Bild 28a Bild 28b -19- Bild 28c
A MIXVÄGEN LUKKARIN KOULU Bild 29: Alternativ A; utvidgning av Klockarbackens skola och nya kvartersområden för flervåningshus och småhus, 1:2000 C MIXVÄGEN LUKKARIN KOULU Bild 30: Alternativ C; utvidgning av Klockarbackens skola och nya kvartersområden för småhus, 1:2000-20-
UNGDOMSHUS SPELHALL OLLBÄCKEN A,B,C STORKÄRRSGRÄND NICKBYVÄGEN BIld 31: Alternativ A,B och C; nya flervåningshus längs Nickbyvägen, 1:2000 A,B,C -21- HÄNDELSE- SKVÄR JÄRNVÄGEN Bild 32: Alternativ A,B och C;Idéplan för utvecklande av området mellan Ollbäcken och banan. Den gamla stationens omgivning utvecklas för ungdomsverksamhet och områdets gamla byggnadsbestånd kompletteras med flyttbara byggnader av stock (t.ex. kulturhistoriskt värdefulla byggnader).
II I P1 A1 V P2 A7 A8 A6 IV III N VI A3 A4 A5 DGP A2 A9 VII Bild 33: Kartlagda utvecklingsområden med objektsbeteckningar, i bakgrunden Nickby detaljplanekartor. 5. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM 5.1 Allmänt Genomförandet av idéplanen kräver detaljplaneändringar på alla kartlagda utvecklingsområden (bild) utom parkområdena. Eftersom planeringsområdet är omfattande och markägon splittrad måste detaljplaneringen framskrida i etapper och delområden. Markägoförhållandena och markanvändingsmålen för en del av utvecklingsområdena är klara och tydliga, men en del av utvecklingsområdena omfattar vidare helheter som till sina funktioner är beroende av varandra. Alla alternativ som presenteras i idéplanen fyller de allmänna målen som ställts på utvecklandet av centrumområdet för markanvändningens del. Valet av lösningsmodell och besluten om fortsatt planering skall göras i samband med detaljplanläggningen. De olika alternativen som presenteras i idéplanen för de olika utvecklingsområdena är möjligt att koppla ihop med varandra i den fortsatta planeringen efter hand som målen och behoven preciseras. -22-
5.2 Detaljplanering Boendets kompletteringbyggande, objekt (A1-A9) En del av de kartlagda områdena (anvisade med beteckningen A) är till sin utgångspunkt tydliga och kan startas oberoende av den andra objektens tidtabell. Ifrågavarande objekt gränsar till Nickbyvägens (N) och Stora Byvägens gatuområden vilkas dimensionering i det här sammanhanget borde granskas med detaljplan. A1: Kompletterings- och nybyggande av bostäder samt utvidgning av Lukkarin koulu. I samband med skolans utvidgning en simhall. Flervåningshus i IV våningar och /eller tätt småhusbyggande. Eftersträvad byggrätt 9000-12500 m²-vy bostadsbyggande och ca. 3500 m²-vy skola/simhall. Brandstationens byggnadshistoriska värden och eventuell skyddsnivå bör utredas. A2: Nybyggnadsobjekt för flervåningshus. Eftersträvad byggrätt ca.2400 m²-vy. Byggnader i IV våningar passar in i miljöns skala. A3: Kompletteringsbyggande av flervåningshus. Eftersträvad byggrätt ca. 3600 m²vy. Ljusa byggnader passar in i stadsbilden. Projektet kräver en existerande bilparkering och omordning av lättrafikförbindelserna. A4: Ändring av användningsändamål, affärsbyggnaden ersätts med högklassigt centrumboende. Eftersträvad byggrätt sammanlagt ca. 9200 m²-vy. Flervåningshus i III-V våningar. Affärsutrymmen i gatuplan. Bilparkering i källaren/under gårdsytan. A5: Lämpar sig för nybyggande av flervåningshus. Våningstal I-IV för byggnader som vetter mot ån. Eftersträvad byggrätt ca. 4300 m²-vy. I planeringen fästs särskild uppmärksamhet på samordningen av gårdsområdena. A6: Kompletteringsbyggande av bostäder på kvartersområde för bostads- och affärsbyggnader. Affärsutrymmen i gatuplanet på bostadshusen i IV-våningar, eftersträvad byggrätt för nybyggande sammanlagt ca. 3000-3700 m²-vy. Bilparkeringen