Rapport 2015:14. Rapport om byggnadsnämndernas tillsyn under 2013 och 2014 Enligt 8 kap. 14 plan- och byggförordningen

Rapport 2015:14 Rapport om byggnadsnämndernas tillsyn under 2013 och 2014 Enligt 8 kap. 14 plan- och byggförordningen

Rapportnr: 2015:14 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Kajsa Reimers Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, samhällsbyggnadsenheten Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter.

Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn Västra Götalands län 2013 2014 Denna rapport är en sammanställning av hur byggnadsnämndernas arbete med tillsyn i Västra Götalands län har sett ut under åren 2013 och 2014. Sammanställningen grundar sig på de svar som kommit fram i samband med de enkätundersökningar som gjorts bland alla byggnadsnämnder i Sverige. Målet med detta arbete är att göra den uppföljning och utvärdering som planoch byggförordningen ålägger länsstyrelserna att göra. Regeringen har beslutat att länsstyrelserna 2014 särskilt ska granska kommunernas tillsyn av bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder. Frågor av generell och kvantitativ karaktär har besvarats av samtliga kommuner. Fem kommuner har dessutom djupintervjuats om enkelt avhjälpa hinder och om övergripande tillgänglighetsfrågor. KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Foto: Kajsa Reimers ALE ALINGSÅS BENGTSFORS BOLLEBYGD BORÅS - DALS-ED ESSUNGA FALKÖPING FÄRGELANDA GRÄSTORP GULLSPÅNG GÖTEBORG GÖTENE HERRLJUNGA HJO HÄRRYDA KARLSBORG KUNGÄLV LERUM LIDKÖPING LILLA EDET LYSEKIL MARIESTAD MARK MELLERUD MUNKEDAL MÖLNDAL ORUST PARTILLE SKARA SKÖVDE SOTENÄS STENUNGSUND STRÖMSTAD SVENLJUNGA TANUM TIBRO TIDAHOLM TJÖRN TRANEMO TROLLHÄTTAN TÖREBODA UDDEVALLA ULRICEHAMN VARA VÅRGÅRDA VÄNERSBORG ÅMÅL ÖCKERÖ

Fakta om Västra Götalands län Västra Götalands län har cirka 1,6 miljoner innevånare och en yta på 23 942 km 2. Länet består av 49 kommuner som har mycket skiftande befolkningsmängd, area och villkor för sin utveckling. Störst befolkning har Göteborg, Borås och Mölndal. Tretton kommuner har färre än 10 000 innevånare. Läget i länet Kommunens byggnadsnämnd har ansvar för tillsyn inom all bebyggd miljö och byggnadsnämndernas uppdrag är lika viktigt som det är brett. Den byggda miljön påverkar alla i vardagen, och en väl fungerande tillsyn kan förhindra sjukdomar, olyckor och diskriminering. Plan- och bygglagen pekar särskilt ut ventilation, tillgänglighet och hissar som preciserade tillsynsområden. Sammantaget visar enkäterna att byggnadsnämnderna i Västra Götalands län har svårt att uppfylla lagens krav på tillsyn, uppföljning och utvärdering fullt ut. 2

Sammanfattning Länsstyrelserna har skickat ut gemensamma enkäter till alla landets kommuner, med syftet att följa det regleringsbrevsuppdrag som länsstyrelserna fått för att följa upp och utvärdera byggnadsnämndernas tillsynsarbete. Enkäterna innehåller både kvalitativa och kvantitativa frågor. I samband med detta uppdrag ska länsstyrelsen särskilt analysera hur byggnadsnämnderna utövar tillsyn och tillämpar reglerna gällande enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet. Rapporten är en sammanställning av de svar som kommunerna i Västra Götalands län har gett och Länsstyrelsens analys och reflektion över svaren. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tillsammans med landets andra länsstyrelser har gjort en gemensam analys med förslag till åtgärder som i korthet handlar om att det bör ställas krav på en kommunal tillsynsplan samt att det finns behov av mer tillsynvägledning från Boverket för att få en enhetlig tillämpning av lagen. Länsstyrelserna behöver ökade resurser och bör samverka för en gemensam tillsynsvägledning som möter byggnadsnämndernas behov i hela landet. Läs mer under Analys och slutsats på sidan 21. Foto: Tommy O Andersson Arbetet med enkelt avhjälpa hinder är inte i närheten av att vara färdigt. De flesta byggnadsnämnder har bara delvis inventerat kommunala publika lokaler och inte alls privat ägda publika lokaler. Ett fåtal nämnder informerar om tillgänglighet, de flesta saknar rutiner för att ta emot anmälningar och bara två nämnder anser att de har tillräckliga resurser för att uppnå ett gott resultat. Det behövs praktisk vägledning för att byggnadsnämnderna ska komma igång med arbetet med enkelt avhjälpta hinder. Ett gott exempel är Vetlanda kommun i Jönköpings län som visar att det går ganska enkelt när man väl har 3

