Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat de ryska marknaderna och minskat trycket på statsfinanserna. Låga kostnader för internationella investeringar har stimulerat inflödet av utländskt kapital, vilket förbättrat likviditetssituationen. En expansiv penning- och finanspolitik minskar effekterna av nedgången av ekonomin, men innebär också nya risker. Det växande budgetunderskottet kommer att vara svårt att vända och den inhemska efterfrågan kommer att hämmas av företagens svaga balansräkningar, ökad arbetslöshet, lägre reallöner och en fortsatt svag finanssektor. Vi höjer dock våra tillväxtprognoser för 2010 till 4,3 % från 1,5 % mot bakgrund av ett stigande oljepris, ett omslag av lagercykeln och de ekonomiska stimulanspaketen. De högre tillväxtsiffrorna beror till stor del på det djupa fallet under. För 2011 förväntar vi att ekonomin växer med 4,5 %, till största delen som följd av ett fortsatt högt oljepris. Återhämtningen kommer att ta tid om inte omfattande reformer genomförs för att minska obalanserna i den finansiella sektorn och, på medellång sikt, öka konkurrenskraften och produktiviteten i den ryska ekonomin. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1028 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 1588. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478, ISSN 1103-4897
Externt kapitalinflöde underlättar återhämtningen Den förbättrade världsekonomin har bromsat den ekonomiska nedgången i Ryssland. Ett stigande oljepris leder till ett ökat inflöde av utländsk valuta och minskar Rysslands budget- och bytesbalansunderskott. Den utländska efterfrågan gynnar inte bara oljeindustrin, utan även exporten av maskiner och utrustning har nått nivåer som inte noterats sedan mitten av. Dessutom har stabiliseringen på de ryska marknaderna, tillsammans med en ökad riskaptit och lägre upplåningskostnader, lett till stigande investeringar i ryska tillgångar, minskande utländsk skuldbörda och stärkt valuta. Oljerelaterade transaktioner, 2005 20000 15000 10000 5000 0 jan/05 Oljeexport (milj. USD) Oljepris (USD per fat, högerskala) Oljeproduktion (jan 2006=100, högerskala) Källa: Rosstat maj/05 sep/05 jan/06 maj/06 sep/06 jan/07 maj/07 sep/07 jan/08 maj/08 sep/08 jan/09 maj/09 sep/09 140 120 100 80 60 40 20 Nedgången i den realekonomiska tillväxten bromsades under det tredje kvartalet och beräknas bli -8,9 % på årsbasis i jämförelse med -10,9 % under det andra kvartalet. Investeringarna är den komponent som bidragit mest negativt men även exporten minskade kraftigt i början den ekonomiska nedgången. Konsumtionen har klarat sig bättre men har också dragit ned tillväxten i jämförelse med, då konsumtionen bidrog positivt till BNP med ca 5 procentenheter. Positiv utveckling av världsekonomin ger draghjälp Det kraftiga fallet i BNP minskade under tredje kvartalet Tillväxtens sammansättning, 2007 (årliga tillväxttal) 30 20 10 8 7.7 9 8.7 7.5 6 1.2 0-10 -20-30 -9.8-10.9-8.9-40 2007 Q2 2007 Q3 2007 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 BNP Investeringar Export Konsumtion Import Källa: Rosstat 2 Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 december
Den ekonomiska politiken ger draghjälp, men utmaningarna kvarstår Efter att ha bedrivit en stram ekonomisk politik under början av, har den ryska regeringen nu börjat expandera. Under krisens inledning och när rubeln tilläts depreciera inleddes en period med en stram penning- och finanspolitik. Detta bidrog till att bruttonationalprodukten föll kraftigt under. Sedan dess har vi sett stora förändringar i den ekonomiska politiken. Penningpolitiken har svängt och finanspolitiken är nu expansiv, vilket också innebär nya utmaningar. Med oron för en starkare rubel och allteftersom inflationen faller, har den ryska centralbanken fortsatt sänka styrräntan. Styrräntan har minskat från 13 % under första kvartalet till 9 % i november, och rubelns riktkurs har stramats åt till 35-38 mot korgen av dollar (55 %) och euro (45 %) i jämförelse med bandet 26-41 som fastställdes under januari. Det har också förekommit spekulationer om åtgärder för att minska inflödet av kapital, i linje med vad Brasilien gjorde tidigare i höstas. Centralbankens styrränta är fortfarande inte marknadsstyrande och låneräntorna ligger på betydligt högre nivåer. Detta dämpar de direkta effekterna av penningpolitiken på kreditvolymerna i den ryska ekonomin. Dessutom har utlåningen till den privata sektorn sjunkit kraftigt under och lånen till hushållen har minskat sedan juli. Detta indikerar att det stora inflödet