala trafikvolymerna hålls rätt låga. Längs med Jeppovägen finns det främst bosättning i närheten av Ruths och längs med Masugnsvägen som kan störas av det ökade ljudet från trafiken. Största dagliga transportmängder sker under gjutningen av vindkraftverkens fundament. Under vindkraftparkens drifttid består trafiken endast av servicetrafik. Servicetrafiken är begränsad och kortvarig, varför den inte bedöms ha några betydande konsekvenser för trafikfunktionerna och -smidigheten och säkerheten, eller orsaka buller- eller dammolägenheter. Tabell 11.9. Trafikmängder som anläggningen av vindkraftparken medför under anläggningstiden. Förklaring Storbacken vindkraftpark Antal kraftverk 9 Antal tunga transporter 3 800 Antal specialtransporter 120 Tabell 11.10. I tabellen presenteras den maximala trafik som orsakas i omgivningens vägar under vindkraftparkens anläggning.

63 (88) Väg Riksväg 8 Jeppovägen (7320) Kimovägen (7300) MDT 2013 Fordon / dygn Trafik som orsakas av projektet Fordon / dygn Andel av hela trafiken % MDT 2011 Tung trafik Fordon / dygn Tung trafik som orsakas av projektet Fordon / dygn Andel av hela tunga trafiken % 5045 40 0,8 565 14 2,4 614 40 6,1 79 14 15 838 40 4,6 63 14 18 Gång- och cykeltrafik: Den ökade trafikmängden vid transporter under den tid då vindkraftverken byggs försämrar i viss mån säkerheten för gång- och cykeltrafiken. De nuvarande trafikmängederna vid Jeppovägen är måttliga och trafikökningen kommer huvudsakligen att bestå av tung trafik. Från riksväg 8 till planområdet via den västra infarten är avståndet ca fyra kilometer och från den östra infartsvägen är avståndet ca 11 kilometer. Preliminärt planeras transporterna riktas in till området via den västra infarten och ut via den östra infarten. Längs med Jeppovägen från riksvägen till Masugnsvägen löper en lätt trafikled skilt från vägen, vilket förbättrar säkerheten för fotgängare och cyklister. Anläggningen av vindkraftparken kan ske under en byggsäsong. Vid bedömning av trafiksäkerheten bör det beaktas att man bygger ett eller två kraftverk åt gången i vindkraftparken. Trafiksäkerheten längs transportlederna kan förbättras till exempel genom information och skyltar. Vindkraftverkens transporter kan också planeras till en viss tidpunkt under dygnet då mängden fotgängare och cyklister är liten. 11.11 Konsekvenser för elöverföring Elöverföringen från vindkraftparken kommer enligt preliminära planer att verkställas genom att knyta området till den befintliga elöverföringslinjen (110 kv) som passerar planområdet i nordväst i sydvästlig-nordöstlig riktning med hjälp av en ny elstation inom planområdet. Elöverföringen från elstationen till den befintliga elöverföringslinjen (110 kv) sker med en 110 kv jordkabel med uppslackning på befintliga 110 kv luftledningen. I samma ledningsgata ligger två 110kV kraftledningar. Vindkraftverken kopplas med jordkablar till varandra. Vid byggandet av jordkablarna strävar man efter att utnyttja de befintliga vägarna som finns på planområdet, så att konsekvenserna för markägaren och naturen blir så små som möjligt. Vid byggandet av jordkablarna uppstår konsekvenser av buller och annat oljud från grävmaskinerna och andra maskiner som används vid byggandet samt från annan fordonstrafik som kör till och från planområdet. Uppbyggandet av elöverföringen kan beskrivas som så kallat mobilt bygge, där byggnadsplatsen förflyttar sig. Under byggnadsskedet är ljudet som uppstår från bygget typiskt brus från fordonstrafiken och ljud som uppstår då man gräver i jorden med grävmaskiner. Konsekvenser som uppstår under uppbyggandet av elöverföringen kan sägas vara lokala och kortvariga eftersom byggnadsplatsen förflyttar sig snabbt, i medeltal med några dagars mellanrum.

