KOMMUNANALYS 2014-04-07. NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

Relevanta dokument
KOMMUNANALYS RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating. Nacka kommun. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

BUDGETFÖRSLAG

b c x x c Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b x x Uppsala kommun

Bedömning Betygsmatris för FP-Rating Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter b.

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

Sidan 2. Version

Bedömning. Säffle kommun. Betygsmatris för FP-Rating. Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter

KOMMUNANALYS

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Västerviks kommun

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Timrå kommun

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

KommunDiagnos för Malungs kommun

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Hjo kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 23 maj 2006

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 13 juni 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig'

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 10 juni 2009

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 6 juli 2010

KommunDiagnos för Enköpings kommun Förslag 27 april 2004 till finansiellt betyg = C1* Betygskommitten publicerar slutbetyg senast den 27 juli 2004

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 22 mars 2005

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

KommunDiagnos för Finspångs kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 1 november 2007

KommunDiagnos för Gällivare kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 30 oktober 2003

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 16 juni 2009

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer?

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 15 januari 2008

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

KommunDiagnos för Gävle kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 16 juni 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

KommunDiagnos för Västerviks kommun Förslag 10 mars 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 19 maj 2003

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

KommunDiagnos för Vingåkers kommun Finansiellt betyg = C1 Fastställt den 8 juni 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 23 augusti 2005

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = B2* Fastställt den 16 juni 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 17 juni 2005

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

KommunDiagnos för Krokoms kommun

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Sidrubrik Innehåll Sidan

Finansiell kontroll av Hammarö kommun

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Dålig

Finansiell analys kommunen

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Finansiell analys kommunen

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

Kommunexperten. Analysrapport för Hällefors kommun. Hällefors framtiden går före historisk städning

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt den 13 juni 2003

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande?

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Finansiell analys - kommunen

Finansiell kontroll av Sundsvall kommun

Finansiell profil Falköpings kommun

Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖ RMÅGA 1 Bra

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit?

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Finansiell profil Falköpings kommun

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Transkript:

KOMMUNANALYS 14-4-7 NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser Diagnos av hela kommunkoncernen Hela åtgärdsmängden presenteras Beställare: Nordanstig kommun Presentation: I Nordanstig 14-4-7 Sidan 1 SVENSK KOMMUNRATING Röjningsvägen 17, 743 8 Uppsala, Tel: 18-14 6 3, www.kommunrating.se