av utländskt kapital fortfarande inte leder till ökade investeringar, utan istället hamnar på aktiemarknaden. Aktiemarknaden, räknat i dollar, har stigit med över 100 % under. Den ekonomiska politiken är nu expansiv En starkare rubel oroar myndigheterna Den expansiva penningpolitiken har inte ännu fått effekt på kreditmarknaden Kreditmarknaden, 2007 Årlig förändring i % 7 6 5 4 3 2 - -2 dec/07 feb/08 apr/08 Lån till hushåll Lån till statliga företag Källa: Rysslands centralbank jun/08 aug/08 okt/08 dec/08 feb/09 apr/09 jun/09 Lån till företag aug/09 okt/09 Styrränta (högerskala) 14.0 12.0 8.0 6.0 4.0 Procent Finanspolitiken är expansiv och stimulerar ekonomin. Budgetbalansen förväntas av regeringen gå från ett överskott på 6,2 % av BNP under 2007 till ett underskott på 6,8 % av BNP under 2010 (motsvarande siffror om oljeintäkterna undantas är -4,9 % av BNP under 2007 i jämförelse med -14.2 % av BNP under 2010). De statliga stimulansåtgärderna utgörs främst av strukturella utgiftsökningar, som t ex högre pensioner, och av direkt Ökad obalans i statsfinanserna ger instabilitet Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 december 3
eller indirekt stöd till privata företag. Detta leder antingen till ineffektivitet eller till utgiftsnivåer som är svåra att minska när ekonomin vänder uppåt igen. Det är således troligt att de strukturella obalanserna kommer att växa på medellång sikt, vilket riskerar att hämma tillväxten i den privata sektorn. På medellång sikt riskerar de statliga reserverna att dräneras. Enligt regeringens bedömningar kommer Reservfonden, en av två statliga sparfonder, redan under 2010 att vara tömd, i jämförelse med en storlek på 10,3 % av BNP i slutet av. Den Nationella Välfärdsfonden beräknas minska till 2,0 % av BNP, jämfört med 6,6 % under. 1 Detta baseras på regeringens bedömning att oljepriset kommer att vara 60 USD per fat under 2010 och 70 USD per fat under 2011. Med ett högre oljepris blir trycket på sparfonderna lägre. Den avgörande faktorn som bestämmer finanspolitikens stabilitet är oljepriset. Minskade reserver kommer att öka den statliga upplåningen Statens finanser och reserver (% av BNP) 15.0 5.0-5.0 - -15.0-2 2010 2011 2012 Reservfonden Välfärdsfonden Budgetbalans Budgetbalans (icke-olja) Källa: Rysslands finansdepartement Den inhemska efterfrågan är den svaga länken Hushållen har fått det bättre sedan mitten av. Även om arbetsmarknadsstatistiken är osäker förefaller arbetslösheten sjunka. Arbetslöshetsnivån uppges ha minskat från 9,2 % under första kvartalet till 7,6 % under det tredje kvartalet och de innestående lönerna har minskat från 8,8 miljarder rubel i maj till 5,1 miljarder rubel under september. Regeringen har höjt arbetslöshetsersättningen och lanserat nya arbetsmarknadsåtgärder, vilket tillsammans med höjda pensioner bromsar fallet i hushållens efterfrågan. Trots detta är det sannolikt att hushållens situation kommer att försämras under den närmaste tiden. När företagens ekonomi pressas, kommer det att vara svårt för dem att behålla personal, vilket ökar trycket på arbetslösheten. Dessutom minskade reallönerna med 5,4 % under det tredje kvartalet i jämförelse Arbetslösheten sjunker och löner betalas ut De ryska hushållen drabbas av arbetslöshet och lägre löner men har en låg skuldsättning 1 Reservfonden investerar utomlands i lågrisktillgångar och kan användas när oljepriset sjunker för att stabilisera statfinanserna och ekonomin. Den Nationella Välfärdsfonden investerar till högre risk, och ska underbygga det långsiktiga pensionssystemet. 4 Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 december
med samma period föregående år och lönsamhetsproblem i den privata sektorn kommer troligtvis att hålla tillbaka lönetrycket. Trots en relativt låg skuldsättning (drygt 10 % av BNP under ), är det troligt att de ryska hushållens konsumtion kommer att vara låg under de kommande åren. Arbetslöshet, konsumtion och reallöner Årlig real förändring i % 2 9.0 15.0 8.0 7.0 6.0 5.0 5.0 4.0 3.0-5.0 2.0 1.0-05 Q1 05 Q3 06 Q1 06 Q3 07 Q1 07 Q3 08 Q1 08 Q3 09 Q1 09 Q3 Hushållens konsumtion Reala löner Arbetslöshetsnivå (högerskala) Procent Källa: Rosstat De privata företagen har drabbats hårt av minskad efterfrågan och ökade lånekostnader. Efter en kraftig nedgång i produktion och sysselsättning, har regeringen ökat stödåtgärderna genom direkta subventioner och kapitaltillskott eller genom lån via bankerna. Många av de företag som drabbats hårdast finns utanför de tätbebyggda områdena i s k monocities d v s städer som till stor