No Nr 3 2012 2012 infoblad TIEDOTUSLEHTI FÖR ASIAKKAILLE KUNDER OCH JA SAMARBETSPARTNERS YHTEISTYÖKUMPPANEILLE KONE Abp: IPR-skydd att tjäna användarerfarenhet Kolster från patentfabrik till konsulterande partner IPR i anställningsförhållanden och avtal mellan företag
Kolster Tammerfors 25 år TEXT ANNE SUUTALA anne.suutala@kolster.fi ÖVERS. SUSANNA WIKSTRÖM Från patentfabrik till konsulterande partner I år har det gått 25 år sedan Kolster öppnade en filial i Tammerfors år 1987. Juha Kaukonen som verkat som enhetschef allt sedan grundandet och biträdande enhetschef Ossi Huhtanen (på Kolster sedan år 1994) funderar över vilka förändringar som skett under årens lopp inom IPR-branschen och i kundernas behov. Juha Kaukonen - IPR-lagstiftningen, kundernas behov och Kolster kompetensprofil har alla förändrats mycket under årens lopp. Men det har varit glädjande att märka att många av våra första kunder är kunder hos oss ännu idag, tack för det! Enligt Kaukonen ansökte inte heller stora företag om patent i någon större utsträckning i slutet av 80-talet. Då var över hälften av kunderna enskilda uppfinnare och småföretag. Stora företag började aktivare ansöka om patent först en bit in på 90-talet. Tidigare räckte det för kunderna att patentombudet uppställde patentansökan entydigt på uppdrag. - Kolster var en patentfabrik! Nuförtiden är vi snarare IPR-konsulter. Av oss både förutsätts och önskas i allt större utsträckning att vi också ger råd hur det lönar sig att skydda och agera. Vi är med i strategiöverläggningar och vi planerar tillsammans kundens IPR-verksamhet och en effektivare administrering av denna - vi går igenom affärsverksamheten i mycket stor omfattning. IPR-egendomen används också aktivare än förut som ett sätt att anfalla mot konkurrenterna. - Nuförtiden hör det till patentombu- dets roll att se på skyddet som en helhet, även från varumärkenas och mönstrens synvinkel. Även uppfinningarna är ofta omfattande, inte längre till exempel rent mekaniska eller elektrotekniska, utan andelen tvärvetenskaplighet i uppfinningarna har ökat kraftigt tack vare automationstekniken och programvarutillämpningarna. - Patentombudets kompetens är mera omfattande än tidigare. Därtill förstärker EQE-ombudsexamen som krävs inom branschen yrkeskompetensen från år till år, då allt flera ombud på Kolster genom examen blir godkända som europapatentombud. Ossi Huhtanen - Verksamheten är klart mer businessrelaterad än för tjugo år sedan. Även företagens kostnadsmedvetenhet har ökat rejält. Under mina första år inom IPR-branschen var det mera ett egenvärde att man sökte patent för en uppfinning om det bara var möjligt att få - utan att fundera desto mera på utnyttjandet eller om produkten någonsin kommer att komma ut på den kommersiella marknaden. Nu utgår skyddet ofta från behovet att skydda marknadsandelen. Ifall man anser sig vara ett företag i främsta ledet och vill lansera något nytt på marknaden, måste man skydda sig mot konkurrenterna. Även konkurrenterna förhåller sig mera respektfullt till andra företags produkter, då man har sökt skydd för dem. Nuförtiden söker man skydd endast för saker som är viktiga ur affärsverksamhetssynvinkel och endast i de länder där man får valuta för pengarna. Redan när man uppställer den första patentansökan funderar man nu på var produkten kommer att säljas. Skydd i Finland söks allt oftare med en europapatentansökan. Det är också typiskt att ifall man siktar på den amerikanska marknaden så inlämnas även den första ansökan direkt i USA. Ofta rekommenderar jag dock fortfarande att den första patentansökan inlämnas