förverkligas delvis som underjoridisk, utnyttjande terrängens nivåskillnader. A7: Parkeringsområdet mellan de existerande flervåningshusen och Stora Byvägen tas i effektiverat bruk. Nivåskillnaderna i terrängen kan utnyttjas. Eftersträvad tilläggsbyggrätt ca 1200-2200 m²-vy. Affärsutrymmen i gatunivå. A8: Byggrätt för tilläggsbyggande anvisas för förverkligande av flervåningshus. Torgöppningens verksamhet flyttas till en ersättande plats i stationens omgiving eller till korsningen av Stora Byvägen och Nickbyvägen. A9: Området lämpar sig för småhusbyggande. Eftersträvad effektivitet minst e=0.30. Byggnader av trä passar in i miljön. Parkområden (P1-P2) De viktigaste parkområdena i centrum, Centarlparken mellan Storkärr och skolcampus (P1) samt Sibbo ås strandpark (P2) kan utvecklas med vidare parkplaner som egna projekt utan detaljplaneändring. I planeringen bör särskild vikt fästas vid parkernas kantzoner och i synnerhet vid objekten för kompletteringsbyggande som gränsar till parkerna. Lättrafikledernas kontinuitet hör till de viktigaste målen för planeringen. Stationens utvecklingsområde (I) Det viktigaste utvecklingsområdet för centrums utveckling ligger mellan banan och Mixvägen (objekt I). Området ligger i nuläget i utkanten av centrum men den kommande banans persontrafik, byggandet av Nickby Gård III och utvecklingen av områdena öster om Sibbo å flyttar centrums tyngdpunkt mot banan. Stationens omgivning bör därmed utvecklas som kollektivtrafikens knutpunkt med anslutande kommersiella tjänster, centrumboende, anslutningsparkering och ett fungerande lättrafiknätverk. Tilllväxtområdena öster om Sibbo å skall ha smidiga förbindelser till stationen och det bör också beaktas i detlajplaneändringen för stationsområdets utvecklingsområde. När man detaljplanlägger stationsområdet bör särskild vikt fästas vid utvidgningsmånen och etappvis planläggning enligt befolkningstillväxten. Stationsområdets utvecklingsområde är omfattande och markägon spridd. Genomförandet av detaljplaneändringen kräver omfattande samarbete med kommunen. banförvaltningscentralen, de privata markägarna, affärsidkarna och övriga aktörer samt byggföretagen. Markaffärer eller markanvändningsavtal bör leda till en grund för detaljplaneringen som är tillfredsställlande för alla parter. Kommunen bör grunda ett projekt och utnämna en styrgrupp för projektet, med uppgift att koordinerna målen som berör detaljplanläggningen. Det är motiverat att utarbeta detaljplanen som en s.k. projektplan som kopplar till genomförandet av projektet. Depå- och det gamla stationsområdet (II) Området har ingen detaljplan. Området är en viktig del av stationsområdet och har kulturhistoriska, miljömässiga och naturvärden. Detaljplanen bör skapa goda förutsättningar för lättrafikförbindelsernas kontinuitet. Lättrafikens underfarter vid banan och överfarter vid bäcken bör samordnas med stationsarrangemangen, parkplanerna och lättrafiknätet i Nickby Gård III. Den gamla stationsbyggnaden i Nickby med omgivande kultur- och byggnadshistoriska värden beskrivs i detaljplanen. Den miljömässigt, ekologiskt och geologiskt värdefulla Ollbäckens bäckfåra kräver tilläggsutredningar i samband med detaljplanläggningen. I idéplanen är området parkliknande och föreslås att utrymmen för unga, en skvär för evenemang och gamla flyttbara trä/stockhus som skall bevaras byggs på området. Varubodens kvarter (III) Genom ändringen av detaljplanen skapas förutsättningar för utvidgning av handel och serviceutbud samt byggande av flervåningshus. I detaljplanearbet undersöks flyttande av skvären och torgverksamheten till hörnet av Nickbyvägen och Stora Byvägen. Det är motiverat att