del är beroende av ett företag för sysselsättning och intäkter. Det innebär politiska risker om man låter dessa företag gå i konkurs. Många av dessa företag tillkom under Sovjettiden, vilket innebär att de ofta använder gammal teknik och att de förmodligen inte skulle kunna konkurrera utan statligt stöd och en skyddad marknad. För att öka produktiviteten och tillväxten i den ryska ekonomin, krävs en omstrukturering av denna del av tillverkningsindustrin och om man låter dessa företag fortsätta sin verksamhet under nuvarande lågkonjunktur, kommer det att bromsa den inhemska efterfrågan på längre sikt. Banksektorn är fortfarande pressad och hur snabbt ekonomin kommer att återhämta sig beror på hur man åtgärdar de obalanser som finns kvar. Den kraftiga utlåningen under de senaste åren stannade av under och hos många banker växer nu andelen dåliga lån. I september klassificerades 8,8 % av lånen som problemlån att jämföra med 3,8 % under slutet av. Det verkliga antalet problemlån är troligen större än statistiken visar, eftersom reglerna kring uppskov blivit generösare och omfinansieringen av problemlån troligen har ökat (s k evergreening). Många banker har också tagit över säkerheter, som t ex stora lägenhetskomplex, vilket innebär en risk för stora förluster längre fram i tiden. Offentliga kapitaltillskott har löst de mest akuta problemen i banksektorn, men hushåll Många företag får statligt stöd Tillverkningsföretagen har ofta gammal teknik, men är viktiga för enskilda städer och regioner Inhemska kreditinstitutioners restriktiva utlåning hämmar den inhemska efterfrågan Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 december 5
och företag kommer sannolikt att få det svårare att låna pengar under det närmaste året. Hyggliga tillväxtnivåer men endast om man jämför med det kraftiga fallet under De ryska myndigheterna lyckades med sina åtgärder stabilisera de finansiella marknaderna och banksektorn, men en åtstramning i början av, fördjupade sannolikt krisen. Återhämtningen på de globala energimarknaderna och ett ökat inflöde av kapital tillsammans med en expansiv finanspolitik, kommer att innebära en ökad aktivitet i den ryska ekonomin under 2010. Dock, de svagheter som redan finns i ekonomin och nya obalanser gör att prognoserna för 2010 och 2011 är osäkra. Vi räknar med att under faller BNP i reala termer 8,3 %. Inflationen sjunker och kommer att understiga 10 %. För 2010 räknar vi med att tillväxten blir 4,3 % tack vare ett högre oljepris 2, en internationell återhämtning, men också på grund av det stora fallet som gör att även små förbättringar 2010 ger positiva tillväxtsiffror. Troligen förvärras situationen på arbetsmarknaden eftersom många företag kommer att tvingas säga upp anställda och arbetslösheten kommer sannolikt att stiga till över 10 %. Nedgången i den inhemska efterfrågan kommer till viss del kompenseras av ökade offentliga utgifter. Som en följd av ett större budgetunderskott räknar vi med att inflationen når 10 % i slutet av 2010. Penningpolitiken kommer endast långsamt att stramas åt, med en instabil rubel som följd. Utlåningen till den privata sektorn hämmas av en svag banksektor, vilket kommer att få negativa effekter på hushållens konsumtion och investeringarna inom den privata sektorn. På medellång sikt ser vi endast en gradvis återhämtning av aktiviteten i den ryska ekonomin. Världsutvecklingen, inklusive ett stigande oljepris, kommer att ge stöd för en viss tillväxt i Ryssland men den inhemska efterfrågan kommer även i fortsättningen att vara låg. De offentliga stimulanspaketen kommer att minska efter 2010, men det är inte sannolikt att den privata sektorns produktivitet tar fart. Det innebär att vår prognos för tillväxten under 2011 är modesta 4-5 %, med en årlig inflationstakt som ligger nära 10 %. Det finns potential för hög tillväxt i Ryssland runt 7-8 % i årligt genomsnitt, men det avhänger om krävande strukturreformer genomförs. Global återhämtning och stigande oljepriser hjälper den ryska konjunkturen Ekonomin förväntas under 2010 växa med 4.3 % jämfört med ett fall på 8.3 % under Tillväxten hämmas på medellång sikt, men potentialen finns fortfarande kvar Magnus Alvesson 2 Vi har höjt våra prognoser för världsmarknadspriset på olja från 70 dollar per fat till 80 dollar under 2010 och från 80 dollar per fat till 90 dollar per fat under 2011. 6 Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 december
Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm tfn 08-5859 1031 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys.