DELGENERALPLAN FÖR LÅLAX VINDKRAFTPARK

Transkript

1 VÖRÅ KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR LÅLAX VINDKRAFTPARK PLANBESKRIVNING FCG DESIGN OCH PLANERING AB

2

3 PLANBESKRIVNING Innehållsförteckning 1 INLEDNING PLANLÄGGNINGENS OCH BESLUTSPROCESSENS SKEDEN DELTAGANDE OCH SAMARBETE UTREDNINGAR NULÄGE Planläggningsområde och beskrivning av näromgivningen Bebyggelse och rekreation Markägoförhållanden Trafik Radar- och kommunikation Elnät Planer som berör området Riksomfattande mål för områdesanvändningen (VAT) Österbottens landskapsplan Etapplandskapsplaner General- och detaljplaner Byggnadsordning Övriga planer och beslut Naturmiljö Berggrund och jordmån Yt- och grundvatten Flora och värdefulla naturtyper Fauna Arter som är hotade och missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor Fågelbestånd FINIBA- och IBA-områden Skyddsområden Landskap och kulturmiljö Allmänt Nationellt värdefulla landskapsområden Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Värdefulla byggda miljöer (RKY 1993) Landskapsområden och byggda kulturmiljöer som är värdefulla på landskaps- eller regionnivå Fornlämningar PLAN FÖR VINDKRAFTPARKEN Konstruktionerna i vindkraftparken FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, PB 186, Vasa Tel , fax , Hemort Helsingfors

4 PLANBESKRIVNING Taskinen Satu & Salomaa Kristina 6.2 Vindkraftparkens plan i utkastskedet Vindkraftparkens plan i förslagsskedet Vindkraftparkens plan i godkännandeskedet PROJEKTETS ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT, PLANER OCH PROGRAM Vindkraftparker i drift i näromgivningen Vindkraftparker som planeras i näromgivningen MÅLSÄTTNINGAR FÖR PLANERINGEN DELGENERALPLANEPROCESSEN SAMT FÖRÄNDRINGAR SOM HAR GJORTS UNDER PROCESSENS GÅNG Planläggningen anhängig samt PDB Delgeneralplaneutkast Delgeneralplaneförslag Förändringar som har gjorts till planförslaget i förhållande till planutkastet Planförslag till påseende Godkänd delgeneralplan AVGÖRANDEN, BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I DELGENERALPLANEN Planens centrala innehåll Beteckningar och bestämmelser som berör områdesanvändningen Beteckningar och bestämmelser som berör uppförandet av vindkraftparken Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo) Landskapsmässigt värdefullt område Andra beteckningar och bestämmelser Allmänna bestämmelser DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER Allmänt om konsekvensbedömning Typiska konsekvenser för vindkraftverk Bullerkonsekvenser Riktvärden och metoder Konsekvenser under byggtiden Konsekvenser under driftstiden Skuggnings- och blinkningskonsekvenser Riktvärden och metoder Konsekvenser under driftstiden Konsekvenser för berggrund och jordmån Konsekvenser för yt- och grundvatten Konsekvenser för floran, faunan och skyddsområden Utgångsdata och metoder Flora FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 13, PL 186, Vaasa Puh , fax , Kotipaikka Helsinki

5 PLANBESKRIVNING Fauna Skyddsområden Konsekvenser för fågelbeståndet Häckande fågelbeståndet Flyttfågelbeståndet Konsekvenser för markanvändning, näringar och människors levnadsförhållanden Konsekvenser för trafiken Konsekvenser för elöverföring Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Synlighetsanalys Fotomontage Granskningszoner för landskapskonsekvenser Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Konsekvenser för fornlämningar Konsekvenser för luftövervakningen och flygsäkerheten Konsekvenser för kommunikationsförbindelser Konsekvenser för säkerheten Sammantagna konsekvenser Sammantagna konsekvenser för fåglar Sammantagna konsekvenser för naturens mångfald Sammantagna konsekvenser för trafiken och markanvändningen DELGENERALPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNING OCH INNEHÅLLSKRAVEN FÖR LANDSKAPSPLANEN OCH GENERALPLANEN Planen i förhållanden till de riksomfattande målen för områdesanvändning Förhållande till landskapsplanen Förhållande till generalplanens krav Innehållskrav för generalplaner Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft Beaktande av NTM-centralens utlåtande om planutkastet GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN LITTERATUR FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, PB 186, Vasa Tel , fax , Hemort Helsingfors

6 PLANBESKRIVNING Taskinen Satu & Salomaa Kristina Bilaga 1. Program för deltagande och bedömning (PDB). Bilaga 2. Buller- och skuggmodellering. FCG Design och planering Ab Bilaga 3. Fotomontage och synlighetsanalys. FCG Design och planering Ab Bilaga 4. Fladdermusutredningar för Vörå vindkraftparker. FCG 2014, Lilley 2012, Lilley 2013, Lilley & Prokkola Bilaga 5. Gemensam flyttfågelutredning för Vörås vindkraftsparker, vår- och höstflyttning inom Vörås område bedömning av samkonsekvenser för flyttfåglar, rapport. FCG Design och planering Ab Bilaga 6. Sammanfattning av enkätsvar, boende och fritidsboende, sociala konsekvenser, rapport. FCG Design och planering Ab Bilaga 7. Arkeologisk inventering för Lålax vindkraftpark. K-P Arkeologia Bilaga 8. Beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning i ett projekt som gäller vindkraftparken Lålax i Vörå kommun. Bilaga 9. Mötesprotokoll från myndighetssamrådet Bilaga 10. Bemötanden till inkomna utlåtanden och anmärkningar över planförslaget. FCG Design och planering Ab FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 13, PL 186, Vaasa Puh , fax , Kotipaikka Helsinki

7 PLANBESKRIVNING KONTAKTUPPGIFTER Vörå kommun Vöråvägen 18, Vörå kontaktperson: Markku Niskala Tel.: e-post: FCG Design och planering Ab Osmovägen 34, PB 950, Helsingfors kontaktperson: Kristina Salomaa Tel.: e-post: FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, PB 186, Vasa Tel , fax , Hemort Helsingfors

8

9 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 1 (92) DELGENERALPLAN FÖR LÅLAX VINDKRAFTPARK 1 INLEDNING PROKON Wind Energy Finland Oy planerar en vindkraftpark som är belägen i Vörå kommun cirka 2,5 kilometer norr om Vörå kommuncentrum. Planområdets areal är cirka 470 hektar och vindkraftparken består av sammanlagt fyra vindkraftverk. De planerade vindkraftverken består av ett 145 meter högt ståltorn, ett maskinrum samt av en trebladig rotor. Rotorbladens diameter är 131 meter och vindkraftverkens maximihöjd är således cirka 210 meter. Förfrågan om behovet av miljökonsekvensförfarande (MKB) har lämnats till NTMcentralen. NTM-centralen har beslutat den , att ett MKB-förfarande inte är nödvändigt (Dnr EPOELY/11/07.04/2013). Motiveringen för beslutet grundar på MBKlagen som från och med inte fodrar en miljökonsekvensbedömning när projektet omfattar mindre än 10 vindkraftverk eller en sammanlagd effekt på under 30 MW. Beslutet innebär att konsekvenserna för projektet kan utvärderas i samband med delgeneralplaneringen. PROKON Wind Energy Finland Oy har anhållit om att få uppgöra delgeneralplan för vindkraftparken i Lålax och Vörå kommunstyrelse har godkänt anhållan under kommunstyrelsens sammanträde Målsättningen med delgeneralplanen är att möjliggöra uppförandet av vindkraftparken. Vindkraftparken består förutom kraftverken även av servicevägar till kraftverken. Elöverföringen inom planområdet sker med jordkablar. Vindkraftparken ansluts till den existerande 110 kilovolts (kv) ledningen (Toby Kojola) som löper i nordost-sydvästlig riktning nordväst om planeområdet på något över 300 meters avstånd. En befintlig elstation finns invid kraftledningen. Vid delgeneralplanläggningen av vindkraftparken strävar man till att ta omgivningens särdrag i beaktande. Delgeneralplanen uppgörs så att man på dess grund kan bevilja bygglov för vindkraftverken enligt MBL 77a. Delgeneralplanen uppgörs med rättsverkan och godkänns av Vörå kommunfullmäktige. 2 PLANLÄGGNINGENS OCH BESLUTSPROCESSENS SKEDEN Planläggningen anhängig (april 2013 september 2014) Vörå kommunstyrelse har godkänt programmet för deltagande och bedömning (PDB) för Lålax vindkraftpark. PDB:n har varit framlagt under tiden Inledningsskedets myndighetssamråd ordnades Delgeneralplanens utkastskede (september 2014 januari 2015) Delgeneralplanutkastet var framlagt under tiden Myndigheternas utlåtande om planen begärdes och responsen sammanställdes. Intressenterna och kommuninvånare hade möjlighet att framföra sin åsikt om planutkastet skriftligen eller muntligen (MBF 30 ). Delgeneraplanens förslagsskede (februari maj 2015) Förslaget till delgeneralplan för Lålax vindkraftpark har varit framlagd till påseende i Vörå kommun under tiden Planens påseendetid kungjordes offentligt. FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, PB 186, Vasa Tel , fax , Hemort Helsingfors

10 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 2 (92) Över planen inkom 6 utlåtanden och en anmärkning. Anmärkningen hade undertecknats av 22 personer. Responsen har sammanställts och bemötts (bilaga 10). Delgeneralplanen godkänns (juni 2015) Vörå kommunstyrelse godkänner delgeneralplanen för Lålax vindkraftpark under sitt sammanträde, varefter planen godkänns i Vörå kommunfullmäktige under dess sammanträde Godkännandebeslutet är till påseende under 30 dagar, varefter planen får laga kraft. 3 DELTAGANDE OCH SAMARBETE Enligt markanvändnings- och bygglagen 62 skall Planläggningsförfarandet ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Om planförslaget kan intressenten lämna in en skriftlig anmärkning. Intressenter vars boende, arbete eller övriga förhållanden planen kan påverkas betydligt: De invånare, företag och näringsidkare samt användare av rekreationsområden som finns inom planens konsekvensområde. Markägare och innehavare inom planens konsekvensområde Sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Sammanslutningar som representerar invånare, t.ex. boendeföreningar eller byaråd Sammanslutningar som representerar ett visst intresse eller en viss befolkningsgrupp, t.ex. naturskydds- och jaktföreningar Föreningar som representerar näringsidkare och företag Sammanslutningar som sköter specialuppgifter, t.ex. energi- och vattentjänstverk samt radiofrekvensers användare och operatörer (Oy Herrfors Ab, Suomen Erillisverkot Oy, Meteorologiska institutet, Finavia Oyj, Fingrid Oyj, Fortum Oyj, Digita Ab, Ukkoverkot Oy, TeliaSonera Finland Oyj, Elisa Oyj, DNA Oy, lokala radioentreprenörer, Fartygstrafikservicen Bothnia VTS, Cinia Oy) Myndigheter vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Vörå kommuns förvaltningsorgan och sakkunniginstanser Grannkommuner Södra Österbottens NTM-central (ansvarsområdena för miljö och naturresurser samt trafik och infrastruktur), Österbottens NTM-central, Österbottens förbund, Österbottens räddningsverk, Trafikverket och trafiksäkerhetsverket Trafi, Museiverket, Österbottens museum, Försvarsmakten, Österbottens naturskyddsdistrikt, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Forststyrelsen, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. 4 UTREDNINGAR Som grund för delgeneralplanearbetet har det uppgjorts följande utredningar: Lålaxin tuulipuistohankkeen lepakkoselvitys (Lilley 2013) (Lokala fladdermöss) Lålaxin lepakoiden muutonseuranta (Lilley 2013) (Flyttande fladdermöss) FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 13, PL 186, Vaasa Puh , fax , Kotipaikka Helsinki