börjat. Efter inventering, kommunikation och hundra förelägganden om åtgärder har enkla hinder avhjälps, både i de privata och kommunala publika lokalerna. En annan framgångsfaktor verkar vara att någon i kommunen utses som ansvarig att arbeta med tillgänglighet, gärna tillsammans med andra strateger i kommunen inom folkhälsa, miljö och liknande. Byggnadsnämnden den bebyggda miljöns beskyddare Innehåll Foto: Kajsa Reimers Fakta om Västra Götalands län... 2 Läget i länet... 2 Sammanfattning... 3 Resurser och organisation... 5 Enkelt avhjälpta hinder... 8 Tillgänglighet i lov- och byggprocessen... 15 Tillsynsplanering... 19 Uppföljning och utvärdering 2014... 20 Behov av vägledning... 20 Analys och slutsats... 21 Bilaga 1 Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn under 2014... 24 Bilaga 2 Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn över ovårdade byggnader och tomter... 28 4

Resurser och organisation Samtliga kommuner i länet har besvarat enkäten om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder. Svaren visar att man har kommit längst i arbetet med att göra de kommundrivna lokalerna och den offentliga miljön tillgänglig i de kommuner där det finns någon som är utpekad att driva frågorna. I intervjuer med fem utvalda kommuner (Alingsås, Göteborg, Mariestad, Sotenäs och Trollhättan) träder det fram en bild av att kommunen som fastighetsägare och verksamhetsutövare driver tillgängligheten framåt, men att byggnadsnämnden är passiv i sin tillsynsroll. Som exempel kan nämnas att endast två byggnadsnämnder i länets 49 kommuner har ingripit med föreläggande när det gäller enkelt avhjälpta hinder sedan 2010. Har er kommun någon tjänsteman, eller funktion, med uttalat ansvar för de övergripande tillgänglighetsfrågorna? 53% 47% Ja Nej Ingen ansvarig för tillgänglighet I drygt hälften av kommunerna finns det ingen person som är utsedd för att arbeta med tillgänglighetsfrågor på ett övergripande sätt. Det är nedslående eftersom ett utpekat ansvar, tillsammans med resurser, är avgörande för att nå målet med en tillgänglig publik miljö. Alingsås kommun berättar i intervjun att de har en 70 % tjänst, funktionshinderstrateg, på kommunledningskontoret. Tjänsten innebär att hon har ett övergripande ansvar för funktionshinderfrågorna i kommunen, däremot har hon ingen egen verksamhet som kan göra så mycket verkstad, utan det handlar om att alla förvaltningar integrerar detta i sin verksamhet. Strategen är en expertfunktion i kommunen och mycket av arbetet handlar om att informera och inspirera och sedan att följa effekter av åtgärder som de olika förvaltningarna genomfört. Redovisning sker till kommunstyrelsen. Tidigare var funktionshinderstrategen i Alingsås placerad på socialkontoret, men sedan tjänsten flyttades till kommunledningskontoret (2011) har status och möjligheterna att arbeta med frågan stärkts. Att sitta tillsammans med andra strateger i kommunen (folkhälsa, miljö m.fl.) har varit en framgångsfaktor. Strategen säger att det är A och O för att få genomslag för frågorna. En särskild aktivitet som hon vill framhålla är den årliga interna funktionshinderdagen som hon arrangerar, där kommunalråd, kommunstyrelse, förvaltningschefer med flera träffar rådet för funktionshinderfrågor. Sotenäs kommun anser att det finns ett behov av en tjänst som arbetar med funktionshinderfrågor. Kommunen kan dock inte avsätta medel för en tjänst, 5

utan det arbete som görs får ske i projektform eller fördelat på olika enheter/personer. Hur ser det ut med resurser hos byggnadsnämnden för att kunna arbeta med enkelt avhjälpta hinder? 48% 12% 40% Vi har tillräckligt med resurser för att kunna uppnå goda resultat Vi hinner inte med allt som ska göras Vi har inte resurser för att arbeta med frågan Brist på resurser för att arbeta med enkelt avhjälpta hinder Detta avspeglar sig i resultaten: ingen byggnadsnämnd har avhjälpt alla hinder och knappt hälften har inventerat publika lokaler med avseende på tillgänglighet. Inventeringarna omfattar oftast bara de lokaler som kommunerna själva är ansvariga för. Ur plansynvinkel hade det varit en förbättring att ha principer att utgå ifrån, för att på så sätt styra mer rätt i tidiga skeden och minska remissbehovet. Dessutom är det lättare att hålla fast vid en (god) princip än att hävda en tillgänglighetsidé i det enskilda fallet. Sotenäs kommun anser också att det ur folkhälsosynvinkel vore det bra att hålla samman den sociala och fysiska miljön bättre. I Mariestads kommun finns en tillgänglighetssamordnare, som jobbar halvtid med tillgänglighetsfrågorna under kommunstyrelsen. Samordnaren jobbar dels med tillgänglighetsinventeringen och framtagande av tillgänglighetsplan och handlingsplan för kommunens fastigheter. Tjänsten innebär även bevakning av tillgänglighetsfrågorna i planärenden och i bygglovsärenden (eller vid byggnationer) som rör kommunala fastigheter. Samordnaren har nära kontakt med gatusidan och fastighetssidan. Samordnaren ser att det finns ett behov av en tjänst/roll inom kommunen som har ett helhetsgrepp om tillgänglighetsfrågorna och som driver arbetet framåt. Hon ser även att det vore positivt om det ute i de olika förvaltningarna finns någon med ett uttalat ansvar för tillgänglighetsfrågorna och som kan arbeta med samordning av förvaltningens dagliga tillgänglighetsfrågor. Gatusidan och plan- och byggsidan har av tradition har ett etablerat tillgänglighetstänk. Samordnaren har en framtidsvision där tillgänglighetsfrågorna får större fokus bland allmänheten och att verksamheter och fastighetsägare blir mer aktiva i sin strävan att göra samhället tillgängligt och hoppas på större resurser för inventering, dialog och åtgärder rent fysiskt. 6

