Rening av avloppsvatten Introduktion (Kapitelhänvisning avser Avloppsteknik 2)

Relevanta dokument
Rening av avloppsvatten Introduktion.

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

VARFÖR RENA AVLOPPSVATTEN?

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK


TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Brandholmens avloppsreningsverk.

Och vad händer sedan?

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Hur reningsverket fungerar

Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Innehåll. Vad är reglerteknik? Forskning inom processtyrning - Resurseffektiv avloppsvattenrening genom reglerteknik

Avlopp och Kretslopp. Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk. Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten

MBBR - Nu och i framtiden

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

VA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21)

Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt )

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Undersökning av deammonifikationsprocessens optimala uppstartsförhållanden för kväverening av rejektvatten på Ryaverket

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än installationer.

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Dränering och växtnäringsförluster

frisk och fräsch luft Delino luftsanerare Eliminerar allergener, bakterier, mögelsporer, kvalster, tobaksrök.

Uponor Minireningsverk 5-10pe

BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

Kungsbacka vattenrike

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

Statens naturvårdsverks författningssamling

KALK FÖR VATTENRENING

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER

Rening vid Bergs Oljehamn

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2

Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk

Rejektvattenbehandlingens inverkan på kvävereduktionen vid Arboga reningsverk

Vattenreningsteknik 3p (5p)

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Miljörapport. Kvicksund 2014.

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Tilläggsbestämmelser till ABVA

PIPES FOR LIFE PIPELIFE ECO INFILTRATION. ECO Infiltration Avloppssystem för fastigheter utan kommunalt avlopp

Chemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten.

Framtida reningskrav för kommunala avloppsreningsverk

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Koholmens Avloppsreningsverk

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm vvd Produktchef

Satsa på en bra utbildning så satsar vi på dig! Välkommen! Ove Lindberg, Rektor

Statisk olinjäritet. Linjärt dynamiskt system

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande

HUBERs lösningar för slakterier och livsmedelsindustrier

Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Brukningsavgifter. År 2016

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

HUBER Flotationsanläggning HDF

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Detta utbildningsmaterialmaterial tillhör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P

Biorening i små reningsverk vid enskilda avlopp med hög organisk belastning

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

Uppgift Utveckla en strategi för att utnyttja och ta hand om dagvatten på ett uthålligt sätt i ny och befintlig miljö genom att:

Lagstiftning och bräddningar. Uppstartsmöte för tillsynsprojekt om bräddningar Miljösamverkan Västra Götaland den 21 oktober 2013

Modul 6: Integraler och tillämpningar

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Avloppsrening och mikrobiologi

BAGA Easy. Rening av avloppsvatten 1-40 hushåll. Enkelt och driftsäkert Låga driftskostnader Funktionsövervakning med sms-meddelanden

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

P U B L I K A T I O N U 2 M a r s Avloppsteknik 2 Reningsprocessen

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

CE-Certifierade Minireningsverk

Drift och underhållsblad för Haddock 600

Stigebr andt Hydroteknik o c h vår syn på IN dustriell o ch kommunal vat tenrening.

Transkript:

Rening av avloppsvatten Introduktion (Kapitelhänvisning avser Avloppsteknik 2) Bengt Carlsson Bengt.Carlsson@it.uu.se

Ett konventionellt avloppsreningsverk

Kap 17 Biologisk rening Aktivslamprocessen (ASP) Mikroorganismer används för att bryta ner organiskt material

Slamålder sid 87 (Aerob) Slamålder defineras som: Mängd slam i luftad volym Uttagen slammängdper dygn Se Föreläsningarna i modellering!

Ex på variant: Stegbeskickning avloppsvattnet leds in på flera ställen i lufningsbassängen. Fördel: Jämnare syrebelastning. Se vidare s 75-76. SBR- Sequential Batch Reactor. Satsvis rening. Princip => Detaljer, se sid 79-81. Syretillförsel (sid 81-83) tas upp på föreläsning om reglerteknik i reningsverk

19 Kväveavskiljning Nitrifikation: Ammonium omvandlas till nitrat (via nitrit) NH 4 + + O 2 NO 2 - + H 2 O + H + NO 2 - + O 2 NO 3 - Krav: Syrerik (aerob) miljö. Lång uppehållstid för slammet (nitrifierande mo, autotrofer, växer långsamt)

Denitrifikation: Nitrat omvandlas till kvävgas (NO 3 - NO 2 - NO N 2 O N 2 ) Krav: Inget löst syre (anoxisk miljö). Kolkälla (substrat) behövs

Efterdenitrifikation

Fördenitrifikation

Antag en ASP med fördenit. där inkommade flöde=q, internrec.=rq och returslamflödet=sq. Antag vidare: Fullständig nitrifikation Fullständig denitrifikation Katarina Lindroth Inkommade N=Ammonium Då gäller NO 3 ut Bevis och generalisering: Se räkneöven. 1 1+ r + s NH = + 4 in

18. Biologiska bäddar Princip: Låt mikroorganismerna växa på en yta => biofilm. Transport: Diffusion (Fick s Lag)

Utformning: +Tålig mot belastningsvariationer, enkel, billig konstruktion - Lång uppstartstid, risk för igensättning, nedkylning (vinteritd), höga pumpkostnader (=>ASP ofta mera ekonomisk)

Populärt alternativt suspenderat bärarmaterial

Mera från kursboken Avloppsteknik 2 OBS Läsanvisningar finns i Kursprogrammet! En hel del är självstudier! En del stoff tas upp senare i kursen t ex Sedimentering

15 Kemisk fällning Princip: Fällningskemikalie (salt vars aktiva del är positivt laddat) reagerar (flera processer äger rum!) med föroreningen och bildar flock som kan avskiljas med sedimentering eller flotation. Används både inom kommunal och industriell AVR samt för dricksvattenrening.

För kommunal AVR: Avskilja fosfor (fosfat), men även org föroreningar minskar. Fällningskemikalier, t ex Aluminiumsalter, trevärda och tvåvärda järnsalter (se s 54) Utfällning och flockbildning phberoende. Överdosering eller syratillsats kan behövas för att minska vattnets ph. Viktigt med snabb inblandning!

Hur mycket ska doseras?: Se föreläsning i reglerteknik! Val av fällningskemikalie: - Kostnad - Genererad slammängd - Se sid 60 för flera faktorer!

Direktfällning Förfällning, OBS: *biologiska steget behöver närsalter, *Org material behövs vid denitrifikation)

Efterfällning (kan nå 95-98% P-red) med Simultanfällning

Flerpunktsfällning (vanligt på större verk)

12 Sedimentering Princip: avskiljning av partiklar med högre densitet än vatten Sedimentering behövs efter mekanisk, biologisk och kemisk rening! Tips: Läs Kap 12 innan föreläsningen om Sedimentering!

13 Flotation (läses översiktligt) Princip: Tillförsel av gasbubblor som partiklar kan fästa vid, partiklarna stiger till ytan och kan tas bort med ytskkrapa.

14 Efterbehandling (läses översiktligt) Ta bort små partiklar efter sedimentering. Ofta för att få ner fosforhalten vid stränga utsläppskrav (<= 0.3 mg P/l) (Sand)filter Mikrosilning

Stora och små system en kort sammanfattning (extra material ingår inte i kurskraven) Konventionella storskaliga system: Hög reningsgrad och låg reningskostnad/person Problem: Olika föroreningar blandas samman, svårare med resurseffektiv rening. Hög vattenförbrukning (transportmedel). Ej slutna materialflöden. Höga kapitalkostnader, inflexibilitet. Användaren ``utanför''.

Viktiga faktorer att beakta för alternativa reningssystem: Hygien/smittspridning. Sociala aspekter. Anpassning för användare Hushålla med energiresurser inklusive energi. Notera att kväveåterföring är i huvudsak en energifråga. Kostnader, underhåll. Miljöpåverkan. Hur känslig är recipienten? Återföringspotential av närsalter.

Småskalig reningsteknik Glesare bebyggelse. Önskemål: Stabil drift Lågt underhållsbehov Viktigt ta hänsyn till lokala förutsättningar: Geohydrologi/klimat/recipient Ekonomi Belastningsfördelning Teknikkompetens => Det finnas inte en universallösning för avloppsvattenrening!