11 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 3 (92) Vöyrin tuulivoimahankkeiden lepakkoselvitykset, yhteenveto (FCG 2014) (Sammandrag av fladdermössutredningar för vindkraft i Vörå) Lintujen kevät- ja syysmuuttoselvitys Vöyrin alueella muuttolinnustoon kohdistuvien yhteisvaikutusten arviointi (FCG 2014) (Flyttfågelutredning) Storbötetin, Sandbackan, Storbackenin ja Lålaxin tuulivoimapuistot. Asukaskyselyn yhteenveto (FCG 2014) (Invånarenkät) Tuulivoimalle soveltuvat alueet Vöyrin kunnassa (FCG 2013) (Områden passande för vindkraft i Vörå kommun) Preliminära layout-planer för vindkraftparken (preliminär placering av vindkraftverken, vägarna och eldistributionskonstruktionerna) (PROKON, FCG ) Modelleringar för buller- och skuggningseffekter för 4 kraftverk (FCG 2015) Synlighetsanalys för 4 kraftverk (FCG 2015) Fotomontage för 4 kraftverk (FCG 2015) Samlade konsekvenser för Lålax och Lotlax vindkraftparker (FCG 2015) I planläggningen utnyttjas också befintliga utredningar/inventeringar och annat material. Österbottens etapplandskapsplan II, Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten, omfattar bl.a. följande material: Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten Objektbeskrivningar 1-26 Objektbeskrivningar Österbottens vindkraft och specialtransporter Konsekvensbedömning Områdesvis konsekvensbedömning Naturabedömning Övriga utredningar och material som gäller området: Österbottens förbund 2010; Österbottens landskapsplan. Södra Österbottens förbund 2005; Södra Österbottens landskapsplan. Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatatjänsten OIVA. Museiverket Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Vindatlas. Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket). FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, PB 186, Vasa Tel , fax , Hemort Helsingfors

12 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 4 (92) 5 NULÄGE 5.1 Planläggningsområde och beskrivning av näromgivningen Planläggningsområdet befinner sig i Österbotten i Vörå kommun cirka 3,4 kilometer norr om Vörå kommuncentrum. Planområdet är cirka 470 hektar stort. Planområdet är beläget sydväst om Bertby mellan Lålax i öst och Lotlax i väst. Avståndet från planområdet till kusten i norr är som minst cirka fem kilometer. km Ü Planområde Kaava alue Pohjakartta MML Taustakartta 2/2013 Figur 1. Lålax vindkraftpark är belägen i Vörå kommun i ett skogsområde några kilometer norr om Vörå kommuncentrum Bebyggelse och rekreation Planläggningsområdet består i huvudsak av obebyggd skogsbruksdominerad mark. Den tätaste bebyggelsen finns i Vörå kommuncentrum söder om planområdet. Ytterligare finns det tät bebyggelse i byarna omkring vindkraftparken i bl.a. Myrbergsby, Lotlax, Bertby, Tuckur, Lålax, och i Rökiö. Inom en två kilometers radie från vindkraftverken finns det 157 fasta bostäder men inga fritidsbostäder. Det finns inga fasta bostäder eller fritidsbostäder på planområdet för den planerade vindkraftparken. De bostäderna som ligger som närmast vindkraftsverken finns söder om planområdet. Avståndet från närmsta vindkraftsverk (längst söderut) till närmaste bostadshus är cirka 870 meter. Den huvudsakliga fritidsbebyggelsen ligger vid havsstränderna på cirka fem kilometers avstånd från Lålax planområde. Den närmsta fritidsbostaden ligger öst om FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 13, PL 186, Vaasa Puh , fax , Kotipaikka Helsinki

13 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 5 (92) vindkraftparken på något under tre kilometers avstånd från det närmaste planerade kraftverket nr 3 (Lantmäteriverkets terrängdatabas 2014). De tre nordligaste vindkraftverken är helt placerade utanför de områden som angetts som samhällstruktur i YKR-databasen (2010). Kraftverket längst söderut är placerat på ett område som anges som landsbygd i YKR-databasen (2010). Alla kraftverken ligger utanför bya- och tätortsstrukturen. Pohjakartta MML Maastokarttarasteri 9/2014 Kaitsor Vindkraftverk / Tuulivoimalaitos Fast bostad / Asuinrakennus Fritidsbostad / Lomarakennus Ü Maxmo Maksamaa Kyrklig byggnad / Kirkollinen rakennus YKR By - Kylä YKR Landsbygd - Maaseutu YKR Liten by - Pienkylä YKR Tätort - Taajama Kärklax Bertby 2 km Lålax Tuckur Lolax Rökiö 0 0, Km VÖRÅ VÖYRI Figur 2. Fasta bostäder och fritidsbostäder i vindkraftverkens näromgivning samt vindkraftverken i förhållande till den nuvarande samhällsstrukturen (YKR10). Lålax byaråd har ett litet rekreationsområde i närheten av Andhagapåttin. Byaföreningen har en grillkåta samt en toalett utomhus på området Markägoförhållanden Planområdet är i huvudsak i privat ägo. PROKON Wind Energy Finland Oy har ingått arrendeavtal med markägarna på området. FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, PB 186, Vasa Tel , fax , Hemort Helsingfors