Nordanstig kommun 5 Ledningens styrförmåga Indikativ betygsmatris Antal invånare: 9 491 (13) Kommuntyp: Glesbygdskommuner MAJORITETER Svag Kommunskuld Finansiell Finansiella Finansiella En procents skattehöjning motsvarar 15 mkr HANDLINGSKRAFT OK hälsa risker möjligheter En procent av totala intäkter är 5,6 mkr AVGIFTSPOLITIK OK A ( X ) ( X ) ( X ) ( X ) A B B Fråga 5 sammanfattas inte i ett delbetyg C C 4 Finansiella möjligheter D D Potentialer Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg dvs A SKATTEHÖJNING Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Bra = Nivån för finansiell elitlicens KOSTNADSPRESS Bra Kvalitetsgranskad senast 13-8-1 15 Mkr Kostnadspress 1 5 Sammanfattning - Expertsystemets gränssnitt 1 Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP AMORTERINGSFÖRMÅGA Förpliktelsenyckeltal Bra Bra Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 44 mkr 3 Finansiella risker Investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Skattebasrisk SKATTEKRAFT BEFOLKNING SYSSELSÄTTNING Bra Investeringsrisk Skattebasrisk OK OK OK Finansiell hälsa Koncernrisk Koncernrisk 4 BOSTADSÖVERSKOTT Bra Analysnyckeltal för nuläget BORGEN MM OK SPARNIVÅ Bra SKULDFLÖDESGRAD Bra 9 6 3 17 14 11 8 5 Bedömt riskgap om detta inte ska vara mkr SKULDBALANSGRAD OK, mkr för investeringsrisk (, mkr) RÖRELSEKAPITAL Bra, mkr för skattekraftssvikt (,6 mkr) KAPITALBILDNING Bra Kritisk nivå : 39 6 kr/inv Kritisk nivå 3: 49 6 kr/inv, mkr för befolkningsrisk (,6 mkr) Kritisk nivå 3 64 6 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp, mkr för sviktande sysselsättning (,6 mkr) Hälsogapet = (kritisk grön nivå - stapelnivån) x en proc av totala intäkter i mkr, mkr för tomma lägenheter i allmännyttan (, mkr) Vid negativt värde dvs tillräcklig stapelhöjd sätts hälsogapet till mkr, mkr för hög borgen (,6 mkr) En procent av totala intäkter är 5,6 mkr Nordanstig kommun 1, mkr totalt för riskhantering Sparnivå - hushållningskravet Bruttoförpliktelsebelopp 66 638 kr/inv Balanskravet 7,% 5, % Vissa tillgångar värderade - 9 451 kr/inv Vad behöver göras? Mkr År Anger tid och kostnad för att nå högsta 5,% 6,% Nettoförpliktelsebelopp 37 187 kr/inv 4, % Skuldgap Hälsogap betyg 4,% 3, % År 1 var företagens andel av omsättning 9,7% Riskgap av kommunkoncernens omsättning ( Nr 66 ) 3,%, % Totalt gap,% Vad kan göras? Hela skuldgapet är mkr 1, % 1,% Kortsiktig potential 9,%, % Hela skuldgapet = (nettoförpliktelsebeloppet - kritisk Restpotentialen är 9 mkr och motsvarar en kalkylerad 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 6 7 8 9 1 11 1 nivå 1) x antal invånare skattesänkning på,38 procent varje år i 5 år Rött=Pensioner, Gult=Underhåll, Grönt=Nyinvesteringar Balanskravet större än noll Sammanfattande rapport ur expertsystem Svensk KommunRating 14-4-1 Sidan 18 16 14 1 1 8 6 Kronor per invånare Förpliktelsebelopp Kommuner i rangordning efter bruttoförpliktelser från höger

Kommunskuld - Nyckeltal S1: Förpliktelsebelopp Nyckeltal S1 Förpliktelsebelopp för Nordanstig kommun Viktigaste skuldnyckeltalet Indikerar ett högt förpliktelsebelopp en kommunskuld som kan innehålla konsumtionslån dvs lån som finansierat driftsunderskott? 18 16 14 1 1 8 6 4 Kronor per invånare Nyckeltal S1 Förpliktelsebelopp Kommuner i rangordning efter bruttoförpliktelser från höger 9 7 5 3 1 19 17 15 13 11 9 7 5 3 1 Under kritisk nivå 1: 39 6 kr/inv Kritisk nivå : 39 6 kr/inv Kritisk nivå 3: 49 6 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över 39 6 kr/inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 49 6 kr/inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 64 6 kr/inv - En belastning för låg förmögenhet* - * Utlöses vid större nettoförpliktelsebelopp än 39 6 kr per invånare Nr 66 efter storlek på bruttoförpliktelserna --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv 1 11 1 Bruttoförpliktelsebelopp 61 93 66 16 66 638 Värdet på vissa tillgångar enligt gjord (partiell) värdering 9 451 Nettoförpliktelsebelopp för Nordanstig kommun 37 187 Kommunens företag schablonvärderas till 1 ggr vinsten om Gäller: 1; företagens kassaflöde sista 5 år överstiger 5 procent av omsättningen Nej ; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent Ja 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 1 åren Ja 4; vinsten i de kommunala företagen är positiv Ja 6 5 4 3 1 3 8 3 3 8 3 1 8 1 3 Sidan 3 Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard aug 5 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 9 procent av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå tillfogas 1 kronor och för nivå 3 ytterligare 15 kronor. Låga/höga förmögenhetsvärden antyder att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga/är möjliga. Belastningar respektive kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter. kr/inv kr/inv MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Skuldnyckeltal Bra Nettoförmögenhet 8 De 'lågförmögna' får en belastning i utgångsläget 131 146 161 176 191 6 1 36 51 66 81 De 'högförmögna' får en kompensation Antal i fallande ordning 8 1 5 9 De 'medelförmögna' behandlas neutralt 1 1 kr/inv 1 9 8 7 6 5 Antal i fallande ordning Antal i fallande ordning 4 1 3 5 7 9 11 13