64 (88) 11.12 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön 11.12.1 Synlighetsanalys Synlighetsanalysen är en kalkylmodell över kraftverkens synlighet. I modelleringen har navhöjden använts som högsta punkt och vingen har således inte beaktats i kalkylen. I verkligheten kan kraftverken synas vid goda väderförhållanden också längre bort ifrån vindkraftparken än resultaten från synlighetsanalysen visar. Med ökat avstånd försvagas kraftverkens synlighet och deras dominans i landskapet minskar. Den färg som har etablerats för vindkraftverken är en gråvit nyans som har konstaterats lämpa sig bäst för olika ljus- och väderförhållanden. Kraftverken syns oftast mot en ljus bakgrund och den gråaktiga färgen jämnar då ut kontrasterna (Weckman 2006). 11.12.2 Fotomontage Vindkraftparkens visuella konsekvenser har också beskrivits med hjälp av fotomontage. Punkterna där fotomontagen gjorts finns utmärkta på kartan (Figur 11.4). Synlighetsanalysens resultat samt fotomontage presenteras i bilaga 3. Figur 11.4. Synlighetsanalys samt fotograferingsplatserna för de gjorda fotomontagen.

65 (88) 11.12.3 Landskapskonsekvensernas granskningszoner För bedömningen av landskapskonsekvenserna och särskilt de visuella konsekvenserna har man grovt definierat fem avståndszoner i detta arbete (Figur 11.5). Vindkraftparkens konsekvenser för landskapet är av olika betydelse i de olika zonerna. I konsekvensbedömningen har avståndszoner använts, som ovan nämns. I konsekvensbedömningen har man betonat det så kallade närområdet och mellanområdet, där landskapskonsekvenserna är störst. Vad gäller det teoretiska maximala synlighetsområdet har en översiktlig bedömning gjorts. Nedan definieras storleken på granskningsområdena mer ingående. 1) Omedelbart konsekvensområde: avståndet från vindkraftverken cirka 0 200 meter. Främst skuggbildning, buller, konsekvenser under anläggningen. 2) Närområde: avståndet från vindkraftverken cirka 0 5 km. Kraftverket är ett dominerande element i alla typer av områden. 3) Mellanområde: avståndet från vindkraftverken cirka 5 12 km. Kraftverket är väl synligt i omgivningen, men det kan vara svårt att uppfatta dess storlek eller avståndet till det. 4) Fjärrområde: avståndet från vindkraftverken cirka 12 25 km. Kraftverket syns, men de övriga landskapselementen minskar dess dominans i takt med att avståndet växer. Vindkraftsparkens konstruktioner smälter in i fjärrlandskapet. 5) Teoretiskt maximalt synlighetsområde: 25 35 km från vindkraftverken. Tornet kan urskiljas i goda förhållanden. Planområdets näromgivning består av skogsområden. I planområdets näromgivning (inom fem kilometer) finns öppna odlingsfält i väst och norr. Öppna åkerområden utgör platser dit alla vindkraftverken på Storbacken är synliga. I mellanområdet är vindkraftparken synlig till Oravaisfjärden samt till åkerområden nordost, sydost och sydväst om planområdet.

66 (88) Figur 11.5. Synlighetsanalysen för Storbacken vindkraftpark i förhållande till landskapsmässigt värdefulla objekt i närområdet och i mellanområdet. 11.12.4 Konsekvenser för landskap och kulturmiljö Vindkraftparkens konsekvenser på det omedelbara konsekvensområdet: avståndet från vindkraftverken cirka 0-200 meter Landskapet förändras direkt på området för vindkraftsparken där skogen röjs och vindkraftverken byggs. Efter byggnadsskedet återställs landskapet vilken innebär att konsekvensen är relativt kortvarig. De områden som förblir synliga är området för vindkraftverken, servicevägarna och kabeldikena vilket utgör en direkt men lokal konsekvens. De människor som rör sig i närheten av vindkraftverken kommer att uppleva förändringar som orsakas av vindkraftsparkens konstruktioner i landskapsbilden, speciellt på de områden där landskapet är öppet mellan åskådaren och kraftverken vilken utgör en direkt konsekvens. I det direkta konsekvensområdet upplever människan vindkraftverkens förekomst i landskapsbilden mycket kraftigt, eftersom kraftverken är belägna mycket nära åskådaren. Dessutom inverkar skuggningarna som uppstår av de roterande rotorbladen vid klart väder även på landskapsbilden.