14 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 6 (92) Trafik Lålax planområde är beläget på ett område som gränsas och delas av vägar. Trafiknätets stomme i planområdets näromgivning består av riksväg 8 i norr, Vöråvägen i öst och Lotlaxvägen i väst. Ytterligare löper Bertby-Lålaxvägen (17787) mellan planområdet och Vöråvägen. Planområdet delas av en skogsväg i nord-sydlig riktning som ansluter till Bertby-Lålaxvägen öster om planområdet. Riksväg 8 (vägen mellan Åbo och Uleåborg) löper i sydvästlig-nordostlig riktning norr om planområdet som närmast på något över två kilometers avstånd. Riksväg 8 är en specialtransportled. År 2013 var den genomsnittliga trafikmängden per dygn på riksväg 8 vid närheten av planområdet cirka 3900 fordon, varav mängden tung trafik var cirka 400 fordon år 2013 (Trafikverket 2014). Vöråvägen som är en regionalväg (718) löper som närmast på cirka en kilometers avstånd öst om planområdet. Den genomsnittliga trafikmängden längs Vöråvägen vid planområdet var cirka 1200 fordon per dygn år 2013 och tunga trafikens andel var 78 fordon per dygn. Lotlaxvägen som är en förbindelseväg (7291) är belägen som närmast på ca 400 meters avstånd från planområdets sydvästligaste del. Den genomsnittliga trafikmänden år 2013 längs Lotlaxvägen var cirka 450 fordon per dygn och tunga trafikens andel var 13 fordon per dygn Radar- och kommunikation Konsekvenser för kommunikationsförbindelserna är relativt sällsynta. All radiokommunikation formar en förbindelse mellan sändarantennen och mottagarantennen med elektromagnetiska vågor. Vågen påverkas av alla elledande material såsom metall, jord och vid frågan om större frekvenser också av fuktig luft och skog. Vindkraftverk har i vissa fall konstaterats orsaka störningar i tv-signalen i närheten av kraftverken. Förekomsten av störningar beror bland annat på kraftverkens läge i förhållande till sändarmasten och TV-mottagarna, styrkan och riktningen av sändarens signal samt på terrängens former och på eventuella andra hinder mellan sändaren och mottagaren. Generellt sett är risken för störningar mindre vad gäller störningar i digitala sändningar än i analoga sändningar. Det finns även sätt att förminska möjliga skadliga konsekvenser ifall de uppstår. I fråga om rundradio och tv-mottagning kan antennen förnyas till en mer riktande modell för att undvika reflektioner från vindkraftverkens mast och blad. Ifall det uppstår konsekvenser för kommunikation kan man i extrema fall bygga en ny basstation ifall den enda radioförbindelsen annars skulle löpa genom vindkraftparken. Radio- och TV- sändarnas positioner har utretts på basen av Digitas ( och SveaTVs databaser ( Enligt Digita Oy:s karttjänst sker TV-signalsändningen i Vörå från Vasa, Kronoby och Lappo maststationer. Inom Lålax vindkraftpark och dess närhet är man beroende av Lappo stationen eftersom Vasa och Kronoby stationernas täckningsområde inte når över området ifråga. Enligt Svea TVs karttjänst finns det närmaste sändarstationen i Vörå söder om den planerade vindkraftparken. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 13, PL 186, Vaasa Puh , fax , Kotipaikka Helsinki

15 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 7 (92) Figur 3. Vasa och Kronoby TV-sändningsstationerna täckningsområde markerat med blå färg över kartan. Lålax vindkraftpark och dess närhet i Vörå kommuncentrum ligger utanför dessa tv-masters täckningsområde. Figur 4. SveaTVs TV-sändningsstationernas täckningsområden i Vasa trakten. Den närmaste sändningsstationen ligger söder om Lålax vindkraftpark. FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, PB 186, Vasa Tel , fax , Hemort Helsingfors

16 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 8 (92) Elnät Elöverföringen inom planområdet verkställs med jordkablar. Vindkraftparken ansluts till den existerande 110 kilovolts (kv) ledningen (Toby Kojola) som löper som närmast på något över 300 meters avstånd nordväst om planområdet. I samma ledningsgata löper två 110 kv ledningar. Den ena ägs av Fingrid och andra av Herrfors regionnät. Det finns en elstation invid de befintliga ledningarna och vindkraftverken ska kopplas till elstationen med kv jordkablar. Figur 5. Vindkraftparken ansluts till den existerande 110 kv ledningen Toby-Kojola som löper som närmast på något över 300 meters avstånd planområdet i nordväst. 5.2 Planer som berör området Riksomfattande mål för områdesanvändningen (VAT) De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut , de justerade målen vann laga kraft ) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För delgeneralplanen för vindkraftverk i Lålax gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning: De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut , de justerade målen vann laga kraft ) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För delgeneralplanen för Lålax vindkraftpark gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning: Fungerande regionstruktur: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och förstärker näringslivets konkurrenskraft samt landets internationella ställning genom att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 13, PL 186, Vaasa Puh , fax , Kotipaikka Helsinki

17 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 9 (92) Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas och tillräckliga regionala förutsättningar skall garanteras för (...) försvarets och gränsbevakningens övriga verksamhetsbetingelser. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön: Allmänt mål: Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhällena och livsmiljöerna. Allmänt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Särskilt mål: Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser: Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt skiftande karaktär bevaras. Allmänt mål: Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och vid behov mellan skyddsområden och övriga värdefulla naturområden främjas. Särskilt mål: I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar 1 som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. 1 ) Med dessa avses riksomfattande inventeringar av kulturmiljön och naturarvet som myndigheterna genomfört som baserar sig på en tillräckligt övergripande beredning. När detta beslut fattas finns följande inventeringar: landskapsområden som är betydelsefulla för hela landet (Miljöministeriet, miljövårdsavdelningen, betänkande 66/1992), kulturhistoriska miljöer som är betydelsefulla för hela landet (Museiverket, byggnadshistoriska avdelningen, publikation 16, 1993) och förhistoriska skyddsområden som är betydelsefulla för hela landet (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelande 3/1983). Särskilt mål: Vid planeringen av områdesanvändningen skall behovet av skydd för grund- och ytvattnen beaktas, likaså behoven av förbrukning. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning: Allmänt mål: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. Särskilt mål: Vid markanvändningen i omgivningen runt flygplatser bör faktorer som anknyter till säkerheten inom flygtrafiken beaktas, i synnerhet höjdbegränsningarna för flyghinder. Särskilt mål: Vid planeringen skall beaktas såväl de nya ledningar som behövs liksom även behoven av att förbättra och bygga ut det gamla nätet. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. Särskilt mål: Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, PB 186, Vasa Tel , fax , Hemort Helsingfors