Mariestad har tidigare haft tillgänglighetsråd och tillgänglighetsforum med intresseorganisationer. Dessa är dock nedlagda idag. Istället hålls två dialogmöten där medlemmar och representanter från olika intresseorganisationer deltar. En satsning i sen tid har varit att intresseorganisationers representanter har testat hörslingor i offentliga lokaler. Noterade brister har åtgärdats. Samordnaren i Mariestad lyfter fram Borås stads arbete i tillgänglighetsfrågorna som ett gott exempel. Det nationella nätverket för tillgänglighetssamordnare (eller andra med motsvarande roll/ansvar) nämns som ett viktigt forum för kunskapsutbyte. I Trollhättan finns det en tjänst som jobbar med tillgänglighet och som samordnar och driver dessa frågor tillsammans med representant från förvaltningarna och fastighetsbolagen. Han agerar expert i dessa frågor och stödjer förvaltningar och bolag med information och lösningar. Han samarbetar även med stadens lokalstrateg för att fånga upp förändringar i verksamhetslokaler. I enkäten uppger Götene kommun att de har ett Råd för Funktionhindersområdet. Rådet träffar Götene kommun i olika sammanhang och tar upp synpunkter om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder kontinuerligt. Finns det ett funktionshinderråd eller motsvarande i er kommun? 36% 19% 45% Ja, och byggnadsnämnden samarbetar med den Ja, men byggnadsnämnden samarbetar inte med den Nej, det finns inget sådant Nästan hälften av byggnadsnämnderna har ett funktionshinderråd som de samarbetar med. Men i var femte kommun utnyttjar inte byggnadsnämnden funktionshinderrådets kompetens. Fler än en tredjedel av kommunerna i länet har inte funktionshinderråd. För de flesta kommunerna är det alltså avgörande för kvalitén i granskning och tillsyn att byggnadsnämnden har tillgång till egen kompetens och erfarenhet inom tillgänglighetsfrågor. 7

Enkelt avhjälpta hinder Publika lokaler och allmänna platser ska göras mer tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det är ett krav som ställs i bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder och det är byggnadsnämnden som ansvarar för tillsynen. Publika lokaler är alla lokaler som erbjuder allmänheten varor och tjänster samt mötesplatser som kulturlokaler, lokaler för social service, förvaltningsbyggnader, matställen, idrottsplatser- och lokaler, butiker och i skolor rektorsexpedition och vaktmästare samt utlåningsbara lokaler som aula, matsal, gymnastik. Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på nyttan av åtgärden, förutsättningarna på platsen, ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare och dess användare och om avlägsnandet av hindret kan förenas med varsamhet om befintlig miljö. Det kan exempelvis vara att åtgärda mindre nivåskillnader, dålig belysning, tunga dörrar, avsaknad av ledstänger och bristfälliga kontrastmarkeringar. Har byggnadsnämnden fattat beslut om en policy eller liknande, för arbetet med tillgänglighet och/eller enkelt avhjälpta hinder? 14% Ja 86% Nej Endast i ett fåtal kommuner har byggnadsnämnden en policy för arbetet med tillgänghet. Det har inte heller utförts speciellt mycket tillsyn inom området. Det är dåligt med inventeringar av tillgängligheten i publika lokaler men lite bättre på allmänna platser. De inventeringar som gjorts läggs ofta in i en tillgänglighetsdatabas som är allmänt tillgänglig och ligger också till grund för prioritering och åtgärder av den byggda miljön. I vissa kommuner har inventeringsresultaten lagts in i VG-regionens tillgänglighetsdatabas, som efter inventeringens avslut har flyttats över till ny databas. På grund av problem med migrering mellan de olika databaserna har inte inventeringsresultaten kunnat flyttas över. Vissa kommuner har därför behövt göra en ny inventering, som av resursskäl har behövt göras för en mer avgränsad del av lokaler dit allmänheten har tillträde och allmänna platser. Fokus har då lagts på lokaler som är mest publika och där åtgärder krävs. 8

