Årsredovisning 2010
2 Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson
Årsredovisning 2010 om gryning Styrelseordförande har ordet...4 VD har ordet... 5 Fakta om Gryning...6 Årets inriktning och viktiga händelser... 7 Institutionsvård för barn och familjer... 9 Institutionsvård för ungdomar... 12 Missbrukarvård... 15 Öppenvård och lägenhetsboende... 17 LSS-boende och asylboende... 20 Boende för ensamkommande flyktingbarn... 21 Familjehemsvård... 23 Kvalitetsfrågor... 25 Våra målgrupper... 28 Personalfrågor... 30 ekonomi Förvaltningsberättelse... 33 Resultaträkning... 40 Balansräkning... 40 Kassaflödesanalys... 41 Noter och kommentarer... 42 Revisionsberättelse... 46 Adresser... 48 3
Styrelseordföranden har ordet Gryning Vård AB kan nu lägga sitt tionde år till handlingarna. Återigen kan vi konstatera att det varit ett framgångsrikt år. Vi har levererat en bra verksamhet. Vår vision är att Gryning Vård AB ska skapa långsiktig kundtillfredsställelse och medverka till väsentligt förbättrad livskvalitet för människor i behov av stöd. Den internationella finansiella turbulensen och lågkonjunkturen påverkade inte Gryning i den omfattning som vi befarade. Beläggningen under året har varit hög och det blev ett bra ekonomiskt resultat. Vi har dock vant oss vid snabba förändringar och stora variationer i efterfrågan. Konkurrenssituationen för Gryning håller på att ändras. Vi ser en utveckling där det sker en konsolidering på marknaden med riskkapitalbolag som visar intresse för branschen. Några privata aktörer växer sig starkare. Ett av motiven att bilda Gryning var att skapa ett starkt offentligt alternativ som ska verka i konkurrens. Nu går vi mot en tydligare konkurrenssituation. Bolagets grundläggande värden står fast. Vi står för ett samskapande med kommunerna kommunernas Gryning, kvalitet och resultatfokusering det ska gå bra för människan. Det görs ett fantastiskt arbete i Gryning varje dag för att hjälpa människor att få ett drägligare liv. Vi står för det långsiktiga samhällsansvaret. Gryning har lyckats förena affärsmässighet med samhällsnytta. Det har skapat förutsättning för att det ekonomiska resultatet även i år blivit positivt för bolaget. Det ger i sin tur möjlighet för att fortsätta utveckla nya tjänster tillsammans med kommunerna. Enligt min uppfattning kan jag konstatera att Gryning Vård AB lever mycket väl upp till förväntningarna. 4 Göteborg 2011-03-14 Åke Jacobsson styrelseordförande
VD har ordet När vi summerar år 2010 kan vi konstatera att Gryning fortsätter att stärka sin ställning. Omsättningen ökade med 9,3 procent och översteg 400-miljonersgränsen. Rörelseresultatet på 7,8 procent var det bästa i Grynings historia. Att antalet inskrivna klienter ökade från 1766 till 2016 kanske inte låter som något att glädjas över, men för oss är det ett mått på att vi kunnat hjälpa ytterligare 250 personer. Vi delar inte den uppfattning som ofta framförs att vård i behandlingshem och familjehem är något negativt för den enskilde. Vi vet att våra insatser kan betyda en vändpunkt i livet. Professionalitet och engagemang präglar Gryning i varje led. Gryning har utvecklats till en ledande aktör inom vårt område och företaget är starkt, välskött och respekterat. Vi ser nu att uppköp och fusioner sker i allt snabbare takt och under 2010 bytte många HVB i Västsverige ägare. Jag tror att de flesta branscher mår bra av konkurrens. Det gör att alla måste vässa sig både när det gäller pris och innehåll. Men systemet bygger på att det finns duktiga upphandlare. Att värdera en så pass komplex tjänst som institutionsvård är ingen lätt uppgift. Om HVB-branschen genomgår samma utveckling som äldrevården kommer vi om några år att ha ett antal stora koncerner som driver flertalet HVB-hem. Ägarna kommer sannolikt att vara driftiga, kunniga, affärsinriktade och lägga stora resurser på marknadsföring. Gryning kommer att möta en ökad konkurrens och min bedömning är att Gryning kommer att klara sig väl. Det kan t o m vara nyttigt för oss att skärpa oss ytterligare i konkurrens med mer jämstarka aktörer. Jag vill ändå slå ett slag för offentligägda bolag, som Gryning. Dessa utgör en tredje alternativ, vid sidan av offentligt och privat. Ett offentligägt bolag förenar kravet på affärsmässighet med en stark känsla för det samhällsnyttiga uppdraget. Bolagsformen gör att vi snabbt kan ställa om och ta beslut om nysatsningar. Vi behöver vinst för att utveckla verksamheten men strävar inte efter vinstmaximering. Det överskott som skapas stannar kvar i verksamheten och kommer klienter och kunder till godo. Gryning är ett långsiktigt och ansvarstagande bolag som levererar bra vård till rimliga kostnader. Vi vill fortsätta att utveckla vården i konstruktiv dialog och konkurrens med kommuner och med andra seriösa vårdgivare. En jämn och hög efterfrågan ser vi som ett kvitto på att vi möter både kunder och klienters behov. Vår stabila ekonomi gör att vi nu kan sänka priserna något och har resurser att satsa i nya verksamheter. Under 2011 är det framför allt att skapa mer resurser för asylsökande ungdomar som står på dagordningen. Det finns idag en företagskultur i Gryning, där nytänkande, flexibilitet och kundorientering är viktiga ledord. Den positiva respons vi får visar att vi är på rätt väg. Jag vill rikta ett varmt tack till medarbetare, kunder och samarbetspartners för allt det vi tillsammans har åstadkommit! Göteborg 2011-03-11 Marianne Forslund Verkställande direktör 5
Fakta om Gryning Ägarförhållanden Gryning vård AB bildades den 1 juli 2001, då Gryning övertog driftsanvaret för de sociala institutioner som tidigare tillhörde Västra Götalandsregionen respektive Göteborgs kommun. Ägarna utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbund, samt kommunalförbunden i Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg och ägarbilden framgår av nedanstående tabell: Göteborgsregionens kommunalförbund 54% Fyrbodals kommunalförbund 17% Skaraborgs kommunalförbund 17% Sjuhärads kommunalförbund 12% Företagets ändamål och verksamhet: Bolaget har som föremål för sin verksamhet att på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla vård-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser och att bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Årsstämma, styrelse och VD Vid årsstämman den 8 juni 2010 omvaldes styrelsens ordförande. En styrelseledamot avgick och antalet ledamöter har därefter varit åtta. Styrelsen består av tjänstemän med specialkompetens från kommunal verksamhet eller kommunala bolag. I styrelsen ingår även arbetstagarrepresentanter. VD har varit densamma sedan bolaget startade 2001. Styrelsesammanträden har hållits vid sju tillfällen under året. Därutöver har styrelsen för första gången genomfört en styrelsekonferens med övernattning. Vid detta diskuterades särskilt det starka förändringstrycket i branschen genom uppköp av vårdföretag av s k riskkapitalbolag. Ägarrådet har sammanträtt vid ett tillfälle. Detta skall utgöra ett samrådsorgan för parterna och vara ett forum för informationsutbyte och diskussioner om aktuella händelser rörande bolagets uppdrag och mål, strategiska ekonomiska förhållanden och långsiktiga utveckling. Ägarrådet diskuterade framför allt en av styrelsen framtagen modell för bedömning av optimal storlek på eget kapital och uppnådde en samsyn kring detta. Under 2010 har bolagets kontakter med de fyra kommunalförbunden främst rört frågor om kommunernas mottagande av ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Till skillnad från tidigare år har Grynings VD inte varit inbjuden till någon politisk ledningsgrupp i något av kommunalförbunden, troligen till följd av att det var ett valår. Inför 2011 är detta en angelägen fråga då många politiker i kommunalförbunden är nytillträdda. l VISION OCH AFFÄRSIDE Vision Gryning Vård AB ska skapa långsiktig kundtillfredsställelse och medverka till väsentligt förbättrad livskvalitet för människor i behov av stöd. Affärsidé Gryning Vård AB är ett offentligt ägt bolag, vars verksamhet ska utformas så att det, med respekt för den enskildes behov, bidrar till varaktiga förändringar i människors liv. Gryning ska tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utvecklingen av verksamheten ska ske i dialog och samverkan med kunderna. Grynings verksamhet ska vila på samhällsnyttig grund och förena samhällsansvar och ekonomiskt tänkande på ett sätt som vinner uppslutning inom och utom organisationen. Utformningen av Grynings insatser ska vila på kunskap och beprövad erfarenhet. Detta ska bidra till en verksamhet av hög kvalitet och med god konkurrenskraft. Genom att vara en seriös, engagerad och professionell vårdgivare och alltid sträva efter att tillmötesgå kundernas behov ska Gryning vara ett självklart förstahandsval. 6