67 (88) Det finns inga områden som är värdefulla ur landskaps- eller kulturmiljösynvinkel på eller i den omedelbara närheten av planområdet. Vindkraftparkens konsekvenser på närområdet: avståndet från vindkraftverken cirka 0-5 km Vindkraftverk är stora och deras visuella effekt sträcker sig över ett stort område. Bedömningen av landskapskonsekvenserna försvåras även av att vyerna ändras med tiden och vid olika årstider. I vindkraftparkens näromgivning är bosättningen belägen i Oravais tätort, Österby samt i Kimo. Eftersom det mellan Oravais tätort och vindkraftparken huvudsakligen finns skogsområden, förutom en smal åkerremsa längs med Kimo å, är vindkraftparken inte synlig till stora delar av byn. Endast till de riktigt nordliga och sydöstra delarna av Oravais tätort är kraftverken synliga. Enligt synlighetsanalysen är kraftverken synliga till bosättningen längs med Seiplaxvägen, Långtåget och Kimovägen norr och nordost om Oravais tätort. Synlighetsanalysen beaktar skogsområden enligt Corine 2006, som är en grov klassificering av marktäcket. I verkligheten skymmer växtligheten som finns kring gårdar samt vid vägkanterna insynen mot vindkraftparken. Detta är situationen för bosättningen längs med dessa vägar, i verkligheten kommer vindkraftverken att skymmas till bosättningen och för de som rör sig på vägarna. Vid Jeppovägen, som löper norr om vindkraftparken, bildar dock de öppna åkerfälten insynsvinklar mot vindkraftparken. Fotomontage 1 har uppgjorts från Munsol, dryga 2 km nordost om vindkraftparken (Figur 11.6). Området där vindkraftverket dominerar landskapet, det s.k. vindkraftverkets dominansområde, har i flera utredningar definierats till 10x navhöjden, vilket i detta fall betyder 1,4 km. Även om avståndet till kraftverken är nästan en kilometer längre, utgör vindkraftverken mycket dominerande inslag i landskapet. Sex av nio kraftverk är synliga till nästan hela tornet. För de som rör sig på Jeppovägen är konsekvenserna minst måttliga. Bosättningen i England är belägen inom vindkraftverkets dominansområde. För denna bosättning är vindkraftverken dock inte synliga till en lika stor del av tornet, eftersom skogen ligger närmare mellan kraftverken och byggnaderna. Konsekvenserna för bosättningen i Österby är enligt bedömning måttliga. Kraftverken är troligen synliga till stora delar av tornen, men avståndet har ökat till över 3,5 kilometer, vilket innebär att de är tydliga i landskapsbilden med utgör inte lika dominerande element som vid ett mindre avstånd. För bosättningen längs med Kimovägen och ådalen är konsekvenserna även minst måttliga, eftersom vindkraftverken är synliga till stora delar av tornen. De närmaste kraftverken är belägna precis utanför kraftverkens dominansområden och är stora inslag i landskapet. Kraftverket beläget längst i söder utgör de största konsekvenserna och är synligt till två tredjedelar. För de som rör sig på vägarna och för bosättningen bildar Storbacken vindkraftpark som helhet måttliga konsekvenser i närområdet.