i Finland. Då får man med en nyhetsgranskning bort riskerna med en minimiinvestering: nyhetshindret hittas snabbare och till lägre kostnader. För vissa företag kan det vara viktigt att ansökan är anhängig så länge och så omfattande som möjligt, fastän det inte skulle vara möjligt att få patent. Dessa funderingar hör till ett bra partnerskap mellan kund och ombud. Det finns en allt större efterfrågan på olika utlåtanden. Vi ger många utlåtanden om patentens skyddsomfång samt för företagens eget bruk, vanligen som stöd för teknologilicenseringen, samt utlåtanden om konkurrenternas patent. 2 KOLSTER Info
Nr 3 2012 Utgivare Kolster Oy Ab Stora Robertsgatan 23 00120 Helsingfors kolster@kolster.fi www.kolster.fi Åbo Lemminkäinengatan 14-18 C 20520 Åbo turku@kolster.fi Tammerfors Pellavatehtaankatu 10 B 33100 Tammerfors tampere@kolster.fi Seinäjoki Kampusranta 9 C, 5. vån. 60320 Seinäjoki seinajoki@kolster.fi Vasa Vasaesplanaden 16 65100 Vasa vaasa@kolster.fi Uleåborg Elektroniikkatie 8 90590 Uleåborg oulu@kolster.fi Huvudredaktör Anne Suutala anne.suutala@kolster.fi Redaktionsråd Gudrun Dromberg Marjut Honkasalo Tiina Jääskeläinen-Alasaari Torbjörn Lydman Antti Peltonen Tuula Pulkka Maija-Liisa Puranen Terhi Salmi Marianna Sorsa Design & Layout White Sheep Isobar, Antti Hovi Pärmbild Raisa Rautiainen-Laakso Prenumerationer och adressändringar Kolster Oy Ab Tfn (09) 618 821 Fax (09) 602 244 E-post petra.henriksson@kolster.fi Förändringarnas vindar sveper över IPR-världen Man har redan länge diskuterat IPR-rättigheternas ekonomiska betydelse. Under det gångna året har vi kunnat lägga märke till att vid sidan av de för fackmän bekanta patenträttegångarna har även tvister och rättegångar baserade på mönsterrätter fått en allt mer betydande roll särskilt i de mobila apparaternas värld. Förutom betydelsefulla uppfinningar och innovationer håller också produkternas formgivning - design - på att få en allt viktigare ställning på marknaden, då man utvärderar produkternas framgångsmöjligheter och fördelar marknadsandelar. Även lagstiftningen kommer att genomgå stora förändringar. Den amerikanska patentlagstiftningen håller på att förändras i betydande utsträckning. En del av förändringarna har redan förverkligats och vissa reformer utlovas i år och nästa år. Vi blir tvungna att invänta det amerikanska patentverkets praxisar och domstolsbeslut enligt den nya lagen ännu en tid, men det är säkert att nya saker är på gång. Samtidigt har också EU varit aktiv på IPR-rättigheternas område. Man har gjort mycket arbete till exempel med ett enhetspatentsystem som täcker flera EU-länder. Under hösten kommer det att klarna om EUparlamentet förkastar eller godkänner innehållet i paketet som Europarådet avtalade om i juni. Myndigheten OHIM som behandlar gemenskapens varumärkesansökningar ändrade i sin tur på våren avsevärt sin praxis genom att kräva att sökanden i stället för klassrubriker noggrannare ska identifiera de varor och tjänster som man söker skydd för. I praktiken får klassificeringen som görs i ansökningsfasen alltså en allt viktigare ställning. Dessutom krävs av EUmärken nuförtiden verklig användning i flera EU-länder. Detta har lett till att de nationella varumärkenas betydelse åter ökar. De senaste åren har varit en intressant tid i IPR-världen. Jag tror att vi står inför många förändringar och som vinnare klarar de sig som i tid kan utnyttja de nya möjligheter som förändringarna för med sig. LEDARE Jyrki Nikula Enhetschef, IPR Legal & varumärken > jyrki.nikula@kolster.fi KOLSTER Info 3