Har byggnadsnämnden - sedan lagen trädde i kraft den 1 juli 2001 - gjort en inventering av tillgänglighet till och i lokaler dit allmänheten har tillträde? 8% 21% 24% 47% Ja, byggnadsnämnden har inventerat dessa Det pågår ett arbete med att inventera dessa Vi planerar att inventera dessa Nej, byggnadsnämnden har inte inventerat dessa Nästan hälften av kommunerna har inventerat publika lokaler Publika lokaler som kommunen inte är ansvarig för till exempel butiker, restauranger och biografer är sällan inventerade. I Sotenäs har inventering och åtgärder gjorts där kanthöjder med mera i gatumiljö anpassats på samtliga orter i kommunen som slutfördes under 2014. Arbetet med att inventera publika lokaler och allmänna platser som Göteborgs Stad ansvarar för är utlagt per stadsdel samt förvaltningarna. I september 2014 kvarstod ca 20 % att inventera. Åtgärder för enkelt avhjälpta hinder skall vara avklarade inom denna mandatperiod (slutet av 2018). Enkelt avhjälpta hinder på allmän plats har inventerats för lekplatser, badplatser och parker men inte för gatutrafik, gång- och cykelbanor. Mariestads kommun genomförde under åren 2009-2011en inventering, där allmänna platser, skolor/förskolor, äldreboende och andra publika lokaler ingick. Resultaten har sedan arbetats in i en handlingsplan för kommunala fastigheter och allmän plats, som har beslutats av tekniska nämnden. Inventeringen i Mariestad har hittills fokuserat på allmän plats och kommunägda fastigheter. Inventering av privata fastigheter kvarstår. Vid gågatan har kommunen och fastighetsägarna samarbetat för att göra allmän plats och verksamhetslokaler tillgängliga. Omdaningen av Stockholmsvägen har delvis innefattat tillgänglighetsförbättringar. Fortsatt dialog kommer att föras och inventering av enkelt avhjälpta hinder vid privata fastigheter utföras i framtiden. Kommunen uppskattar att cirka 1000 entréer är aktuella att inventera utifrån stödet från Boverket, som avser inventering av flerbostadshusbeståndet i kommunen. Enligt uppgift har inga förelägganden utfärdats. Kommunen pekar på resursbrist och att byggnadsnämnden inte haft utrymme att lägga fokus på frågan. Kommunen har en antagen tillgänglighetsplan (från 2002) som är under uppdatering och förväntas antas under 2015. Efter satsningar på allmänna platser kommer krut att läggas på de mest publika anläggningarna i Mariestad. 9

Kommunen har även valt att ta fram riktlinjer för uteserveringar på allmän plats i syfte att göra dessa och gaturummet tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Kommunen har även i dialog med verksamhetsutövare tagit fram lämplig lösning för gatupratare/skyltar på allmän plats. Har byggnadsnämnden - sedan lagen trädde i kraft den 1 juli 2001 - gjort en inventering av tillgängligheten på allmänna platser? 6% 0% 12% 82% Ja, byggnadsnämnden har inventerat dessa Det pågår ett arbete med att inventera dessa Vi planerar att inventera dessa Nej, byggnadsnämnden har inte inventerat dessa Byggnadsnämnderna uppger att de har inventerat allmänna platser Samtidigt kommer signaler om ansvariga för gatorna vill ta bort övergångsställen, vilket begränsar möjligheterna för funktionshindrade att röra sig fritt. I Trollhättan skedde inventering av kommunens verksamhetslokaler i huvudsak 2006-2008 och det är denna inventering som arbetet med att avhjälpa enkelt avhjälpa hinder baseras på. Det sker även en inventering med Regionens Tillgänglighetsdatabas men med låg fart för tillfället då nya versionen nyss är utkommen. Mer eller mindre alla kommunala verksamhetslokaler är inventerade men kommunen har inte inventerat privata fastighetsägares lokaler till exempel affärslokaler. Trollhättan har haft informationsmöten och startat ett aktivt tillsynsarbete för att driva på inventering och anpassning av enkelt avhjälpta hinder i det privata beståndet. Tillgänglighetsdatabasens inventeringar presenteras på Trollhättans kommuns webbplats. På allmän plats har enkelt avhjälpta hinder inventerats och åtgärdats i många fall men inta alla. Centrum är relativt fritt men finns många kvar i resterande delar av kommunen. 10