utarbeta detaljplanen som en s.k. projektplan som kopplar till genomförandet av projektet. Förverkligandet av en kvalitativ centrummiljö bör särskild vikt fästas vid höjdskillnaderna i terrängen, områdets parkeringslösningar och lättrafikförbindelserna. Alternativen för lättrafikförbindelse mellan Jussasvägen och Nickbyvägen (Svedjeängsstigen) undersöks i den ikraftvarande detaljplanen. I diskussionerna som förts medan idéplanen utarbetats har områdets centrala markägare och aktörer meddelat utvidgande av handeln och byggande av flervåningshus som sitt gemensamma mål. K-affärens kvarter (IV) Detaljplaneändring. Idéplanen presenterar att handelsplatsen flyttas och anknyts till stationen och att områdets användningsändamål ändras till boende. Tidtabellen för detaljplaneändringen beror på förutsättningarna och genomförandet av stationens utvecklingsområde (I). I detaljplanearbetet bör uppmärksamhet fästas vid ådalens och strandparkens kantzoner samt vid jordmånens kvalitet (det finns en servicestation på området) och vid eventuella jordmånens saneringsförpliktelser. I diskussionerna som förts medan idéplanen utarbetats har Kesko meddelat att viktiga egenskaper för handelsplatsen är utvidgningsmån och periodisering enligt befolkningstillväxten. Särskild vikt bör fästas vid detta när stationsområdet detaljplaneras. Vinkelgrändens kvarter (V) I idéplanen anvisas området som område för kompletterings- och nybyggande av centrumboende. Utmaningen för detaljplaneändringen ligger i det spridda markägot och fastställandet av byggnadshistoriska värden. Trä- och stockhusen som byggts längs Stora Byvägen på 1920- och 1930-talen är intressanta ur stadsbildens synvinkel men är till stor del i dåligt skick, vilket bl.a. beror på höjningen av Stora Byvägen som under årtionden utförts i olika etapper. Som alternativ till reparation och skydd av byggnaderna kunde man i detaljplanearbetet undersöka ersättandet av byggnaderna med nybyggen, åtminstone delvis. I detaljplanearbetet bör uppmärksamhet fästas vid stadsbilden och närmare fastställa den. Detaljplanen skall skapa goda förutsättningar att bygga gatorna stadsmässigt. Bostadshusen byggs fast i trottoaren och i våningarna i gatuplan undviks slutna, fönsterlösa väggar. I småhuslösningar gynnas genomförande i bolagsform. Sockengårdens båge (VI) Kommunen äger planändringsområdet. Utgångspunkten är ändring av användningsändamål i huvudsak till boende. Detaljplanen skapar förutsättningar för utvidgning av Sockengårdens byggnad och ändring av användningsändamål till t.ex. serviceboende. Ersättande utrymmen söks t.ex. på stationens eller Östanåparkens områden. Daghemmen får bättre ersättande utrymmen t.ex. på detaljområdet för Gamla Kapellvägens hörn. Områdets bilparkering omrordnas. Delområdet som gränsar till Centralparken anvisas som kvartersområde för flervåningshus med bilparkering i källarnivån. Utmaingarna för stadsbilden i detaljplanearbetet anknyter till Nickbyvägens fasad, kompletteringsbyggandet längs Stora Byvägen och lättrafikrutten som går genom området. Gamla kapellvägens hörn (VII) Genom detaljplaneändringen ändras det allmänna parkeringsområdet (inte förverkligats) till kvartersområde för allmänna byggnader, t.ex. för daghem. Genom detaljplaneändringen kompletteras skolans campusområde och Stora Byvägens gatubild förnyas. Dessutom framhävs lättrafikruttens kontinuitet genom att förena Centralparkens lättrafiknät med cykelvägen längs Idrottsvägen. Genom detaljplaneändringen skapas förutsättningar till en trygg lätttrafikförbindelse mellan skolorna och idrottsparken. -23-