Kommunskuld - Nyckeltal S: Amorteringsförmåga Nyckeltal S Amorteringsförmåga för Nordanstig kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal S Långa skulder/kassaflöde = teoretisk återbetalningstid 5 15 1 5 År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 5 år sätts tiden till 5 år Krav: under kritiska nivåer Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) respektive år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas till det. De långa lån som har förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag ingår inte i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad femårig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exklusive pensionsskulden utgörs till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 5 år sätts värdet till 5 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' så presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå inom 1 år och under nivå 3 inom år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens medelvärde jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 Grön är kritisk nivå 1 5 år Röd är kritisk nivå 3 år Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Nyckeltalets årliga nivå Gul är kritisk nivå 1 år Nordanstig kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Nordanstig kommuns förvaltningar Medelvärde utan förmedlade lån MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 5 återbetalningsår - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 1 återbetalningsår - Skuldnyckeltal Även över kritisk nivå 3 återbetalningsår - Bra Växande trend - Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. -------------------------Mätperiod--------------------------- mkr 1 Återbetalningsår 8 9 1 11 1 13 14 15 Förmedlade lån, Kommunens förvaltningar 4,97 1,65,4,59 3,4,61 1,78 1,6 Långa skulder 63,5 Medelvärde alla kommuner 5,57 4,5 4,31 6,36 5,69 Boksl progn Budget Budget Icke fiktiva förmedlade lån, År 1 är sparnivån,9 mkr lägre än högsta kritiska nivå och sparnivån är 87% av nivån för god hushållning enl kap 8 KL Sidan 4

Finansiell Hälsa - Nyckeltal H1: Sparnivå Nyckeltal H1 Sparnivå för Nordanstig kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är sparandet så högt att pengar finns till investeringar och amorteringar utan att skuldnivån ökar och likviditeten försämras? Förvaltningarna 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % Nyckeltal H1 Kassaflöde/Intäkter 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 Kritisk nivå 3 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 1 "Avtalspensioner" Trendmedelvärden Balanskravet är,5 % Krav: Över kritiska nivåer 1,95 Kritisk nivå "Reinvesteringar" Nordanstig kommun Trend för Nordanstig kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 3,5% - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar',5% - Finansiell hälsa År 8 9 1 11 1 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 1,5% - Bra Skattehöjningskrav,64,14,,,6 Snabbt fallande trend - Resultat 3 / Intäkter 1,9%,6%,1%,3%,% Balanskravsnivå 1,6%,9% 3,4% 3,% 1,5% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde 8 9 1 11 1 13 14 15 skatten på egen skattekraft som skulle ha behövts resp år för att Nordanstig kommun 1,8% 3,1% 5,1% 4,68% 3,33% 3,94% 6,4% 7,74% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet Medelvärde alla kommuner 4,4% 4,86% 5,61% 4,6% 5,61% Boksl progn Budget Budget skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. År 1 är sparnivån,9 mkr lägre än högsta kritiska nivå och sparnivån är 95% av nivån för god hushållning enl kap 8 KL 6% 5% 4% 3% % 1% % 5, % 4, % 3, %, % 1, %, % -1, % -, % Koncernen Sparnivå/omsättning 8 9 1 11 1 Koncern Förvaltning Företag Trend koncern Resultat 3/Intäkter (balans- och hushållningskrav) 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 Är sparandet tillräckligt? Nyckeltalet är kassaflödet (resultatet efter finansiella poster justerat för avskrivningar och fiktiv pensionsavsättning) i procent av intäkterna dvs skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet är tillräckligt för att betala amorteringar och investeringar. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 För alla kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta till pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå innebär förmåga att avsätta till reinvesteringar och avtalspensioner men inte till nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Vid snabbt fallande trend över 1 procent per år sker en belastning. Information Data om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) finns för angivna år för de flesta kommuner. Obefintlig stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Balanskravet Det finns även information om hur balanskravet förhåller sig till hushållningskravet i diagrammen. Sidan 5