68 (88) Figur 11.6. Fotomontage 1 från Munsol. Avstånd till närmaste kraftverk dryga 2 km. Nationellt värdefulla landskapsområden Vid uppdateringsinventeringarna (2013-2014) över nationellt värdefulla landskapsområden har avgränsningen för Kimo ådal utvidgats mot norr längs med ådalen. Landskapsområdet är som närmast beläget på ett avstånd av knappa 800 meter från ett kraftverk. Avståndet mellan kraftverk och delar av värdeområdet dit alla vindkraftverk är synliga är som minst en kilometer. Övriga kraftverk finns på minimiavstånd av 1,4-3 km. Vindkraftverken är synliga till de åkerområden av värdeobjektet som finns mellan Kullas och Siffris sydväst om planområdet. Landskapet är präglat av åkerslätter och intilliggande gårdar. I de södra delarna av objektet längs med Kimovägen skymmer trädbeståndet den direkta insikten mot planområdet och kraftverken. Från området mellan Ölandsvägen och Kullastået är landskapet öppet och det bildas insyn mot vindkraftparken på ett flertal ställen. Skogsområdet mellan värdeobjektet och vindkraftparken skymmer delar av vindkraftverkens torn, men på denna ca 2 km långa sträckan förändrar vindkraftverken landskapet till tekniskt. Endast små andelar av värdeobjektets nordligaste delar är belägna inom det sydligaste kraftverkets dominansområde. Därav bedöms konsekvenserna inte bli betydande för objektet som helhet. Objektet Kimo ådal sträcker sig även i söder österut vid Kimo bruk, dit kraftverken enligt synlighetsanalysen inte är synliga. Fotomontage nr. 4 har uppgjorts från Staffans, i de mellersta delarna av det område dit vindkraftverken syns som bäst. För ca hälften av värdeområdet bedöms landskapskonsekvenserna bli minst måttliga, eftersom de fyra södra kraftverken är synliga till två tredjedelar eller hälften av tornets höjd. De största konsekvenserna orsakas av det sydligaste kraftverket, medan de övriga kraftverken är belägna på längre avstånd och är synliga till högst hälften av tornet. Landskapskonsekvenserna lindras lite av att vindkraftparken inte är belägen parallellt med landskapsområdet, varvid det område i landskapet som förändras är relativt smalt och motsvarar vindkraftparkens väst-östliga bredd. Trädbeståndet kring vindkraftparken har en lindrande effekt på landskapskonsekvenserna, som skulle vara lite större utan trädbeståndet. Markägoförhållanden, som i Österbotten präglas av det traditionella skiftesbruket, är dock sådana att en situation då trädbeståndet inte skulle finnas endast skulle kunna uppstå genom t.ex. en större skogsbrand. Ett scenario då alla markägare mellan värdeområdet och vindkraftparken skulle kalhugga sina skiften samtidigt är mycket osannolikt. I ett sådant fall skulle landskapsområdets karaktär även förändras av andra orsaker vindkraftparken.