KUNDENS SYNVINKEL TEXT ANNE SUUTALA anne.suutala@kolster.fi ÖVERS. SUSANNA WIKSTRÖM BILD Raisa Rautiainen-Laakso IPR-skydd att tjäna användarerfarenhet KONE presenterar energieffektiva hissar som fått pris för sin formgivning på HI Design 2012-utställningen i Kabelfabriken som en del av World Design Capital Helsinkisamarbetet. På bilden IP Manager Markku Ihonen. 4 KOLSTER Info
KONE hör som bekant till de ledande företagen inom sin bransch som utvecklare och tillverkare av hissar, rulltrappor och automatiska dörrar. KONEs IP Manager Markku Ihonen formulerar branschbeskrivningen ur en annan synvinkel: - Vi säljer inte hissar och rulltrappor, utan smidig rörlighet och angenäm användarerfarenhet, upplevelser, visualitet, säkerhet och energieffektivitet. Bakom dessa finns framstegsvänlig teknologi, formgivning och IPR-skydd. De möjliggör den bästa användarerfarenheten. Teknologiledarskap = innovativa People Flow -lösningar Att erbjuda den bästa användarerfarenheten finns inskrivet även i KONEs strategi, och som ett centralt värde har man lyft fram att göra kunden glad. Med dessa i åtanke görs aktivt forskningsoch utvecklingsarbete med vilja, entusiasm och framgång i koncernens sex forskningscentra i Tyskland, Italien, USA, Kina och Indien. Forsknings- och utvecklingsverksamheten leds från Hyvinge i Finland. - Jag anser att vi är bra på att känna igen uppfinningar - särskilt uppfinningar som ska skyddas, säger Ihonen. - Vårt mål är att skydda allt som förverkligar strategin. Vi satsar emellertid på kvalitet framom kvantitet. Vi upprätthåller inte onödiga patent, utan vi kan också avstå från skydd som är onödiga ur affärverksamhetssynvinkel. Pengar som använts för patentering får inte vara enbart en kostnad, de måste ge avkastning. Det finns emellertid tillräckligt att skydda, ty KONE räknas till de tre största patenterarna i Finland. Enligt Ihonen har bolaget för tillfället cirka 700 patentfamiljer och drygt 3000 i kraft varande patent. Årligen lämnar bolaget in över 70 patentansökningar. Tillgänglig patentinformation om konkurrenterna utnyttjas noga till att styra den egna produktutvecklingen och skyddet. Ett IPR-team bestående av sju personer som sköter om patentoch mönsterskydd följer varje månad med ansökningar som blir offentliga på deras egna områden. Vid utvecklandet av nya produkter kontrolleras dessutom med vissa mellanrum om det har uppkommit något nytt att skydda, och man gör freedom to operate-utredningar för att identifiera riskerna i anslutning till handlingsfrihet. - Från Kolster har vi skaffat kunnande och extra resurser. Fastän vi gör mycket med egna krafter, är det viktigt för oss att använda en tillförlitlig partner för att uppställa patentansökningar. Det medför flexibilitet till den egna IPR-verksamheten, berättar Ihonen. Han har ett råd att ge även företag som inte har så mycket erfarenhet av skydd. - Jag anser att man inte får tag i specialkunnande inom patentering genom att googla. Man måste veta vem man har att göra med. Man måste identifiera vad ett bra patent är och vad dess skyddsomfång är. Därför är en partner som man kan lita på värdefull. Som den viktigaste milstolpen inom den av KONE utvecklade teknologin och också skyddet lyfter Ihonen fram hissen utan maskinrum, vars skydd började på 90-talet. Hissen utan maskinrum gav fart åt hela företagets tillväxt och nuvarande utveckling. Den förändrade radikalt hela verksamhetsfältet och myndighetsbestämmelserna. - Utgående från denna centrala innovation har man utvecklat ny energisparande teknologi och förbättrat användarerfarenheten genom formgivning dvs. byggt upp det nuvarande People Flow -konceptet. KONEs innovativitet