Årets inriktning och viktiga händelser 2010 ett år av stark tillväxt Med alla mått mätt var 2010 ett år som präglades av stark tillväxt. Antalet inskrivna klienter ökade från 1 766 till 2 016 vilket betydde att vi kunde hjälpa ytterligare 250 personer. Antalet vårddygn ökade från 136 718 till 149 174. Antalet anställda ökade från 422 till 436. Under året erhöll mer än 1000 personer lön från Gryning, vilket visar att bolaget nu börjar vara en viktig arbetsgivare i regionen. Även i ekonomiska termer var 2010 det bästa i Grynings tioåriga historia. Omsättningen ökade med 9,3 procent och översteg 400-miljonersgränsen. Rörelseresultatet på 31 435 mkr överträffade alla förväntningar. Vad finns bakom siffrorna och vad beror volymökningarna på? Vi bör hålla i minnet att jämförelserna görs mot år 2009 som var ett år präglat av finansiell kris, då intäkterna endast ökade marginellt och antalet klienter minskade. Det goda resultatet 2009 var framför allt en effekt av kostnadsbesparingar, medan det under 2010 beror på ökade intäkter. Under 2010 har beläggningen varit osedvanligt hög och jämn över årets samtliga månader och för flertalet enheter i Gryning. Tidigare år har ett flertal enheter uppvisat underskott, vilket dragit ner bolagets totala resultat. Av bolagets 34 enheter redovisade hela 27 enheter överskott under 2010. Bolaget valde under året att inte höja priserna så när som för några enheter, trots att bolagets avtal med kunderna gav utrymme för indexerad höjning om 1 1,2 procent. Årets försäljningsökning är därför nästintill enbart volymökning. Bakom siffrorna finns en hög efterfrågan från kommunerna. Placeringsfunktionen tog under år 2010 emot 703 förfrågningar vilket är en ökning med 23 procent mot året innan. Under vissa perioder hade Gryning så få lediga platser att det varit svårt att möta kommunernas efterfrågan. En viktig fråga, som inte kan besvaras innan officiell statistik är framtagen, är om kommunerna totalt har köpt fler platser eller om Gryning ökat sin marknadsandel. I en personalintensiv verksamhet som Gryning kvarstår merparten av kostnaderna vid låg beläggning, medan det vid hög beläggning endast behövs smärre personalökningar. Gryning har därför kunnat producera mer vård för pengarna. För att kunna göra detta krävs som tidigare nämnts en jämn efterfrågan över årets alla månader. Årets goda resultat är också är en följd av ökad kostnadskontroll på enheterna. Att kommunicera runt vinster i välfärdsföretag Som offentligägt bolag drivs Gryning inte av vinstmaximering, men bolaget behöver ett rörelseöverskott för att kunna göra satsningar på nya verksamheter. Grynings styrelse har målsättningen att bolaget över tid skall ha en vinstmarginal på mellan 3 5 procent. Vinstmarginalen på 7,9 procent under 2010 var överraskande bra. Vinstmarginaler är mer kontroversiella i den skattefinansierade välfärdssektorn än i andra branscher och det är viktigt att kunna förmedla till Grynings ägare, kunder och anställda att vinster behövs och framför allt är ett kvitto på att våra insatser möter kunders och klienters behov. I ett offentligägt bolag stannar vinsten i bolaget och en stabil ekonomi ger möjlighet att sänka priser eller dämpa prisökningar, vilket gagnar ägare och kunder. Under 2010 tog strukturomvandlingen i HVB-branschen fart. Gryning uppvaktades ånyo av intressenter som ville förmedla kontakter med riskkapitalbolag, som önskade köpa bolaget. Grynings ägare sade nej, men vi kunde konstatera att ett antal HVB-hem i länet bytte ägare. Om utvecklingen i HVB-branschen går i samma riktning som äldreomsorg och LSS-sektorn kommer det att ske en koncentration till färre och mer resursstarka ägare och Gryning kommer att möta en ökad konkurrens. Satsningar på ensamkommande flyktingbarn Med en stabil ekonomi i ryggen och utifrån en befarad konkurrensökning är det både möjligt och nödvändigt att göra offensiva satsningar på nya verksamheter. Under 2010 intensifierade Gryning satsningarna på asylboenden. Planeringen skedde i samverkan med ägarkommuner i hela länet. Om några månader kommer Gryning att ha sex boenden för ensamkommande flyktingbarn och vi blir därmed en stor och viktig aktör på området. Vi skall systematiskt fördjupa, tillvarata och sprida den kunskap som genereras om asylfrågor, både internt och till kommunerna. Vi vill även utveckla fler lösningar för ungdomar med permanent uppehållstillstånd och håller dörren öppen för att under 2011 starta ett mindre specialboende för flyktingungdomar med svår problematik/behandlingsbehov. Klientsäkerhet och skolfrågor Givetvis har Gryning även fortsatt utvecklingen inom befintlig verksamhet. Vi har ambitionen att ligga steget 7
före när det gäller kvalitet och metodik. Frågor rörande klientsäkerhet har varit prioriterade under 2010. Gryning har gått i förväg och implementerat de nya Lex Sarahreglerna innan lagstiftningen börjar gälla. Nya rutiner för riskbedömningar av klienter har tagits fram och i Socialstyrelsens tillsyn har Gryning fått mycket goda omdömen. Socialstyrelsens tillsynsrapporter är offentliga och att de visar att Grynings verksamheter genomgående håller hög kvalitet har stor tyngd. Gryning har under året även aktivt medverkat till att sprida kunskap bland inskrivna barn och ungdomar om möjligheten att kontakta Socialstyrelsens nya jourtelefon och BRIS. Vi är övertygade om att insyn och genomlysning i Grynings verksamhet kan motverka bilden av missförhållanden på HVB. Placerade barns skolundervisning har varit i fokus under året, efter att nationell forskning påvisat brister. Gryning har lyft frågan, bland annat genom att anordna en konferensdag för alla skolor i länet som Grynings enheter samarbetar med. Även samarbetet på det lokala planet mellan behandlingshemmen och kommunens skola har stärkts. vi kunskap som genererats inom bolagets verksamheter t ex om hedersförtryck, asylfrågor, missbrukarvård och familjearbete. En sammanräkning av alla aktiviteter visar att vi nått ut till många av kommunernas handläggare men även andra samhällsorgan såsom skolan, åklagare och frivilligorganisationer. Enbart Skyddsboendet medverkade i 18 olika aktiviteter anordnade av olika länsstyrelser, kommuner, kommunalförbund, BRIS, RFSL, Skyddsvärnet m fl. Grynings specialkunskap erkänns även på nationell nivå och vi har under året medverkat i nationella utvecklingsprojekt så som Upprättelseutredningen, SKL:s utvecklingsprojekt rörande upphandling av HVB samt nationella utvecklingsprojektet rörande hedersvåld. l Administrativa förbättringar I takt med att bolaget växer ställs ökade krav på att hålla ihop bolaget. En utveckling av bolagets styrsystem och administrativa rutiner har pågått under året i syftet att öka effektivitet och möjliggöra bra uppföljning. Under året har anpassningar skett av ekonomisystemet vilket gjort att bolaget kunnat införa E-fakturering. Arbetet med införandet ett nytt dokumentationssystem har haft hög prioritet och Gryning kommer under 2011, på begäran av vissa kunder, att införa möjligheter till videokonferenser. Gryning som kunskapsspridare Gryning anordnade under året ett stort antal konferenser, utbildningar och seminarier både för kommunernas handläggare och egen personal. I vissa fall anlitades externa föreläsare och Gryning kunde mot låg eller ingen avgift bjuda in socialtjänstens handläggare. I andra fall spred 8