Finansiell Hälsa - Nyckeltal H: Skuldflödesgrad Nyckeltal H Skuldflödesgrad för Nordanstig kommun Finansiell hälsa Är sparnivån, nyckeltal H1, för låg så tenderar skulderna att växa och här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter Förvaltningarna Nyckeltal H Skulder/intäkter Koncernen Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett Långa inkomstperspektiv? 1% Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av Krav: under kritiska nivåer skulder/omsättning pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av 11% 14% verksamhetens intäkter dvs skatter, avgifter och statsbidrag. 1% Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. 13% En kommun ansvarar med skattekraften (inte med 9% tillgångarna) för sina skulder. Därför är det intressant att 1% studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens 8% storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge 11% sparnivån (H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. 7% Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan 1% också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (dvs stor 6% 9% andel kort upplåning), jämför i så fall också med H4 Rörelsekapital. 5% 8% Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder 4% och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. 7% 3% Kritiska nivåer och trender enligt Svensk 6% KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för % 5% förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över 1% 4% nivå 1, nivå resp nivå 3 ger en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än,5 procent i % 3% snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 koncernens flödesgrad överstiger 1 procent i genomsnitt. Grön är kritisk nivå 1 Gul är kritisk nivå Röd är kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pensionsskuld inom linjen Förmedlade lån Trend för Nordanstig kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3 - Bra Växande trend,94 % per år - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 1% - Mkr 9 1 11 1 Korta skulder 11 1 9 1 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 5 7 7 6 Skuldflödesgrad 8 9 1 11 1 13 14 15 Pensionsförpliktelser 6 5 9 9 Nordanstig kommun 9 % 5 % 1 % 1 % 11 % 1 % 11 % 1 % Summa skulder 4 41 45 46 Medelvärde alla kommuner 4 % % 4 % 9 % 3 % Boksl progn Budget Budget Förmedlade lån 18 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel Sidan 6 % 1% % 8 9 1 11 1 Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 miljoner kronor.

Finansiell Hälsa - Nyckeltal H3: Skuldbalansgrad Nyckeltal H3 Skuldbalansgrad för Nordanstig kommun Finansiell hälsa Är sparnivån, nyckeltal H1, för låg tenderar skulderna att växa och här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens förmögenhet (tillgångar) Nyckeltal H3 Skulder/tillgångar Förvaltningarna 18% 17% Krav: under kritiska nivåer 16% 15% 14% 13% 1% 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 Grön är kritisk nivå 1 Gul är kritisk nivå Röd är kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pensionsskuld inom linjen Förmedlade lån Trend för Nordanstig kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 41,6% av genomsnittsvärdet för riket Över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå - Finansiell hälsa KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3 - OK Mkr 8 9 1 11 1 Växande trend,83 % per år - Omsättning 586 593 615 619 631 Koncernen över kritisk nivå 95 %: Ja Kassaflöde (sparande) 8 1 38 38 37 Förändring eget kapital 1 4 3 8 14 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 447 46 491 487 53 Skuldbalansgrad 8 9 1 11 1 13 14 15 Skulder 31 373 37 36 383 Nordanstig kommun 5% 5% 59% 56% 55% 5% 44% 35% Eget kapital 146 89 118 16 14 Medelvärde alla kommuner 44% 45% 45% 47% 48% Boksl progn Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen 4 33 75 73 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel. Sidan 7 14% 13% 1% 11% 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % Koncernen Skulder/tillgångar 8 9 1 11 1 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet till vänster. För koncernen ingår i 'Skulder' alla skulder (även korta skulder och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet indikerar en tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå resp nivå 3 ger en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 procent i genomsnitt. Pensionsskulden ska räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jämför H1.