är erkänd även på den globala marknaden. Finanstidningen Forbes har listat företaget på plats 39 bland de mest innovativa företagen i världen. The Patent Board (USA) som är känd inom IPR-branschen har placerat företaget i tio-i-topp bland industriföretag för dess innovativitet. Formgivning ett viktigt tyngdpunktsområde - Kina en marknad på uppgång Satsningen på användarerfarenhet har inneburit att man lyft fram formgivningen vid sidan av den framstegsvänliga teknologin som en viktig konkurrenstrumf. På KONE är design en väsentlig del av de nya produktkoncepten. - Formgivningen under de senaste fem åren har varit ett särskilt viktigt tyngdpunktsområde både inom produktutvecklingen och skyddet, berättar Ihonen. Och resultaten syns också. KONE vann nyligen fyra formgivningspris i den högt värderade red dot-produktformgivningstävlingen för sina signaleringsanordningar, sin nya hisskorg och sitt KONE Design Collectioninredningskoncept. Ett par år tidigare belönades företagets designkunnande likaså med uppskattade GOOD DESIGN-priser. Asiens och särskilt Kinas betydelse ökar kraftigt. Enligt Ihonen är ökningen av försäljningen av nya anordningar på den asiatiska marknaden över 20 %. - Betydelsen av patentering och skydd av formgivning ökar ständigt i Kina. I Kina skyddar vi aktivt nya anordningar och lösningar. I Europa och Amerika är skyddet mera koncentrerat på modernisering av teknologin och serviceaffärsverksamhet, berättar Ihonen. Asiens och Kinas betydelse är lätt att inse även genom en undersökning av megatrenderna. Enligt prognosen för den globala befolkningstillväxten (U.N. World Urbanization Prospects) kommer befolkningen i städerna att vara fem miljarder år 2030. Mängden megastäder med över 10 miljoner invånare ökar till nära 30 - och denna ökning är starkast i Asien. Koncentrationen av befolkningen i städer och den åldrande befolkningen ökar efterfrågan på lösningar, som främjar hinderfri och ekoeffektiv förflyttning i stadsmiljö, varför utsikterna för affärsverksamhet är goda. - Ännu för några år sedan diskuterade man om huruvida KONE är tvåa eller trea inom sin bransch på den globala marknaden. Nu är vårt mål att utmana ettan på den amerikanska marknaden. Det förutsätter av oss förmåga och mod att se långt framåt även i IPR-frågor. Man skulle kunna säga att vi i skyddet tidvis lämnar in en slags lottokuponger i form av patentansökningar! KOLSTER Info 5
IPR & ARBETSAVTAL TEXT JYRKI NIKULA jyrki.nikula@kolster.fi ÖVERS. SUSANNA WIKSTRÖM IPR i anställningsförhållanden och avtal mellan företag Enhetschef Jyrki Nikula sköter i vid omfattning ärenden i anslutning till IPR-strategier, avtalsjuridik samt konfliktlösning. I praktiken baserar sig alla IPR-rättigheter som ett företag innehar på arbete som dess anställda eller underleverantörer gör. De flesta rättigheter, såsom patent, nyttighetsmodell, varumärke och mönsterrätt bör registreras, men upphovsrätter och företagshemligheter uppkommer direkt med stöd av lagen. Utgångspunkten för vår lagstiftning är att rättigheterna tillhör den (naturliga) person som skapat dem, men i vissa fall har företagen rätt att överta rättigheterna eller de kan även överföras direkt med stöd av lagen eller ett avtal till arbetsgivaren. För företaget är detta mycket viktigt för att det skall få tillräckligt omfattande rättigheter till resultatet av de anställdas arbeten. Patent och lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar - oenighet i tolkningen Enligt lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar som gäller i Finland kan arbetsgivaren ta rättigheterna till en