Institutionsvård för barn och familjer Gryning har åtta behandlingshem med boende för familjer och barn. De ärenden som tas emot kan gälla omvårdnad, utredning och behandling. Samtliga verksamheter har möjlighet att ta emot placering på kort varsel men Bryggan är den enda som är särskilt inriktad på akutmottagande. Som komplement till heldygnsvården tillhandahåller flera av institutionerna öppen- och eftervårdsinsatser samt platser i jourhem. I augusti startade Gryning ett nytt asylboende, Vega som lokalmässigt ligger på samma område som Kristinedal. Som en följd av detta har antalet platser och tjänster reducerats på Kristinedal. Inför 2010 minskades även antalet tjänster vid Familjecentrum Fyrbodal. I övrigt är verksamhetsområdets organisation oförändrad sedan föregående år.. Antal Antal Omsättning Omsättning Resultat Resultat Enhet Ort tjänster inskrivna 2010 2009 2010 2009 Birkahemmet Göteborg 24,75 87 19 274 18 371 2 763 1 967 Bryggan Göteborg 13,44 136 9 368 8 480 866 372 Trollbacken Kungälv 18 74 15 203 13 473 2 875 1 458 Solsidan Skara 18,63 40 16 723 14 254 2 796 2 097 Kristinedal Åmål 17,3 41 16 225 11 070 1 132-1 579 Boda FC Borås 26 181 23 352 26 717 1 246 4 423 FC Göteborg Göteborg 21,5 167 20 989 18 479 2 695 618 FC Fyrbodal Vänersborg 15,25 181 12 345 12 293 660-473 TOTALT 154,87 907 133 478 123 138 15 035 8 883 Ekonomiskt resultat Resultatet inom Barn och familjeenheterna var under de inledande månaderna av året mycket positivt. Därefter följde en längre period av något svagare efterfrågan och ett resultat i nivå med vad som budgeterats. Året avslutades med mycket god beläggning, framförallt under december månad. Omsättningen ökade med 10,3 mkr jämfört med föregående år. Det sammanlagda överskottet inom Barn och familjeenheterna uppgår till ca 15 mkr. Metod- och verksamhetsutveckling En stor andel av placeringarna inom enheternas heldygnsvård har under 2010, liksom under flera år tidigare, varit flyktingfamiljer som är i behov av särskilt stöd. Verksamheterna har utvecklat unik kompetens inom området vilket innebär att socialtjänsten vänder sig specifikt till flera av Grynings enheter vid behov av placering av denna målgrupp. Inom verksamhetsområdet är tendensen att det är enheternas specialistfunktion och kompetens som i allt högre grad efterfrågas. Det kan exempelvis röra sig om särskild kompetens och metodik för samtal med barn, traumabehandling, MarteMeo eller samspelsbehandling. Under 2010 arrangerade barn- och familjeverksamheterna ett antal externa utbildningsdagar med kvalificerade föreläsare vilket också bidrar till att stärka Grynings identitet som kunskapscentrum. Birkahemmet har under året startat ett samarbete med forskare på psykologiska institutionen i Göteborg. Verksamheten har under snart fyra månader använt utvärderingsmetoden som är integrerad i enhetens arbete med anknytningsprocessen mellan förälder och spädbarn. Kvalitet och resultat Sammanlagt har 188 kundenkäter rörande barn- och familjeenheternas insatser besvarats av socialtjänsten. På en tiogradig skala ligger det genomsnittliga värdet på 8,9 vilket innebär en marginell sänkning jämfört med föregående år (9,0). Vid barn- och familjenheterna används även utvärderingssystemet EVIDUR som är ett instrument för att 9
10 mäta effekt och resultat av verksamheternas insatser. På en skala som sträcker sig från -10 till +10 skall klienten skatta graden av förändring inom BBIC s områden. Ett plusvärde innebär att klienten upplever att deras situation förbättrats under insatsen, ett nollvärde att situationen är oförändrad och ett minusvärde att den försämrats. Resultaten avseende genomsnittlig förbättring varierar mellan +2 till +5. Målsättningen inför 2011 är ett genomsnittligt värde om +5. Socialstyrelsen har genomfört tillsyn vid samtliga enheter under året. Omdömena om verksamheterna i inkomna tillsynsrapporter har varit positiva eller mycket positiva. ENHETSPRESENTATIONER Birkahemmet Behandlingshemmets målgrupp är familjer med spädbarn och gravida föräldrar. Dessutom kan enheten ta emot barn, 0-3 år, i kontrakterade jourhem. Efterfrågan och beläggningen på institutionens platser har varit god under året som helhet. Omsättning har förbättrats med ca 5 procent jämfört med föregående år. Ökningen är dels en följd av fler jourhemsplaceringar, dels att fler stora familjer än normalt varit placerade på institutionen. Birkahemmet redovisar för 2010 ett förhållandevis stort överskott. Bryggan Bryggan tar emot barn i åldern 1-12 år samt familjer i behov av akutplacering. Bryggans verksamhet finansieras till största delen genom abonnemangsavtal med Göteborgs stad. Efterfrågan har varit högre än normalt. Antalet inskrivna individer uppgick under 2010 till 136 vilket åter är en ökning jämfört med tidigare år. Antalet sålda vårddygn till externa kommuner var under 2010 avsevärt högre än tidigare vilket förklarar ökningen avseende enhetens omsättning. Kostnaderna ökade också men inte i motsvarande grad varför Bryggan uppvisar ett positivt resultat. Familjecentrum Fyrbodal Institutionens målgrupp är familjer och barn i åldern 0-12 år samt gravida kvinnor. Inom öppenvård och jourhem kan enheten även ta emot uppdrag rörande ungdomar. Beläggning och omsättning ligger som helhet på motsvarande nivå som under föregående år. Prestationen motsvarar vad som budgeterats bortsett från öppenvården där antalet uppdrag varit för få. Då bemanningen inför 2010 reducerades är personalkostnaderna avsevärt lägre än föregående år. Enheten redovisar för 2010 ett positivt resultat. Familjecentrum Göteborg Enheten erbjuder heldygnsvård för barn 0-12 år, samt jourhem, öppenvård och lägenhetsboende för ungdomar och familjer. Efterfrågan och beläggning har överlag varit mycket god under året. Samtliga delar inom verksamheten förutom jourhem har ökat sin omsättning. Störst ökning redovisas inom heldygnsvården. Nedgången inom jourhemsverksamheten förklaras med färre kontrakterade familjer jämfört med under 2009. Noterbart är att enhetens rörelsekostnader i stort är oförändrade trots den ökade försäljningen. Familjecentrum Göteborg uppvisar ett överskott för 2010. Boda Familjecentrum Enheten har ett brett utbud som inrymmer lägenhetsboende för ungdomar och familjer, öppenvård och jourhem samt heldygnsvård för familjer och barn. Efterfrågan och beläggning har varit god under större delen av året undantaget en kraftig nedgång under en kortare period efter sommaren. Trots att antal inskrivna individer har ökat är omsättningen betydligt lägre jämfört med 2009. Främsta förklaringen till den minskade omsättningen är att enheten haft färre kontrakterade jourhem än tidigare. Boda som helhet redovisar trots detta ett ekonomiskt överskott även för 2010. Kristinedal Kristinedal tar emot ensamplacering av barn i åldern 7-14 år samt familjer. Enheten reducerades under hösten 2010 då Vega startade och övertog en av Kristinedals fyra boendeavdelningar. Trots något färre förfrågningar har beläggningen varit avsevärt högre jämfört med 2009. Flera längre placeringar samt uppdrag rörande familjer med många individer ledde till att omsättningen ökade med ca 45 procent. Kostnaderna har också ökat men inte i motsvarande utsträckning. Enheten redovisar ett positivt resultat för verksamhetsåret. Solsidan Enhetens målgrupp är barn i åldern 1-12 år och familjer. För andra året i rad ökade antalet förfrågningar jämfört med tidigare år och under större delen av 2010 har det varit kö till platserna. Ytterligare ett skäl till den höga beläggningen är att båda avdelningarna nu kan användas för såväl barn- som familjeplaceringar. Många av ärenden som tagits emot under året har rört familjer som befinner sig i asylprocessen. Omsättningen ökade kraftigt jämfört med 2009 och enheten uppvisar ett förhållandevis stort överskott. Trollbacken Trollbacken riktar sig till barn i åldern 0-12 år samt familjer. Enheten har haft mycket god efterfrågan under året. Beläggningen är den högsta sedan Gryning bildades 2001. Orsaken till det positiva resultatet är främst att enhetens båda avdelningar, för barn respektive familjer, använts på ett flexibelt sätt under året. Fler familjer än tidigare har därmed kunnat tas emot. Trollbackens omsättning har ökat markant jämfört med förgående år och enheten redovisar ett betydande överskott. DET KOMMANDE ÅRET I samband med tidigare årsberättelser har det konstaterats att det sannolikt inte finns förutsättningar för expansion av verksamhetsområdet. Den mycket höga beläggningen vid flera av enheterna under 2010 motsäger möjligen detta. Bedömningen är fortfarande att det inte är aktuellt med utökning av antalet enheter. Däremot finns det förutsättningar för att ytterligare utveckla de delar av utbudet som är särskilt efterfrågade och där bolagets verksamheter har specifika eller unika kunskaper, metoder och tjänster. Barn och familjeenheterna kommer därför fokusera på fortsatt