16 Hur säkerställer ni att byggnadsnämnden har kompetens för att bedöma frågor om enkelt avhjälpta hinder? (Flera svarsalternativ kan väljas) 17 18 16 14 Vi har en certifierad sakkunnig inom byggnadsnämnden Vi har en certifierad sakkunnig inom kommunen 12 10 Vi har handläggare med utbildning inom området 8 Vi har handläggare med erfarenhet inom området 5 6 Vi anlitar extern sakkunnig 1 4 1 1 0 4 2 0 Vi samverkar med annan kommun Annat Det finns en kommun som säger sig ha en certifierad sakkunnig inom tillgänglighet De flesta kommuner förlitar sig på att den erfarenhet handläggarna har inom enkelt avhjälpta hinder. Ett fåtal handläggare har gått någon form av utbildning inom området. En kommun samverkar med en annan kommun. En del byggnadsnämnder säger att de inte arbetar med frågan. En byggnadsnämnd uppger att det är svårt och tar tid att få medarbetare att förstå vikten av göra vårt samhälle mer tillgängligt. Ett led i att höja kompetensen kan vara att ta beslut om att följa Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Skara kommun har en inofficiell grupp med representanter från kommunledning, Samhällsbyggnadskontoret, Omsorgen och Service- och teknik som kontinuerligt träffas och jobbar med tillgänglighetfrågorna och enkelt avhjälpta hinder. De har varit med i tidiga skeden vid nybyggnationer, hjälpts åt med produktval med mera vid åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder. De fyller i tillgänglighetsenkäter och rapporterar utfallet till kommunstyrelsen och påpekar ständigt vikten av att ha med tillgänglighetsaspekten. I Skara har man också haft informationsträffar med Service- och teknik där de fått prova på hur det är att ha en funktionsnedsättning något som var en riktig aha-upplevelse för många. Samhällsbyggnadskontoret kommer också inom kort gå ut med ett informationsmaterial och hålla informationsträffar för fastighetsägarna kring enkelt avhjälpta hinder. 11

Hur kan allmänheten anmäla bristande tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder till byggnadsnämnden? (Flera svarsalternativ kan väljas) 31 31 35 30 25 På pappersblankett På vår hemsida 20 Via en app 12 14 15 Via telefon 10 1 1 3 5 0 Via mail Annat sätt Inte helt lätt för allmänheten att veta vart man ska vända sig En del uppger att allmänheten kan anmäla via medborgarkontoret eller motsvarande som förmedlar ärendet vidare. I en kommun vänder man sig till funktionshinderstrategen. Synpunkter och förslag tas emot via hemsidan samt via medborgarförslag. En kommun uppger att ingen information om detta går ut till allmänheten. En annan kommunrepresentant uppger: Jag har arbetat här under snart 1,5 år och inga boende inom kommunen har varit i kontakt med mig angående tillgängligheten. Om en person är missnöjd med tillgängligheten ska den enkelt kunna vända sig till byggnadsnämnden för att påtala problemet, oavsett om det är en kommunal eller privat lokal. Byggnadsnämnden är då skyldig att utreda om den ska ingripa eller ej och att ta ett beslut i frågan. Trots det är det bara ett fåtal nämnder som har skriftliga rutiner för att hantera anmälningar om brister i tillgängligheten. Har byggnadsnämnden skriftliga rutiner för hur ni tar emot och hanterar medborgares anmälningar om brister i tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder? 81% 19% Ja Nej Bara ett fåtal nämnder har skriftliga rutiner för att hantera anmälningar 12

Har byggnadsnämnden - efter 1 juli 2010 - fattat beslut om åtgärdsföreläggande inom området enkelt avhjälpta hinder? 5% 95% Ja Nej I länet är det bara Sotenäs och Ales byggnadsnämnder som har förelagt om åtgärd för att komma till rätta med enkelt avhjälpta hinder Några handläggare redogör för hur de åstadkommit förbättringar utan förelägganden, men i övrigt kan man misstänka att aktiviteten inom området är låg. Flera kommuner arbetar med tillgänglighet i egenskap av verksamhetsansvariga och fastighetsägare, men den generella bilden är att byggnadsnämnderna inte varit pådrivande för att rätta till enkelt avhjälpta hinder. Orsakerna kan vara flera: nämnden har inte tillsatt resurser för tillsyn, den har inte information om sitt ansvar vilket gör att allmänheten inte vet om att man kan anmäla och att kommunen har svårt att hålla isär sina olika roller som verksamhetsutövare respektive myndighet. Foto: Kajsa Reimers 13

Hur kan fastighetsägare och byggherrar få information om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder från byggnadsnämnden? 9 2 21 1 11 6 25 20 15 10 5 0 Genom riktad information Genom information på vår hemsida Vid platsbesök Genom arrangerade "kampanjer" Annat sätt Information förmedlas på många olika sätt Flera nämnder säger att de hänvisar till Boverkets hemsida för information om tillgänglighet och enkelt avhjälpa hinder. En del lämnar information i samband med anmälningsärenden. I en kommun har nämnden genomfört ett riktat utskick till samtliga möjliga tillsynsobjekt i staden för inventering av tillsynsläget. En kommun avser att följa upp av en tidigare inventering och att genomföra en kampanj i samband med detta. Alingsås kommun informerar via den årliga oktobermässan. Några säger att de inte informerar alls om detta. 14

