Svenskt Perioperativt Register, NKR14-190

Svenskt Perioperativt Register, NKR14-190 Svenskt Perioperativt Register Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Bakgrund: I Sverige saknas för närvarande ett övergripande nationellt perioperativt register. Syftet med SPOR är att med hjälp av integration med befintliga operationsplaneringssystem nå en bred nationell täckning. SPOR erbjuder ett verktyg för att speciellt följa upp vårdkvaliteten ur ett patientperspektiv, såväl som lokal kvalitetsutveckling av operationsprocessen i bred bemärkelse. Arbetet följer SKL:s handbok för kvalitetsregister. Efter att Uppsala Kliniska forskningscentrum (UCR) genomfört en ingående förstudie av projektets förutsättningar har SPOR tecknat avtal med UCR att utveckla SPOR som en integrationslösning. Projektets inriktning har erhållit ett mycket brett och starkt stöd från landets verksamhetschefer inom anestesi samt förankrats i det kirurgiska rådet där alla kirurgiska specialistföreningar är representerade. SPOR:s styrgrupp representerar specialitetsföreningarna för anestesiläkare, anestesi- och uppvakningssjuksköterskor, operationssjuksköterskor, barnkirurger, ortopeder samt för Svensk Kirurgisk Förening. Målet för SPOR är att alla patienter som genomgår operationer och/eller anestesier ska få kvalitetssäkrad vård. SPOR kan även fungera som bas för register utvecklade inom eller till operationssjukvården närstående verksamheter. För att höja kvaliteten på kirurgi som bedrivs på barn i landet, avser Svensk Barnkirurgisk Förening att under SPOR:s paraply undersöka möjlgheten att starta ett register för att a) följa upp all kirurgi på barn som bedrivs vid samtliga kirurgiska kliniker i landet samt att b) följa upp den högspecialiserade barnkirurgiska verksamheten. Mer om detta under rubriken syfte. I samarbete med SFAI:s CVK grupp planeras också ett Svenskt Kärlaccessregister inom SPOR för att kunna kvalitetssäkra denna vård som idag orsakar stor morbiditet. Det är den medicinska åtgärd som ligger som nummer fem i lissta av orsaker till varför patienter dör av vårdrelaterade komplikationer, och som därför är uppenbart viktig att följa. Infrastrukturen i SPOR möjliggör denna uppföljning. Viktigaste resultatmått är 1. Registrering av komplkationsfrekvenser vid op (finns i Steg 15 - Övrig bilaga 1.) 2. Andel strukna operationer av alla planerade operationer. ( Övrig bilaga 3.) 3. Patienters frekvens av illamående och grad av smärta postoperativt (Övrig bilaga 4.) Täckningsgrad: Antal operationsavdelningar 5st (5,9%) Antal operationer 30.467 op (5,1%) Medlemmar i SPOR: Antal operationsavdelningar 44 st. (48,2 %) Högspecialiserad Barn- och Ungdomskirurgi: 100%

Analys och återkoppling: Standardiserade utdatarapporter utvecklas med UCR, som till att börja med skickas ut via e-post. På sikt blir detta web-baserat. Därtill två använarmöten per år. Plan för start av forskningsgrupp kopplad till SPOR HT 2013. SPOR kommer på sikt att minska både mortalitets- samt komplikationsfrekvenser kopplade till operationer. Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad SPOR anser att vi uppfyller kriterierna för kvalitetsregister nivå 3 1. Färdig möjlighet finns för registrering och datainsamling Data från 30.467 operationer är mottagna i registret 2013-09-18. 2. Möjlighet finns till att ta ut statistik centralt. Exempel på SPOR:s utdata finns i bilaga 2. 3. Plan för godkänd analys och återkoppling av registerdata finns. 4. SPOR har påbörjat arbetet med funktioner för utdata till deltagande enheter De första rapporterna finns, se bilaga 2. Validering av inrapporterade data pågår. 5. SPOR utformar registret enligt nationella standarder. Ja, SPOR är uppbyggt tillsammans med UCR, enligt samma normer som Swedeheart. SPOR har av för oss oförklarliga skäl lagts in under kategorin Mag/tarmsjukdommar. Finns det ingen annan kategori som visar ett bredare fält? Operationssjukvård skulle kunna vara ett lämpligt namn på kategorin. Går den att skapa? Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) 1. SPOR har börjat ta emot data från 7 operationsavdelningar, 2 länssjukhus och 5 länsdelssjukhus. Eskilstuna och Gävle har varit pilotsjukhus för dessa införanden. 2. Pågående införandeprojekt på följande sjukhus: KS Solna, Astrid Lindgrens barnsjukhus, KS Huddinge, Sahlgrenska, Södersjukhuset, Danderyd, Enköping, Oskarshamn, Södertälje och Jönköping. Ett flertal andra sjukhus har anmält att de ska påbörja processen för att leverera data inom kommande år. Kronoberg och Värmland har även de börjat skicka in anslutningsinformation. Östergötland kommer att exportera data från sitt operationsregistreringssystem. 3. Två användarmöten är genomförda med över 80 deltagare närvarande båda gångerna. 4. Förstudier för att starta Svenskt kärlaccessregister som en del av SPOR, för att kvalitetssäkra alla typer av centrala kärlaccesser (centrala ven- och dialyskatetrar, subkutana venportar, PICC-line = perifert inlagd central kateter ska ingå.) Arbetet bedrivs tillsammans mellan SFAI:s CVK-grupp och Svensk Barnkirurgisk Förening, Svensk kärlkirurgisk förening. Kontakt planeras med Svensk njurmedicinsk förening och Svensk förening för bild- och funktionsmedicin. 5. SPOR har breddat styrgruppen med representanter för Svensk Kirurgisk Förening, Svensk Ortopedisk Förening och Svensk Barnkirurgisk Förening och SFAI:s vetenskapliga råd. 6. Karolinska sjukhuset har tillsammans med SPOR tagit fram en web-servicelösning för automatiserad dator-till-dator-kommunikation som kommer att överföra patientdata dagligen från Karolinska sjukhuset till SPOR:s server på UCR. Lösningen kommer erbjudas andra sjukhus. Efter en förstudie planeras den att användas på Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. 7. Kontakter är tagna med de tre operationsplaneringssystem som täcker 90 % av svenska marknaden, för att skapa exportmoduler till SPOR. Orbit och Provisio har idag färdiga exportmoduler framtagna för detta. 8. Nationell standard för registrering av strukna operationer är framtagen, och har fått nationell förankring via SFAI. Dessa är nu införda på ett stort antal sjukhus. 9. SPOR har kontaktat Socialstyrelsens termbank, för att få SPOR:s kärndataset integrerat i detta. 10. De första data från kirurgi på barn i de uppstartade klinikerna tas fram, dels all kirurgi, dels specifikt för Retentio testis.

Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) 1. Fortsatt införande av datakontakt mellan sjukhus och SPOR:s databas på UCR, med anslutningar och dataöverföring från flera operationsavdelningar. 2. Fortsatt kvalitetssäkring och validering av data. 3. Utveckla standardiserade och regelbundna rapporter 4. Påbörja utvecklande att interaktiva rapporter. 5. Pilotinförande av Svenskt Kärlaccessregister via SPOR ska genomföras från minst två sjukhus. I samarbete med SFAI:s CVK grupp planeras också ett Svenskt Kärlaccessregister inom SPOR för att kunna kvalitetssäkra denna vård som idag orsakar stor morbiditet. 6. Utveckla ett web-interface för inmatning av Svensk Barnkirurgisk Förenings data för 10 års operationer av ovanliga barnoperationer. Dessa finns idag i pappersformat. Detta bland annat som bas för långtidsuppföljning av operationer av medfödda missbildningar. 7. European Surgical Outcomes Study (EuSOS) är en internationell pågående studie för punktprevalens-uppföljning för Outcome vid icke cardiell kirurgi i Europa. Den är finansierad av European Society of Intensive Care Medicine och European Society of Anaesthesiology. SPOR har kontakt med Principal Investigator för EuSOS professor Rupert Pearse. Målet är att SPOR kontinuerligt ska leverera aggregerade avidentifierade data som passar in i denna studie där 28 Europeiska sjukhus ingår. 8. Utarbeta postoperativ komplikationsregistrering inklusive termkatalog, tillsammans med ESA. Professor Rupert Pearse samordnar detta arbete. 9. Anställning av projektkoordinator på 50 %. 10. Utveckla termkatalog för databaserade anestesijournalsystem. 11. Startat förstudier tillsammans med Svensk Barnkirurgisk Förening för att kvalitetssäkra kirurgi på barn som bedrivs i Sverige. 12. Startat förstudier för att med en web-baserad inmatning följa tre definierade missbildningar valda från nationella vårdprogram (esofagusatresi, analatresi, blåsextrofi) inom ramen för det barnkirurgiska registret. 13. Fortsatt planering inför framtida samarbete med det norska registret som drivs ifrån Tondheim, professor Sven-Erik Gisvold. Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Beskriv aktiviteterna samt resultat Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Svenskt Perioperativt Register SPOR Nummer 190 Startår 2011 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Epost till registret Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet http://www.ucr.uu.se/spor/ Ja gunnar.enlund@akademiska.se Uppsala läns landsting Namn på personuppgiftsombud som registret är Mats Holmberg, landstingsjurist

Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Certifieringsnivå Kategori Kontaktperson Mats Holmberg, landstingsjurist K Mag/tarmsjukdomar Telefon till extra kontaktperson 070-6644311 Epost till extra kontaktperson Gunnar Enlund, Överläkare AnOpIva-kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala gunnar.enlund@akademiska.se Kontaktuppgifter Förnamn Claes Efternamn Mangelus Telefonnummer (inklusive riktnummer) 073-8193013 E-post claes.mangelus@vgregion.se Sjukhus/Vårdcentral Sahlgenska Universitetssjukhuset Arbetsplats AnOpIva-klinikenheten Mölndal Adress claes.mangelus@vgregion.se Postnummer 431 80 Stad Mölndal Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Den definition som Socialstyrelsen idag har av vad som är en operativ åtgärd, varierar emot vad en patient anser är en operation. Ur ett patientperspektiv har Nysam-samarbetet tagit fram att i Sverige genomförs årligen cirka 600.000 operationer på våra operationsavdelningar. I Socialstyrelsens register samlas varje år över 1,8 miljoner operationskoder i deras register. Men många av ingreppen görs även på mottagningar och inom distriktsvården. Vissa operationer kan dessutom inom landstingsvärlden ha över 10 operations-/åtgärdskoder kopplade till en "operation". SPOR:s målsättning är att på sikt ge en heltäckande bild av de operationer som genomförs i Sverige, och möjliggöra en kvalitetsuppföljning både ur ett patientperspektiv samt ur ett befolkningsperspektiv. Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Enligt Nysam är den genomsnittliga kostnaden (år 2011) för en operation som genomförs i Sverige 18.000 kr. 600.000 x 18.000 medför den direkta kostnanden för alla operationer = 10,8 miljarder (uppskattat värde) Kostnanden för patientens medicinska vårdtid samt kostnader för de komplikationer som uppkommer ingår inte i denna summa. Kan SPOR:s register bara effektivisera vården med 1,5 %, vilket Boston Consulting Group i sin analys av effekten av nationella kvalitetsregister ger en grund för, medför att SPOR kan medverka till en årlig besparing på minst 162

miljoner kronor, bara räknat på de rena operationskostnaderna. (Ref: The Boston Consulting Group -Value guided healthcare as a platform for industrial development in Sweden - feasibility study. 28 Aug 2009 - som anger sannolikt intervall 1,5-3,0 % besparing/år) Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja Den perioperativa vårdkedjan börjar med att patienten anmäles till operation. I vårdkedjan ingår förberedelser inför operation, ankomst till sjukhus samt operationsavdelning, operationsförloppet, överföring till postoperativ vårdnivå och avslutas när patienten skrivs ut från den sistnämnda. Det beskriver vårdprocess och kvalitetsmått som ger en övergripande bild utav operationsavdelningens kvalitet inklusive logistik. SPOR kan beskriva operationsavdelningens förmåga att på ett effektivt sätt omhänderta patienterna i tid för att därmed minska vårdtider och vårdköer både inom elektiv och akut operativ vård. SPOR har idag förutsättningar att samla data från operationsanmälan, hälsodeklaration, preoperativ utredning, operations- och uppvakningsvård samt från patientbesvarad webenkät. Detta omfattar även komplikationsregistrering med uppföljning över tid. Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Hälften av alla vårdskador uppstår i samband med operationer (Socialstyrelsen). Vissa skador är beroende på typ av ingrepp och uppstår direkt vid operationen - exempelvis blödning, nervskada. Andra återfinns hos många patientgrupper och kan ha systemorsaker (ex. sårinfektioner, CVK-infektioner, tryckskador och anestesikomplikationer. I European Surgical Outcomes Study (EuSOS) där 28 europeiska länder deltog 2012 var dödlighet under sjukhustiden i blandat kirurgiskt material 4% (variation 1,2-21,5%) med svenskt resultat på 1,8% (95% CI1,1-2,6). Uppföljning av studiens svenska data visar dödlighet vid 1 månad på 2.0% och vid 12 månader 8%. Postoperativ långtidsmortalitet är således högre än man tidigare trott i Sverige. Intraoperativ anestesiorsakad dödlighet är i nutid mycket låg. Den frekvens som vi idag anger är 1/100 000, men val av anestesimetoder kan orsaka sena komplikationer som står för en okänd del av den postoperativa dödligheten. Till exempel kan vissa val av preparat för blödningsersättning som ges under operationen, ge effekter på dödligheten som börjar visa sig först efter 14-90 dagar. Idag registreras komplikationer perioperativt endast sporadiskt inom landet och någon övergripande uppföljning finns ej. Evidensbaserade metoder samt av SFAI utarbetade riktlinjer finns för att öka kvaliteten perioperativt, t ex WHO:s checklista för säker kirurgi. Det finns olika nationella och europeiska guidelines för preoperativ utredning. Dessa har alla varit svåra att implementera och verkligheten visar ännu dålig följsamhet. Labprover används för mycket och cykeltest för detektion av anaerob tröskel för lite. Postoperativ PROM kommer att mäta patientupplevelser som grad av smärta, illamående och koncentrationspåverkan. Därtill förekomst av infektioner och neurologiska komplikationer som även de blir patientrapporterade. Denna uppföljning och återkoppling kommer med all sannolikhet att förbättra vårdkvaliten på sikt. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området.

Syftet med SPOR är att kunna erbjuda en uppföljning av vårdkvalitet ur ett patientperspektiv och möjligheter för lokal kvalitetsutveckling av operationsprocesserna i bred bemärkelse samt framgent möjliggöra nationella jämförelser. Genom integration med befintliga operationsplaneringssystem kan SPOR snabbt nå en bred nationell täckning. Regelbundna rapporter med olika syften kommer att ge direkt feedback till respektive klinik om deras interna data och nationella jämförelser. Möjliga exempel är: Veckorapporter med frekvens av strykningar av planerade ingrepp, infektionsövervakning, etc, Månatliga raporter med tidsserier över egna data med jämförelse mot övriga nationella operationsavdelningar i öppna jämförelser när det gäller de kvalitetsparametrar som vi tidigare redovisat. I år skriver vi extra mycket om vårt påbörjade samarbete med Svensk Barnkirurgisk Förening under denna rubrik: Kirurgi på barn bedrivs på i stort sett samtliga sjukhus i Sverige, och få uppgifter om denna verksamhet på barn finns. Ett exempel är s k retentio testis, icke nedvandrad testikel. Detta drabbar ca 2% av alla pojkar, och för att inte testikeln skall skadas börden opereras ner vid 1 års ålder. Det finns indikationer på att frekvensen reoperationer varierar kraftigt mellan olika enheter och det är oklart hur många operationer som utförs inom rekommenderat intervall. Registret ger ex möjlighet att följa upp frekvensen reoperationer och vid vilken ålder ingreppet görs. En liten del av barnkirurgin utgörs av den högspecialiserad barn- och ungdomskirurgin, som bedrivs vid de fyra barnkirurgiska klinikerna vid Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala. Någon samlad kunskap om totala volymer, operationsmetoder, uppföljningsrutiner eller resultat, på såväl kort som lång sikt finns ej i landet. Ett register för att kunna följa operationer och uppföljningsparameterar från födelse till vuxen ger möjlighet till att skapa gemensamma riktlinjer för att optimera operationsteknik och uppföljningsrutiner. Syftet är att minska patientlidande och vårdbehov och därmed minimera kvarstående morbiditet och funktionshinder vid vuxen ålder, samt förbättra livskvalitet i vuxen ålder. Genom ett barnkirurgiskt register inom ramen för SPOR kan svensk barnkirurgi skapa gemensamma riktlinjer för behandling och uppföljning, optimera operationstekniker, och förbättra morbiditet. Förbättrade operationstekniker och rutiner bör dessutom kunna korta vårdtider och minska övrigt vårdbehov, även i vuxen ålder. För högspecialiserad barn- och ungdomskirurgi har det genom åren publicerats rapporter om behandlingsresultat avseende specifika diagnoser men det saknas en nationell överblick över den gemensamma verksamheten. Ett försök till gemensamt register har startats av Svensk Barnkirurgisk Förening, men registret är f n i icke fungerande form, även om data från 10 års patienter potentiellt är tillgängliga. Socialstyrelsen har initierat en utredning om Rikssjukvård för högspecialiserad barn- och ungdomskirurgi. Utredning har gått i stå, där en av anledningarna är avsaknaden av relvanta jämförelsedata mellan de ingående klinikerna. Utifrån stickprovsundersökningar där man gått igenom resultat inom en enskild kliniks verksamhet, framkommer att man behöver strukturera långtidsuppföljningen. Det förekommer fortfarande betydande kvarstående problem hos individer som uppnått vuxen ålder. I internationell litteratur har också rapporterats om hur man bör ändra på rutiner jämfört med hur det varit, men det finns inte några nationella riktlinjer, enbart uppfattningar. Man ser nu inom vuxensjukvården att de äldsta överlevarna från 40-talet söker för kvarstående problem efter kirurgisk behandling av t. ex. gastrointestinala missbildningar. Specialiteten behöver en nationellt samlad uppföljning av våra resultat för att optimera barnkirurgins i Sverige vårdrutiner. Här är Sverige med sina förutsättningar till långtidsuppföljning unik i världen. Beskriv avgränsning till närliggande register Inget annat register ger en sammanhållen bild av hur operationsresursen utnyttjas och inverkar på patientutfall. SPOR bidrar därmed med en ny övergripande dimension, som på många sätt är viktig. SPOR täcker alla patientgrupper inom den perioperativa vården. Existerande kirurgiska kvalitetsregister täcker enskilda ingreppsgrupper på ett mera specifikt sätt för den gruppen av operationer. SPOR följer hela den perioperativa processen, med fokus på patientrelaterade kvalitetsparametrar - frekvens strukna operationer, komplikationer och överlevnad för samtliga opererade patienter.

Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? SPOR kommer att erbjuda alla nationella kvalitetsregister att använda vår lokala metod för överförande av XML-fil från vårdgivare till deras respektive register. Denna metod ger möjlighet att dela datafält lokalt utan att samköra register. Detta kan på sikt kraftigt minska övriga registers behov av att manuellt mata in data. Planering finns för samarbete med Svenskt Intensivvårdsregister. SPOR genomför pilotprojekt för ett kärlaccessregister. Beskriv även annan relevant samverkan I vår styrgrupp sitter idag representanter för ortopeder, kirurger och barnkirurger, och även representanter för riksföreningar för operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor. SPOR:s kontakter med EuSOS leds av Michelle Chew, som deltar i arbetet med ESAs postoperativa komplikationsregistrering. Kontakter är tagna med SKL/Infektionsverktyget är tagna via Thomas Snäckerström UCR. Målet är att få en nationell benchmarking för att följa frekvensen av postoperativa infektioner. UCR har konkreta planer för hur dataöverföringen mellan infektionsverktyget och SPOR:s databas ska ske. Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Faktisk anslutning/samverkan Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC Samarbetet med UCR fungerar mycket väl! Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp

Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Claes Mangelus MD SU Mölndal Öl, läkarchef Gunnar Enlund MD Akademiska sjk, Uppsala Öl, ledningsansvarig Access Peter Spetz MD Mälarsjukhuset Eskilstuna Öl, läkarchef Anders T Larsson MD Gävle Öl, MLL Bengt Cederlund MD Karolinska Huddinge Böl Sophie Lindgren PhD, MD SU Sahlgrenska Öl, MLL Roland Nilsson Specialistssk SUS Malmö Anestesisjuksköterska Elisabeth Liljeblad Specialistssk Univ sjk Örebro Operationssjuksköterska Peter Hoff MD SÄS Borås Öl Rolf Gedeborg PhD, Doc, MD Läkemedelsverket tf Öl UAS, epidemiolog Li Felländer Tsai Professor Oropedi, MD Karolinska institutet Prefekt Inst f klin vetenskap Erik Sköldenberg PhD, MD Akademiska sjk, Uppsala Öl, op-ansvarig barnkirurgi Claes Frostell Professor Anestesi, MD Danderyds sjukhus Öl, Professor Annika Sjövall PhD, MD Karolinska institutet Öl, kolorektal kirurgi Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister Flera i gruppen har mångåriga erfarenheter av implementering av IT system inom operationsvården och arbete med dataregistrering av operationsarbete i olika operationsplaneringsprogram samt registerarbete inom NYSAM samarbetet. Ökad forskningskompetens har tillförts styrgruppen under året. Förbättringsmetodik Operationsledningsgruppen inom SFAI deltar som bollplank till SPOR-gruppens arbete. De första fyra namnen i styrgruppen har mångårig erfarenhet av verksamhetschefsarbete och annat ledningarbete på operationsavdelningar. Bengt Cederlund har flerårigt arbete med införandet av olika utvecklingsprojekt på Karolinska sjukhuset. Biostatisk och epidemiologi Rolf Gedeborg, Epidemiolog. Bred kompetens även inom UCR. Relevanta kliniska ämnen Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Vi samarbetar med Uppsala Clinical Research Center. De förvaltar och utvecklar vår databas, och är mycket integrerade i utvecklingen av variabler, dataöverföring samt rapporter. UCR har stor kunskap och ett brett kontaktnät vad gäller statisktisk analys av registerdata. Vi rapporterar till verksamhetschefsmötet inom SFAI två gånger per år. Vi har samarbete med Riksföreningen för operationssjukvård och Riksföreningen för anestesi- och intensivvård. Vi har initierat samarbete med de opererande klinikerna, och har startat detta i samband med möte med kirurgrådet 120927. Operatörer inom ortopedi, kirurgi och barnkirurgi deltar numer i styrgruppen.

Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? SPOR arbetar med ett tydligt uppdrag ifrån SFAI. Vår styrgrupp har bred nationell förankring rent geografiskt. Styrgruppen har numer bra balans mellan klinisk och vetenskaplig kompetens. Kontakt med specialistföreningar inom opererande specialiteter och sjuksköterskeföreningar är redan beskriven i ansökan. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Finns annan samverkan med patient/brukare Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Annika Sjövall, styrgruppsrepresentanten för kirurgi sitter med i nationella kolorektalregistret. Li Tsai, har varit registerhållare för svenska korsbandsregistret. Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 0 0 0 0 30467 Vilka är inklusionskriterierna för registret? Det enkla inklusionskriteriet är: Alla operationer- och anestesier som genomförs på operationsavdelningar i Sverige. I praktiken är det inte så enkelt, eftersom det idag inte finns ett konsensus i Sverige vad vi menar med detta. SPOR kommer med tiden att göra detta begrepp tydligare. Operationer i offentlig och privat vård ska ingå. Vi börjar med det som idag registreras som operationer. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Enligt Nysam utförs 65 operationer /1000 innevånare och år. Extrapolerat till nationell nivå ger det cirka 600.000 operationer/år i Sverige. I Socialstyrelsens register samlas varje år över 1,8 miljoner operationskoder. Många av ingreppen görs även på mottagningar och inom distriktsvården. SPOR känner idag till 85 op-avdelningar i offentlig regi. Det kan finnas flera. Privata - hur gör vi på sikt? Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 66% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 85 st

Hur många enheter deltar i registret? 48 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 5% Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. 1 Akademiska sjukhuset, Uppsala Anestesi och intensivvård 2 Akademiska sjukhuset, Uppsala Centraloperation 3 Centralsjukhuset Kristianstad Anestesikliniken 4 Danderyd Anestesi IVA 5 Enköping Anestesikliniken 6 Falun Anestesikliniken 7 Gävle-Sandviken-Bollnäs-Hudiksvall Anestesikliniken 8 Hallands sjukhus Halmstad Anestesi och intensivvårdskliniken 9 Hallands sjukhus Kungsbacka Operationsavdelningen 10 Hallands sjukhus Varberg Anestesikliniken 11 Kalmar Anestesi- o intensivårdskliniken 12 Karlstad Anestesikliniken 13 Karolinska/Astrid Lindgren Barnanestesi, operation, IVA 14 Karolinska/Huddinge Anestesikliniken 15 Karolinska/Solna Anestesikliniken 16 Linköping Anestesi och operation 17 Lycksele lasarett Anestesikliniken 18 Skånes universitetssjukhus, Malmö. Kliniken för intensivvård och perioperativ medicin 19 Mora lasarett Anestesi/IVA 20 Motala Aleris specialistvård 21 Mälarsjukhuset Eskilstuna-Kullbergska Anestesikliniken 22 Norrköping, Vrinnevisjukhuset Anestesi- och Intensivvårdsklin. 23 Norrlands univ.sjh Umeå Operationscentrum 24 Norrtälje Anestesikliniken 25 NU-sjukvården Anestesi operation 26 Nyköping Anestesikliniken 27 Oskarshamn Akut/Op-enheten 28 Ryhov Jönköping Operation o intensivvård 29 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Verksamhetsområde Kärl-Thorax 30 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anestesikliniken 31 Sahlgrenska, Drottning Silvias Barnsjukhus Operation 1 Barn 32 Skaraborgs Sjukhus, Skövde Falköping Anestesikliniken 33 Skellefteå lasarett Anestesikliniken 34 Skånes universitetssjukhus, Lund Intensiv- och perioperativ vård 35 Sollefteå Akutsjukvården 36 St Göran Anestesikliniken 37 Sunderbyn Anestesikliniken 38 Sundsvall-Härnösand Anestesicentrum 39 Södersjukhuset VO Anestesi- och Intensivvård 40 Södertälje Anestesikliniken

41 Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Anestesikliniken 42 Visby lasarett Anestesikliniken 43 Värnamo sjukhus Operation och IVA 44 Västerviks sjukhus Operations- o intensivvårdsklin. 45 Västerås-Köping Anestesikliniken 46 Växjö-Ljungby Anestesikliniken 47 Örebro Anestesikliniken 48 Örnsköldsvik Operationscentrum Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad Den låga täckningsgraden på 5,8 % är det verkliga inrapporterade antalet operationer till SPOR-registret 2013-09-18, i förhållande till de 600.000 operationer som vi uppskattar att det verkliga antalet operationer i Sverige är. Om vi i stället utgår ifrå de opeationsenheter som är med som medlemmar, och det antal operationer som varje enhet genomför per år, så omfattar SPOR över 425.000 operationer per år. Detta motsvarar en täckningsgrad på 70,8 % den dag vi får insändandet av statistiken att fungera för varje nuvarande medlem. Vårt mål ären täckningsgrad på över 85 % inom 3 år, motsvarande 510.000 operationer/år. Täckningsgrad på 85 % är vår absoluta prioritet innan vi bygger in mera interaktiva funktioner. För högspecialiserad barnkirurgi blir täckningsgraden 100% då samtliga fyra barnkirurgiska kliniken kommer gå med under 2013. För kirurgi på barn blir täckningsgraden beroende av de deltagande klinikerna, f n är 7 kliniker (5%) anslutna i landet. Den kommer att öka i samma takt som SPOR-införandet sker. Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? Då SPOR just erhållit data från Gästrikland, Eskilstuna och Katrineholm har vi fått in 30467 patienter. Inga värden saknas enligt UCR:s första rapport. Däremot har vi fått en lista över vad vi ser som orimliga värden. Den listan gås just nu igenom vid respektive sjukhus. Bortfall kan hanteras av UCR. Felregistreringar kommer vi att angripa på olika sätt, bland annat med att sätta gränser för inmatning, så att systemen protesterar vid orimliga värden. Vi kommer även att slumpmässigt välja ut ett antal journaler på varje operationsavdelning och validera om den information som SPOR får, stämmer med uppgifterna om vad som skett med en visst antal patienter. Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. Kommentar till ovanstående frågor Ett nära samarbete med EVRY (Orbit), Tieto Enator (Provisio och Operett) och Cambio (Opmodul/Craft) har påbörjats. Dessa är de mest använda operationsplaneringsystemen i Sverige idag. De täcker idag 90 % av registreringsn av Sveriges operationsverksamhet. Implementering av SPOR i dessa system, kommer att underlätta införandet av SPOR och väsentligt öka datakvaliten.