Finansiell Hälsa - Nyckeltal H4: Rörelsekapital Nyckeltal H4 Rörelsekapital för Nordanstig kommun Finansiell hälsa - kort tendens Ett fall i rörelsekapitalet kan indikera ett kortsiktigt oväntat betalningsbehov beroende på överskridanden eller investeringsfördyrningar Förvaltningarna 5% % 15% 1% 5% % -5% -1% -15% Nyckeltal H4 Rörelsekapital/kostnader 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå Trend för Nordanstig kommun Nordanstig kommun Medelvärde alla kommuner Krav: ej fallande trend -1 1,99 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå - Tendensnyckeltal Fallande trend (1,8 % ) - Bra Snabbt fallande trend - Snabbt stigande trend* - Medel i pensionsförvaltning (mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend 8 9 1 11 1 -------------------------Mätperiod--------------------------- 4 5 37 4 8 Diagramvärden ovan 8 9 1 11 1 13 14 15 Nordanstig kommun,3 % -1,9 % 3,7 % 4,4 % 3,9 % 5,3 % 8,6 % 13,1 % Räntevinsten vid,5 % bättre lånevillkor (tkr) Trend för Nordanstig kommun -,6 %,8 %,1 % 3,4 % 4,8 % 8 9 1 11 1 Medelvärde alla kommuner -3,7 % -4, % -5, % -3, %,6 % Boksl progn Budget Budget 4 347 445 43 418 Kritisk nivå 1, %, %, %, %, %, %, %, % Finansnettot år 1 var -1,47 milj kr ( -,6 % Kritisk nivå -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % -1, % av totala intäkter) 6 5 4 3 1 - -3-4 Finansnetto i kr/inv 4 6 8 1 1 14 16 18 Nordanstig Maxvärde (Linköping) Minvärde (Storuman) Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet dvs staplarna i diagrammet är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån som avses att förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa" lån som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 1994 Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (två belastningar) och kritiska trender (två belastningar resp -% i snitt per år och en kompensation +% i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå så indikerar det en hög kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger undan annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader justerat för större resultatstörande poster. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. Sidan 8

Finansiell Hälsa - Nyckeltal H5: Kapitalbildning Nyckeltal H5 Kapitalbildning för Nordanstig kommun Finansiell hälsa Sker kapitalbildning? Överstiger sparnivån för åren 4-1 den genomsnittliga investeringsnivån? Förvaltningarna Sparar kommunen till investeringarna eller finansieras de på annat sätt, Nyckeltal H5 Nettoinvesteringar/intäkter exempelvis genom upplåning? 11% Nyckeltalet (staplarna) är de årliga nettoinvesteringarna i procent av totala intäkter. Sparandet (kurvan), som här definieras som det penningmässiga överskottet då verksamheten och finanserna har betalats, är ett mått på kommunens årliga 1% kapitalbildning. Nyckeltalet berättar hur kapitalbildningen används. Sparandet används, i den mån det är positivt, till finansiering av investeringsutgifter. Negativt 9% sparande betyder att en viss del av driftskostnaderna och alla investeringar finansieras genom lån i det fall det inte finns ett motsvarande stort positivt rörelsekapital att tillgå. De år sparandet är större än investeringsutgifterna finns ett 8% överskott som ökar rörelsekapitalet i den mån det inte används för att amortera lån. H5 förklarar alltså varför skuldnivån H och H3 och rörelsekapitalet H4 utvecklas som det gör. 7% Det krävs en analys över flera år för att utröna om en kommun lever upp till kommunallagens hushållningskrav. De fem nyckeltalen H1-H5 som följer 6% utvecklingen över nio historiska år antyder hur kommunen sköter sin kapitalbildning. En rimlig uthållig investeringsnivå för framtiden indikeras i linjen 5% "uthållig investeringsnivå", som tar hänsyn till behovet av re- och nyinvesteringar 3,85% mot bakgrund av befolkningsutvecklingen. Bruttoinvesteringarna finns med de år som de särredovisas av kommunen. 4% Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 5 för kommuner 3% 3,3% Mätstandarden innehåller tre kritiska nivåer. Överskrids kritisk nivå 1 så ges en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den % historiska mätperioden (samtliga bokslutsår). Överskrids även kritisk nivå så ges ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än en procent. 1% Överskrids även kritisk nivå 3 så påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga % bokslutsår) med mer än två procent. 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 Nordanstig kommun netto Bruttonivå Medelvärde alla kommuner Sparnivå (kassaflöde/intäkter) Sparnivån 4-1 i genomsnitt Uthållig investeringsnivå 3,3 procent Investeringsnivå 4-1 i genomsnitt Högsta kritiska nivå 3,85 procent MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kritisk nivå 1 Investeringsnivån är högre än sparnivån - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kritisk nivå Investeringsnivån är mer än 1% högre än sparnivån - Finansiell hälsa Kritisk nivå 3 Investeringsnivån är mer än % högre än sparnivån - Bra Bruttonivå faktisk -------------------------Mätperiod--------------------------- Sparandet åren 4-1 var 4,4% per år och Investeringar 8 9 1 11 1 13 14 15 investeringssnittet,6% (lånebehovet per år var alltså -1,8%). Nordanstig kommun netto,1 % 1,5 %,5 % 4, % 4, % 4,5 %,5 %,4 % Befolkningsförändringen de senaste 1 åren var -4,81 procent. Medelvärde alla kommuner 6,3 % 4,7 % 4,9 % 4,8 % 4,7 % Boksl progn Budget Budget Andelen tillgångar i förvaltningarna är 41,61 procent av rikssnittets. Sidan 9