Tillgänglighet i lov- och byggprocessen Enligt Plan- och bygglagen ska all ny bebyggelse vara tillgänglig och användbar och vid ändringar ställs krav på de tillkommande och ändrade delarna. Vid ombyggnad ställs krav också på de befintliga delarna av byggnaden. Byggnadsnämnden ska i lov- och byggprocessen och genom tillsyn se till att målen om en tillgänglig bebyggelse blir verklighet. Vid ändringar och ombyggnader innebär det en hel del svåra avvägningar mellan tillgänglighet, varsamhet och byggnadens tekniska förutsättningar. Hur säkerställer ni att byggnadsnämnden har kompetens för att bedöma frågor om tillgänglighet i bygglovsskedet? (Flera svarsalternativ kan väljas) 18 20 18 16 Vi har en certifierad sakkunnig inom byggnadsnämnden Vi har en certifierad sakkunnig inom kommunen 9 5 10 14 12 10 8 6 Vi har handläggare med utbildning inom området Vi har handläggare med erfarenhet inom området Vi anlitar extern sakkunnig 2 1 0 0 4 2 0 Vi samverkar med annan kommun Annat, nämligen Det finns inte någon kommun som uppger att de har en certifierad sakkunnig De flesta förlitar sig på att den erfarenhet handläggarna har inom tillgänglighet och endast ett fåtal har gått någon form av utbildning inom området. Ett par byggnadsnämnder samverkar med en annan kommun. Det finns inte någon byggnadsnämnd i länet som har en certifierad sakkunnig inom tillgänglighet i lov- och byggprocessen (en kommun anger att de har det inom enkelt avhjälpa hinder). I tio kommuner har nämnden tillgång till någon med utbildning inom området. I de intervjuade kommunerna visas dock att man är insatta i frågorna. Till exempel krävs i Sotenäs bergiga landskap alltid anpassningsåtgärder. Utöver detta finns det ofta ett motsatt intresse av att behålla bergytor utan sprängning av hänsyn till landskapet. I vissa planer beskrivs vilka anpassningsåtgärder och överväganden som planen omfattar. Frågor om tillgänglighet är mycket vanligt förekommande i bygglovprocessen på grund av den kommuntypiska topografin. 15

Det är svårt att veta hur uppdaterade byggnadsnämnderna egentligen är. Formellt sett verkat de inte ha så djupa kunskaper inom tillgänglighet och en del nämner att de tar in kompetens utifrån vid behov. En fråga är hur mycket specifik utbildning krävs för att säkerställa tillgängligheten i lovprocessen och hur mycket handläggarna förväntas kunna i och med sin allmänna yrkeskompetens. Vilka handlingar begär byggnadsnämnden in för att kunna bedöma tillgängligheten i samband med bygglov/startbesked? (Flera svarsalternativ kan väljas, ange i vilket skede ni begär in handlingen) 38 40 30 31 28 35 30 Byggnadssektionsritningar Marksektionsritningar 25 Planritningar 7 14 14 20 15 10 5 Detaljritningar Fasadritningar Utlåtande från sakkunnig inom tillgänglighet 1 0 Annat Flera byggnadsnämnder uppger att de tar upp tillgänglighet vid ansökan om lov, vid tekniskt samråd och i kontrollplan Många nämner att de kräver situationsplan och markplaneringsritning utöver ovanstående ritningar inför bygglov. Sedan tas tillgängligheten upp igen i tekniskt samråd. Tillgänglighet är ofta med som en punkt i kontrollplanen. I en kommun får nämnden ett utlåtande från Ritningsgranskarrådet. Länsstyrelsen hade under 2014 en granskarstuga med fokus på tillgänglighet i bygglov, där handläggare fick ta med sig ärenden som de arbetade med och som de ville diskutera tillsammans med en certifierad sakkunnig inom tillgänglighet. Handläggarstöd är värdefullt för att inte missa några frågor, exempelvis har Götene kommun tagit fram en checklista att ha som stöd vid granskningen. Den finns på Länsstyrelsens hemsida. 16

Har byggnadsnämnden någon gång krävt att en verifiering av tillgängligheten ska utföras av certifierad sakkunnig inom tillgänglighet, inför ett startbesked? 61% 39% Ja Nej Verifiering av tillgängligheten begärs exempelvis vid Kontors- och industribyggnader och byggnader dit allmänheten har tillträde Flerbostadshus Hotell och konferenslokal Alla offentliga byggnader Skola, förskola och vårdinrättning Ombyggnad av äventyrsbad Ombyggnad av militärkasern till bostad Nybyggnad av evenemangshall respektive aktivitetshall Ny- och ombyggnad av hyreslägenheter Flerbostadshusprojekt när sökanden inte delat vår bedömning Att begära att byggherren ser till att en sakkunnig inom tillsyn har granskat handlingarna innan startbesked bör spara både pengar och besvär med att rätta till felaktigheter, särskilt i de större projekten. 17