69 (88) Figur 11.7. Fotomontage uppgjort söder om planområdet, från Kimo ådal, som föreslås inkluderas i nationellt värdefulla landskapsområden. Avstånd till närmaste kraftverk är 2,6 km. Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Inom närområdet finns RKY 2009-objekten Oravais industrisamhälle, Oravais gamla kyrka och gravgård, Oravais slagfält och Minnestods väg, Kimo bruks nedre hammare och mellanbruket. Figur 11.8. Fotomontage 2 nordväst om Oravais industrisamhälle. Fotomontage 2 har uppgjorts nordväst om objektet Oravais industrisamhälle (Figur 11.8). Vindkraftparken är enligt synlighetsanalysen synlig till små delar av objektets sydvästra hörn. Fotomontaget illustrerar hur skogen inverkar hämmande på synligheten, även om avståndet till objektet endast är dryga 1 kilometer. Kraftverken är endast synliga till naven och rotorbladen. Konsekvenserna för RKY-objektet är små. I ett scenario då vindkraftverken inte skulle skymmas av skog skulle konsekvenserna för objektet vara minst måttliga, eftersom två kraftverk skulle vara belägna inom kraftverkens dominansområden och vara synliga till hela höjden. Ett scenario som detta skulle dock endast kunna uppstå av en skogsbrand som skulle förstöra trädbeståndet kring hela vindkraftparken. Markägoförhållandena i närheten av vindkraftparken är dock sådana, att sannolikheten för att detta skulle ske är ytterst liten. På basen av flygfoto är skogsbeståndet mellan vindkraftparken och värdeobjektet av olika ålder, vilket även minskar på sannolikhete att alla skulle avverka sin skog samtidigt. 110 kv luftledningen Tuovila-Kojola löper på ett avstånd av knappa 200 meter från objektet i sydvästlig-nordostlig riktning. Ifall trädbeståndet skulle försvinna skulle även elledningen utgöra en större konsekvens för landskapet. Fotomontage 3 har uppgjorts precis söder om RKY-objektet Oravais gamla gravgård (Figur 11.9). Vindkraftverken är synliga till objektet och för de som besöker gravgården. Kraftverkens torn står bakom skogskanten så att kraftverken som mest syns till halva tornet. Huvudsakligen syns kraftverken bara till sina rotorer ovan trädkanten. Då avståndet och växtligheten förmildrar kraftverkets dominans i landskapet bedöms konsekvenserna till RKY-objektet vara måttliga. RKY-objektet

70 (88) består av två delar, varav den andra delen, Oravais kyrka, finns cirka 1,3 km söderut från gravgården. Enligt synlighetsanalysen är vindkraftparken inte synlig till objektet. Bedömningen angående konsekvenser som skulle orsakas objekten ifall skogen inte skulle skymma insynen är motsvarande som för objektet Oravais industrisamhälle ovan. Utan trädbeståndet skulle konsekvensernas betydelse vara större, men sannolikheten för att en dylik situation skulle uppkomma är ytterst liten. Figur 11.9. Fotomontage 3 från Strandby. Avstånd till vindkraftparken nästan 4 km. Enligt synlighetsanalysen är vindkraftparken synlig till en liten del av RKY-objektet Oravais slagfält och Minnestods väg. Från de sydvästra delarna av objektet kan man antagligen se rotorerna av kraftverken, men avståndet till kraftverken är då över fyra kilometer. Konsekvenserna för objektet bedöms vara små eller högst måttliga. Bedömningen angående konsekvenser som skulle orsakas objekten ifall skogen inte skulle skymma insynen är motsvarande som för objektet Oravais industrisamhälle ovan. Utan trädbeståndet skulle konsekvensernas betydelse vara större, men sannolikheten för att en dylik situation skulle uppkomma är ytterst liten. Enligt synlighetsanalysen ör kraftverken inte synliga till Kimo bruks nedre hammare eller till mellanbruket.

71 (88) Figur 11.10. Markägoförhållandena i närheten av vindkraftparken speglar det typiska skiftesbrukstraditionen i Österbotten. Sannolikheten att det skulle uppstå en situation då trädbeståndet skulle försvinna totalt från vindkraftparkens omgivning är försvinnande liten. Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) RKY 1993-objekten i närområdet är Oravais slagfält och Kimo bruk. Objektet Oravais slagfält har samma avgränsning som RKY 2009-objektet och har behandlats ovan. Objektet Kimo bruk ligger till hälften inom närområdet och till hälften på ett avstånd över 5 km från vindkraftparken. Enligt synlighetsanalysen är vindkraftverken synliga till de västra delarna av objektet, till åkerslätterna som löper invid Kimo å. Eftersom åkerslätterna hör till utkanterna av objektet och på grund av avståndet till kraftverken, som troligen kommer att delvis skymmas av skog, bedöms konsekvenserna för objektet vara små. Landskapsområden som är värdefulla på nationell nivå (vma i landskapsplanen) Landskapsområden som är värdefulla på nationell nivå och belägna inom närområdet är Oravais slagfält och Kimo ådal. Avgränsningen av Oravais slagfält motsvarar RKY 2009 och 1993-objekten med samma namn och dess konsekvenser har bedömts ovan. Kimo ådal mosvarar RKY 1993-objektet Kimo bruk och har även bedömts ovan. Landskapsområden som är värdefulla på landskaps- eller regionnivå (ma i landskapsplanen) Det finns fyra delområden av Oravais tätort som i landskapsplanen har klassats som värdefulla på landskaps- eller regionnivå. Dessa finns vid Ruths, Eljasus, Bertils och Ören. Till Bertils och Ruths är vindkraftparken inte synlig enligt synlighetsanalysen.

72 (88) Enligt synlighetsanalysen är kraftverken synliga till delar av Eljasus och Ören. Avståndet är över tre kilometer i båda fallen. Konsekvenserna bedöms vara små. Vindkraftparkens konsekvenser på mellanområdet: avståndet från vindkraftverken cirka 5-12 km I mellanområdet syns vindkraftverken tydligt men deras storlek och avstånd kan vara svår att gestalta. Vindkraftverkens visuella konsekvenser och skadliga verkningar är inte betydande på grund av avståndet. I mellanområdet finns vattenområdena Monåfjärden och Oravaisfjärden nordväst om planområdet. Åkerområden finns i sydväst vid Vörå ådal, vid Polijoki ådal i sydost och i nordost vid Munsala ådal. Bosättning dit vindkraftverken är synliga finns i Österby, Komossa och Norrgårdarna. Längs med havsstränderna finns det fritidsbosättning, men till dessa platser är kraftverken inte synliga enligt synlighetsanalysen. Till de fritidsbostäder som finns på öarna i Oravaisfjärden är kraftverken synliga. Avståndet innebär dock att konsekvenserna för bosättningen är högst måttliga, huvudsakligen små. Nationellt värdefulla landskapsområden Vörå ådal är beläget sydväst om Storbacken planområde, som närmast på ca 9 km avstånd. Av hela objektet Vörå ådal finns de nordligaste delarna och under en sjättedel inom 12 km från Storbacken vindkraftverk. Genom de nordliga delarna av objektet löper det även en luftledning, i förhållande till vilken vindkraftverken på ett avstånd av tio kilometer endast utgör en liten landskapskonsekvens. Vindkraftverken är troligen synliga till cirka hälften av sin höjd bakom befintlig skog, men avståndet och den lilla andelen av objektet dit kraftverken är synliga innebär att det endast bildas små landskapskonsekvenser. Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) De byggda kulturmiljöerna av riksintresse som är belägna inom mellanområdet är Kimo bruk och Oravais industrisamhälles delområden Övre hammaren och dammen. Enligt synlighetsanalysen är kraftverken inte synliga till objekten och det uppstår därmed inga konsekvenser. Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993) De byggda kulturmiljöerna av landskapsintresse som är belägna i mellanområdet är Vörå ådal och Vakkuri by och kulturmiljö. Objektet Vörå ådal har en lite större avgränsning än avgränsningen av det nationellt värdefulla landskapsområdet, men konsekvenserna riktas till samma områden som även behandlats ovan. Till Vakkuri by och kulturmiljö är kraftverken endast synliga till en liten andel enligt synlighetsanalysen. Avståndet till de områden dit kraftverken är synliga är över tio kilometer och därmed är konsekvenserna lindriga. Landskapsområden som är värdefulla på nationell nivå (vma i landskapsplanen) Vörå ådal är värdefullt på nationell nivå. Området har motsvarande avgränsning som RKY 1993-objektet och konsekvenserna för det har bedömts ovan. Landskapsområden som är värdefulla på landskaps- eller regionnivå (ma i landskapsplanen) Områden som är värdefulla på regionnivå är Kuckus, Käkiholma, Granudden, Kaitsor och Monå. Enligt synlighetsanalysen är kraftverken synliga till delar av Kuckus och