Solsidan lockar ut barnen till livet igen På tomten i Skara där Solsidan ligger har det funnits barnhemsverksamhet sedan början av 1930-talet, kanske ända sedan slutet av 1800-talet enligt vissa källor. Det har varit allt från spädbarnshem och barnhem till behandlingshem för tonåringar. Skaraborg verkar ha en lång historia som socialpolitiskt aktiv region, kanske började det för tusen år sedan då det fanns flera utåtriktade kloster här med ett stort socialt engagemang, säger Annica Carlshamre, enhetschef för Solsidan. Sedan 1993 är målgruppen på Solsidan barn mellan 0-12 år som placeras tillsammans med eller utan sina föräldrar. Många är svenska, men under senare år har också många familjer varit asylsökande. Vanligtvis får socialtjänsten en anmälan om att barnen kanske inte har det bra i familjen. De gör då en bedömning om det räcker med öppenvårdsinsatser eller om barnen behöver heldygnsvård. Då är det vårt uppdrag att hjälpa föräldrarna att återta föräldrarollen och att ge barnen skydd och stöd. Solsidan har plats för tolv personer och förra året hade de full beläggning. Många är i så dåligt skick när de kommer att de behöver behandling under lång tid. Flera av barnen har varit apatiska eller så kallade aktiva vägrare. De apatiska barnen har släckt ner hela sitt system och har sinnena blockerade, de hör inte och känner inte smärta Annica Carlshamre, enhetschef för Solsidan. medan de aktiva vägrarna åtminstone stundvis kan kommunicera. Men båda saknar redskap och strategier för att vilja leva vidare i familjens svåra situation. Då handlar Solsidans arbete om att locka tillbaka dem till verkligheten. Vi ger dygnet en struktur, det blir skillnad på dag och natt. Vi stimulerar deras sinnen, låter dem dela vardagens alla sysslor med oss, vi gör aktiviteter, gärna skola och annat som barn gör. De gör ju inget själva i början så vi får göra det åt dem eller med dem. Det krävs ett kraftigt motivationsarbete för att barnen ska vilja vara med i verkligheten igen och under tiden måste kroppen hållas i rörelse. Flera gånger om dagen tränas musklerna för att inte ta skada av passiviteten. Ibland är det på en mycket konkret nivå, som att lägga tärningen i handen och sedan tippa handen på barnet när de spelar spel. Vi måste få dem ut ur sin bubbla och det arbetar vi med i varje moment, varje dag. Det handlar om att vinna deras förtroende, visa att vi är stadiga och pålitliga som vuxna. Så länge de bor i Sverige som asylsökande har de samma rätt som alla andra barn. När det gäller de apatiska barnen är det lättare att veta när ett uppdrag är slutfört, men Annica Carlshamre menar att det är svårt att veta vad som verkligen hjälper barn och familjer som bor på institution eftersom forskningen om barn och familjer i samhällsvård ligger långt efter. De kan ha haft andra insatser både före och efter placeringen hos oss och det är svårt att veta vad som faktiskt fungerar, även om vi tycker oss ha en god uppfattning om det. Enligt studier är det inte främst någon särskild metod utan snarare en samarbetad personalgrupp med en gemensam terapeutisk idé som arbetar medvetet med problematiken. När man frågar barnen själva vad som hjälpt dem så är det ofta en enskild person som har betytt mycket, någon som har sett dem. l kompetensutveckling och profilering inom olika områden. Strävan är vidare att anställa eller utöka samverkan med personer som har tydlig specialistkompetens. Som ett led i detta utvecklingsarbete kommer enheterna även under 2011 arrangera utbildningsdagar med kvalificerade föreläsare. Ambitionen är vidare att fortsätta utveckla samverkan med högskolor och universitet, exempelvis rörande utvärderings-, forsknings och metodutvecklingsprojekt. Det är vidare av stor betydelse att barn- och familjeenheterna ytterligare kan förbättra förutsättningarna för att kunna ta emot särskilt svåra uppdrag, t.ex. barn med kraftigt utagerande beteende. Kristinedal och periodvis även Familjecentrum Göteborg, har under senare år utformat delar av sin verksamhet med denna inriktning på ett framgångsriktsätt men sannolikt finns det möjlighet att involvera fler enheter i detta arbete. Behandlingsinsatser i kombination med korttidsplacering i familjer kan också vara en möjlig vårdform för denna målgrupp. l 11
Institutionsvård för ungdomar 12 Gryning vård hade under 2010 elva HVB-hem som riktar sig till ungdomar från 12 år och uppåt. Akutenheterna, Vilgot i Skara och Lilla Torp i Göteborg erbjuder tillsammans 10 akutplatser. Tre av HVB hemmen arbetar med manualbaserad korttidsbehandling enligt metoden MSMT. De övriga enheterna arbetar med ungdomar som har behov av en längre behandlingstid varav en, Snäppan, har psykiatrisk inriktning. Merparten av behandlingshemmen tar emot ungdomar av båda könen. Undantaget är Eriksdal och Tallbacken som enbart tar emot flickor. Flera av enheterna kan erbjuda utslussningsplatser i lägenhet. Antal Antal Omsättning Omsättning Resultat Resultat Enhet Ort tjänster inskrivna 2010 2009 2010 2009 Lilla Torp Göteborg 26,57 135 18 279 18 084 268-982 Hagen Kullavik 24,3 28 18 577 15 799 880-1 655 Bergiusgården Ljungskile 11 20 9 219 7 442 1 283-82 Lillgården Göteborg 8,5 11 6 790 6 730 364 685 Vilgot Skara 9,75 55 8 004 10 585 883 642 Eriksdal Skövde 8,75 16 5 201 6 672-1 251 189 Tallbacken Skövde 11 21 9 673 8 296 1 327 135 Delsjötorp Göteborg 10,25 44 9 270 5 567 1 139-1 449 Sparregården Vänersborg 12 29 10 175 10 986 682 1 482 Snäppan Trollhättan 8 9 5 315 6 310-942 665 Ramnås Borås 11 42 10 770 9 462 980 594 TOTALT 141,12 410 111 272 105 933 5 613 224 Ekonomiskt resultat De 11 ungdomsinstitutionerna redovisar tillsammans ett positivt ekonomiskt resultat med 5 613 tkr. Nio av enheterna redovisar överskott medan två gör större underskott. Det positiva resultatet beror på att beläggningstalen på flertalet enheter varit både högre och jämnare än vad som normalt brukar vara fallet. De två HVB hemmen som redovisar underskott är Snäppan och Eriksdal. Båda dessa enheter har ett fåtal platser och är inriktade på att ta emot ungdomar med behov av ett litet sammanhang. De små enheterna blir därmed också mera ekonomiskt sårbara vid nedgångar. Metod och verksamhetsutveckling Enheterna har de senaste åren genomgående satsat på att kompetenshöja sitt familjearbete genom olika utbildningssatsningar. Under 2010 har en större utbildning genomförts med inriktning mot psykisk ohälsa där personal från ett flertal ungdomsenheter deltagit. Ledning och medarbetare vid MSMT-institutionerna har fått gemensam utbildning genom upphovsmännen till metoden, Hvasser stiftelsen i Norge. Flertalet ungdomsinstitutioner har deltagit i ett forskningsprojekt som bedrivs av Örebro universitet gällande bedömningsinstrumentet ESTER. ESTER är ett verktyg för strukturerad bedömning och uppföljning av evidensbaserade risker, skydd och insatser av unga med eller i riskzon för ett normbrytande beteende. Kvalitet och resultat Totalt har 173 svar på utskickade kundenkäter inkommit under året. Den genomsnittliga nöjdenheten är 8,6 på en 10-gradig skala. Flertalet kunder, 96,5 procent, uppger att de kan tänka sig att använda enheten igen. Socialstyrelsen har gjort tillsynsbesök vid alla enheter. Verksamheterna får genomgående goda omdömen med några mindre påpekanden i enstaka fall. Sedan ett antal år tillbaka använder ungdomsenheterna bedömningsinstrumentet ADAD. Under året har implementering av EVIDUR påbörjats. EVIDUR mäter de inskrivna ungdomarnas upplevelse av vården.