uppfinning som en arbetstagare gjort i ett anställningsförhållande. Lagen åtskiljer fyra olika situationer där arbetsgivaren kan ta rättigheterna antingen helt och hållet eller delvis beroende på i vilken anslutning till arbetsuppgifterna uppfinningen har gjorts. För uppfinningar som görs vid högskolor finns en egen lag och egna regler. Enligt lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar måste arbetstagaren genast då han gjort en uppfinning meddela arbetsgivaren om detta. Någon egentlig brist för denna anmälan finns inte i lagen och har inte heller definierats i rättslig praxis. Nämnden för arbetstagarens uppfinningar, som ger utlåtanden om lagens tillämpning, har i sin lösningspraxis konstaterat att i vissa fall har arbetstagaren ansetts uppfylla sin anmälningsskyldighet först 2-3 år efter att den egentliga idén föddes, ifall man varit tvungen att vidareutveckla idén avsevärt innan arbetsgivaren enligt lagen har kunnat förstå uppfinningen; eller att man kunnat anse att en sådan uppfinning uppkommit som är patenterbar i Finland. Helsingfors hovrätt har i sin tur i ett beslut utfärdat år 2008 ansett att arbetsgivaren har kunnat ta rättigheterna till och med 6 år efter avslutat anställningsförhållande, då arbetstagaren inte har gjort en vederbörlig uppfinningsanmälan. Ur arbetsgivarens synvinkel börjar en av de viktigaste brister löpa efter att anmälan om arbetstagarens uppfinning gjorts. För att få rättigheterna måste arbetsgivaren inom fyra månader efter att han fått anmälan skriftligen meddela arbetstagaren vilka rättigheter arbetsgivaren har till uppfinningen. Ifall anmälan försenas eller inte görs, förblir rättigheterna hos arbetstagaren, som fritt kan utveckla, licensera eller till och med sälja uppfinningen. Lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar härstammar från år 1967, och den har reformerats år 1988 och 2000. Trots detta lämnar lagen rum för tolkningar i många frågor. En av de mest besvärliga punkterna är bestämmelsen och rimlig ersättning. I lagen eller någon annan föreskrift ges inga egentliga beräkningsinstruktioner för vad en rimlig ersättning är. En betydande del av utlåtandena från nämnden för arbetstagarens uppfinningar avser uttryckligen beloppet på en rimlig ersättning. Ett reglemente för arbetstagarens uppfinningar används i de flesta företag med betydande patenteringsverksamhet. Reglementets viktigaste uppgift är att standardisera anmälnings- och patenteringsarvodena för att beräkningen och utbetalningen av s.k. vanliga arvoden skall vara enkel och tydlig både för arbetsgivaren och för arbetstagarna. I en del av reglementena finns även bestämmelser eller beräkningsgrunder för utbetalning av en särskild ersättning som baserar sig på utnyttjandet av patentet. Jag anser att denna praxis är att rekommendera, eftersom den kan betraktas som en del av företagets riskadministrering, då de särskilda ersättningarna i vissa fall kan uppgå till avsevärda summor. Av denna orsak är det bra att företagen på förhand har nedskrivet åtminste de principer enligt vilka arvoden utbetalas, varvid också arbetstagarna har realistiska förväntningar om nivån för särskilda arvoden. 6 KOLSTER Info