Orbit 5 och Provisio har under augusti 2013 tagit fram färdiga datamoduler till marknaden som underlättar för export till SPOR. Södertälje sjukhus kommer att vara först ut med att testa Orbits version i praktiken under hösten 2013. Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Ålder, kön, vikt, längd, Varje operationsavdelning kommmer att skicka med sin ID-identifierare genom enhetens HSA-identitet (40 tecken). Därigenom vet vi om det är ett universitetssjukhus, länssjukhus eller länsdelssjukhus som operationsavdelningen är en del av. Varje operationsklinik skickar med sitt ID enligt den lokala definition som finns på respektive sjukhus. Varje operationssal och uppdukningsrum som använts kommer att ha unika identiteter på nationell bas. Golvyta, total rumsvolym och ventilationstyp kommer att vara kända för varje operationssal och uppdukningsrum. Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? 1. Andel strykningar av planerade operationer av totala antalet planerade operationer- kvalitetsindikator avseende operationsplanering och patientinformation. (Varje strykning av en planerad operation ses som en stor kvalitetsbrist sett ur ett patientperspektiv) 2. Andel operationer av totala där WHO:s checklista använts = validerad indikator avseende patientsäkerhet. 3. Bytestider - möjliggör jämförelser av produktivitet i operationssjukvård. Korta bytestider ger färre strykningar. 4. Väntetid akut kirurgi - möjliggör monitorering av i vilken utsträckning akut anmälda patienter opereras inom önskad tidsram. 5. Erbjuden rökavvänjning Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? 1. Mortalitet inom 30 dagar efter alla operationer per operationskod - Höftfrakturer och hemikolektomier kommer att specialstuderas. 2. Incidens av hjärtinfarkt inom 30 dagar efter anestesi. 3. Frekvens reoperation retentio testis 4. Komplikationsfrekvens avseende anestesirelaterade komplikationer peroperativt samt 24tim. postoperativt. 5. Oplanerad postoperativ intensivvård efter elektiv kirurgi - Nära relation till komplikation. 6. Oplanerad postoperativ slutenvård efter öppenvårdskirurgi - Nära relation till komplikation. 7. Patientens bedömning av illamående postoperativt. 8. Patientens bedömning av maximal smärta postoperativt. 9. Incidens tandskador per tusen intubationsanestesier.

Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Planeras Preoperativ funktionsbedömning i ASA-klassificering: ASA 1: Frisk patient ASA 2: Systemsjukdom utan inskränkt funktionsförmåga. ASA 3: Systemsjukdom med inskränkt funktionsförmåga. ASA 4: Potentiellt livshotande sjukdomstillstånd. ASA 5: Patient som förväntas avlida inom 24timmar oavsett insatta åtgärder. ASA 6: Avliden patient - vid organdonation. Postoperativ funktionsbedömning via riktad PROMS (Patient Recorded Outcome MeasureS) - nedsatt minnes- och/eller koncentrationssvårigheter. Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D SF36/RAND 36 Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Planeras Enkät med PROM-frågor är framtagen. Så snart SPOR får in tillräckligt valida data, så kommer vi att skicka denna enkät till ett antal opererade patienter för att validera frågorna. Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Planeras Är du nöjd med det bemötande du fick Ja/ Om du skulle bli opererad igen - skulle du då vilja att det skulle gå till på samma sätt som denna gång? Ja/ Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Planeras Grader av smärta och illamående. Minnespåverkan. Koncentrationspåverkan. Stämde postopeativ vårdnivå med vad patienten blev informerad om innan operation? Annat patientrapporterat mått Planeras Postoperativ infektion som patienten har upplevt. Nyinsatt antibiotik som inte var planerat från början. Andra komplikationer som kommit postoperativt. Känselbortfall? Hur gick det med rökuppehåll och rökavslutning? Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? Se bilaga 3. N Postoperativ PROM enligt ovan innehåller också frågor avseende: - Behandlingskrävande Illamående - Kvarvarande svår smärta postoperativt ( VAS > 4 ) - Kvarstående postoperativt tillkommen försämring av minnet - Kvarstående nytillkommet CNS funktionsbortfall - Förekomst av perifera neurologiska sequele