Finansiella Risker - Nyckeltal R1: Investeringsnivå Nyckeltal R1 Investeringar för Nordanstig kommun Investeringsrisk Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? Investerar man ihjäl sig? Förvaltningarna 11% 1% 9% Nyckeltal R1 Investeringar/intäkter Krav: under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är bruttoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel (i den mån sådan finns) indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar med- eller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). 8% 7% 6% Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard jan 11 för kommuner Behovet av investeringar beror på befolkningsutvecklingen. Den tidigare trestegsnormen har ersatts av en kontinuerlig norm med den tioåriga befolkningsförändringen som ingångsvärde. Den justeras även med hänsyn tagen till den volym tillgångar som finns i förvaltningen. 5% 6% Konjunkturanpassning = motcykliskhet 4% 3% 3,3% 4% % % 1% % -% 93 95 97 99 1 3 5 7 9 11 13 % 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 Kritisk nivå 1 (grön) är 3,3 procent Kritisk nivå (gul) är 6,3 procent Kritisk nivå 3 (röd) är 9,3 procent Nordanstig kommun netto Investeringar i lokalbolag Bruttonivå Medelvärde alla kommuner Trend för Nordanstig kommun netto Uthållig investeringsnivå 3,3 procent Nyckeltalets årliga nivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå - Risknyckeltal Även över kritisk nivå 3 - Bra -4% -6% Investeringar snittavvikelse Årlig BNP-tillväxt BNP-snitt 199-13 är 1,8 % Investerar kommunen motcykliskt? Det är lönsamt att investera mycket under lågkonjunktur. Din kommun är rationell om det finns understaplar i diagrammet ovan vid hög ökningstakt av BNP och omvänt överstaplar vid låg ökningstakt. -------------------------Mätperiod--------------------------- Investeringar 8 9 1 11 1 13 14 15 Befolkningsförändringen de senaste 1 åren var -4,81 procent. Nordanstig kommun netto,1 % 1,5 %,5 % 4, % 4, % 4,5 %,5 %,4 % Andelen tillgångar i förvaltningarna är 41,61 procent av rikssnittets. Medelvärde alla kommuner 6,3 % 4,7 % 4,9 % 4,8 % 4,7 % Boksl progn Budget Budget Sidan 1