Har byggnadsnämnden någon gång, t ex genom en punkt i kontrollplanen, krävt att intyg från certifierad sakkunnig inom tillgänglighet ska redovisas för att styrka att tillgänglighetskraven har tillgodosetts? 62% 38% Ja Nej Intyg från sakkunnig begärs exempelvis vid Kontors- och industribyggen och byggnader dit allmänheten har tillträde Flerbostadshus Hotell och konferenslokal Asylboende Skola, förskola och vårdinrättning Trygghetsboende Alla större projekt Nybyggnad badhus Nybyggnad av evenemangshall respektive aktivitetshall Ombyggnad av verkstad Ett intyg från sakkunnig torde vara bra sätt för nämnden att bespara sig arbete vid ett kommande slutbesked i de större projekten. Det visar också för byggherren att nämnden fokuserar på tillgänglighet och att det är byggherrens ansvar att det blir riktigt. Har byggnadsnämnden en avstämning tillsammans med kontrollansvarig och certifierad sakkunnig inom tillgänglighet, kring tillgänglighetsfrågorna i samband med slutsamråd? 55% 45% Ja Nej Nästan hälften stämmer av tillgängligheten i samband med slutsamråd 45 % av nämnderna uppger att de stämmer av tillgängligheten med sakkunnig och kontrollansvarig i samband med slutsamråd. 18

Tillsynsplanering Betydligt fler planerar sin tillsyn nu, än för ett par år sedan då det inte förekom alls. Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla arbetar med att utveckla en tillsynsplansmall som ska kunna användas av alla landets kommuner. De arbetar också med att undersöka hur en gemensam organisation för tillsyn skulle kunna se ut. Kommunerna arbetar med ekonomiskt stöd från Boverket. Drygt hälften av länets byggnadsnämnder säger att de har gjort en tillsynsplan 21 kommuner uppger att de har en aktuell tillsynsplan, sju säger att de gjorde en för 2014 men inte för 2015. 21 kommuner säger sig inte ha någon planering för sin tillsyn. 19

Uppföljning och utvärdering 2014 Flera byggnadsnämnder har tidigare år förklarat att de inte har resurser att följa upp och utvärdera tillsynen. Under 2014 har Länsstyrelsen lyft resursfrågan vid seminarier för politiker om byggnadsnämndens arbetsområde, där tillsyn, kvalitetsmätning och styrning av verksamheten var viktiga inslag. Antal kommuner som kommer följa upp och utvärdera 2014 års tillsyn i enlighet med plan- och byggförordningen 8 kap. 8 29% 14% 57% Ja Nej Ej svar Drygt hälften av länets byggnadsnämnder säger att de följer upp och utvärderar tillsynen Att följa upp och utvärdera tillsynen är ett krav enligt plan- och byggförordningens 8 kapitel 8. Det behövs ytterligare arbete från Länsstyrelsen och Boverket för att lyfta tillsynsfrågan för att visa på byggnadsnämndens roll och den stora betydelse som den byggda miljön har för människors välbefinnande. Behov av vägledning Kommunernas byggnadsnämnder behöver vägledning inom i stort sett hela tillsynsområdet. Från övergripande frågor som planering, styrning, uppföljning och utvärdering till detaljer som hur man ska dokumentera ett tillsynsbesök, utforma ett föreläggande och informera allmänheten om gällande regler. 20

Bilden visar alla de ord som använts för att beskriva vilken typ av vägledning som efterfrågas inom området tillgänglighet och enkelt avhjälpa hinder Praktiska rutiner, rättsfall med analys, förslag på förelägganden, hjälp med tolkningar är det som efterfrågas mest. Det behöver också skapas en förståelse för kraven på tillgänglighet, inom kommunen såväl som utanför, i de nya byggnaderna såväl som i den befintliga bebyggelsen. Analys och slutsats Länsstyrelserna har i september/oktober 2014 skickat ut en enkät till landets kommuner för uppföljning av byggnadsnämndernas tillsyn och tillämpning av tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder enligt uppdrag 43 och 44 i regleringsbrevet för 2014, i vilket regeringen anger att länsstyrelserna särskilt ska granska kommunernas tillsyn av dessa bestämmelser. Vid tillsynsvägledningsdagarna i Malmö den 6-7 november 2014 enades mötesdeltagarna från flertalet av länsstyrelserna om att ta fram en gemensam analys av enkätsvaren med eventuella förslag på åtgärder eller förändringar. Bakgrund I 8 kap. plan- och bygglagen (2010:900), PBL, finns bestämmelser om krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser. Vid nybyggnad och iordningställande av tomter och allmänna platser gäller, med undantag för exempelvis fritidshus, i princip ett absolut krav på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detsamma gäller enligt PBL vid ombyggnad av en byggnad som kräver bygglov eller anmälan medan det i 3 kap. 23 plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, ges visst ytterligare utrymme för undantag vid mindre ändringar. 21