73 (88) Käkiholma. Båda objekten är belägna på ett avstånd av ca tio kilometer eller mera och synliga till åkerområden i vars förgrund det finns långa öppna områden. Konsekvenserna är dock små på grund av avståndet. Till områdena Granudden, Kaitsor och Monå är kraftverken inte synliga enligt synlighetsanalysen. Vindkraftparkens konsekvenser på fjärrområdet: avståndet från vindkraftverken cirka 12-25 km Konsekvenser för landskapet på fjärrområdet bedöms inte uppkomma eller så bedöms de vara mycket små. I fjärrområdet kan kraftverken synas men andra element i landskapet minskar deras dominans i takt med att avståndet växer. Enligt synlighetsanalysen är kraftverk inte synliga till nationellt värdefulla landskapsområden eller byggda kulturmiljöer av riksintresse i fjärrområdet. Enligt synlighetsanalysen är kraftverk synliga till mycket små delar av RKY 1993-objekten Lapuanjoki kulturmiljö och Munsala kyrkonejd, konsekvenserna bedöms förbli mycket små. Till övriga RKY 1993-objekt är kraftverken inte synliga. Vindkraftparkens konsekvenser på det teoretiska maximala synlighetsområdet: avståndet från vindkraftverken cirka 25-35 km Projektet medför inga konsekvenser på det teoretiska maximala synlighetsområdet. Avståndet så långt att inga särskilda negativa konsekvenser kan uppstå ens vid klart väder. Flyghinderljuset på dagen kommer inte att påverka landskapskonsekvenserna i någon betydande grad eftersom de kommer knappt att vara synliga. På natten är konsekvenserna måttliga. 11.12.5 Konsekvenser för fornlämningar Kända fornlämningsobjekt på området har lämnats utanför vindkraftparkens konstruktioner. Avståndet mellan fornlämningsobjekt och servicevägar eller kraftverk är över 100 m, vilket betyder att det har lämnats tillräckliga skyddsavstånd vid fornlämningarna (Figur 11.11). Det uppstår inga konsekvenser för fornlämningarna vid anläggningen av vindkraftparken. Eftersom servicevägen till det södra kraftverket är planerad rakt norrifrån, kommer markarbetena i närheten av luo-området och fornminnesobjektet inte att orsaka konsekvenser för möjliga pollenavlagringar i Björnkärrets myrmark. Anläggningen av vindkraftparken orsakar inte heller konsekvenser för vattenhushållningen i myren. Markarbeten riktas inte mot myren.

74 (88) Figur 11.11. På planområdet finns det två kända fornlämningar, Storbacken och Björnkärrets gravrösen. 11.13 Konsekvenser för luftövervakningen och flygsäkerheten Ett utlåtande har begärts av Försvarsmakten för att få uppföra vindkraftverk på området Storbacken. Enligt huvudstabens utlåtande 17.10.2012 (AI20095) placerar sig vindkraftparken på luftbevakningsradarns verkningsområde och konsekvenserna för radarövervakningen bör utredas av VTT. Utredningarna av konsekvenser för radar har inte i dagsläge ännu erhållits. Försvarsmaktens utlåtande bör bifogas planmaterialet innan planen godkänns av Vörå kommunfullmäktige. TraFi beslut erhölls 30.5.2014 (Dnro TRAFI/12794/05.00.16.00/2014) och tillstånd gavs att uppföra vindkraftverk på Storbacken vindkraftspark. 11.14 Konsekvenser för kommunikationsförbindelser Vindkraftverk har i vissa fall konstaterats orsaka störningar i tv-signalen i kraftverkens närhet. Förekomsten av störningar beror bland annat på kraftverkens läge i förhållande till sändarmasten och TV-mottagarna, styrkan och riktningen av sändarens signal samt på terrängens former och på eventuella andra hinder mellan sändaren och mottagaren. Det har förekommit färre störningar i digitala sändningar än i analoga. Enligt Digita Ab:s karttjänst är det möjligt att Storbacken vindkraftspark orsakar störningar för tv-signalsändningen nordväst om vindkraftsparken i Oravais tätort. Den enda stationen vars sändning sträcker sig till området är Lappo sändarstationen. Privata radiolänkar, så som elnätets fjärrkontroll, kan utsättas för konsekvenser om de går genom vindkraftsparken. Enligt bedömningen är konsekvenserna högst lindriga och