18 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 10 (92) Österbottens landskapsplan Österbottens landskapsplan gäller på planområdet (Figur 6). Österbottens landskapsplan är fastställd av Miljöministeriet I landskapsplanen har betecknats tre områden för vindkraftsverk av vilka två är belägna på havsområden (utanför Sideby och Korsnäs) och en på fastlandet (Bergö). I Österbottens landskapsplan har betecknats att planområdet ligger till största delen på ett område med utveckling av å- och älvdalarna (betecknat med en ljusbrun linje och beteckningen mk). Med beteckningen anges områden för landsbygdsbebyggelse i å- och älvdalarna, där särskilt sådant boende samt sådan näringsverksamhet och rekreationsverksamhet som faller tillbaka på lantbruket och övriga landsbygdsnäringar, naturen och kulturmiljön samt det fysiska landskapet utvecklas. Området längs Vöråvägen/ Vörå å är betecknat som område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården (Vörådalen är betecknad med blåstreckad raster). Längs Vöråvägen och Lotlaxvägen går en cykelled. I landskapsplanen passerar en kraftledning (beteckningen z) norr om planområdet. Enligt landskapsplanen är vägsträckningen (Vöråvägen) på östra sidan av planområdet kulturhistoriskt betydande. Vid planområdets östra gräns finns på landskapsplanen ett område med turistattraktioner/utvecklingsområde för turism och rekreation (betecknat med en grön linje och beteckningen mv-6). Med beteckningen anges områden som är attraktiva med tanke på turismen. Vörå ådal-österös (mv-6) områdets särdrag är det öppna landskapet och byggnadstraditionen i ådalen, liksom skärgårdens (Helnäs-Österö) särdrag. Också skärgårdssamhället och dess rekreationsmöjligheter nämnas i planbeskrivningen. Norrvalla Rehab Center har möjligheter som turistcentrum och området mv-6 har ett fornlämningsbestånd. Närmaste för bebyggelse utmärkt område (A område för tätortsfunktioner) finns söder om planområdet (Vörå-Maxmo). FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 13, PL 186, Vaasa Puh , fax , Kotipaikka Helsinki

19 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 11 (92) 0 0, Km Figur 6. Riktgivande placering av planområdet på Österbottens landskapsplan (Österbottens förbund 2010). Lålax planområde är markerat med röd linje på landskapsplanen Etapplandskapsplaner Etapplandskapsplan I I samband med landskapsplanen har uppgjorts etapplandskapsplaner. Miljöministeriet har fastställt Etapplandskapsplan I (lokalisering av kommersiell service). Planen fastställdes av miljöministeriet (YM4/5222/2012). I Etapplandskapsplan I, har inga beteckningar angetts planområdet. Etapplandskapsplan II I Etapplandskapsplan II (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten) är tyngdpunkten på vindkraft. Målsättningen var att anvisa de lämpligaste områdena för vindkraften för perioden fram till år Arbetet påbörjades i december I första skedet uppgjordes ett program för deltagande och bedömning som var till påseende Förbundet har också gjort tilläggsutredningar och konsekvensbedömningar gällande stora rovfåglar och flyttfåglar. Utredningarna blev färdiga under försommaren Planutkastet godkändes av FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, PB 186, Vasa Tel , fax , Hemort Helsingfors

20 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 12 (92) landskapsstyrelsen och var offentligt framlagt Utifrån responsen på utkastet gjordes planförslaget som behandlades i landskapsstyrelsen och var framlagt Då etapplanförslaget var framlagt anvisades 33 vindkraftsområden på fastlandet. 12/33 områden ur etapplanen granskades i en Naturabedömning i enlighet med naturskyddslagen (färdigställdes ). På basen av utlåtanden och anmärkningar på planförslaget, Naturabedömningen och NTM-centralens utlåtande om Naturabedömningen har landskapsstyrelsen på sitt möte bestämt att ta bort tre områden (Sidlandet, Blaxnäs ja Gillermossen) ur planförslaget. Landskapsstyrelsen bestämde även att vindkraftsområden avgränsas ytterom viktiga grundvattenområden. Landskapsstyrelsen behandlade etapplan II under sitt möte Landskapsfullmäktige godkände planförslaget under sitt möte Etapplanen skickas till miljöministeriet för fastställelse i juni Enligt etapplan II är Lålax vindkraftsområde inte beläget på de markområden som avses som tv-1 eller tv-2 områden vilka lämpar sig för byggande av vindkraftparker av regional betydelse. En vindkraftpark av regional betydelse består av 10 kraftverk eller fler. Det går en kraftledning i sydvästlig-nordostlig riktning nordväster om planområdet. Figur 7. Lålax planområde (röd linje) i förhållande till etapplan II (Österbottens förbund 2014) General- och detaljplaner Km Det finns inga generalplaner eller delgeneralplaner under planering inom planområdet eller i dess direkta närhet. Närmaste generalplanerade områdena finns i Maxmo på FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 13, PL 186, Vaasa Puh , fax , Kotipaikka Helsinki

21 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 13 (92) cirka 3,5 kilometers avstånd. Närmaste detaljplanerade området , Vörå centrum ( ) finns söder om planområdet som närmast på 1,3 kilometers avstånd från det närmaste planerade kraftverket. Pohjakartta MML Maastokarttarasteri 9/2014 Planområde / Kaava-alue Vindkraftverk / Tuulivoimalaitos Ü Detaljplanerat område / Asemakaavoitettu alue 0 0,375 0,75 1,5 2,25 3 Km Byggnadsordning Figur 8. Lålax planområde och de planerade vindkraftverken i förhållande till detaljplanerade områden (OIVA 2014). Vörå kommuns byggnadsordning har godkänts av kommunfullmäktige i Vörå den och trätt i kraft Övriga planer och beslut I Österbottens landskapsöversikt 2040 strävas till att entydiga och snabba beslut skall medge planläggning av vindkraftsområden och byggnad av vindkraftverk. Därmed skall tilltron till det egna teknologiska kunnandet i Österbotten stärkas. Enligt landskapsprogrammet skall investeringar i infrastruktur för vindkraftsteknologins transporter, installation av marina vindkraftverk samt för eldistributions- och transmissionsnät främjas. I enlighet med detta utarbetar Österbottens förbund för närvarande Etapplandskapsplan II för förnybara energiformer och deras placering i Österbotten som har skickats till Miljöministeriet för fastställande. En av målbilderna 2040 i Österbottens landskapsstrategi är att Österbotten är självförsörjande på energi. El- och värmeproduktionen samt trafiken är koldioxidneutrala. För att bli energisjälvförsörjande krävs att landskapets FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, PB 186, Vasa Tel , fax , Hemort Helsingfors