Trafik Åtgärder Nickbyvägen: De planerade roondellerna vid Borgnäsvägen och Stora Byvägen samt bulevarden startas genast. Senare etappvis Storkärrsvägens rondell och förlängning av bulevarden från öster till rondellen samt Mårtensbyvägens rondell. Lättrafikleder på bägge sidor om Nickbyvägen. Den sydliga delvis som parkled. En ny underfart väster om Klockarvägen och renovering av den existerande underfartstunneln. Utveckling av vägomgivningen genom alléer, planteringar och förnyande av belysning. Mål: centrums parkbulevard. Borgnäsvägen: Genomskärningen av Borgnäsvägens körfält görs smalare vid centrum och ändras till sin karaktär till centrumgata. Åtgärder som sänker trafikens hastighet förverkligas enligt behov, tex höjning av anslutningar och skyddsvägar. Stora Byvägen, Nickbyvägens norra del: Gatan är nyligen förbättrad och inga åtgärder behövs i den närmaste framtiden. I fortsättningen med utvecklingen av markanvändningen ändras gatan, beroende på markanvändningslösningen, mot ett mer gångbetonat håll (höjning av körbanan till nivå med trottoaren, blandtrafik o.s.v.) och norra delen av gatan förnyas helt när stationen med omgivning förverkligas. Stora Byvägen, Nickbyvägens södra del: Förnyande av hela gatubredden med fotgängar- och cykelväg på västra sidan och på östra sidan trottoar och utveckling av omgivningen (trädrader, planteringar, ny belysning) för att skapa en gatulik miljö. Stationsområdet: Genomförande av Nickby persontrafikstation. Stationen presenteras som ett s.k. stickspår söder om den nuvarande banan på området mellan plankorsningen och Borgnäsvägen (obs! platsen avviker från spårtrafikutredningen, där stationen finns väster om den existerande palnkorsningen). Stationslängd 170 m. Förverkligandet av bussterminalen söder om statinoen. Tre alternativa trafiklösningar har undersökts. I alternativ A rundar busstrafiken stationskvarteret och i alternativ B arrangeras busstrafiken från Borgnäsvägen som sluten terminal mellan stationskvarteret och banan. I alternativ C finns bussterminalens ankomst- och avgångsplattformer i slutet av Stora Byvägen. Som preliminär dimensionering har 2 ankomst- och 3 avgånsplattformer (+ 3 tidspassningspunkter) använts. Den nya underfarten för lättrafiken på platsen för den existerande plankorsningen. Anslutningsparkering under stationskvarteret i anslutning till affärsutrymmenas parkering. Anslutningsparkeringen är möjlig att genomföra också på banans norra sida som ytparkering. Anslultningsparkeringen preliminärt ca 300-350 bp. Cykelparkering vid stationen för motsvarande antal. Utvecklingen av markanvändningen och trafiknätet öster om centrum: Idéplanen presenterar flyttning av Borgnäsvägen med början vid banans underfart österut mot området mellan ån och Dalskärrsvägen. Ansluntingen till Nickbyvägen har preliminärt planerats till trakterna av Dalskärrsvägens anslutning. Därifrån söderut har redan vägförbindelsen planerats i tidigare vägnätsplaner (genom områdena mellan Tallbacka och Rux till Oljevägen). Genomförandet av denna trafikföbindelse lär inte förverkligas inom nära framtid och hör starkt samman med utvecklingen av områdets markanvändning. I stationsområdet presenteras en omfattande rondell med anslutningar till Borgnäsvägen, gamla Borgnäsvägen och stationskvarteret/ bussterminalen. 5.3 Utredningar För den mer detaljerade planeringen behövs utom existerande utgånsdata dessutom åtminstone följande information: Förutsättningarna för husbolagen på centrumområdet att bygga till Kopplande av tillväxtområdena öster om Sibbo å till centrum (delgeneralplan) Kollektivtrafikens arrangemang och alternativ, särskilt banans persontrafik och dess lösningar och konsekvenser. Befolkningstillväxtens konsekvenser för servicestrukturen. -24-