Vidare anges i 8 kap. 2 och 12 PBL att ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde och på en allmän plats alltid ska avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Tillsynen av bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder är enligt vad som framkommit i enkätsvaren förhållandevis resurskrävande för byggnadsnämnderna, vilket tillsammans med otydlig reglering av den avvägning som ska göras av om ett hinder är enkelt att avhjälpa med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna medför att tillsynen i dessa avseenden blir nedprioriterad och begränsad. Dessutom faller en stor börda på den enskilda tjänstemannen och dennes förmåga att argumentera för lagkraven gentemot fastighetsägare och byggare. Vid nybyggnad och i samband med bygglovgivning och startbesked är svårigheterna mindre, men finns i viss utsträckning då tillgängligheten inte alltid framgår av handlingarna och besluten varför tillgängligheten kan behöva tillsynas efter färdigställandet. Uppfattningen hos byggnadsnämnderna förefaller ändå vara att ändå finns kompetens och erfarenhet för att arbeta med frågorna. Det finns också vissa kommuner som uppgett att de arbetat särskilt med frågorna och visat på goda exempel, bland annat kan nämnas Vetlanda kommun i Jönköpings län som gjort en hel del tillsyn och utfärdat över 100 förelägganden. Länsstyrelsernas gemensamma ställningstagande Sammanfattningsvis finns det enligt länsstyrelsernas bedömning åtminstone tre faktorer som medför att tillsynen av tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder inte bedrivs i den omfattning som skulle kunna krävas. För det första saknar kommunerna i stor utsträckning en tillsynsplan där resurser för denna tillsyn och övrig tillsyn kan planeras och som utgör grund för prioritering. Sedan är det fråga om resurser för tillsyn i allmänhet och att detta område inte är lika prioriterat som exempelvis bygglovsfrågor och nybyggnation i övrigt. Därtill kommer de tillämpningssvårigheter som innebär att tillsynen av tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder blir mer resurskrävande och kan upplevas som svår att genomföra på ett bra sätt. Enkäten visar också att det finns behov av tillsynsvägledning som kan underlätta för kommunerna att bedriva en bra tillsyn inom tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder men även inom övriga delar av tillsynsområdet. Även om denna analys avser kommunernas tillsyn vill medverkande länsstyrelser också framhålla att tillsynsvägledningen inom länsstyrelserna varierar och att det finns länsstyrelser som arbetar väl lite med tillsynsvägledning. Länsstyrelserna anser utifrån vad som framkommit i enkäten att det fortsatta arbetet med tillsynsåtgärder avseende tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder kan utvecklas genom bland annat följande åtgärder: 22

Ett tydligt budskap från regeringen/boverket att arbetet med tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder är viktigt och behöver prioriteras upp, eventuellt med tillskott av särskilda medel. Förslag från Boverket/länsstyrelserna/kommuner på handläggningsrutiner och goda exempel på hur man kan arbeta med dessa frågor på ett strukturerat sätt. En ökad tillsynsvägledning från länsstyrelserna till kommunerna utifrån de behov som framkommit i enkätsvaren, bland annat vägledning avseende tillämpningsfrågor, tillsynsmetodik, förelägganden och rättspraxis. Uppföljning av arbetet för att motivera kommunerna att prioritera frågorna och kunna se de framsteg som rimligen bör följa av ett ökat fokus på tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder. Mer adekvat uppföljning av länsstyrelsernas arbete med tillsynsvägledning. Tydliga krav från byggnadsnämnden på byggherrar att det i handlingar för lov och anmälningar ska framgå att kraven på tillgänglighet uppfylls. Förslag på ändringar i författning Vidare bedömer länsstyrelserna att några författningsändringar skulle kunna åstadkomma en ökad tillsyn i allmänhet samt bättre följsamhet mot bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder. Länsstyrelserna anser därför att följande ändringar kan övervägas och närmare utredas: Krav på att tillsynsplan för kommuner motsvarande vad som gäller för länsstyrelserna och Boverket införs i PBF vilket även skulle underlätta tillsynen i övrigt. Förtydligande av bestämmelsen i 8 kap. 12 PBL om hinder som med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa, alternativt att alla hinder som huvudregel ska avhjälpas och att den som vill åberopa praktiska och ekonomiska svårigheter att avhjälpa ett hinder får bevisbördan för att sådana svårigheter föreligger. Införa bestämmelse där organisationer som företrädare för funktionshindrade får möjlighet att överklaga byggnadsnämndens beslut om ingripande eller att inte ingripa i ett tillsynsärende. 23

Bilaga 1 Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn under 2014 24

Bilaga 1 Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn under 2014 25

Bilaga 1 Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn under 2014 26

Bilaga 1 Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn under 2014 27

Bilaga 2 Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn över ovårdade byggnader och tomter Trollhättan utmärker sig genom att ha förelagt 20 gånger, Lerum 5 och övriga har enstaka eller ingen uppgift om antal. Mark utmärker sig genom att ha förelagt 10 gånger, Mellerud 7, Trollhättan 5 och övriga har enstaka eller ingen uppgift om antal. Essunga utmärker sig genom att ha förelagt 10 gånger, Götene 5, och övriga har enstaka eller ingen uppgift om antal. 28

Bilaga 2 Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn över ovårdade byggnader och tomter Andra svårigheter som byggnadsnämnderna pekar på är: Olika åsikter om vad som är ovårdat, bristande resurser för att driva ingripandefrågor, svår gränsdragning mellan Plan- och bygglagen och Jordabalken, svårt att ha hög kompetens med få handläggare, det saknas handledning, det finns ofta sociala, psykiska och ekonomiska problem med i bilden. Lag stiftningen angående växtlighet bör förtydligas. 29

Bilaga 2 Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn över ovårdade byggnader och tomter Anser ni att det finns behov av att förtydliga/skärpa regelverket avseende 30