22 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 14 (92) 5.3 Naturmiljö energiproduktion nästan helt grundar sig på förnybara energikällor. Enligt landskapsprogrammet ska målet förverkligas bl.a. genom att främja byggandet av vindkraft och beredskapen att utnyttja vindkraftspotentialen regionalt Berggrund och jordmån Berggrund Från Vasaregionen norrut består berggrunden av s.k. Vasagranit (Österbottens förbund 2011). De dominanta bergarterna på planområdet är enligt Geologiska forskningscentralens (2014a) data glimmergnejs och glimmerskiffer, mellanlager av svartskiffer med leukotonalit-granodioritådror. Jordmån Den vanligaste jordarten som täcker berggrunden i Österbotten är morän. På strandområdena från Oravais till Jakobstadsregionen förekommer spolad moig morän (Österbottens förbund 2011). Planområdet i Lålax består mestadels av moräntäckt berg (Geologiska forskningscentralen 2014b). Nästan hela området har en hel del små och stora stenblock. Sura sulfatjordar förekommer längs med Finlands kust inåt land längs med den linjen som i forna tider uppgjort kusten till Litorina havet. I Österbotten förekommer sura sulfatjordar i huvudsak på områden belägna under 60 m.ö.h (Österbottens förbund 2010). Lålax planområde är i sin helhet beläget inom denna kustremsa. På planområdet varierar markytans höjd mellan omkring 10 och 40 meter över havet. Därför är det möjligt att det förekommer sura sulfatjordar inom planområdet. Utifrån en ungefärlig kartgranskning finns planområdet på ett område där sannolikheten för att det förekommer sura sulfatjordar är mycket liten (GTK 2014, preliminär tolkningskarta 1: ) Yt- och grundvatten Ytvatten Planområdet ligger i sin helhet på Bottenvikens kusts huvudavrinningsområde (84). Noggrannare ligger planeområdets östra delar i Vörå ås avrinningsområde (84.009) och västra delar i Lotlax bäcks avrinningsområde (84.007) (OIVA 2014). Arealen till Vörå ås avrinningsområde är cirka 220 kvadratkilometer och Lotlax bäcks avrinningsområde (84.007) cirka 36 kvadratkilometer. Vörå å rinner i sydlig-nordlig riktning som närmast på cirka 700 meters avstånd öster om planområdet. Ån utmynnar i Djupfjärden cirka sex kilometer norr om planområdet. Som närmast på cirka 600 meters avstånd väster om planområdet rinner Lotlaxbäcken sydlig-nordlig riktning. Enligt närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten finns det inga identifierade översvämningsriksområden på de områden där Lålax vindkraftpark planeras (NTM 2011a och b, OIVA 2014). Inga värdefulla vattendrag i avseende på naturskyddslagen eller fiskernäring och heller inga småvatten som är skyddade med stöd av vattenlagen finns innanför planområdet. FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 13, PL 186, Vaasa Puh , fax , Kotipaikka Helsinki

23 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 15 (92) Grundvatten På planområdet eller i dess omedelbara närhet finns inga klassificerade grundvattenområden. Det närmaste grundvattenområdet, Lakne ( ) ligger på över fyra kilometers avstånd mot sydväst från planområdet. Området klassificeras som ett för vattenförsörjning lämpligt grundvattenområde (klass II). Andra klassificerade grundvattenområden ligger på över sex kilometers avstånd från planområdet (OIVA 2014) Flora och värdefulla naturtyper Planområdet är beläget i den biogeografiska indelningen i Österbottens kustregions sydboreala vegetationszon (OIVA 2014). På grund av skogsbruk är skogen i planområdet huvudsakligen inte i naturtillstånd. Planområdet består till största delen av kalhyggen och ekonomiskogar. Inom planområdet finns det kalhyggen, planteringar och unga skogar. Området är ett obebyggt skogsbruksdominerat område med ett par små åkrar. Stora kalhyggen finns i området, särskilt i den norra hälften. Några ställen som har huggits för några år sedan har för närvarande unga planteringar. Figur 9. Det finns flera stora kalhyggen inom planområdet. Fotot är taget från kanten av kalhygget i Klintåkerbackens östliga del (Foto: FCG / Sallinen 2012). FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, PB 186, Vasa Tel , fax , Hemort Helsingfors

24 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 16 (92) Figur 10. Rihällorna, Söderskogen. Sydliga delarna av planområdet. (Foto: FCG / Sallinen 2012). Figur 11. Uppe på backen från Storsveden mot väst (Foto: FCG / Sallinen 2012). FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 13, PL 186, Vaasa Puh , fax , Kotipaikka Helsinki

25 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 17 (92) Figur 12. Vy från Kackurbergets topp. (Foto: FCG / Sallinen 2012). Figur 13. Kalhygge mellan Brändskogen och Nörrskogen. Placering av planerat kraftverk. (Foto: FCG / Sallinen 2012). FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, PB 186, Vasa Tel , fax , Hemort Helsingfors