75 (88) utnyttjandet av kabel-tv eller Svea-TV:s svenska TV-sändningar kan i vissa fall lindra vindkraftparkens konsekvenser. Meterologiska institutets närmaste väderradar är belägen i Vindala (Vimpeli) vid Lakeaharju. Avståndet till väderradarn är cirka 70 km och vindkraftsprojektet väntas inte ha någon inverkan på radarn. 11.15 Konsekvenser för säkerheten De säkerhets- och miljörisker som hänför sig till vindkraftverken är mycket små, men möjliga. För människor som rör sig i närområdet kan farliga situationer uppstå till följd av att delar lossnar från vindkraftverket när det är i drift. Risken är enligt den befintliga informationen dock mycket liten. Om en olycka ändå skulle inträffa faller delen som lossnar inom diametern för rotorn. När det gäller projektet i Storbacken innebär detta cirka 130 meters avstånd från kraftverket. Arbetet med att anlägga och resa vindkraftverken är förknippat med säkerhetsrisker för arbetstagarna. Dessa risker kan minimeras genom att man iakttar bygg- och arbetarskyddsbestämmelserna. 11.16 Sammantagna konsekvenser 11.16.1 Buller För bedömningen av de sammantagna konsekvenserna har man utnyttjat de miljökonsekvensbedömningar som har uppgjorts för vindkraftparkerna Storbötet (FCG 2014) och Sandbacken (FCG 2014), som är belägna i närheten av Storbacken. Dessutom har man utnyttjat annan information om vindkraftutveckling och etablering i närheten av Storbacken. I samband med MKB-förfarandena för Storbötet och Sandbacka vindkraftparker har man uppgjort en gemensam bullermodellering med Storbacken och Norrpig vindkraftparker (Figur 11.12). Vindkraftparkerna ger upphov till mindre sammantagna konsekvenser. På grund av vindkraftparkernas lägen nära varandra utvidgas bullerområdet där bullernivån utomhus överskrider 35 db(a). De sammantagna konsekvenserna innebär dock inte att Miljöministeriets planeringsriktvärden för buller överskrids i några ytterligare objekt i närheten av Storbacken vindkraftpark än de som bedömts enskilt för vindkraftparken i kapitel 11.3.3.

76 (88) Figur 11.12. Gemensam bullermodellering för vindkraftparkerna Storbacken, Sandbacken, Storbötet och Norrpig. (Karta: Storbötet vindkraftpark, MKB-beskrivning, FCG 2014) 11.16.2 Skuggningar och blinkningar Storbacken vindkraftpark ger inte upphov till sammantagna skuggningskonsekvenser med Storbötet vindkraftpark. Storbacken kan ge upphov till lindriga sammantagna skuggningskonsekvenser med Sandbacken vindkraftpark i områdena vid Jeppovägen och Tallbacka (Figur 11.13). De sammantagna konsekvenserna ger inte upphov till överskridningar i riktvärdet 8 h/a.

( FCG DESIGN OCH PLANERING AB PLANBESKRIVNING / ( ( 77 (88) ( 11.16.3 Landskap Figur 11.13. Sammantagna skuggningskonsekvenser för Storbacken och Sandbacka ( vindkraftparker. (Karta: Sandbacka vindkraftpark, MKB-beskrivning, FCG 2014) ( Ur landskapskonsekvensernas synvinkel ( har de ( tre vindkraftprojekt som är belägna närmast Storbacken betydelse. För kulturmiljöernas del är konsekvenserna främst knutna till de förändringar som sker i värdeobjektets landskapsbild. Det uppstår inte nämnvärda sammantagna konsekvenser med projekt som är belägna på ett avstånd på över tio kilometers avstånd från varandra. (