Enhetspresentationer Bergiusgården Bergiusgården i Ljungskile arbetar enligt metoden MSMT (multisystemisk miljöterapi) som är en manualbaserad korttidsbehandling. Enheten har sex behandlingsplatser för ungdomar i åldrarna 13-17. Enheten har utöver ungdomar med social problematik utvecklat kompetens att ta emot ungdomar med psykiatri och neuropsykiatri. Beläggningen på institutionen har varit jämn samtidigt som efterfrågan på öppenvård åter har ökat. Under 2010 har enheten utökats med ytterligare tre platser i lägenhetsboende. Verksamheten har tillgång till en liten grundskola för de inskrivna ungdomarna. Huvudman för skolan är Uddevalla kommun. Bergiusgården redovisar ett större ekonomiskt överskott. Delsjötorp Delsjötorp är en enhet som har flera verksamhetsdelar. En behandlingsenhet med 3 platser bedriver mer traditionell behandlingsverksamhet för ungdomar. En enhet tar emot transitplaceringar, främst flickor, och kan också ta emot asylsökande ungdomar där annan insats från hemkommunen inte fungerat, t ex familjehem. Inom verksamheten finns också ett lägenhetsboende som kan ingå i en vårdkedja, t ex då asylsökande fått PUT. Delsjötorp har också ett samarbete med Lillgården och Resursteamet och har stora möjligheter att göra flexibla boende- och behandlingslösningar. Delsjötorp har under 2010 genomgått förändringar då verksamheten delvis ställts om till ny målgrupp. Delsjötorps utvecklingsarbete har varit spännande och positivt. Det har även gett ett ekonomiskt positivt resultat. Eriksdal Eriksdal är en behandlingsenhet enbart för flickor som är beläget utanför Skövde. Eriksdal har 5 platser. De boende på Eriksdal har ett uttalat behov av behandling för bara flickor. Det är vanligt med ett självdestruktivt beteende och att det finns övergreppsproblematik. Eriksdal kan erbjuda längre behandlingstider. Det är den mindre institutionen och kunskapen om svår problematik som gör att Eriksdal efterfrågas. Eriksdal har under 2010 haft bekymmer med beläggningen och utåtagerande ungdomar. Det har lett till ett större underskott för verksamheten. Hagen Hagen, som ligger i Kullavik i Kungsbacka kommun består av två behandlingsavdelningar, Överhuset med målgrupp 13-17 år arbetar enligt metoden MSMT samt Nederhusets som arbetar med barn 9-14 år. I direkt anslutning finns en integrerad grundskola. Under 2010 har ett samarbete med Kungsbacka kommun genomförts för att överföra ansvaret för undervisningen till kommunen vilket innebär att Kungsbacka från 2011 ansvarar för skolan under det nya namnet Kullenskolan. Ett omfattande arbete har genomförts för att nå ekonomisk balans på enheten där båda avdelningarna har höjt sin beläggning markant. Efter flera år av underskott redovisas Hagen ett betydande positivt ekonomiskt resultat. Lilla Torp Lilla Torps uppdrag innefattar jour, akut, behandling och utredning riktade till ungdomar 12-21 år. Vid enheten finns även en pedagogisk verksamhet. Under året har 219 ungdomar varit inskrivna på Lilla Torp vilket är en ökning med 24 individer eller 12 procent jämfört med 2009. Den stora genomströmningen av ungdomar kräver en tydlig struktur för att tillgodose ett gott omhändertagande med lyhördhet inför både ungdomar och Socialtjänstens behov. Enheten har fortsatt att målmedvetet arbeta för att förbättra samverkan intern och externt och får mycket goda omdömen i kundenkäten. Enheten redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. Lillgården Lillgården tar emot ungdomar för längre tids behandling och är en mycket efterfrågad enhet. Lillgården arbetar individuellt med familjearbete och att få ungdomar delaktiga i sin behandling. Lillgården har tillgång till en psykiaterkonsult. Ett samarbete finns mellan Lillgården, Delsjötorp och Resursteamet som innebär att fler och flexiblare insatser kan erbjudas. Lillgården har med sin goda efterfrågan en stabil ekonomi men har genom sina få platser, 5 stycken, en sårbarhet. Samarbetet med andra enheter minskar denna sårbarhet. Ramnås Ramnås behandlingshem som ligger i Borås tar emot ungdomar i åldrarna 13-20 år. Ramnås är en av tre institutioner som arbetar enligt MSMT. Ramnås är den enhet som främst utvecklat familjearbetet. Detta har bland annat skett genom systematisk kompetensutveckling och genomtänkt organisering av arbetet innefattande tydliga roller med spetskompetens. Ramnås som haft hög efterfrågan och beläggning har under året ansökt om utökat antal platser. Ramnås redovisar ett större ekonomiskt överskott. Tallbacken Tallbacken är en behandlingsverksamhet i Skövde och vänder sig enbart till flickor. Tallbacken består av ett behandlingshem med 7 platser och en lägenhetsverksamhet. Tallbacken arbetar med MBT ( mentaliseringsbaserad terapi). Målgruppen har i regel en komplex problematik med behov av individanpassad behandling. Tallbacken har god efterfrågan och 2010 var ett bra verksamhetsår för enheten som också gjorde ett gott ekonomiskt resultat. Snäppan Snäppan är en liten behandlingsenhet med 4 platser belägen i Trollhättan. Snäppan har successivt förändrat sin målgrupp och arbetar idag med ungdomar som har en psykiatrisk problematik. Snäppan har ett nära samarbete med barnpsykiatrin och kan sägas vara specialiserade på sin målgrupp. Verksamheten kommer att utökas till 6 platser i och med att verksamheten får nya lokaler. Snäppan har tillgång till skola, Snäppanklassen, som Trollhättans kommun är huvudman för. Snäppan har 2010 periodvis haft en dålig beläggning vilket resulterat i ett underskott för 2010. 13
14 Sparregården Sparregården består av en kollektiv boendeenhet med 6 platser och en lägenhets- och öppenvårdsverksamhet, Ovandalen. Sparregården tar emot både utrednings- och behandlingsuppdrag. En egen skola finns knuten till verksamheten och huvudman för skolan är Vänersborgs kommun. Sparregården har ett nära samarbete med barnpsykiatrin. Under 2010 har Sparregården bytt ledning. Verksamheten gjorde 2010 ett ekonomiskt överskott Vilgot Vilgot, i Skara kommun, är en akut- och utredningsenhet som tar emot ungdomar i åldrarna 12-18 år. Enheten har 5 platser och arbetar ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv med miljöterapi som bas. ADAD kartläggning genomförs genomgående. Under de senaste åren har det systemiska arbetet utvecklats genom riktade utbildningsinsatser. Under 2010 har kompetens tillförts gällande kris- och trauma och psykisk ohälsa. Under 2010 har man tagit emot 55 ungdomar. Av dessa var 40 procent utredningsuppdrag. Vilgot har under året haft en hög och jämn beläggning och redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. Det kommande året Arbetet med att utveckla familjearbetet kommer att fortsätta liksom ESTER projektet. Vidare kommer en gemensam utbildning ur utvecklingspsykologiskt perspektiv att genomförs. Ett annat centralt utvecklingsområde är skolan. Bo Vinnerljungs forskning visar att en genomförd skolgång är en betydande skyddsfaktor ur ett längre perspektiv för utsatta barn. En viktig uppgift för ungdomsenheterna och bolaget i stort är därför att utveckla metoder och strukturer som stärker ungdomarna i skolarbetet. Då andelen asylsökande ungdomar som vistas i länet ökar och nya boendeenheter öppnas pågår även diskussioner om utveckling av verksamhet som tar emot ensamkommande ungdomar i behov av behandlingsinsatser. l Fler borde stödja institutionsvården Eriksdal var från början ett utslussningshem i första hand för flickor som var färdigbehandlade på Tallbackens behandlingshem, men som behövde fortsatt stöd. Enheten låg i Skövde, men flyttade till Värsås och blev efter en tid ett eget behandlingshem. Det är lite speciellt att det bara är flickor här, många av dem har varit utsatta på något sätt, men på Eriksdal ska de kunna känna sig trygga. Tidigare har flickor och pojkar agerat olika när de har mått dåligt, men nu har flickornas sätt att visa sitt illamående blivit alltmer likt pojkarnas, säger Amy Gullberg, biträdande enhetschef på Eriksdals flickhem. De flesta flickor som kommer till Eriksdal har varit placerade tidigare, ofta både i familjehem och på institutioner. De sista två åren har vi sett att yngre tjejer har en alltmer omfattande problematik, de har ofta samma svårigheter som de lite äldre. Detta gör att flickorna behöver stanna i behandling under en längre tid för att en förändring ska kunna bli möjlig. De intervjuer som görs ett år efter utskrivning visar på positiva förändringar för de flickor som varit i behandling under en längre period. Våra flickor saknar en grundtrygghet och de ser nog vår värld som mer skrämmande än sin egen, som är mer hemtam. Många av flickorna har inte gått i skolan på flera år, de har misslyckats även där, de behöver mycket stöd och uppmuntran för att våga komma tillbaka till skolan och få lust att lära, säger Amy. Flickorna saknar ofta erfarenhet av tillitsfulla relationer när de kommer till Eriksdal. De har flyttat än hit och än dit och har flera misslyckanden bakom sig. De flesta har blivit sexuellt utnyttjade någon gång, om inte av närstående så av andra. Vi får brottas mycket med att de ska kunna lita på oss, men ofta säger de att de har fått större tillit till vuxna efter att de har bott hos oss. Många flickor har inga föräldrar att flytta tillbaka till, bristerna i hemmiljön är ofta för omfattande och det brukar bli en helt ny lösning när de ska lämna oss, säger Birgitta Dahlqvist. Ofta uppfattas institutionsvård som ett dåligt alternativ av både allmänhet och av andra myndigheter. Amy säger att hon blir ledsen när hon hör polisen eller rättsväsendet, skolan eller sjukvården som säger ungefär, stackars dig som får bo på institution. Jag skulle vilja ha stödet utifrån från någon som säger, wow, vilken tur du har som får all den här hjälpen, att samhället vill satsa på dig. Jag hörde en advokat en gång som suckade till sin klient att de blev institution för henne. Hon skulle ha behövt höra att hon hade tur som fick komma till en institution med vuxna människor som kunde hjälpa henne vidare i livet. l Birgitta Dahlqvist och Amy Gullberg, Eriksdal.