26 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 18 (92) Fauna Figur 14. Relativt ung tallmo i Skogshagens omgivning i planområdets nordliga del. (Foto: FCG / Sallinen 2012). Det finns inga outdikade mossområden inom planområdet. Skogarna i planområdet är mest ganska unga tallskogar, men det finns också barrskog med granar och björkar. Vid naturinventeringen (Sallinen 2012 & 2014) identifierades värdefulla biotoper där naturens mångfald är störst inom vindkraftparken. Dessa områden är en äldre skog i planområdets södra del i mitten av området i Rihällorna samt en livsmiljö för flygekorre väster om Blusibacken. Genom den gamla skogen går en befintlig skogsbilväg som enligt planen skall förstärkas för vindkraftparkens behov. Livsmiljön för flygekorren blir utanför byggåtgärderna. Gamla skogen består av höga granar på en cirka 60 meter bred skogstomt. Skogen är inte i naturtillstånd, men på grund av dess trädbestånd är objektet med tanke på naturvärdena värdefullare än de övriga skogarna inom planområdet. Naturtypen uppfyller dock inte kraven på ett objekt som bör skyddas via skogslagens 10. Inga hotade eller nära hotade arter har observerats i planområdet (UHEX). Vanliga djurarter Faunan på planområdet representerar en rätt vanlig fauna för ekonomiskog. På området för viltcentralen i Österbotten låg tätheten i Vörå cirka 3-3,5 älgar/1 000 hektar (VFFI 2012). FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 13, PL 186, Vaasa Puh , fax , Kotipaikka Helsinki

27 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 19 (92) Stora rovdjursarter För att klarlägga förekomsten av stora rovdjursarter på området utnyttjade man portalen riistahavainnot.fi som upprätthålls av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (2014a). Portalen baseras på de observationer av rovdjur som har införts i portalen Tassu. I materialet har man inte specificerat noggranna observationsplatser eller mängder, utan observationerna generaliseras till 10 km x 10 km rutor. Materialet är därmed endast riktgivande. På hösten 2014 har ingen av de stora rovdjuren björn, lo, varg och järv observerats på eller i närheten av planområdet. Minst en loobservation hade gjorts i rutan söder om planområdet (sydöst om Vörå centrum). Det är möjligt att arten även sporadiskt besöker planområdet Arter som är hotade och missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor Fladdermus Finlands fladdermusbestånd I Finland har 13 fladdermusarter påträffats och de är alla fridlysta med stöd av naturvårdslagen (NVL 29 ). De hör också till de arter som tas upp i bilaga IV (a) till EU:s habitatdirektiv. Det är förbjudet att förstöra och försämra de platser där arterna förökar sig och rastar. Av de fladdermusarter som förekommer i Finland är endast fem allmänna. Den nordligaste utbredningen har den nordiska fladdermusen (Eptesicus nilssonii), som förekommer upp till den 69 breddgraden. Fladdermössen trivs vanligen i småskaliga landskap med gamla byggnader och ihåliga träd som används som daggömmor samt frodiga fångstområden, såsom stränder och strandskogar vid vattendrag (Chiropterologiska föreningen i Finland r.f. 2013). Lokala populationer och områden som används av fladdermöss I fladdermusinventeringen för Lålax vindkraftpark gjordes observationer på nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii) och något fåtaligare observationer av mustaschfladdermusarter (Myotis mystacinus) som inte kan specifikt artbestämmas på basen av individernas läten. Inom planområdet hittades inga föröknings- eller viloplatser. I karteringarna identifierades inte heller viktiga födoområden eller förflyttningsleder, dock koncentrerades observationerna av mustaschfladdermusen till planområdets sydliga del till närheten av en äldre skog. Områdets skogar erbjuder inga daggömmor för fladdermusen och inte heller förökningsplatser. Området upprätthåller ingen rik insektsfauna (fladdermusen utnyttjar insekterna som föda). Också större vattendrag saknas från planområdet. Helhetsmässigt är området medelmåttigt både som födo- och viloområde. (Lilley 2013, bilaga 4) Flyttande fladdermöss De flyttande fladdermössen flyger på högre höjder än de lokala fladdermössen och därmed är det möjligt att flyttande fladdermöss kolliderar med vindkraftverken. Uppföljning av de flyttande fladdermössen utfördes på planområdet under perioden (Lilley 2013, bilaga 4). FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, PB 186, Vasa Tel , fax , Hemort Helsingfors

28 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 20 (92) Som flyttande fladdermöss räknas arterna stor fladdermus, dvärg-, pipistrell-, troll- och gråskimlig fladdermus. Höstflytten infaller från mitten av augusti till mitten av september. Fladdermössen flyttar högst 50 km per natt och flytten följer ledlinjer, som stränder och åsar. Passivdetektorn Wildlife Acoustics Songmeter SM2BAT+ spelade in sammanlagt 407 minuter fladdermusobservationer. Vid utredningen observerade man nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), trollfladdermus (Pipistrellus nathusii) och individer som inte kunde artbestämmas (mustaschfladdermusarter, (Myotis mystacinus)). Tabell 1. Flyttande fladdermusobservationer i minuter. Song Meter Nordisk fladdermus Trollfladdermus Mustaschfladdermusart Totalt Lålax I inventeringen av det flyttande fladdermusbeståndet inom planområdet var nordisk fladdermus det mest förekommande arten med sammanlagt 227 minuter observationer. Största delen av observationerna var för nordisk fladdermus typiskta läten då individerna jagar föda. Observationerna av nordisk fladdermus i Lålax är sannolikt lokala individer eftersom antalet observationer hölls relativt höga även i september. Jämfört med andra områden var antalet observationer av nordisk fladdermus dock låg. Observationerna av mustaschfladdermusarter i relation till de övriga observationerna var relativt stor, 165 minuter observationer. Troligen var mustaschfladdermusarterna endera brandts fladdermöss eller mustaschfladdermöss. Bland observationerna identifierades också fem läten av flyttande trollfladdermus under sammanlagt fyra olika nätter. Trollfladdermusen har klassificerats som en sårbar art (VU) (Rassi mfl. 2010). Trollfladdermusen är typisk i de flesta observationsplatserna men i ett egentligt flyttstråk skulle arten observeras betydligt mera (Lilley 2013). Enligt utredningen av de flyttande fladdermössen är Lålax vindkraftpark inte belägen på ett område som kan anses befinna sig på ett viktigt förflyttnings- eller flyttstråk för fladdermössen (Lilley 2013, FCG 2014). Flygekorre Allmänt Uppgifterna om flygekorrens levnadssätt är bristfälliga. Individerna rör sig utanför boet vanligen i skymningen på kvällen och efternatten, och idag bygger taxeringen av flygekorre uteslutande på observationer av spillning. Flygekorrens biotop är grandominerade blandskogar med mångsidig åldersstruktur och inslag av stora aspar. Honornas revir är cirka åtta hektar, hanarnas i medeltal 60 hektar (Jokinen m.fl. 2007, Miljöministeriet 2010). Flygekorren förekommer i huvudsak i södra och mellersta Finland. Utbredningsområdets norra gräns går i Uleåborg-Kuusamotrakten. Exakta uppgifter om antalet individer finns inte. Enligt en undersökning publicerad år 2006 finns det flygekorrhonor i Finland (Hanski 2006). Enligt Sulkava m.fl. (2008) ligger det verkliga antalet närmare Flygekorrstammen vid den österbottniska kusten är Finlands tätaste (Hanski 2006). FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 13, PL 186, Vaasa Puh , fax , Kotipaikka Helsinki