Inga egentliga föreskrifter om nyttighetsmodeller För nyttighetsmodell finns inga särskilda föreskrifter i vår lagstiftning. Detta innebär i praktiken att arbetsgivaren och arbetstagaren fritt kan komma överens om överföringen av nyttighetsmodellen och ersättningen som eventuellt ska betalas för den. En del företag har avtalsbaserat tagit med nyttighetsmodellerna i reglementet för arbetstagarens uppfinningar och betalar aningen lägre ersättning än på basis av de uppfinningar som ska patenteras. Ifall nyttighetsmodellen skulle vara patenterbar, bör man härvid betala ersättning enligt lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar. Någon skyldighet till ersättning som betalas på basis av en nyttighetsmodell finns inte, ifall uppfinningen i fråga inte är patenterbar, men den sporrar arbetstagarna. Man kan i princip komma överens om rättigheterna i anslutning till nyttighetsmodeller också genom ett villkor som tas med i arbetsavtalet. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att man bör skriva en överlåtelsehandling för nyttighetsmodellen liksom för patent, varmed rättigheterna överförs till arbetsgivaren. Bra med avtal om användning av varumärke och mönsterrätt I den finska lagstiftningen finns inte heller några särskilda föreskrifter om varumärken eller mönster som skapats i ett anställningsförhållande, varför arbetstagaren och arbetsgivaren fritt kan avtala om rättigheterna till dessa. Den allmänna utgångspunkten för arbetsavtalslagen är att resultaten av det arbete som görs då arbetstagaren utför sina arbetsuppgifter tillhör arbetsgivaren. Arbetsgivaren betalar ju lön åt arbetstagaren för att arbetstagaren ger sin arbetstid och arbetsinsats åt arbetsgivaren. Härvid är det åtminstone rimligt att resultaten av arbetsuppgifterna tillhör arbetsgivaren. I Finland betalas normalt inte någon särskild ersättning för varumärken eller mönster som skapats i ett anställningsförhållande, men det är bra att dokumentera överföringen av rättigheterna till arbetsgivaren antingen i arbetsavtalet eller med en separat överlåtelsehandling eller -avtal. Noggrannhet krävs med upphovsrätter Enligt upphovsrättslagen uppkommer upphovsrätten direkt med stöd av lagen och den tillhör alltid den person som skapat verket. Upphovsrätten skiljer sig sålunda från de övriga IPR-rättigheterna. Det enda undantaget i upphovsrättslagen är datorprogram som gjorts i ett anställningsförhållande, vilka direkt tillhör arbetsgivaren med stöd av lagen. I Finland har det emellertid inom många branscher redan länge funnits en praxis, enligt vilken verk skapade i ett anställningsförhållande tillhör arbetsgivaren. Frågan nämns ofta i arbetsavtal, men även på basis av den långvariga praxisen har man ansett att rättigheterna tillhör arbetsgivaren. Man försökte ändra lagen för några år sedan så att alla verk som skapats i ett anställningsförhållande liksom datorprogram direkt skulle tillhöra arbetsgivaren med stöd av lagen. Lagändringen blev emellertid föremål för en aldrig tidigare skådad lobbning främst från fria kompositörers och musikers sida, fastän själva ändringen i praktiken inte alls skulle ha gällt dessa grupper. På grund av politiska påtryckningar förblev reformen ogenomförd, varför arbetsgivare också nuförtiden bör fästa uppmärksamhet vid att få tillräckliga upphovsrätter. Underleverans- och leveransavtal innebär en extra utmaning Att använda sig av underleverantörer är allt vanligare bland finska företag. Även i underleverans- och leveransavtal bör man fästa uppmärksamhet vid att beställaren får tillräckliga rättigheter till resultatet av exempelvis planeringsarbete eller delframställning. Situationen blir allt mera komplicerad, ifall företaget använder sig av personaluthyrning. Härvid kan hyrföretagets arbetstagare sitta i samma projekt och planeringsgrupper som företagets egna anställda, men ställningen för de IPR-rättigheter och särskilt patent som de skapar kan vara helt en annan, ifall detta inte beaktats i avtalet mellan företaget och arbetstagaren. Situationerna blir allt mer komplicerade även på detta område - lagen om rätt till arbetstagarens uppfinningar börjar nu vara i behov av en totalreformering. KOLSTER Info 7