Missbrukarvård Gryning har tre verksamheter som är inriktade på insatser för missbrukare. Två av dessa erbjuder boende, Strandgården som endast tar emot kvinnor och Lärjeholm som är ett utrednings- och motivationshem för både kvinnor och män. Götateamet arbetar med hemmabaserad öppenvård för unga vuxna16-25 år.. Antal Antal Omsättning Omsättning Resultat Resultat Enhet Ort tjänster inskrivna 2010 2009 2010 2009 Strandgården Ljungskile 10,7 31 5 084 6 397-2 149-1 527 Lärjeholm Göteborg 10,25 33 8 841 8 373 547 800 Götateamet Göteborg 4,5 26 3 481 3 220 719 352 TOTALT 25,45 90 17 406 17 990-884 -375 Ekonomiskt resultat Enheterna inom missbrukarvården uppvisar tillsammans ett underskott om -876 tkr (-375 tkr). Götateamet och Lärjeholm uppvisar positiva resultat medan Strandgården redovisar ett omfattande underskott om -2 145 tkr. Verksamhetens intäkter var 2 920 tkr (2001 tkr) lägre än budget medan kostnaderna underskred budget med 732 tkr. Kraftfulla åtgärder har vidtagits på Strandgården som på kostnadssidan inte slagit igenom fullt ut. Götateamet är en av Göteborgs stad abonnerad verksamhet. Viss försäljning av platser utanför abonnemanget skall numera ske. 2011 var Götateamets första år som delvis intäktsfinansierad. Lärjeholm har också ett abonnemangsavtal men har möjlighet att sälja vissa platser. Verksamheten vid Strandgården är helt intäktsfinansierad. Strandgården har ramavtal med ett stort antal kommuner och organisationer inom och utom länet, men saknar avtal med Göteborgs upphandlingsbolag. Metod- och verksamhetsutveckling Götateamet startade 2007 och bedriver hemmabaserad öppenvård för unga som nyligen genomgått avgiftning inom sjukvården. En presentation av en utvärdering, Brobryggare i frontlinjen, från FoU i Väst har skett. En slutsats i rapporten är att Götateamet lyckats utarbeta en arbetsmodell som präglas av professionalitet, har hög grad av forskningsanknytning samt i stor utsträckning motsvarar krav och förväntningar från i stort sett samtliga involverade aktörer. Götateamet riktar sig även till Göteborgs kranskommuner och har under 2010 utökat sina lokaler och har nu tillgäng till rum på Östra sjukhuset och i anslutning till Mini-Maria som drivs av sociala resursnämnden i Göteborg. Lärjeholm har en överenskommelse med Sociala Resursnämnden att inrikta sig på att emot kvinnor för utredning och motivation. Möjligheten att knyta familjehem till enheten för de unga kvinnorna har undersökts men lades på framtiden då efterfrågan var låg och det rådde osäkerhet om kommunernas intresse. Lärjeholm tog under 2009 fram metoder för att arbeta mer med öppenvårdsbehandling i fokus i utrednings- och motivationsarbete. Detta har fotsatt under 2010 och det har resulterat i att fler fortsätter i behandling i öppna former. Strandgården har fortsatt haft stora bekymmer ekonomiskt. Verksamheten har reducerats från 13 till 11 platser och antalet anställda har minskat. Under större delen av året har enheten haft en tillfällig ledningsorganisation. Efter utredning under hösten beslutades om en gemensam ledningsorganisation för missbrukarenheterna inom Gryning. Grynings missbrukarenheter har en viktig roll som kunskapsförmedlare både externt och internt. Målet har omsatts i praktiken genom telefonrådgivning, familjearbete i öppenvård, drogkonsult och droganalyser. Kvalitet och resultat Samtliga verksamheter har blivit godkända eller väl godkända vid Socialstyrelsens tillsynsbesök. Socialstyrelsen skriver i tillsynsbeslut att bl.a. Strandgården bedriver en välutvecklad och god verksamhet där insatserna och utredningsarbetet bygger på evidens och ett långsiktigt förhållningssätt gentemot klienterna. Under översynsarbete har kvalitetsbrister uppmärksam- 15
mats på Strandgården. Bristerna har i första hand varit i förhållande till kund och ej klient. Som ett led i att säkra och höja kvalitet på bl.a Strandgården har en ny roll som behandlingschef tillkommit i den nya gemensamma ledningsorganisationen för missbrukarvården. Tyvärr har det turbulenta året för främst Strandgården berört de andra enheterna och deras kvalitetsarbete. Arbetet med främst nöjdkundenkäter har blivit eftersatt och svarsfrekvensen varierar på missbrukarenheterna mellan 7 procent och 82 procent. Materialet är för litet för att slutsatser skall kunna dras. En undersökning utförd av skandinavisk sjukvårdsinformation ger ett gott medelbetyg för Strandgården, i snitt 7,9 på 10 frågor. Samtliga tillfrågade skulle rekommendera placering i liknande ärende. Strandgården och Lärjeholm använder DOK (Dokumentationssystem inom ungdoms- och missbrukarvården) som uppföljningsinstrument. DOK ger enheterna värdefull information som används i utrednings- och behandlingsarbetet. Under 2010 har de två enheterna gjort totalt 64 (55) inskrivningsintervjuer. Antalet utskrivningsintervjuer var 51 (49). Endast Strandgården genomför uppföljningsintervjuer som 2010 var 6 stycken (11). Av intervjuerna på Lärjeholm framgår att s.k. internetdroger används. Detta är en ny typ av droger med avseende på distribution och legalitet, dessa droger finns ofta en kort tid, sedan blir de narkotikaklassade eller klassade som hälsofarlig produkt. Då försvinner de för att lätt modifierade dyka upp under annat namn, då utan narkotikaklassning. ENHETSPRESENTATIONER Strandgården Strandgården bedriver behandling för kvinnor med beroendeproblematik. Strandgården erbjuder dygnetruntbehandling, återfallsprevention, anhörigsamtal och eftervårdsarbete. Strandgården arbetar bl.a med CRA (Community Reinforcement Approach) som har en kognitiv inriktning. I huvudsak går metoden ut på att identifiera utlösare till missbruk och hitta förstärkare till drogfrihet. Verksamheten har varit under förändring och från och med 2011 är ledningsorganisationen ny. Strandgården har under 2010, till följd av låg efterfrågan och beläggning, genomfört besparingar samt reducerat antalet tjänster och platser. Beläggningsmässigt har andra halvåret 2010 dock varit positivt. Strandgården gör ett större underskott för 2010. Lärjeholm Lärjeholm är ett utrednings- och motivationshem för narkotikamissbrukare i åldern 18-25. Lärjeholm är beläget i utkanten av Göteborg. Lärjeholms uppdrag är att utreda, motivera och slussa till fortsatt vård och behandling. Göteborgs stad abonnerar på platser på Lärjeholm men intag sker också utanför abonnemanget. Lärjeholm har spetskompetens i drogkunskap och i matchning till fortsatt behandling. Ledningen från Lärjeholm har fungerat som tillfällig ledning för Strandgården under stora delar av 2010. Lärjeholm har fungerat väl under året och gör ett mindre överskott. Götateamet Götateamet drivs på uppdrag av Göteborgs Stad och arbetar med unga vuxna 16-21 år och deras familjer i öppenvård. Teamet arbetar hemmabaserat med unga, avgiftade missbrukare. Götateamet erbjuder en hög tillgänglighet med väl utvecklad metodik som har en hög grad av forskningsanknytning. Verksamheten arbetar nära sjukvårdens avgiftningsenhet för unga vuxna. Götateamets ekonomiska resultat för 2010 var ett mindre överskott. DET KOMMANDE ÅRET Den översyn som inleddes 2009 ledde fram till ett förslag om en ny gemensam ledningsorganisation för missbrukarenheterna, vilket godkänts av Socialstyrelsen. Mycket positivt har framkommit, verksamheterna har fått bekräftat att man arbetar rätt i förhållande till nationella riktlinjer och använder kvalitetsgranskade metoder med forskningsanknytning. Det interna samarbetet har tagit fart vilket inneburit att specialistkompetens spridits till samtliga enheter och ett gemensamt marknadsföringsarbete har startat. Under 2011 får den nya ledningsorganisationen möjlighet att arbeta med sitt uppdrag under mer normala förhållanden. Kund och klientresultat behöver förbättras. Den nationella utredningen om ansvaret för missbrukarvården kommer att presenteras under 2011. Utfallet av detta arbete följs av verksamheten. l 16