29 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 21 (92) Flygekorren har i Finland klassificeras som en sårbar art och enligt naturvårdslagen (NVL 49 ) är det förbjudet att förstöra och försämra platser där flygekorren förökar sig och rastar. Lagen ålägger bl.a. skyldighet att lämna ett tillräckligt trädbestånd omkring flygekorrens bo. Avvikelser från förbuden i det strikta skyddssystemet får endast göras på de grunder som anges i artikel 16 i habitatdirektivet. Tillstånd till avvikelse beviljas i enstaka fall, och den regionala ELY-centralen fattar beslut om tillstånden med stöd av NVL 49 3 mom (Miljöministeriet 2005). Flygekorrens utbredningsområden I planområdets direkta närhet (en kilometers radie) finns det bara en känd art (flygekorre) som ingår i habitatdirektivens bilaga IV (a) eller hör till riksomfattande skyddade arter. I miljöministeriets uppföljningsregister över utrotningshotade organismer (UHEX) har inga observationer av flygekorre gjorts inom planområdet. Ytterom planområdet finns några observationer av flygekorre i Lålax öster om planområdet (år 2005) och i Sandås väster om planområdet observationer och observationer av spillning (åren 2006 och 2011). Det ända kända potentiellt lämpliga habitatet för flygekorre inom planområdet är en granndominerad blandskog. Skogen är en kilometer lång i västlig-östlig riktning men bara 60 meter bred. Den enda observation som gjorts av flygekorre är gjord i denna skog. Figur 15. Spillning av flygekorre i planområdets västra del. (Foto: FCG / Sallinen 2012). FCG Design och planering Ab Företagargatan 13, PB 186, Vasa Tel , fax , Hemort Helsingfors

30 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY PLANBESKRIVNING 22 (92) Fågelbestånd Häckande fågelbeståndet Vindkraftprojektets konsekvenser för fågelfaunan har bedömts på basen av tillgänglig bakgrundsinformation. Utgångsdata om fågelbeståndet har fåtts genom att samla data från öppna databaser. De mest betydande informationskällorna har varit miljöförvaltningens databas över arter, Ringmärkningsbyrån vid Helsingfors universitet samt UHEX-databasen vid Finlands Miljöcentral omfattande data till och med I bedömningen har ytterligare utretts de viktiga fågelområden (FINIBA) som ligger i planområdets närhet. För en översikt av planområdets och dess omgivande fågelbestånd har Finlands tredje fågelatlas (Valkama m.fl. 2011) utnyttjats. Det häckande fågelbeståndet inom planområdet har inventerats I Finlands tredje fågelatlas (Valkama m.fl. 2011) ligger planområdet på gränsen av två atlasrutor: 701:325, Vöyri-Maksamaa Lotlax och 701:326, Vöyri-Maksamaa Vöyri. Atlasrutans storlek är 10 x 10 km. Båda rutornas utredningsgrad har klassificerats som utmärkt. De häckande arterna i båda rutorna består mest av typiska och allmänna fågelarter i skogsbruksområden. Lotlax rutan har 68 kända häckande fågelarter, 27 sannolikt häckande arter och 19 potentiellt häckande arter sammanlagt 114 arter. Vöyri rutan har 74 kända häckande arter, 27 sannolikt häckande och 19 potentiella häckande arter sammanlagt 122 arter. Tabell 2. Hotade och skyddsvärda fågelarter inom två atlasrutor (701:325 Vörå-Maxmo Lotlax och 701:326 Vörå-Maxmo Vörå). Planområdet ligger på gränsen av dessa rutor. Kategorierna i IUCN rödlistning är: NT: nära hotad, VU: sårbar, EN: starkt hotad (Valkama m.fl. 2011). ARTEN VÖYRI 701:326 ATLASRUTAN (10kmx10km) LOTLAX 701:325 IUCN SKYDDSSTATUS Fågeldirektivens bilaga I Sångsvan Cygnus cygnus säker sannolik X Årta Anas querquedula möjlig VU Järpe Bonasa bonasia säker säker X Orre Tetrao tetrix säker säker NT X Tjäder Tetrao urogallus sannolik möjlig NT X Rapphöna Perdix perdix säker säker Vaktel Coturnix coturnix sannolik EN Smålom Gavia stellata sannolik säker NT X Bivråk Pernis apivorus möjlig sannolik VU X Blå kärrhök Circus cyaneus sannolik sannolik VU X Ormvråk Buteo buteo säker säker VU Fiskgjuse Pandion haliaeetus möjlig säker NT X Trana Grus grus säker säker X Grönbena Tringa glareola säker sannolik X Drillsnäppa Actitis hypoleucos säker säker NT Fisktärna Sterna hirundo möjlig sannolik X Turkduva Streptopelia decaoto säker säker VU FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy Yrittäjänkatu 13, PL 186, Vaasa Puh , fax , Kotipaikka Helsinki