Finansiella Risker - Nyckeltal R: Skattekraft (medelinkomstutveckling) Nyckeltal R Skattekraft för Nordanstig kommun Skattebasrisk Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 9% 85% Nyckeltal R Skatteunderlag/invånare Krav: ej fallande trend Sviktar kommunens egen skattebas? (årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skatteunderlag till medelskatteunderlag i riket. 8% 75% 7% Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 14 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. Fallande trend (under % i snitt per år) ger en belastning. Snabbt fallande trend (under -,5% i snitt per år) ger en belastning och mycket snabbt (under -,5%) ger en belastning. Kraftig variation ger en belastning vilket sker om nyckeltalets värden avviker med över 5 procent från sina trendvärden samtidigt som trenden växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus procent per år. 65% Vad kommunen förfogade över i kronor per invånare 1 efter alla omfördelningar. 1 Sorsele 99 87 1, % 6% Dorotea 96 738 97,63 % 1 3 4 5 6 7 8 9 1 11 1 13 3 Åsele 93 594 94,46 % Kommunens andel av medelskattekraften i riket Mättrend för Nordanstig kommun Kort trend 4 Arjeplog 9 873 91,71 % 5 Vilhelmina 86 45 87,5 % 6 Vännäs 86 63 87,6 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA 7 Bräcke 85 565 86,35 % Fallande långsiktig trend Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend - Risknyckeltal 173 Nordanstig 58 779 59,3 % Mycket snabbt fallande trend - OK Kraftig variation - 84 Linköping 5 76 5,74 % Max/minskillnaden är,8 % och trenden -,1 % per år 85 Burlöv 5 5,46 % Prognos enl SKL cirkulär 13:6 -----------------------------------Mätperiod------------------------------- 86 Kävlinge 49 964 5,4 % Nordanstig kommun 6 7 8 9 1 11 1 13 87 Staffanstorp 49 611 5,7 % Andel av skatteunderlaget i riket 86,1 % 85,4 % 84,8 % 84,4 % 84,6 % 85, % 84,5 % 84,4 % 88 Vellinge 49 153 49,61 % Skatteunderlag kr/inv 147 381 15 373 157 764 165 397 173 7 173 718 176 54 18 8 89 Sundbyberg 48 783 49,3 % Budgetår (Årsbok för Sv K xx) 6 7 8 9 1 11 1 13 9 Solna 4 7 43,9 % Kommun och landstingsförbundets prognos av skatteunderlaget efter sista utfallsår Sidan 11

Finansiella Risker - Nyckeltal R3: Befolkning Nyckeltal R3 Befolkningen i Nordanstig kommun Skattebasrisk Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? 4,% 3,%,% 1,%,% -1,% -,% -3,% 1% 5% % -5% -1% -15% Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 7 8 9 1 11 1 13 14 15 16 17 18 19 Nordanstig kommun Länet Riket Två ja* Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 98-7 99-8 -9 1-1 -11 3-1 4-13 Nordanstig kommun Länet Riket Två ja* 8-w 65-79 45-64 6-44 19-5 16-18 7-15 -6 Andel invånare Kommunen och riket 13 (dec) % 1% % 3% Nordanstig kommun Riket Skillnad i andel invånare Kommunen minus riket 13 (dec) MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal OK Sviktar befolkningsunderlaget? (årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med befolkningsunderlaget på kort (ett år) och lång (tio år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i antalet invånare under ett resp tio år räknat per december respektive år. Ogynnsam åldersstruktur? (årlig kostnadsökningsrisk) Vad händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid)? Nyckeltalet anger andelen invånare i procent för viktiga åldersklasser jämfört med riket. Tendensen under tre år anges. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard sept 1 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb, mer är -,5% per år resp -5% på tio år, så ger detta ytterligare belastningar (max fyra st,5-vikter utdelas). Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig underrepresentation i åldersgruppen -44 år och lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i åldrarna -44 år (max tre st,5-vikter utdelas). MÄTSTANDARD Belastning 16-18 Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen) Ja Kortsiktig snabbt fallande trend - 7-15 Långsiktigt (=tio år) fallande trend Ja Långsiktig snabbt fallande trend - -6 Förekomst av en -6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur) - -8% -6% -4% -% % % 4% 6% Förekomst av en 7-15-årspuckel - Skillnad kommunen minus riket 13 (dec) Förekomst av en 16-18-årspuckel - Kritisk nivå Stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19-5 år - Tendens under 3 år dvs dec 1-13 Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 6-44 år Ja Befolkningen i dec Ökn Förekomst av en potentiell äldrepuckel i 45-64 år - 1 9 611-35 Förekomst av en yngre äldrepuckel i 65-79 år Ja 11 9 533-78 Förekomst av en äldre äldrepuckel i 8-w år - 1 9 533 Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w Ja 13 9 491-4 Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan -44/45-w - Sidan 1 14 9 441-5 Befolkningsandelen av riket är,1% 8-w 65-79 45-64 6-44 19-5 Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga pucklar i olika åldersgrupper (max fem st,5-vikter utdelas). * " ---- Två ja" Om befolkningen minskar så mycket att stapeln passerar under strecket sker två belastningar och det sänker betyget.