Öppenvård och lägenhetsboende Under rubriken öppenvård och lägenhetsboende redovisas i år sex enheter. Av dessa är MSTteamen och Familjeteamet renodlade öppenvårdsverksamheter. Skyddsboendet har ett brett utbud med allt från öppenvårdsinsatser, lägenhetsboende, en mindre kollektiv boendeenhet samt platser i familjehem/jourfamiljer. Resursteamen tillhandahåller boende med viss tillsyn samt annan öppenvård. Psykologenheten drivs på abonnemang av ett antal verksamheter inom Gryning. Öppenvård och lägenhetsboende utgör även en del av utbudet på många av Grynings institutioner. Dessa insatser redovisas då ihop med respektive institution. Antal Antal Omsättning Omsättning Resultat Resultat Enhet Ort tjänster inskrivna 2010 2009 2010 2009 Familjeteamet Lidköping 2 57 1 255 1 321-82 67 MST Göteborg Göteborg 5,25 25 4 073 3 876 35 30 MST Vänern Vänersborg 4,25 33 3 889 3 766 410 123 Skyddsboendet Göteborg 23,3 220 45 351 31 199 6 169 2 543 Resursteamen Göteborg/Alingsås 9 34 7 493 5 745 411-1 048 TOTALT 43,8 369 62 061 45 907 6 943 1 715 Nätverksmöten för öppenvårdare i Gryning finns där ett antal enheter deltar. Resursteamet har under 2010 haft en ökad efterfrågan och beläggning. Den ökade efterfrågan har varit både på familjeuppdrag och boendelösningar. Resursteamet satsar 2011 på intern marknadsföring i syfte att bidra till att vårdflätor skapas och erbjuds kommuner. Familjeteamet har en tydlig profil och arbetar aktivt med att vara ett komplement till kommunernas hemmaplanslösningar. Skyddsboendet har en unik profil och en särställning i landet genom sin storlek och erfarenhet att arbeta med hedersrelaterade frågor. Skyddsboendet har satsat på metodutveckling och använder manualer i familjearbeter och för att bedöma hot, våld och risk. Efterfrågan på föreläsnings- och utbildningsinsatser från Skyddsboendet har varit stor 2010. Efterfrågan på insatser för enskilda har ökat. Under 2010 har verksamheten etablerat en egen boenderesurs. MST-teamens arbete är evidensbaserat och har en egen metod och profil. Ett särskilt arbete har genomförts 2010 för att öka efterfrågan på MST-insatser i Göteborgsteamet. Under 2010 har försäljningen ökat. Ekonomiskt resultat Det sammantagna resultatet för ovanstående enheter uppgår till 6 949 tkr. De två MST-teamen tillsammans gjorde ett överskott med 445 tkr. Båda teamen är abonnemangsfinansierade. Skyddsboendet har gjort ett överskott med 6 169 tkr. Resursteamet är den verksamhet som under 2009 och halva 2010 haft dålig beläggning och låga intäkter. 2009 blev det ett underskott med -1 048 tkr men under hösten 2010 vände beläggningen och Resursteamet lyckades uppvisa ett överskott om 411 tkr. Metod- och verksamhetsutveckling Ett mål för Gryning har varit att öppenvården skulle ges en mer tydlig och mer profilerad roll i organisationen och gentemot kunderna. Verksamheterna inom öppenvården är till sin karaktär olika och varje enhet har sin profil. Kvalitet och resultat Kvalitets- och resultatjämförelser över tid och mellan år kan inte göras då sammansättningen av verksamheter inom gruppen förändrats. Antalet ärenden i de aktuella enheterna (exkl Skyddsboendet) är i nivå med 2009. Antalet ärenden inom Skyddsboendet har dock ökat kraftigt till 220 stycken 2010. Detta återspeglas i Skyddsboendets omsättning och resultat. Antalet inkomna nöjdkundenkäter är 65 stycken vilket är en minskning från 2009. Kunderna är nöjda med 17
18 Grynings öppenvårdsenheter en genomsnittlig kundtillfredsställelse är 9,2 vilket är en ökning från 2009. Av de som besvarat enkäten kan 100 procent tänka sig att använda enheten igen. MST- teamen har i samverkan med MST services i USA en kontinuerlig uppföljning av resultat och insatser varje månad. Båda teamen ligger väl till i poängberäkningarna. ENHETSPRESENTATIONER Grynings Familjeteam i Skaraborg Familjeteamet erbjuder öppenvårdsinsatser för familjer med barn samt ungdomar. Efterfrågan var relativt hög under det första halvåret men betydligt lägre under hösten. Antalet genomförda uppdrag har ökat men utvecklingen avseende enhetens omsättning är ändå negativ både jämfört med budget och föregående år. Liksom tidigare har merparten av ärendena rört uppdrag från Lidköpings kommun. Med anledning av den lägre prestationen kommer Familjeteamet under 2011 arbeta med att utveckla och bredda verksamhetens utbud samt söka samarbete med uppdragsgivare från fler kommuner. Enheten uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat. MST Hisingen/Väster Teamet arbetar på uppdrag av 11 stadsdelar belägna på Hisingen och Västra Göteborg. Kvalitetsrapporterna visar att enheten håller en jämn och hög kvalitet. Efterfrågan från stadsdelarna har dock periodvis varit för låg vilket gjort att man inte lyckats nå upp till avtalat antal ärenden. Under hösten har kontakterna med de enskilda socialkontoren systematiserats för att tydligare och synliggöra MST som en möjlig insats. Det har lett till att efterfrågan och antal ärenden ökat markant. Teamet har under 2010 påbörjat arbete med 30 nya familjer vilket är en förbättring jämfört med 2009. MST Vänern MST Vänern arbetar på uppdrag av fyra kommuner: Orust, Vänersborg, Mellerud och Lidköping. Teamet som startade 2005 har under det gångna året en haft jämn efterfrågan med undantag av kortare svacka under hösten. Under 2010 har kompetenshöjande fortbildning inom funktionsnedsättningsområdet genomförts i teamet. Samarbetet med kommunernas socialtjänst är väl organiserat och utvecklat vilket resulterat i höga värden i kundenkäten. Kvalitetsuppföljningen visar god modelltrogenhet och behandlingsresultat. Teamet håller en hög och jämn nivå och har under året arbetat med 33 familjer. Skyddsboendet Skyddsboendets uppdrag är att tillförsäkra ungdomar och familjer ett tryggt och säkert boende med god omvårdnad och tillgång till behandlingsinsatser samt vara ett bollplank för socialtjänst och andra myndigheter i ärenden rörande hedersrelaterat förtryck och våld. Verksamheten har flera verksamhetsdelar som lägenhetsboende, kollektivt boende, familjehem, familjearbete och tillgång till behandlingshemsplatser. Verksamheten har under 2010 fortsatt att expandera vad gäller antalet ärenden och antalet anställda. Under 2010 har verksamheten vidareutvecklat sitt kollektiva boende och verksamheten har utökats. Stora utbildningsinsatser har genomförts på uppdrag av kommuner, organisationer och myndigheter. Verksamheten under 2010 har gett ett större ekonomiskt överskott vilket främst går att hänföra till att Skyddsboendet i förhållande till budget producerat avsevärt fler insatser. Resursteamet Resursteamet består av två team som är lokaliserade i Göteborg respektive Alingsås. Resursteamet erbjuder öppenvård för ungdomar 13-25 år och deras familjer. Teamet arbetar med hembaserat familjearbete, träningslägenheter, kvalificerat kontaktmannaskap samt med praktikplatser. Hembaserat familjearbete kan även erbjudas i familjehem. Insatsen anpassas utifrån de aktuella behoven. Verksamheten tar också eftervårdsuppdrag. Resursteamet hade ett svagt år 2009 och under 2010 har verksamhetens efterfrågan ökat och året blev positivt ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Psykologenheten Psykologenheten består av två psykologer som arbetar på uppdrag av enheter i Gryning. Uppdragsgivande enheter har ingått abonnemangsavtal med psykologenheten. I mån av möjlighet kan psykologenheten även ta uppdrag från andra verksamheter inom bolaget. From 2010 utgör psykologenheten en egen enhet. Psykologerna genomför psykologutredningar, har kliniska samtal samt deltar i gemensamma planeringar med socialtjänsten. Psykologerna arbetar också personalorienterat men inte inom arbetsmiljöområdet. Psykologfunktionen har under 2010 ökat antalet uppdrag. DET KOMMANDE ÅRET Det är svårt att göra en generell bedömning av öppenvårdsenheternas utveckling, då de har olika inriktning. Flera av enheterna har haft låg efterfrågan de senaste åren. Det förefaller dock som efterfrågan nu ökat. För öppenvårdsenheterna är det interna samarbetet och den interna marknadsföringen viktig och avgörande för hur flexibla behandlingslösningar som Gryning kan erbjuda sina kunder. l