Steg 8 - Datafångst Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. Perioperativt data journalförs i vårdgivarens IT-system. Exempel på sådana IT-system är elektroniska journaler, operationsplaneringssystem, labbsystem och ekonomisystem. Data aggregeras av vårdgivaren antingen direkt från källsystemen eller ifrån ett mellanliggande datalager. Data omvandlas enligt det XML-format och de instruktioner till IT-avdelningen som finns framtagna till SPOR och sänds till systemet på ett av två möjliga sätt. 1. Via en XML-fil som laddas in i registret via SPORs webbgränssnitt 2. Via en webservice som SPOR exponerar Inklusionskriterier Data skickas till registret om följande är uppföljt: 1. Behandlingsnummer som identifierar behandlingstillfället hos vårdgivaren finns 2. Ett av följande a. Patienten har tagits bort från väntelistan (operationen ställts in) b. För patient som inte behandlas på Postop behöver sluttid för operationen finnas c. För patient som behandlats på Postop behöver tid för när patienten lämnat Postop finnas Registreringens parter Ansvarig för registeringen anges vid registrering och bör vara HSA-ID som identifierar journalförande vårdpersonal Registrerande enhet anges i registreringen och bör vara HSA-ID för enheten Då webservice-integration används identifieras sändande system vid autentisering mot registret Då uppladdning via XML-fil används identifieras administratören med det HSA-ID som är knutet till e-tjänstekortet Patienten identifieras med svenskt personnummer, svenskt samordningsnummer eller reservnummer (enhetsunikt ID) Felhantering Registreringar som inte kan användas av registret då de inte uppfyller krav på det data som skickas delges sändande part med ett felmeddelande. Om data skickas in via XML fil får administratören återkoppling via webbgränssnittet. Om data skickas via webservice hanteras detta genom ett felfall i webservice-integrationen. Rättning av data sker genom en lokal rutin hos vårdgivaren. Uppdatering Registreringar kan uppdateras på något av ovanstående sätt om nytt data tillkommit eller rättats. Vårdgivaren är

ansvarig för att hantera detta. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 50% Filöverföring 0% Papper 0% Annat 50% Kommentar: Med Annat avses inmatning via webservice Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 0% Inom en vecka : 0% Inom en månad : 0% I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. För webservice är målet att data ska vara registret tillhanda senast 24h efter att inklusionskriteriet uppfyllts. För inmatning via webgränssnitt av administratör är målet att data ska vara registret tillhanda senast 7 dagar efter att inklusionskriteriet uppfyllts. Vid efterregistering av data (typiskt komplikationer som uppstår inom 24h efter operationen) krävs en uppdateringsregistrering av webservicen. Hur fort data når registret begränsar vilka funktioner i registret som kan användas. Vårdgivare/sjukhus som delger data med kort eftersläpning kan till exempel ta del av återkoppling på gårdagens arbete, flaskhalsar och komplikationer. Hur stor del av patienterna registreras inom denna tid? - Svaret på den frågan är N/A - registret under uppbyggnad Kommentar till ovanstående frågor Registret är under uppbyggnad och denna redogörelse avspeglar tilltänkt systemarkitektur. Att registret stödjer två sätt att mata in data är för att maximera möjligheten att uppnå en hög täckningsgrad bland landets vårdgivare med olika behov och IT-miljöer. Data registreras i samband med operationsplanering och operation. Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk.

Alla variabler i SPOR kopplas till Snomed/ Nationellt fackspråk. Vi har kontaktat Snomed om att skapa 10 nya termer SPOR följer KVÅ, ICD-10 och SFAI:s nationella riktlinjer. Samordning med NYSAMs definitioner. Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. Rational, analys och presentation av huvudsakliga utfallsmått beskrivs enligt en särskilt framtagen strukturerad mall. Här beskrivs också specifik problematik kring tolkningen av indikatorn och planerad utveckling (se exempel i bilaga). SPOR har definierat en initial uppsättning medicinska utfallsmått. Målsättningen har varit att identifiera ett mindre urval av viktiga kvalitetsmått som bygger på en datainsamling som snabbt kan få bred nationell täckning. Dessa kvalitetsindikatorer avser vi redovisa på vårdenhetsnivå (operationsavdelning) som lägsta nivå. Detta eftersom ett konkret kvalitetsförändringsarbete i stor utsträckning måste utgå från den nivån för att vara effektivt. SPOR administreras av UCR i Uppsala och EpiStat-gruppen bestående av c:a 15 biostatistiker och epidemiologer utgör därför en väsentlig resurs för att utveckla analysen av data från SPOR. Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras SPORs patientpopulation spänner över hela åldersspannet och grader av komorbiditet kan antas spela en betydande roll för olika utfallsmått. För att hantera casemix inte bara avseende komorbiditet, utan även innefattande faktorer som relaterar till det underliggande sjukdomstillståndets/skadans svårighetsgrad, så görs casemix-justering med hjälp av en prediktionsmodell (logistisk regression). Principerna för denna har med framgång tillämpats på hjärtinfarktmortalitet i SwedeHeart och redovisats i årsrapport men också i öppna jämförelser. Denna typ av modellering ger också möjlighet för att justera för faktorer som socioekonomi och livstilsfaktorer och att med hjälp av hierarkiska randomeffects modeller hantera beroenden inom sjukvårdsenheter. All sådan modellering måste dock ske med en aktiv diskussion kring tolkning och relevans justering för alla typer av patientkarakteristika konceptuellt inte är en självklar manöver. Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Svar: Ja Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Svar: Med andra jämförbara enheter Svar: Mellan landsting och region Svar: Med bästa enheter

Svar: Kommentarer till ovanstående fråga Detta att en klinik ska kunna se sina egna resultat via en webbmodul, är ett klart uttalat framtida mål för SPOR. Webbmodulen är under uppbyggnad. Redan nu kan man se antal genomförda operationer på enhet, sjukhus och vårdgivar-nivå. Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Ja Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Svar: Om inte, när införs könsuppdelad redovisning? I den sammanställning som gjorts av pilotprojektets data finns inte könsuppdelad redovisning. Syftet med pilotprojektet var inte att analysera de kvalitetsmått som SPOR har satt upp, utan att inventera hur många av de variabler som finns i variabellistan som kunde fångas ur operationsplaneringssystemen samt att testa tekniken när det gäller överföring av data. Den rapport som gjorts för att sammanställa pilotdata kommer att återfinnas även i "det riktiga" registret. Rapporten ger en sammanställning av vilka data som skickats in. Utformningen på de rapporter som kommer att analysera kvalitetsindikatorer och visa på vilken kvalitet vården på de olika klinikerna håller kommer att innehålla könsuppdelad redovisning redan från början, se mer under punkten 6, Mått. Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Svar: Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? Öppen redovisning planeras så snart vi ser att vi får in stabila data, och att tillräckligt många enheter har fungerande inrapportering av sina data. Vår uppskattning är att SPOR når detta år 2016. Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Svar: Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården

Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Svar: Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? Diskussioner kring resultat från registret kommer att ske i flera olika sammanhang. Som ett första steg kommer registrets styrgrupp att verifiera att det sätt som resultaten sammanställts och presenteras layout-mässigt är korrekt, rättvisande och lättbegripligt för deltagande kliniker att ta till sig. Resultaten kommer sedan att diskuteras på de verksamhetschefsmöten som äger rum två gånger per år, på de regelbundna möten som operationssjuksköterskorna och anestesisjuksköterskorna arrangerar samt på de användarmöten som SPOR sammankallar till, vilket är minst en gång per år. SPOR har sedan starten hittills haft användarmöte både höst och vår. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter Verkligt data kommer nu in till SPOR:s server på UCR från Gästrikland och Sörmland. Karolinska kommer att leverera via web-gränssnitt inom 10 veckor. Kronoberg och Värmland har även de börjat skicka in anslutningsinformation. Östergötland saknar ett enhetligt operationsplaneringssystem men kommer att exportera data från sitt operationsregistreringssystem. Första rapporter är famtagna. Dessa gäller: 1. Frekvens komplikationer i samband med operationer ( 28 %!) 2. Frekvens och grad av smärta och illamående postoperativt 3. Patienternas fördelning av ASA-klasser som indikator för grad av sjukdom. 4. Frekvens av strykningar operationsdagen av planerade ingrepp. 5. Differens mellan första planerad operationsstartstid per operationssal, jämfört med verklig operationsstarttid. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Regelbundna rapporter med olika syften kommer att ge direkt feedback till respektive klinik om deras interna data och nationella jämförelser. Möjliga exempel är: Daglig automatgenrerad powerpoint rapport kan skickas kl 0645 till verksamhetsledningarna med gårdagens komplikationer, strykningar, resursutnyttjande, etc Att användas på morgonmöte och arbetsledning. Veckorapporter med strykningar infektionsövervakning, resursutnyttjande, etc, Månatliga rapporter med tidsserier över egna data samt motsvarande data för övriga operationsenheter Kirurgisk Apgar kopplat till olika typingrepp. Årsrapport med analys av alla ingågende variabler samt mortalitetsanalys. PROMsdata vad gäller patientupplevelser kopplade till operationer. Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete.

Gävle har lyckats införa en komplikationsregistrering kopplat till alla sina operationer med start 2012-01-01. Där fann man en mycket hög andel av hypotensioner vid anestesistart. Öl Anders T Larsson, MLL vid operation i Gävle, gjorde då en analys av sättet att söva vid inledningen av operationerna. Detta ledde till ett ändrat arbetssätt i Gävle, som i sin tur har medfört en lägre frekvens av blodtrycksfall vid operationsstarter. Detta arbete redovisades vid konferens för Operationsledning i maj 2013, Såstaholm, för 116 personer som arbetar med ledning av operationsavdelningar i Sverige. Detta är den första uppföljningen som SPOR bidragit till, som har fått klinisk positiv påverkan. Mera kommer! Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? WHO:s Time Out SFAIs riktlinjer Höftfrakturer ska opereras inom 24 timmar Nationella riktlinjer för antibiotikaprofylax Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? Ja WHO Time Out registeras för varje operation. Smärta och Illamående dokumenteras.(sfai) Vårdnivåer postoperativt finns (SFAI) Tidsuppföljning görs av tidsspann från opanmälan till opstart för höftfrakturer ( görs för alla operativa ingrepp!) Tidpunkt för start av antibiotikaprofylax inför operation registreras. Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år? Registrering av anestesikomplikationer i samband med operationer kommer att bli standard. Analys av strykningsorsaker och tidpunkter för dessa. Etablering av en nationell standrad för hur stor procent av strykningar som är rimliga. Följsamhet till WHO:s checklista. Patientrapporterade upplevelser (PROM) blir kända på bred bas för första gången. Kommer med all sannolikehet att påverka vården på sikt. Rökavvänjning i samband med operativa ingrepp. Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Svar: Lista de viktigaste Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Svar: Ja Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit Regelbundna användarmöten, två stycken per år, första mötet 121019. Web-enkäter till deltagande enheter.

Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 0 Kommentar Mycket glädjande att första verkliga siffror kommit in i SPOR-registret. Steg 12 - Vetenskaplig produktion och innovation med stöd av registerdata Hur många förfrågningar om forskningsprojekt relaterade till registret har registret beviljat/tillstyrkt under 2012 samt 2013? 0 st Till hur många beviljade/tillstyrkta forskningsprojekt har ni lämnat ut data till under 2012 samt 2013? 0 st Hur många vetenskapliga artiklar som baseras på data från registret, har publicerats i vetenskaplig tidskrift/abstracts presenterats på nationell eller internationell vetenskaplig konferens under 2012 samt 2013? 0 st Förteckna vetenskapliga studier publicerade under det under 2012 respektive 2013 Abstracts från vetenskapliga konferenser/motsvarande anges endast om motsvarande inte finns publicerat på annat sätt. 0 Ange om registret har forsknings/utvecklingssamarbete med läkemedels- / diagnostik- / medicinteknik-företag Steg 13 - Finansieringsbehov Totalt sökt belopp Ange belopp som ni väljer att söka. 2014 2015 4 370 000:- 4 446 000:- Kostnader