A6V0 Nyheter Mera nyheter på våra webbsidor > www.kolster.fi Alihankinta 2012-mässan i Tammerfors 18 20.9.: Kolster på avdelning C 521 Utnyttja tillfället att diskutera skydd för ditt kunnande med våra IPR-experter. Registrera dig på förhand som mässbesökare gratis på adressen www.alihankinta.fi. Kolster IPR-seminarier i Tammerfors 19.9, Helsingfors 25.9, Uleåborg 2.10. Enhetspatentsystemet framskrider? Under hösten torde det klarna ifall EU-parlamentet förkastar eller godkänner innehållet i paketet som avser ett enhetspatentsystem och som Europarådet avtalat om. Ännu i somras såg det ut som om ett enhetspatentsystem som täcker flera EU-länder skulle kunna förverkligas, när man beslöt att dela upp den europeiska patentdomstolens funktioner mellan Paris, London och München. Samtidigt ändrades dock författningsförslaget som gäller enhetspatentet så att EU-parlamentet beslöt att i stället för att godkänna utreda huruvida förordningen efter ändringen uppfyller EU-lagstiftningskraven. Se närmare program på våra webbsidor och anmäl dig! Exaktare klassificeringar i EU-varumärkesansökningar Myndigheten (OHIM) som behandlar gemenskapens varumärkesansökningar har preciserat bruket av varumärkesklassificeringar då man ansöker om EU-varumärkesskydd. Tidigare var det möjligt att ansöka om skydd för EU-märken i vid bemärkelse med en klassrubrik. I enlighet med OHIM:s nuvarande praxis rekommenderas inte längre att man söker skydd för EU-varumärken med en klassrubrik, utan varu- och tjänstklassificeringen måste vara tydlig och exakt. Såvida märkesinnehavaren emellertid absolut vill ansöka om skydd i vid bemärkelse och ge sin EU-varumärkesansökan en klassrubrik, bör sökanden bifoga en skriftlig försäkran om att varumärksskyddet faktiskt avser alla de varor och tjänster, som finns på den alfabetiska Nizza-klassificeringslistan. Andra fasen av USA:s patentreform träder i kraft USA:s patentlag genomgår sin största förändring sedan år 1952. Genom reformen kommer USA:s patentpraxis att närma sig den övriga världen. De första förändringarna trädde i kraft redan hösten 2011, andra fasens förändringar träder i kraft 16.9.2012 och den tredje fasen i mars 2013. Läs om förändringarna i Kolster Info Nr 1/2012: www.kolster.fi/aktuellt/kolster Info. IPR-domstolen inleder sin verksamhet 2013 Man har beslutat att koncentrera tvister i anslutning till immaterialrättigheter och upphovsrätter till en specialdomstol som ska grundas i samband med Marknadsdomstolen. Enligt IPR-experternas utvärdering kommer IPR-domstolen som inleder sin verksamhet år 2013 att öka rättssäkerheten och domstolens sakkunskap inom IPR-branschen i Finland. Utnämningar Jur.kand., Maître en droit Caroline Aspelin har börjat i IPR Legal-enheten i Helsingfors med Senior Legal Counsel-uppgifter. Caroline har nästan 10 års erfarenhet av avtals- och licensärenden inom industrin. Tidigare arbetade hon som advokat på en av Finlands ledande advokatbyråer med konkurrensrätt som specialområde. Caroline förstärker Kolsters förhandlings-, avtals- och licenseringskunnande. Dipl.ing., ekon.mag. Hans Stellberg har börjat som patentombud på Kolster i Helsingfors. Hans har erfarenhet av IPR-branschen sedan 1988. Han koncentrerar sig speciellt på skydd av uppfinningar inom el- och maskinteknik samt IPR-konsultering. Artiklar som publicerats i Kolster Info kan läsas under fliken Aktuellt/Kolster Info på vår webbplats www.kolster.fi www.kolster.fi