Skyddsboendet har brutit ny mark Mordet på Fadime Sahindal i januari 2002 satte igång en debatt om hedersrelaterat våld. Hon hade några månader tidigare hållit ett känsloladdat tal i riksdagen om kvinnors utsatthet och vad hedersförtryck innebär. Efter mordet satsade dåvarande integrationsministern Mona Sahlin 180 miljoner kronor för att bygga upp verksamheter så att det här inte skulle hända igen. En del av pengarna gick till Västra Götalands län och eftersom Gryning redan hade goda kontakter ute i kommunerna fick vi uppdraget att ordna ett skyddsboende. Catarina och ytterligare en person anställdes 2004 av Gryning för att starta upp Skyddsboendet. Idag har Skyddsboendet trettio årsarbetare och tjugotvå familjehem ute i landet samt över 120 klienter. Jag började engagera mig i mångkulturella frågor när jag jobbade i Bergsjön och Tynnered när jag insåg att vårt västerländska arbetssätt har brister och att gruppens behov är helt annorlunda. De söker inte hjälp i det offentliga utan håller det inom familjen, det blev en utmaning och jag älskar utmaningar, säger Catarina. Under de sju år som gått har verksamheten utvecklats och växt kontinuerligt. Först inriktades hjälpen bara mot de placerade, men efter ett tag upptäckte vi att många inte klarar hålla sitt skydd utan började återvända hem. Då blev även familjearbetet en viktig del, att förändra attityder och försöka hitta en fungerande relation. Vi jobbar alltid utifrån vad den placerade vill och det är inte alltid att de vill komma hem, men ändå vill de ha en relation till familjen och då blir det också vår målsättning. Det finns inte så mycket forskning kring detta utan vi har Catarina Berntsson var med och startade Skyddsboendet 2004. fått lära oss efter hand utifrån egna erfarenheter, learning by doing, och idag är vår kompetens väldigt efterfrågad. Den vanligaste orsaken till att någon blir placerad hos Skyddsboendet är att man inte får välja sin kärlekspartner och det kan lika gärna drabba pojkar, åtminstone när det gäller giftermål. Vi har också haft pojkar som kommit till oss för att de inte vill inordna sig i det system som förväntas av dem. I många av de här familjerna finns det starka förväntningar på hur en man ska vara och de ställer inte upp på det, säger Catarina. Hedersförtryck är en fråga som handlar om väldigt starka krafter, det är en hel värdegrund som ifrågasätts och det finns tunga skäl till att maktstrukturerna upprätthålls i de här samhällena. Det handlar absolut om liv eller död för flera av de som bor hos oss. Om man förväntar sig att en människa som kommer till Sverige ska ändra på sig bara för att de finns här så blir det svårt att mötas. Jag skulle önska att det fanns en större uthållighet hos beslutsfattare, en mer ekonomisk uthållighet när någon tvingas lämna sin familj. Det tar tid att skapa ett nytt och tryggt liv. Den största framgångsfaktorn vi har sett är känslan av hopp och trygghet. Catarina känner att hon aldrig tidigare har fått jobba så mycket med sig själv och ifrågasätta vad hon tycker eftersom hon möter så annorlunda synsätt. Jag skulle vilja säga att det är en ära att få jobba med det här, det är en personlig utveckling för alla, en once in a lifetime -chans och jag tror att alla som bor hos oss känner det engagemanget, att det här är på riktigt. l 19
20 LSS-boende I bolaget finns två boendeenheter som riktar sig till ungdomar med funktionsnedsättning med behov av stöd enligt LSS, Kinnegatans träningsboende i Lidköping och Claesborgs ungdomsboende i Skövde. Claesborg riktar sig enbart till pojkar i åldrarna 11-18 år medan Kinnegatan tar emot lite äldre ungdomar av båda könen i åldrarna 16-21 år. Antal Antal Omsättning Omsättning Resultat Resultat Enhet Ort tjänster inskrivna 2010 2009 2010 2009 Claesborg Skövde 10 8 8 434 8 020 1 064 590 Kinnegatan Lidköping 10,06 5 4 314 7 400-1 858 740 TOTALT 20,06 13 12 748 15 420-795 1 330 Ekonomiskt resultat LSS enheterna gör ett negativt resultat med -795 tkr. Claesborg som har haft full beläggning under i stort sett hela året gör ett positivt ekonomiskt resultat medan Kinnegatan redovisar ett negativt resultat med -1 858 tkr. Merparten av underskottet uppstod under det första halvåret då efterfrågan på platser minskade. Verksamheterna är små och har båda fem platser vardera samtidigt som målgruppen kräver hög personaltäthet vilket innebär att enheterna blir ekonomisk sårbara vid svackor. Metod- och verksamhetsutveckling Enheterna har under året fortsatt att utveckla personalens kompetens inom funktionshinderområdet. Några områden som särkilt fokuserats är utveckling av vardagspedagogik och visuella metoder. Vidare har man deltagit i mässor och konferenser och själva arrangerat föreläsningar riktade till kommunala verksamheter i marknadsföringssyfte. Samverkan har skett med intresseorganisationer, bl.a. Föreningen Autism. Kvalitet och resultat Till de två enheterna har det totalt inkommit 3 svar på kundenkäterna. Orsaken till de fåtaliga svaren är att få ungdomar skrivits ut under året. Det genomsnittliga resultatet 9,3 på en tiogradig skala pekar på i hög grad nöjda kunder. Under året har implementering av ett självskattningsinstrument, EVIDUR påbörjats vid enheterna. Båda verksamheterna fick goda omdömen vid Socialstyrelsens tillsynsbesök som genomfördes under hösten. ENHETSBESKRIVNING Kinnegatan Kinnegatan i Lidköping är ett träningsboende enligt LSS där ungdomarna har egen lägenhet med tillgång till personal dygnet runt. Boendet har 5 platser och har som målgrupp ungdomar i åldrarna 16-21 år inom autismspektrumområdet. Enheten har ett väl utvecklat samarbete med gymnasieskolan i kommunen. Beläggningen har sedan starten 2007 varit ojämn med skiftande ekonomiskt resultat som följd. Under det gångna året har man arbetat med marknadsföring och bland annat arrangerat ett antal föreläsningar inom funktionshinderområdet i samverkan med Claesborg. Föregående år redovisades ett positivt ekonomiskt resultat medan 2010 resulterat i ett större underskott. En översyn av verksamheten kommer att genomföras under våren 2011. Claesborg Claesborg i Skövde, vänder sig till pojkar 11-18 år med neuropsykiatriska funktionshinder. De boende kan erbjudas undervisning vid en liten närliggande friskola. I juli 2009 ändrades enhetens tillstånd från HVB till särskilt boende enligt LSS. Verksamheten har under året målmedvetet arbetat för att utveckla och anpassa metoder och verksamhet i samklang med lagstiftningens mål. Vidare har man tillsammans med Kinnegatan och Föreningen Autism ordnat ett antal föreläsningar inom Funktionshinderområdet i marknadsföringssyfte. Claesborg har under året haft 99 procentig beläggning och redovisar för andra året i rad ett betydande ekonomiskt överskott. DET KOMMANDE ÅRET En översyn av Kinnegatans verksamhet kommer att genomföras i syfte att utreda möjligheterna att bredda enhetens utbud och därmed minska den ekonomiska sårbarheten. De redan pågående insatserna för att marknadsföra enheterna fortsätter och intensifieras under 2011. Ett arbete kommer vidare att påbörjas för att förbättra möjligheterna att erbjuda sysselsättnings- och utbildningsalternativ. Diskussionerna kring den fortsatta utvecklingen av LSS området inom bolaget kommer att fortgå. Möjligheten att bredda och utöka verksamheten hänger samman med utvecklingen av befintlig verksamhet. l